En nationell strategi för växande städer Moderaterna i civilutskottet och skatteutskottet
Förord Minska krångel och kostnader för växande städer... 3 1. Låt städerna utvecklas... 6 1.1 Återinför stadsplanerna... 6 1.2 Bostäder ett självklart allmänintresse... 7 1.3 Buller både stadspuls och hälsofara... 8 1.4 Samsyn kring parkeringsnorm trafikplaneringens betydelse... 9 2. Mindre krångel för mer byggande... 9 2.1 Bättre regler för bygglov och överklaganden... 10 2.2 Möjliggör industriellt och mer miljövänligt byggande... 11 3. Minska kostnaderna på bomarknaden... 11 3.1 Pröva skattelättnader för att öka utbudet av hyresrätter... 12 3.2 Ett utvecklat system med presumtionshyror skapar förutsättningar för fler hyresrätter... 12 3.3 Utnyttja det befintliga bostadsbeståndet bättre... 13 2
Förord Minska krångel och kostnader för växande städer Sverige är det land som urbaniseras snabbast i hela EU. När människor söker sig till jobb och utbildningar växer trycket på våra storstäder, på högskole- och tillväxtorterna runt om i landet. I den politiska debatten handlar det ofta om Stockholm, Göteborg och Malmö, men urbaniseringen är mer omfattande än så och påverkar hela landet. När vi nått år 2030 kommer ungefär två tredjedelar av Sveriges befolkning att bo i en storstad, en större stad eller en förortskommun. På listan över de växande städerna finns utöver de tre stora också städer som Umeå, Helsingborg, Örebro, Jönköping, Uppsala och Linköping. 1 En politik för full sysselsättning och ett samhälle som håller ihop förutsätter en väl fungerande bostadsmarknad. Människor ska ha möjlighet att flytta till platser där det finns jobb, där möjligheten att uppnå egen försörjning är god, och där risken för utanförskap och arbetslöshet är låg. Oavsett ekonomisk ställning, ska det vara möjligt att tacka ja till ett jobb eller en studieplats på annan ort. Sverige ska bygga bostäder för jobb, studier och nya möjligheter för människor det ställer krav på reformer som minskar krångel och kostnader för byggande. Vid sidan av den snabba urbaniseringen finns också andra trender. Runt om i Sverige förs diskussioner om hur framtidens städer ska se ut och hur man skapar attraktiva boendemiljöer där människor blir mindre beroende av bilen för att få vardagen att fungera. De flesta säger sig vara överens om att förtätningar och en blandad bebyggelse är vägen framåt. Växande städer gör också att samspelet mellan stad och landsbygd blir än viktigare. Stad och landsbygd ska dra nytta av varandras fördelar. Båda dessa trender innebär stora utmaningar i ett land där vi under lång tid byggt alldeles för få bostäder. Statistiken talar sitt tydliga språk. Det är nu 135 av 290 kommuner som bedömer att den lokala bostadsmarknaden präglas av brist på bostäder i förhållande till efterfrågan 2. I storstadsregionerna, men också kring universitets- och högskoleorterna och andra tillväxtregioner, råder en bostadsbrist som blir en begränsande faktor för både arbetsmarknaden och tillväxten. Även utomstående bedömare, så som OECD, IMF och EU-kommissionen, har pekat på bostadsbristen, snåriga byggregler och en illa fungerande bostadsmarknad som begränsande faktorer för hela den svenska ekonomin. Alliansregeringen har tagit en lång rad initiativ för att öka byggandet. Reformerna har syftat till att minska överregleringar och kostnader för att bygga. Till det har flera utredningar tillsatts för att peka ut ytterligare reformer som kan höja tempot. Vi anser att de ansträngningar som gjorts nu måste sammanföras och konkretiseras i en nationell strategi för växande städer. 1 Rapport från Riksdagens Utredningstjänst, 2013-06-10, Befolkningsprognoser, Dnr. 2013:871. 2 Boverket, Bostadsmarknaden 2012-2013 med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2012, s. 14. 3
Vägen från idé till inflyttning är alltför lång, alltför snårig och har stundtals liknats vid både en labyrint och hinderbana. De som ändå tar sig fram har att hantera lagstiftning, omfattande regelverk och en svåröverskådlig process som påverkas av tjänstemän på flera olika politiska nivåer. Till detta kommer skillnader i olika delar av landet, både i ambitionsnivå och i detaljreglering. Därutöver vet vi att beskattningen ofta är styrande för vilka investeringar som görs av företag och enskilda. Moderaterna i civil- och skatteutskotten i riksdagen vill därför se en nationell strategi som kan ta ett helhetsgrepp kring de utmaningar som den snabba urbaniseringen medför. Det handlar både om att identifiera nödvändiga reformer och om att skapa en plattform för den helhetssyn som är nödvändig. De förändringar som krävs kan inte hanteras genom ett enda beslut i Sveriges riksdag eller i något enskilt stadshus. Vi behöver nationella prioriteringar där beskattning, lagar och nationella regelverk, kommunal