Delårsrapport Januari-augusti 2012 Arjeplogs kommun
Innehållsförteckning Delårsrapporten omfattar all kommunal verksamhet och nämnder. Bolag och stiftelser är ej medtagna. Rapporten är indelad i fyra huvuddelar, där den första delen; förvaltningsberättelse, avser utfall för perioden januari-augusti. Resterande delar; måluppfyllelse kommunstyrelsen, ekonomisk prognos samt nämndernas måluppfyllelse är bedömd måluppfyllelse och resultat vid årets slut. Varje nämnd har gjort en egen delårsuppföljning, där den som är intresserad får en djupare information. Respektive nämnds delårsuppföljning hittar man via nämndens hemsida. Arjeplog kommuns delårsrapport publiceras varje år på vår hemsida, www.arjeplog.se. Förvaltningsberättelse januari-augusti... 1 Finansiell analys... 5 Prognos Måluppfyllelse 2012... 8 sk prognos... 9 Prognos av måluppfyllelse nämnder... 12 Redovisningsprinciper... 21
Förvaltningsberättelse januari-augusti Omvärldsfaktorer Hållbar utveckling är ett centralt begrepp för kommunens långsiktiga planering. I begreppet hållbar utveckling finns tre aspekter: Social, sk och Ekologisk hållbarhet. De tre hållbarhetsperspektiven är lika viktiga och ömsesidiga beroende av varandra och omvärldsanalysen har sin utgångspunkt från dessa. Social hållbarhet Befolkning Befolkningen i Arjeplogs kommun har minskat med 28 personer under årets sju första månader. Per 31 juli uppgick invånarantalet till 3 086 personer. I jämförelse till samma period föregående år uppgick befolkningen till 3 133 personer. Flyttningsnettot uppgick till -25 personer, födelsenettot -12 personer, invandringsöverskottet är positivt med 9 personer för perioden. Sysselsättningsutveckling Den öppna arbetslösheten per sista augusti uppgick till 3,4 %. Detta är en minskning i förhållande till årsskiftet med 0,6 %-enheter. Andelen sökande i program med aktivitetsstöd uppgick till 1,8 %, viket är en minskning sedan december med 1 %-enheter. Den genomsnittliga öppna arbetslösheten i länet uppgick per sista augusti till 3,4 %. I riket uppgick motsvarande till 3,7 %. Den svaga sysselsättningsutvecklingen för med sig en ökad arbetslöshet. Den öppna arbetslösheten för riket beräknas uppgå till i genomsnitt 7,8 procent 2013 jämfört med 7,6 procent i år. sk hållbarhet Samhällsekonomi Trots förvärrad skuldkris i Sydeuropa och trots tecken på en försvagad konjunktur på flera andra håll i världen har svensk ekonomi fortsatt växa snabbt. Fallet i BNP fjärde kvartalet 2011 hämtades raskt in och därefter har tillväxten varit fortsatt stark. Hushållens konsumtionsutgifter och den offentliga konsumtionen har växt i hygglig takt. Exporten har återhämtat det fall som skedde fjärde kvartalet i fjol och investeringarna, med undantag för bostadsinvesteringarna, har utvecklats mycket starkt. Till det kan läggas en svag import. Trots starkare krona och svagare internationell konjunktur har svensk export utvecklats snabbare än importen. Det förbättrade exportnettot är en viktig orsak till att svensk ekonomi har gått så bra under första halvåret i år. Svensk ekonomi har därmed utvecklats betydligt bättre än vad vi trodde i våras. Samtidigt märks emellertid allt fler varningssignaler i omvärlden i form av vikande förtroendevariabler och ledande indikatorer som indikerar svag eller ingen tillväxt. Vi har därför i vår bedömning valt att skruva ned tillväxtutsikterna också för svensk del. Därför stannar tillväxten i svensk BNP på 1,5 procent 2012 (kalenderkorrigerat 1,8 procent). Nästa år förutses BNP öka 2,0 procent. De försämrade tillväxtutsikterna gör att vi framöver räknar med en försvagad sysselsättning. Olika enkätstudier, som t.ex. Konjunkturinstitutets barometerundersökning, ger också stöd för ett sådant antagande. Sysselsättningen i form av antalet arbetade timmar beräknas minska en bit in i 2013. Det är dock inte frågan om några större tapp. Trots nedgången beräknas sysselsättningen 2012 ligga något över nivån 2011. Minskningen mellan helåren 2012 och 2013 förutses bli marginell. 1
Ekologisk hållbarhet Verksamhet inom ramen för ekosystemets gränser Arbete med energieffektiviseringar och annat strategiskt energi- och klimatarbete sker, med stöd av bidrag från Energimyndigheten, enligt antagen klimat- och energistrategi. Ett prioriterat område är effektivisering inom fjärrvärmeverksamheten. Vid all upphandling ska miljökriterier, natur, miljö-, hälso- och arbetsmiljöaspekter vägas in vid utvärdering av anbud. Miljöstyrningsrådets EKU-verktygsförslag till miljökriterier ska tillämpas vid upphandling. Strategisk planering för natur, kultur, friluftsliv och andra åtgärder, som bidrar till uppfyllelse av de nationella miljömålen med koppling till natur- och kulturmiljövård, fortsätter med stöd av statliga så kallade LONA bidrag. Vidare engagerar sig kommunen aktivt i vattenrådens arbete för genomförandet av Vattendirektivet för en god ekologisk och kemisk status på våra sjöar, vattendrag och dricksvatten. Miljö- bygg- och räddningsnämndens verksamhet genomsyras av åtgärder som bidrar till ekologisk hållbarhet. 2
