Diagnossättning inom specialiserad smärtvård

Relevanta dokument
Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Länsgemensam vårdöverenskommelse

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Patientregistret. Anders Jacobsson. Kodningskvalitet. Kvalitetsansvarig

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Medicinska Prioriteringar

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Användbara Diagnos- och KVÅ- koder Rehabilitering

Rehabiliteringskliniken

En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings - och rehabiliteringsprocess Multimodal rehabilitering ( M M R) för patienter med långvarig smärta

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Resultat av remiss för diagnosbegrepp

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

Neurologi. RDK Frösundavik Magnus Fogelberg

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen

SIR:s årliga konferens Saltsjöbaden 2019

Information till deltagare i kursen "Långvarig smärta-neurobiologiska förklaringsmodeller och incitament för val av sjukgymnastiska åtgärder", HT-11.

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning

ICD-10-SE. Gemensamt diagnoskodverk i Region Östergötland. Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland

RED FLAGS. Misstänkt malignitet cauda equina-syndrom stora neurologiska bortfall instabil kotfraktur spondylit

Information till deltagare i kursen "Långvarig smärtaneurobiologiska förklaringsmodeller och incitament för val av sjukgymnastiska åtgärder", HT-11.

Smärtskola 3. Först en stunds samling. Workshop. Får ej kopieras utan skriftligt tillstånd copyright Bragee Medect AB 2

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år

Kodningslathund för arbetsterapeuter

Neuropatisk smärta. Smärta initierad eller orsakad av primär lesion eller dysfunktion i nervsystemet

Stöd för Rätt Sjukskrivning (SRS)

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Diagnostik av neuropatisk smärta i primärvården - följsamhet till gällande riktlinjer

Uppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Kodningslathund för arbetsterapeuter

Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010

Spänningshuvudvärk och migrän samtidigt behandling Läkemedelsutlöst huvudvärk Yulia Surova, Specialist i Neurologi Neurologiska kliniken Lund

Multimodal rehabilitering (MMR) för patienter med långvarig smärta

Termlista samt svarsmall Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5)

Inledning. Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups.

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson.

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås

Kurs i OM för doktorer, 2-3-dagars

RTA RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta. rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS.

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland

Smärta i olika åldrar, MS

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Anvisningar för kodning av infekterade sår

Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Användbara Diagnos- och KVÅ-koder Rehabilitering

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

Beskrivning av variabler

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Effektiv behandling av smärta

Klinisk smärta. Karolinska Institutet T 6

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland

Klassifikationsskrivning RDK:s fortbildningsdagar 2011

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning

Psykiatriska patienter i NordDRG. Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala

Anvisningar för kodning av infekterade sår

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister;

Information till deltagare i kursen "Långvarig smärtaneurobiologiska förklaringsmodeller och incitament för val av sjukgymnastiska åtgärder", HT-11.

Mellansvenskt läkemedelsforum 2010 i Västerås Neuropatisk smärta

INFORMATIONSTILLFÄLLE SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland

Diagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi

Schema: Den komplicerade smärtpatienten, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2011

Hur förklarar man störd central

Helårsuppföljning BUP och VUP

Mats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning

Program NRS registerdagar

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000

Kodningslathund för kuratorer/psykologer

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden

Diagnoser och klassificering av smärttillstånd inom multimodal rehabilitering

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

Kodningskvalitet i patientregistret. Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

GynObstetrik. Endometrios. the33. Health Department

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Den vidunderliga smärtan

REFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR Smärta

Barn med psykisk ohälsa

Transkript:

2011-10-10 1(5) Diagnossättning inom specialiserad smärtvård Detta gäller patient som är färdigutredd avseende underliggande organisk sjukdom som eventuell till smärta. Vårdkontakten är inriktad mot bedömning, kartläggning och eventuell symtomatisk eller funktionsinriktad behandling av smärtan i sig (normalfall inom specialiserad smärtvård). Huvuddiagnos Om det finns en diagnoskod som beskriver förmodad etiologi som med nödvändighet inkluderar smärta används denna. Exempel på diagnoskoder som uppfyller kraven både på att de förutsätter förekomst av smärta och indikerar förmodad typ av patofysiologiskt innehåll är: Migrän G43 Trigeminusneuralgi G50.0 Fantom med smärta G54.6 Kausalgi G56.4 Meralgia paraesthetica G57.1 Diagnoskoder som beskriver radiologiska fynd av exempelvis degenerativ karaktär innebär inte alltid att patienten har ont. Samma gäller t ex äldre skador, neurologiska sjukdomar och inflammatoriska tillstånd/sjukdomar. Dessa ska inte användas som huvuddiagnos om vårdkontakten primärt handlar om bedömning/behandling av symtomet smärta. Exempel: spondylolistes (M43.1), knäartros (M17.1), specificerad mononeuropati (G58.8), spondylosad rhizopati (G55.2), multipel skleros (G35.9) och lumbalt diskbråck (M51.0K) m fl förekommer både med och utan smärta och är därför inte lämpliga som huvuddiagnos i denna situation. Diagnoskoder som endast anger lokalisation av en smärta (exempelvis lumbago M54.5 eller myalgi M79.1) är alltför oprecisa. Sådana diagnoser är inte lämpliga som huvuddiagnos vid komplexa smärttillstånd inom specialiserad smärtvård. Om ingen annan lämplig diagnoskod finns, som med nödvändighet innebär förekomst av smärta, används vid långvariga smärtor (duration >3 månader), diagnoskod som anger förmodad typ av smärta utifrån en mekanismbaserad smärtklassifikation: SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se Fax 075-247 32 52 Org nr 202100-0555 Plusgiro 15616-6