byråkrati och andra spelregler ses i ett sammanhang med syftet att minska krångel och kostnader för mer byggande och en bättre bostadsmarknad. I den här rapporten pekar vi dels på behovet av en sådan samordning, dels på innehållet i några av de reformer som vi anser är nödvändiga. Vi hoppas att det kan vara ett startskott på en dialog med företrädare för städer, regioner, intresseorganisationer, näringsliv och myndigheter som alla är nyckelspelare när städer växer och människor letar efter en bostad. Förslagen i rapporten är arbetsgruppens egna. Alla reformer, även de som förs fram i denna rapport, måste alltid prövas mot vad de offentliga finanserna och samhällsekonomin medger. Örebro och Halmstad i juli 2013 Oskar Öholm Gruppledare civilutskottet Henrik von Sydow Ordförande skatteutskottet 4
Allt fler flyttar från glesbygd till städer. 3 Sveriges befolkningstäthet. 4 3 http://sverige2025.boverket.se/en-urbaniserad-varld.html 4 Ibid. 5
1. Låt städerna utvecklas Regelverket och lagarna som styr hur våra städer ser ut har ändrats många gånger och ofta varit kopplad till den allmänna samhällsutvecklingen. Det sena 1900-talets samhällsplanering har skapat ett regelverk som blivit allt mer omfattande kring var och hur man får bygga bostäder. Synen på städerna har växlat och inneburit allt från omfattande rivningar av stadskärnor under 60-talet till dagens diskussioner om att återigen kunna bygga täta städer där det är nära till både arbetsplatser, service och butiker. Med den urbanisering vi nu ser krävs ett nytt synsätt på städernas utveckling. Det innebär att vi måste hitta en balans mellan dels kravet på enklare och bättre regler som fungerar i moderna miljöer och dels behovet av demokratiskt inflytande över processen. Det saknas i den delen varken utmaningar eller förslag på lösningar. 1.1 Återinför stadsplanerna Att skapa en snabbare process för genomförandet av byggplaner är en viktig komponent i att skapa förutsättningar för ökat byggande. För Nya Moderaterna är det därför angeläget att korta tiden från idé till spade i marken. Våren 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft. Kommunerna har nu maximalt 10 veckor på sig att ge besked om bygglov och dessutom vinner ett bygglov laga kraft tidigare än förut. Vi vill förbättra förutsättningarna för nyproduktion av bostäder och möjliggöra de täta och mångsidiga städer som så många i dag efterfrågar. Det ger i sin tur förutsättningar för ny kollektivtrafik och bättre cykel- och gångvägar, då avstånden krymper. Vi måste därför ta ytterligare steg och dra lärdomar av bättre fungerande system i Europa. I en av de många viktiga regeringsuppdragen på plan- och byggområdet, SOU 2013:34 En effektivare plan- och bygglovsprocess, studerade utredaren Lars Magnusson lagstiftningen i Tyskland. Tyskland lyfts ofta fram som ett gott exempel där tiden från idé till spaden i marken ligger på två år, att jämföras med upp emot tio år i Sverige. Den effektiva processen i Tyskland kan bland annat förklaras av den utbredda möjligheten till vad vi i Sverige kallar för förenklat planförfarande. Om det inte finns detaljplan för ett område i tätort som ska bebyggas, ska det nya byggandet följa den befintliga bebyggelsens karaktär, form och täthet. Om så sker, behöver en detaljplan inte tas fram utan byggherren kan istället söka bygglov direkt, förutsatt att det som fastslagits i översiktsplanen följs. 6
I Lars Magnussons utredning lämnas flera radikala förslag som markant skulle förkorta tiden från idé till spaden i marken. Ett av förslagen går ut på att låta det första steget i planprocessen, översiktsplanen, bli något mer detaljerad än i dag, i form av en områdesplan. Med en detaljerad områdesplan skulle man kunna hoppa över detaljplaneförfarandet och direkt söka bygglov. Det skulle betyda en kraftig förkortning av den totala tidsåtgången. Framtidens växande samhällen kräver att vi tänker nytt kring planprocessen. Dagens system är inte anpassat till förtätning av städer. Om en områdesplan över en stadsdel tas fram, istället för som i dag mycket specifika detaljplaner för små tomter, kan vi spara både tid och pengar. I områdesplanen kan övergripande frågor regleras som exempelvis höjd, exploateringsgrad och användning. Detaljfrågor om utformning lämnas till bygglovskedet. Förslag: I syfte att korta planprocessen föreslår vi att tillämpningen av det förenklade planförfarandet ska breddas till att det även innefatta förtätningar genom införande av områdesplaner, så att det tidsödande detaljplaneförfarandet kan slopas. Vi föreslår att de kallas stadsplaner, för att också markera förändringen. 