Medarbetarstatistik Tertial 2 2010-08-31 2011-08-31 2012-08-31 Antal tillsvidareanställda 324 324 310 personer Antal tillsvidareanställda i medeltal: 332 325 316 personer Varav kvinnor: 75,3% 77,8% 79,2% Varav män: 24,7% 22,8% 20,8% I nedanstående tabell redovisas förändringen av sjukfrånvaron 2010-08-31 2011-08-31 2012-08-31 Förändring 2011-2012 Total sjukfrånvaro 5,7% 5,6% 5,7% 0,1% varav långtidssjukfrånvaro * 53,3% 58,8% 59,8% 1,0% sjukfrånvaro män 4,3% 3,6% 3,3% -0,3% sjukfrånvaro kvinnor 5,3% 6,2% 6,7% 0,5% anställda - 29 år 2,5% 2,4% 3,7% 1,3% anställda 30-49 år 7,3% 7,0% 6,0% -1,0% anställda 50 år - 5,7% 5,6% 6,5% 0,9% * Med långtidssjukfrånvaro avses sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer Kön 2010-08-31 2011-08-31 2012-08-31 Total sjukfrånvaro 5,7% 5,6% 5,7% Sjukfrånvaro kvinnor 5,3% 6,2% 6,7% Sjukfrånvaro män 4,3% 3,6% 3,3% 8 7 6 5 4 3 2010-08-31 2011-08-31 2012-08-31 2 1 0 Total sjukfrånvaro sjukfrånvaro kvinnor sjukfrånvaro män 3
Ålder 2010-08-31 2011-08-31 2012-08-31 Total sjukfrånvaro 5,7% 5,6% 5,7% Anställda - 29 år 2,5% 2,4% 3,7% Anställda 30-49 år 7,3% 7,0% 6,0% Anställda 50 år - 5,7% 5,6% 6,5% 8 7 6 5 4 3 2 2010-08-31 2011-08-31 2012-08-31 1 0 Total sjukfrånvaro anställda - 29 år anställda 30-49 år anställda 50 år - 4
Finansiell analys Periodresultatet för kommunen visar på ett positivt resultat om 4 331 tkr. Vid jämförelse mot samma period föregående år, är periodresultatet innevarande år 3 150 tkr bättre. Verksamhetens intäkter har minskat med 0,3 % medan kostnaderna minskat med 2 %. En anledning till de minskade kostnaderna är den återbetalning på 4 Mkr från FORA som avser för högt inbetalda premier 2007,2008. De finansiella posterna har försämrats med 22 tkr jämfört med samma period föregående år. Skatteintäkter och generella statsbidrag är oförändrade jämfört med 2011. Kommunens resultaträkning perioden januari-augusti Samtliga belopp i Tkr Utfall Janaug 2012 aug Utfall Jan- 2011 Budget Helår 2012 Utfall Helår 2011 Verksamhetens intäkter 65 433 65 600 93 041 105 368 Verksamhetens kostnader * -168 020-171 344-249 839-264 040 Avskrivningar -8 563-8 602-13 450-14 309 Verksamhetens nettokostnader -111 150-114 346-170 248-172 981 Skatteintäkter 84 390 78 432 124 955 117 762 Generella statsbidrag och utjämning 32 175 38 157 49 708 57 625 Finansiella intäkter 412 312 300 1 042 Finansiella kostnader -1 496-1 374-2 907-4 271 Resultat efter finansiella poster 4 331 1 181 1 808-823 *därav jämförelsestörande poster: - Minskade kostnader med 4 Mkr avseende återbetalning FORA. - Avvecklingskostnader med -626 tkr som kommer att undantas balanskravsresultatet. 5
Driftsredovisning januari-augusti (Tk r) Utfall janaug 2012 Utfall janaug 2011 Budget Helår 2012 Utfall helår 2011 Kommunstyrelsens vht omr* -28 669-32 678-40 060-47 672 Barn- och utbildningsnämnden -39 134-38 918-61 368-60 406 Socialnämnden -51 953-51 122-73 474-73 674 Miljö-, Bygg och Räddningsnämnd -3 447-2 710-5 538-4 846 Summa styrelser nämnder -123 203-125 428-180 440-186 598 Interkommunala avgifter BST 5 628 9 040 10 197 14 935 Bidrag flyktingmottagning 11 383 11 905 16 500 15 931 Årets pensionsutgift -2 292-2 639-3 220-3 685 Momsbidrag köp av verksamhet 249 137 274 Justering arbetsgivaravgifter 561 319 170 752 Avskrivningar fordringar 15-14 -50-209 Övriga finansiella kostnader/intäkter inkl återbet FORA 5 050 976 45-32 Reavinst/förluster 22 Avgångsersättningar -40-40 Planenliga avskrivningar -8 563-8 602-13 450-13 277 Nedskrivning skola, sporthall Slagnäs -1 032 Nettokostnader -111 150-114 346-170 248-172 981 Skatteintäkter 84 390 78 432 124 955 117 763 Generella statsbidrag o utjämning 32 175 38 157 49 708 57 624 Finansiella intäkter 412 312 300 1 042 Finansiella kostnader -1 496-1 374-2 907-4 271 Resultat efter finansiella poster 4 331 1 181 1 808-823 Kommunstyrelsens verksamhetsområde innehåller Kommunledningsförvaltning, Samhällsutvecklingförvaltning, Överförmyndare och Politisk verksamhet Politisk verksamhet -6 025-8 189-9 969-11 966 Kommunledningsförvaltning -10 332-10 519-15 961-15 546 Samhällsutvecklingförvaltning exkl MBR -11 777-13 638-13 998-20 065 Överförmyndare -535-332 -132-95 Summa Kommunstyrelsens vht omr -28 669-32 678-40 060-47 672 Kommunens resultat (inklusive avskrivningar) jämfört med föregående år 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 -12 Tkr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Föregående år Årets resultat Den stora resultatförbättringen augusti 2012 beror på återbetalning från FORA med 4 Mkr. 6