SOCIALSTYRELSEN 2011-10-10 2(5) R52.2A långvarig smärta, nociceptiv (underlag finns i form av pågående och objektivt påvisbar vävnadsskadeprocess) R52.2B långvarig smärta, neuropatisk (underlag finns i form av verifierbar skada eller sjukdom i perifera eller centrala nervsystemet och därmed överensstämmande störningar i det somatosensoriska systemet) R52.2C långvarig smärta utan känd (långvarig smärta vars underlag inte uppfyller kriterier för nociceptiv eller neuropatisk smärta) Dessa diagnoser ställs vanligen efter omfattande smärtanalys där annan specifik symtomdiagnos saknas. Vid akuta smärtor används R52.0 (Smärta, akut) oberoende av smärtmekanism. Vid psykogen smärta används koden F45.4. Detta förutsätter smärtor av svårare art och allvarlig psykosocial störning. Vid förekomst av sådan smärta under depressiv episod (F31.3 F33) eller vid schizofrent syndrom (t ex F20) används detta som huvuddiagnos. Bidiagnos Som bidiagnoser används i första hand koder som beskriver lokalisation eller bakgrunden till tillståndet. Om R52.2x använts som huvuddiagnos kan exempelvis de koder som ovan beskrivits som otillräckliga som huvuddiagnos vara lämpliga för att beskriva förmodad underliggande skada/sjukdom samt smärtans lokalisation. Exempel A. Diagnoser som med nödvändighet inkluderar smärta Exempel 1: Huvudvärk Hänvisar till IHS ICHD-II Exempel 2: Fantomsmärta i fot Huvuddiagnos G54.6 Fantom med smärta Bidiagnos M79.6 Smärtor i extremitet Exempel 3: Komplext regionalt smärtsyndrom, typ 2 Huvuddiagnos G56.4 Kausalgi

SOCIALSTYRELSEN 2011-10-10 3(5) Bidiagnos M79.6 Smärtor i extremitet B. Diagnoser utifrån mekanismbaserad smärtdiagnostik Exempel 4, neuropatisk smärta: Smärta efter skada n ulnaris Bidiagnoser G58.8 Specificerad mononeuropati G56.2 Lesion av nervus ulnaris Exempel 5, smärta utan känd : Myalgi, okänd mekanism som ej uppfyller kriterier för fibromyalgi Bidiagnos M79.1 Myalgi Ryggsmärta Diagnossättning vid ryggsmärta kan vara svår eftersom en till ryggsmärtor, särskild långvariga sådana, är svåra att säkerställa. Detta gör att man som huvuddiagnos bör använda en smärtdiagnos utifrån mekanismbaserad klassifikation. Diagnoser som diskbråck (M51) och kompression av nervrötter vid spondylos (G55.2) är tillstånd som förekommer som radiologiska fynd både med och utan smärta och således ej lämpliga som huvuddiagnos vid denna typ av vårdkontakt. Sådana diagnoser som anger förmodad etiologi som inte med nödvändighet förutsätter förekomst av smärta kan då användas som bidiagnos. Samma sak gäller diagnos pekande på lokalisation (t ex M54). Exempel 6: Bidiagnos G55.2 Kompression av nervrötter vid spondylos M54.4 Lumbago med ischias Exempel 7: Bidiagnos M54.5 Lumbago

SOCIALSTYRELSEN 2011-10-10 4(5) Cancerrelaterad smärta Vid cancerrelaterad smärta som bedöms inom specialiserad smärtvård används mekanismbaserad huvuddiagnos och själva tumörsjukdomen som bidiagnos. Exempel 8: Bidiagnos C61.9 Prostatacancer G62.0 Polyneuropati, läkemedelsutlöst Y88.0 Sena effekter av läkemedel Okänd I de fall då bakomliggande till smärtan är svår att bestämma, kan lokalisation användas som bidiagnos. Exempel 9: Bidiagnos M79.6 Smärta i extremitet (subgrupper finns för ytterligare specificering av lokal) Alt M54.6 Smärtor i bröstrygg Alt R10.2 Smärtor i bäcken eller bäckenbotten Ytterligare diagnoskoder kan beskriva komplicerande psykosociala faktorer med mera. Kommentar Symptomet smärta är en mycket vanlig till att patienten söker vård. I det stora flertalet fall är kontakten inriktad på att diagnostisera och/eller behandla en eventuell till smärtan. I dessa fall används inte principerna för diagnossättning enligt ovan. Inom specialiserad smärtvård som i huvudsak ägnas åt symtominriktade åtgärder är det av vikt att använda både huvud- och bidiagnos för att så tydligt som möjligt beskriva förmodad etiologi, smärtmekanism och lokalisation.

SOCIALSTYRELSEN 2011-10-10 5(5) Förenklad lathund : 1. Huvuddiagnos a) Om inte diagnos finns som beskriver förmodad etiologi som med nödvändighet är smärtsam används mekanismbaserade diagnoskoder Långvarig smärta: R52.2A Nociceptiv R52.2B Neuropatisk R52.2C Utan känd Vid akuta smärtor: R52.0 oberoende av smärtmekanism Vid psykogena smärtor F45.4 b) Om diagnos finns som beskriver förmodad etiologi som med nödvändighet är smärtsam används den. Diagnos baserad på radiologiska förändringar, diagnos kopplad till neurologisk eller inflammatorisk sjukdom som ej med nödvändighet innebär förekomst av smärta ska inte användas. 2. Bidiagnos a) Om huvuddiagnos alts enligt 1a ovan bör även bidiagnos sättas som beskriver bakgrunden till tillståndet d v s känd eller förmodad bakomliggande patofysiologi/sjukdom, radiologiskt fynd och/eller lokalisation. b) Om huvuddiagnos valts enligt 1b ovan kan som bidiagnos väljas diagnos som beskriver lokalisation där det är tillämpligt.