Kommunens balansräkning Samtliga belopp i Tkr Utfall Janaug 2012 Utfall Janaug 2011 Budget Helår 2012 Utfall Helår 2011 Tillgångar Anläggningstillgångar 226 068 217 393 252 644 204 165 Omsättningstillgångar 35 676 20 221 52 886 52 886 Likvida medel 7 36 0 16 Summa Tillgångar 261 751 237 650 305 530 257 067 Eget kapital, skulder och avsättningar Eget kapital 136 770 134 443 134 247 132 439 Avsättningar pensioner 12 020 10 412 10 000 11 578 Långfristiga skulder 64 557 54 556 86 291 38 058 Kortfristiga skulder 48 404 38 239 74 992 74 992 Summa eget kapital och skulder 261 751 237 650 305 530 257 067 Kommunens likviditet och låneskuld Kommunens likvida medel uppgick vid utgången av augusti månad till 7 tkr samt att 16 142 tkr av checkkrediten och koncernkontot nyttjades. Kommunen är tillsammans med bolag och stiftelser ägare till kommunkoncernens likvida medel, vilket innebär att när en negativ likviditet uppstår kan kommunen till viss del nyttja dessa medel istället för att lånefinansiera investeringar. Kommunens totala skulder och avsättningar uppgår till 124 981 tkr, vilket är en ökning med 353 tkr sedan årsskiftet. 7
Prognos Måluppfyllelse 2012 Öka invånarantalet Utveckling Skapa nya bostadsmöjligheter Riktade marknadsföringsinsatser Ökad tillväxt i kommunen Utveckling Kommunen skall aktivt verka för att erbjuda forum där företag kan träffas, samtalas och utbyta erfarenheter Kartlägga de kritiska faktorerna för inflyttning från andra länder Kartlägga behovet av arbetskraft och kompetens inom organisationen för planperioden men även på längre sikt och kommunicera detta Livskvalitet i toppklass Utveckling Kommunen skall vidareutveckla sina anläggningar så de ökar möjligheterna till aktivt kultur och friluftsliv under årets samtliga årstider Genom riktade marknadsföringsinsatser skall vi bli duktigare på att visa människor i vår omvärld vilken avstressad och harmonisk miljö Arjeplog kan erbjuda Kommunens anställda har rätt att nyttja kommunens simhall/motionshall utan kostnad under ordinarie öppettider. Kostnadseffektiv kommun I varje medarbetares ansvar ingår att genomföra en egen kontroll Öka samarbete med andra kommuner Kommunen skall sträva efter att samarbeta med andra kommuner i syfte att kostnadseffektivisera, kvalitets- och leveranssäkra tjänster och processer Målet kommer att uppnås vid årets slu Målet kommer delvis att uppnås vid årets sl Målet kommer ej att uppnås vid årets slu Sammanfattningsvis Sammanfattningsvis kan vi konstatera att arbetet med att utveckla kommunen och dess verksamheter mot en kommun som både är mer attraktiv för inflyttning och mer kostnadseffektiv pågår. Många små aktiviteter genomförs och kostnadsmedvetenhet finns i organisationen. Vi har dock fortfarande många stenar att vända på innan vi kan säga att vi gjort allt vad vi kan. 8
sk prognos Kommunens resultatprognos (Tkr) Budget 2012 Årsprognos aug 2012 Avvikelse mot budget 2012 Intäkter 93 041 103 362 10 321 Kostnader -249 839-265 383-15 544 Avskrivningar -13 450-13 450 0 NETTOKOSTNADER -170 248-175 471-5 223 Skatteintäkter 124 955 126 586 1 631 Generella statsbidrag och utjämning 49 708 48 704-1 004 Finansiella intäkter 300 300 0 Finansiella kostnader -2 907-2 850 57 RES ULTAT E S KATTEINTÄKTER OCH FINANS NE 1 808-2 731-4 539 Extraordinära intäkter/kostnader 0 0 0 ÅRETS RES ULTAT 1 808-2 731-4 539 Den framtagna prognosen för kommunen pekar på ett negativt helårsresultat om -2 731 tkr, vilket är -4 539 tkr sämre än budget. I posten kostnader ingår avvecklingskostnader med 626 tkr som kommar att undantas balanskravsresultatet. Långsiktiga ekonomiska mål En balanserad budget och flerårsplan Årsresultatets andel av finansförvaltningen ska uppgå till minst 1% för 2012, 1,5% 2013 och 2% 2014 Nettoinvesteringarnas (kopplade till skattefinansierad verksamhet) skall långsiktigt ligga på en nivå som understiger de planenliga avskrivningarna. På ändå längre sikt bör dessa ligga på en nivå som motsvarar 1 000 kronor per invånare, dvs 3 100 tkr Analys Prognosen pekar på underskott. De skattefinansierade investeringarna för 2012 beräknas uppgå till 11,3 Mkr. De planenliga avskrivningarna avseende skattefinansierad verksamhet beräknas uppgå till 10 Mkr. Soliditeten (exkl ansvarsförbindelser) skall uppgå till minst 60% Sammanfattningsvis Soliditeten uppgår till 52 % den 31 augusti. Arjeplogs kommun är en kommun som har ekonomiska svårigheter. Prognosen visar på ett underskott om -2,7 mkr. Vi har även i ryggsäcken ett underskott som skall återställas. Utredningar pågår med målet att minska nettokostnaderna inom socialnämndens samt gymnasieskolans områden. Kommunen har erhållit positivt besked på riksintag av ett nytt gymnasieprogram för utbildning till biltesttekniker. Vi måste även se över samtliga våra verksamheter för att få ut bästa möjliga service till lägsta kostnad. Där är det kommunjämförelser ett viktigt verktyg och där vi kan få stor nytta av ett deltagande i KKiK. Nya lösningar som exempelvis samarbete med andra kommuner kan vara ett sätt att få ned kostnaderna. All verksamhet som inte är tvingande måste särskilt ses över där man får ta ställning till om vi har förutsättningarna för att tillhandahålla servicen eller inte, eller kan vi tillhandahålla denna på annat sätt utan att det försämrar för våra medborgare. 9
Nämndernas prognoser (Tkr) Budget 2012 Årsprognos aug 2012 Avvikelse mot budget 2012 Kommunstyrelsens vht omr* -40 060-44 955-4 895 Barn- och utbildningsnämnden -61 368-61 661-293 Socialnämnden -73 474-76 896-3 422 M iljö-bygg-räddningsnämnd -5 538-5 898-360 Summa styrelser nämnder -180 440-189 410-8 970 Interkommunala avgifter BST 10 197 9 663-534 Bidrag flyktingmottagning 16 500 16 058-442 Årets pensionsutgift -3 220-3 383-163 Momsbidrag köp av verksamhet 278 278 Justering arbetsgivaravgifter 170 500 330 Avskrivningar fordringar -50-59 -9 Övriga finansiella kostnader/intäkter inkl återbet FORA 45 4310 4 265 Reavinst/förluster 0 22 22 Förlustansvar egnahem 0 Planenliga avskrivningar -13 450-13 450 0 Nettokostnader -170 248-175 471-5 223 Skatteintäkter 124 955 126 586 1 631 Generella statsbidrag o utjämning 49 708 48 704-1 004 Finansiella intäkter 300 300 0 Finansiella kostnader -2 907-2 850 57 Resultat efter finansiella poster 1 808-2 731-4 539 Kommunstyrelsens verksamhetsområde innehåller Kommunledningsförvaltning, Samhällsutvecklingförvaltning, Överförmyndare och Politisk verksamhet Politisk verksamhet -9 969-10 422-453 Kommledningsförvaltningen -15 961-16 652-691 Samhällsutvecklingförvaltning exkl MBR -13 998-17 715-3 717 Överförmyndare -132-166 -34 Summa Kommunstyrelsens vht omr -40 060-44 955-4 895 Kommunens investeringsprognos Avvikelse (Tkr) Budget 2012 Årsprognos 2012 mot budget 2011 Kommunstyrelsens vht omr* 59 747 44 045-15 702 Barn-och utbildningsnämnden 1 165 959-206 Socialnämnden 1 661 1 756 95 M iljö-bygg-räddningsnämnd 356 90-266 Summa styrelser nämnder 62 929 46 850-16 079 Kommunstyrelsens verksamhetsområde innehåller Kommunledningsförvaltning, Samhällsutvecklingförvaltning, Överförmyndare och Politisk verksamhet Kommunledningsförvaltningen 1 620 722 898 Samhällsutvecklingsenheten 58 127 43 323 14 804 Summa Kommunstyrelsens vht omr 59 747 44 045 15 702 Av den totala investeringsbudgeten beräknas 10 149 tkr investeras 2013. 10
Prognos koncernens stiftelser och bolag Stiftelsen Arjeploghus Stiftelsen Silvermuseet Intäkter 8924 Stiftelsen Arjeplogs Turism Dr Einar Wallquists minnesfond Kraja AB Kostnader -8910 Vilande Vilande Vilande Avskrvningar -30 Resultat före finansiella intäkter och kostnader 0-16 0 0 0 Finansiella intäkter 70 Finansiella kostnader -70 Resultat efter finansiella poster 0-16 0 0 0 Uppföljning av balanskrav och finansiella mål Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning har skärpts. I dessa betonas att varje kommun ska formulera tydliga och mätbara finansiella och verksamhetsmässiga mål i sin verksamhetsplan och budget och att dessa skall följas upp. Enligt balanskravet ska kommunens budget vara balanserad, dvs intäkterna skall överstiga kostnaderna. Om ett negativt resultat uppstår ska det negativa resultatet regleras under de närmaste tre följande åren. Arjeplogs kommun har totalt 1,3 Mkr att återställa senast 2013. Prognosen för 2012 visar på ett resultat om -2 731 tkr, vilket innebär att det kvarstående underskottet inte kommer att kunna återställas under innevarande år. 11
Prognos av måluppfyllelse nämnder Målstyrning Kommunens övergripande styrprocess syftar till att samordna kommunens arbete med att skapa förutsättningar för visionen. Kommunfullmäktige har fastställt en Verksamhetsplan och Budget 2012-2014 i vilken prioriteringarna och inriktningen av verksamheten för planeringsperioden framgår. I den har respektive nämnd beskrivit sitt uppdrag och sin verksamhet samt upprättat mål för att styra, följa upp och utvärdera verksamheten under 2012. Måldokumentet består av fyra perspektiv, enligt nedanstående bild: Yttre perspektiv Utveckling Inre perspektiv Inom respektive perspektiv har ett antal mål angetts med förväntade värden. Varje nämnd har lämnat in en uppföljning av sitt mål med en bedömd måluppfyllelse inom respektive perspektiv vid årets slut. Bedömd måluppfyllelse för respektive mål skall synliggöras genom färgsättning. En grön färgsättning på målet betyder att man kommer att uppnå målet vid årets slut. En gul färgsättning betyder att man delvis uppnår målet vid årets slut och en röd färgsättning betyder att man inte kommer att uppnå det uppsatta målet vid årets slut. 12
Kommunstyrelsen Prognos för måluppfyllelsen vid årets slut Prognosen för måluppfyllelsen visar på en del brister. Bristen på bostäder är särskilt besvärande. Det är angeläget att Stiftelsen Arjeploghus verksamhet utvecklar en ekonomi i balans. Detta är nödvändigt för att lättare kunna planera för fortsatt expansion av bostadsbeståndet. Därutöver är det angeläget att underlätta för privata initiativ på bostadsmarknaden. Detta gäller såväl flerfamiljshus som enfamiljshus på attraktiva platser. Det behövs en bättre kartläggning beträffande behovet av arbetskraft och kompetens inom organisationen. Vi behöver ytterligare marknadsföringsinsatser som visar människor i vår omvärld vilken avstressad och harmonisk miljö Arjeplog kan erbjuda. Det finns idag ett utbrett kostnadsmedvetande inom kommunens organisation. Samarbete med andra kommuner pågår i syfte att kostnadseffektivisera, kvalitets- och leveranssäkra tjänster och processer. Kommunstyrelsens verksamhet visar enligt prognosen på ett underskott mot budget med 4,9 Mkr för 2012. Väsentligaste avvikelsen avser prognosen för samhällsutvecklingsförvaltningen som pekar på ett underskott med 3 717 tkr. Den största budgetavvikelsen är planerade försäljningar med 1 423 tkr som inte kommer att bli av samt aktieägartillskott till Länstrafiken som beräknas bli 2 104 tkr dyrare än budget. Kommunledningen beräknar ett underskott med 691 tkr. En väsentlig avvikelse är 556 tkr avseende avvecklingskostnader för personal. Denna post kommer att undantas från balanskravet. Kansliet redovisar ett underskott beträffande besparing på växel/konsumentvägledning som inte verkställts. Kostnader för underhåll av IT-nätverk har varit högre än budgeterat. Kostnader för rekrytering innebär högre kostnader än budgeterat. - och lönekontoret har högre lönekostnader än budgeterat. Extra resurser har krävts i samband med arbetstoppar och semester. Kostnaderna för välkomstbonus beräknas bli 535 tkr lägre än budgeterat. Underskottstäckning till bostadsstiftelsen prognosticeras till ett underskott med 800 tkr i jämförelse med budgeterat. Driftredovisning Investeringsredovisning Perioden Prognos Perioden Prognos Kommunbidrag 40 060 59747 Redovisning 28669 44 955 15531 44045 Avvikelse -28669 13-4895 15702
Barn- och utbildningsnämnden Prognos för måluppfyllelsen vid årets slut Barn- och utbildningsnämndens måluppfyllelse vid årets slut bedöms som relativt god. Skolan i Arjeplog arbetar ständigt med att utveckla en trygg miljö för lärande. I en trygg skola skapas förutsättningar för alla barn och elever att nå goda resultat. I vår förskola och skola pågår ett systematiskt och kontinuerligt arbete med de grundläggande värdena så att alla barn och elever kan känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Genom satsning på kompetensutveckling får pedagoger och skolledare nödvändiga och fördjupade kunskaper i uppföljning, dokumentation och analys av resultat. GY 11 infördes hösten 2011 med 18 nationella program. Sex program är högskoleförberedande och tolv är yrkesprogram. Kraven för att komma in på gymnasieskolan förändras genom att fler godkända betyg fordras. Riksdagen har beslutat om legitimation för förskollärare och lärare. Kravet på lärarlegitimation har flyttats fram till 1 december 2013. Skolan i Arjeplog arbetar för att organisera en skola för alla utifrån det faktum att alla är olika och olikheter utgör en resurs. Genom att målmedvetet, både nämnd och förvaltning, arbetat med begreppet en skola för alla så har bra underlag skapats för att ta ytterligare steg mot en inkluderande skola. Vår förhoppning är att vårt agerande gynnar de sociala och ekonomiska förhållandena. Kunskap och samverkan i samverkan behövs för att nå detta förhållningssätt. Näringslivet är beroende av den kunskap barn och unga har när de kommer ut på arbetsmarknaden. Genom att ge dagens barn och elever möjlighet att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt läggs en stabil grund för kommunens framtida utveckling. Det handlar om att ta fram, utveckla och stärka barns och elevers inneboende nyfikenhet, initiativkraft och självförtroende redan från tidig ålder. Målet för alla barn och elever är att de har en god lärandemiljö som innebär helhetssyn för lärande, hälsa och arbetsmiljö. Att de upplever att de har inflytande på innehåll och arbetsmiljö genom en utvecklad elevdemokrati och har individuell utvecklingsplan. Väl etablerade rutiner är en förutsättning för att skapa en jämn och utvecklingsbar kvalitet. Fortsatta riktade insatser för att locka elever från andra kommuner till vårt gymnasium och elevhemmet. En förutsättning för att locka elever från andra kommuner är att vi kan erbjuda både en kvalitativ utbildning men också ett bra och tryggt boende. Handläggaren för det samiska förvaltningsområdet bidrar in i verksamheten inom förskolan för att utveckla det samiska språket och kulturen. I sin helhet bedöms prognosen för måluppfyllelse gällande nämndens utvecklingsperspektiv vara relativt god. Åtgärder inom vissa områden inom medarbetare/ arbetssättsperspektivet måste dock vidtas för att säkerställa att målen nås vid årets slut. Detsamma gäller för nämndens medborgar/brukarperspektiv. målet uppnås inte fullständigt. Nämndens prognos visar på ett underskott på 0,3 miljoner kronor på helår. Främst beror detta på kostnader för elever med särskilda behov och kostnader för felbudgeterade externa tjänster inom gymnasieskolan. Prognostiserade underskott i verksamheterna beror på att extrakostnader uppstår fram för allt för barn i behov av särskilt stöd och riktade insatser i grundskolan för att ge alla elever möjlighet att nå sina mål. Interkommunala kostnader avviker positivt eftersom fler elever från Arjeplog väljer Hornavanskolan som sin gymnasieskola i stället för att välja en gymnasieskola utanför kommunen. Prognosen osäker för interkommunala kostnader eftersom elever kan välja att ändra sitt val av utbildning och istället för att välja gymnasieprogram på vår egen gymnasieskola välja att utbilda sig på ett program utanför kommunen. Driftredovisning Investeringsredovisning Perioden Prognos Perioden Prognos Kommunbidrag 61 368 1165 Redovisning 39134 61 661 136 1165 Avvikelse -39134 14-293 0
Övergripande mål Strategiskt perspektiv Inriktningsmål Öka invånarantalet Utveckling Marknadsföring av Arjeplogs kommun som bra skolkommun. Ökad tillväxt i kommunen Utveckling Utveckla dialogen med föräldrarna. Värna demokratin i skolan. Verksamheten ska följa den budget som man är tilldelad. Utveckla dialog och samverkan med näringslivet. Höja meritvärdet i skolan. Antalet praktikplatser och mentorskap ska öka. Barnkonventionen ska beaktas vid alla beslut. Kompetensförsörjning. Alla tillsvidare anställda medarbetare ges möjlighet till fortbildning mot verksamhetens behov. Öka antalet externa projekt. Livskvalitet i toppklass Utveckling Ökad kvalitet i skolan. Kostnadseffektiv kommun Öka samarbetet med andra kommuner Förbättrad hälsa. Alla rektorer som har mer än 30 medarbetare ska ses över Utveckling Utveckling Öka kostnadsmedvetenheten. Väl fungerande uppföljning. Resultat lika med noll. Arbeta aktiv med samverkan inom gymnasieskolan. Dialogträffar. Information mellan politik och verksamhet. Förbättra resursutnyttjandet. # Målet kommer att uppnås vid årets slut Målet kommer delvis att uppnås vid årets slut Målet kommer ej att uppnås vid årets slut 15
Socialnämnden Prognos för måluppfyllelsen vid årets slut Modellen med målstyrning som instrument för verksamhetsplanering och en tydlig tonvikt på avvikelserapportering vid uppföljning får allt större acceptans och förståelse inom verksamheterna. Modellen medför också att fokus/tonvikt läggs vid det som är viktigt vid varje uppföljning nämligen avvikelser mot satta mål. Årets andra tertialrapport har sammanställts där mål och måluppfyllelse, ansvar och ansvarsfördelning, tidsplaner och avvikelser diskuterats och som redovisas här nedan. När genomgång av samtliga verksamheter gjorts kommer förslag till eventuella omfördelningar av budget att presenteras och föreslås nämnden samtidigt som större avvikelser och/eller varaktiga förändringar redogörs för. Prognosen för måluppfyllelse vid årets slut ser inte entydigt positiv ut. Inom Individ- och familjeomsorgen är tillströmningen av ärenden fortsatt mycket högt och likt de flesta andra kommuner är knappheten av resurser märkbar. Det förebyggande arbetet får inte önskvärt utrymme. Ur ett barnperspektiv ser vi att olika samverkansformer mellan skola, primärvård, polis och socialtjänst har börjat formas och fördjupas. När det gäller missbruksprevention arbetar socialnämnden med att under året starta upp en öppenvård i lightversion riktad mot i första hand vuxna missbrukare. För första gången på flera år pekar prognosen för försörjningsstöd på betydligt lägre kostnader. Ett nytt IT-stöd har införts från årsskiftet. Flyktingverksamheten fungerar bra. Lägsta ålder för ensamkommande barn har höjts till 15 år vilket på sikt kommer att medföra färre familjehemsplaceringar. Placeringar utanför kommunen kräver stora resurser från socialsekreterarna. Utslussningsverksamheten Nova ökar något vilket är positivt då det indikerar att många ungdomar vill stanna kvar i Arjeplog. Ett nytt inslag i flyktingverksamheten är mottagande av vuxna flyktingar. Kommunen avtal uppgår till fem anvisningar per år. Vad gäller Äldreomsorgen så ökar vårdtyngden märkbart. Det märks inte minst genom en ökning förslitningsskador och därmed rehab-ärenden. Införandet av ett nytt IT-stöd har tagit en hel del resurser i anspråk men kommer att underlätta och förenkla och förbättra dokumentation och avgiftshantering. Innevarande budgetår är också det sista året den nuvarande formen av statliga stimulansmedel kan användas. Pågående projekt kommer att avslutas under året och vissa projekt kommer sedan att ingå i den ordinarie verksamheten. Kommunaliseringen av hemsjukvården som är planerad till 2013-01-01 upplevs positivt och socialnämnden har också fattat beslut att stödja övertagandet. Dock återstår många frågor av både organisatoriskt och ekonomiskt art. En arbetsgrupp/styrgrupp har bildats som kommer att presentera sitt slutförslag under hösten. 16
Socialnämnden ska under året återuppta sitt arbete med att se över äldreomsorgen och, framför allt, finna vägar för ett nytänkande där hela äldreomsorgen ses som en helhet. Nuvarande bestånd av särskilda boenden måste ses över inte minst tanke på att andelen dementa inom en snar framtid kan vara lika många som icke dementa. Arbetet fortskrider med att finna former för samarbete med grannkommunerna men också med andra aktörer i samhället Den ekonomiska prognosen pekar mot ett underskott på -3 422 tkr. Avvikelserna mot budget redovisas här nedan. Kostnaderna för institutionsvård barn och unga, vht 7521 beräknas uppgå till ca 1 100 tkr för de placeringar som gjorts och som är kända, kostnaderna för vård på institution, vht 755 beräknas uppgå till ca 408 tkr. Socialnämnden har inte budgeterar verksamheterna 7521 och 755 då kostnaderna varierar kraftigt från år till år allt från ingen placering till placeringar som är långvariga och mycket kostsamma. Kostnaderna för tjänsteköp av utredningskapacitet beräknas komma att uppgå till 250 tkr. Försörjningsstöd beräknas minska med ca 600 tkr mot budgeterat. Prognosen för lönekostnaderna visar på ett underskott med ca 2 400 tkr mot budget. För Norrskenet visar prognosen på ett underskott motsvarande 899 tkr och kan förklaras genom ökade lönekostnader samt lägre intäkter för bl.a. tjänsteköp av landstinget. Övriga avvikelser är inte på något sätt alarmerande utan snarare en bekräftelse på den över tiden mycket varierande verksamhet Socialnämnden bedriver. Socialnämnden jobbar kontinuerligt med förbättra prognossäkerheten. Dock är vissa av verksamheternas beskaffenhet av sådan art att förändringar ur ekonomiska och budgetmässiga perspektiv kan ske över en natt. Detta gäller bland annat institutionsvård, försörjningsstöd och Personlig Assistans. Driftredovisning Investeringsredovisning Perioden Prognos Perioden Prognos Kommunbidrag 17 73 474 1661 Redovisning 51953 76 896 535 1756 Avvikelse -51953-3422 -95
Övergripande mål Strategiskt perspektiv Inriktningsmål Öka invånarantalet Utveckling Skapa förutsättningar för flyktingungdomar att både vilja och kunna bo kvar i kommunen. Skapa förutsättningar i form av boende/mellanboende för äldre som vill bo kvar eller återvända till kommunen. Ökad tillväxt i kommunen Utveckling Marknadsföra Arjeplog som en kommun där äldre ses som en tillgång för tillväxt och övrig samhällsutveckling. Minimera negativa tillväxtfaktorer med i första hand missbruk som fokus. Livskvalitet i toppklass Utveckling Med oförändrade eller mindre resurser och ökat antal äldre bibehålla en äldreomsorg i toppklass. Bygga upp fungerande stödstrukturer för de som hamnat i ett utanförskap. Verka för alternativa karriärmöjligheter inom förvaltningen Kostnadseffektiv kommun Utveckling Utveckla den förebyggande verksamheten där man i ett tidigt skede kan förhindra att behov av bistånd och medicinska insatser uppkommer eller kan senarelägga. Se över möjligheterna för någon form av årsarbetstid inom de verksamheter där resursbehoven i form av personal varierar märkbart över året. Beroendet av försörjningsstöd måste minska. Öka samarbetet med andra kommuner Utveckling Påbörja samtal om hur formerna för samverkan med grannkommuner ska bedrivas. Genom samarbete med andra kommuner tillförsäkra sig spetskompetens och specialistfunktioner. # Målet kommer att uppnås vid årets slut Målet kommer delvis att uppnås vid årets slut Målet kommer ej att uppnås vid årets slut 18
Miljö-, bygg- och räddningsnämnden Prognos för måluppfyllelsen, tertial 2, 2012 Förvaltningen kommer sannolikt att uppfylla merparten av uppsatta mål. Osäkerhet råder dock kring de mål där förvaltningen är beroende av tillräcklig tillgång på personella resurser för att kunna uppnå målen. Finns en risk att den tidigare vakanta byggnadsinspektörtjänsten påverkat möjligheterna att uppfylla målen. Osäkerhet råder också kring de mål där faktorer utifrån helt eller delvis avgör om målen kan uppnås. Sammanfattande kommentarer till Utvecklingsperspektivet - Antalet överklagade beslut samt antalet överklagade beslut som går nämnden emot förväntas bli mycket lågt i jämförelse med antalet tagna beslut. - Byggnadsinspektörtjänst har tillsats. Sammanfattande kommentarer till perspektivet - Några enkätundersökningar har hittills under året inte genomförts, men intentionen är att enkätundersökningar utförs innan årets slut. - En förstärkning av de personella resurserna inom arbetsområdet miljö- och bygg har verkställts under året, men har inte lett till ökad livsmedelskontroll och miljötillsyn på grund av vakans byggnadsinspektör. Sammanfattande kommentarer till perspektivet - Grundkunskaper ajourhålls kontinuerligt. Innebörden av ny lagstiftning inom området och nya arbetsmetoder införlivas fortlöpande i ärendehandläggningen. Hög arbetsbelastning utgör ännu hinder för genomförande av längre utbildningsinsatser och långsiktig planering. - Samarbetet inom förvaltningen bedöms som gott. Samarbetet mellan förvaltning och nämnd bedöms också som gott. - Ett problemområde inom kontoret är att fördela arbetsuppgifter avseende bl a bygglov och detaljplanering på grund av rådande omständigheter. - Arbetsplatsen upplevs mindre jämställd än tidigare på grund av den mansdominans som den nuvarande förvaltningen har. Sammanfattande kommentarer till ekonomiperspektivet - Arbetsuppgifter prioriteras utifrån de personella resurser som förvaltningen förfogar över i dagsläget. En förstärkning av de personella resurserna inom arbetsområdet miljö- och bygg har verkställts under året, men inte kunnat tillgodogöras fullt ut på grund av vakans byggnadsinspektör. Driftredovisning Investeringsredovisning Perioden Prognos Perioden Prognos Kommunbidrag 5 538 356 Redovisning 3447 5 898 90 90 Avvikelse -3447 19-360 266
Övergripande mål Strategiska perspektiv Inriktningsmål Öka invånarantalet Utveckling Arjeplog ökar kontinuerligt förutsättningarna för att vara bland landets attraktivaste besöksorter Nationella och regionala miljömål används som grund i allt planeringsarbete Miljöfrågor beaktas i alla led i lokal planering och utveckling Översiktsplanen används som ett redskap för att uppnå en god bebyggd miljö Ökad tillväxt i kommunen Utveckling Arjeplog har ett attraktivt företagsklimat och är landets mest attraktiva kommun för biltestverksamhet Innevånarna är delaktiga i samhällsutvecklingen och har förtroende för demokratin Kunskap om biologisk mångfald är en viktig utvecklingsgrund Livskvalitet i toppklass Utveckling Livskvalitet i toppklass är självklar i alla processer och myndighetsutövning Innevånarna bereds trygghet och säkerhet Kostnadseffektiv kommun Öka samarbete med andra kommuner Inga dödade och färre skadade vid bränder i bostäder Förbättrad brandsäkerhet i skolor och samlingslokaler Arjeplog vidmakthåller förmåga att leda och bedriva verksamhet under störda förhållanden och under en extraordinär händelse Innevånarna erbjuds hög servicegrad, ökad insikt och kunskap genom tydliga processer i och mellan verksamheter Arjeplog är som arbetsgivare en förebild vad gäller medarbetares kompetens oavsett ålder Kostnader för investeringar och drift ska rymmas i nämndens driftbudget och ekonomin ska vara i balans Nämnden ska i all samverkan inom och utom kommunen arbeta för att bryta människors utanförskap för exempelvis funktionshindrade och inflyttade från andra kulturer Målet kommer att uppnås vid årets slut Målet kommer delvis att uppnås vid årets slut Målet kommer ej att uppnås vid årets slut 20
Redovisningsprinciper Delårsrapportens främsta syfte är att spegla kommunens prognostiserade resultat. Följande avvikelser från gällande redovisningsprinciper har gjorts i samband med upprättande av delårsrapporten: Förändringar i pensionsskulden, skatteprognosen och statsbidragen är till största möjliga utsträckning beaktade. Avstämning av samtliga balanskonton har ej skett Ingen koncernredovisning upprättas Finansieringsanalys upprättas endast vid årsbokslut Pågående arbeten är inte fullt utaktiverade på samma sätt som vid årsbokslut Denna rapport har varit föremål för granskning av kommunens revisorer 21