1.2 Bostäder ett självklart allmänintresse Trots att bostadsbristen är påtaglig i många av de växande städerna är inte bostadsförsörjningen i sig ett riksintresse i lagens mening. Däremot har de som vill bygga att förhålla sig till en mängd andra ibland vagt definierade så kallade riksintressen som ofta står i vägen för nya bostäder. Detta alldeles oavsett om man försöker ta hänsyn till riksintresset i planeringen eller inte. Sverige har en rik historia och därmed finns flera kulturhistoriskt viktiga miljöer i vårt land. Ett problem med dagens modell för att skydda dessa områden är att de riksintressen för kulturmiljövården som Riksantikvarieämbetet pekar ut ibland är både vaga och oprecisa. Detta leder både till att städers utveckling riskeras och att de värden som behöver skyddas inte alltid får ett tillräckligt gott skydd. De generella riksintressena skapar osäkerheter kring hur en stad kan och får växa. Bevarande och utveckling behöver inte alltid vara motsatser. Med tydligt formulerade och skarpt avgränsade riksintressen kan onödiga och otidsenliga hinder att bygga ut och förtäta våra städer tas bort. Förslag: Vi föreslår att man inom ramen för en nationell strategi slår fast att bostadsförsörjningen är ett allmänintresse. Frågan har bland annat utretts i SOU 2013:34, En effektivare plan- och bygglovsprocess. Förslag: Vi föreslår att Riksantikvarieämbetet får i uppdrag att tydliggöra vilka värden och gränser som befintliga riksintressen i tillväxtområden bör ha. Det skulle till exempel 7
kunna ske genom att dagens riksintressen fasas ut och ersätts med en ny koncentrerad och tydlig riksintresseindelning inom fem år. 1.3 Buller både stadspuls och hälsofara Den ständigt aktuella frågan om bullernivåer är en stor anledning till att många bostadsprojekt i Sverige försenas eller inte ens blir av. De riktvärden som finns idag tolkas olika och ibland krockar reglerna med varandra. Buller är ett allvarligt hälsoproblem och stor hänsyn till olika bullerkällor måste tas vid planering av bostäder. Samtidigt kan vi se att några av de mest attraktiva bostäder som finns ligger i bullerutsatta miljöer. Det finns därför anledning att se över reglerna, inte minst gäller det mindre bostäder som ofta fördyras eller inte ens blir av på grund av dagens regler om tyst sida 5. Nya Moderaterna vill underlätta för dem som vill bygga bostäder och då måste de ges tydliga besked. Det är ohållbart att två statliga myndigheter kan komma till helt olika slutsatser om hur bullrigt det får vara. Regeringen har nyligen gett Boverket och Naturvårdsverket i uppdrag att samordna sina respektive regelverk så att de inte motverkar varandra. Det tycker vi är bra. Men vi måste vidta kraftfullare åtgärder än så. Regelverket på området är för snårigt och komplicerat. Bullerproblematiken har också varit föremål för en översyn av Boverket, som nyligen lämnat flera förslag till regeländringar kring hur byggandet av student- och ungdomsbostäder kan ökas och förenklas 6. Ett av de mest välkomna förslagen är att ett nytt allmänt råd om buller ska tas fram av Boverket. Det nya allmänna rådet leder till att det blir mer mark tillgängligt där små bostäder kan byggas eftersom bullerriktvärdet höjs från 55 till 60 dba för bostäder som är mindre än 35 kvadratmeter. Inte bara studentrum, utan alla nya lägenheter upp till 35 kvadratmeter ska få byggas med det förhöjda riktvärdet för buller. Det kommer möjliggöra för många nya smålägenheter i centrala lägen. Vi välkomnar Boverkets förslag. Men också ett större och mer samlat grepp behöver tas i bullerfrågan. Förslag: Vi tycker att det är på tiden att dagens föråldrade och krångliga regelverk kring buller anpassas till verkligheten. För de boende i våra städer är det rimligen ljudnivån som är det väsentliga, inte huruvida ljudet kommer från trafik eller industri. Vi anser att ett enhetligt regelverk för buller bör övervägas. 5 Reglerna om tyst sida är en del av den så kallade Stockholmsmodellen och innebär i sig ett avsteg från bullernormen. 6 Boverkets rapport 2013:20, Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter, s. 41. 8
1.4 Samsyn kring parkeringsnorm trafikplaneringens betydelse Mycket av dagens stadsplanering utgår fortfarande från bilen som det huvudsakliga transportmedlet. Även om vi tror att bilen har en plats också i framtidens städer finns det skäl att till exempel ifrågasätta de i vissa kommuner mycket envisa parkeringsnormer som kräver ett visst antal parkeringsplatser för varje byggd lägenhet. Stundtals blir regelverket rent ologiskt, exempelvis när man även i planeringen för kollektivtrafiknära studentbostäder ändå måste planera för parkeringsplatser för hyresgästerna. Förslag: Vi föreslår att den nationella strategin för växande städer särskilt bör innehålla en dialog mellan berörda parter om de olika trafikslagens förutsättningar. En sådan samsyn skulle till exempel kunna innebära både riktlinjer för parkeringsnormer, men också förslag om att se fotgängare som ett eget trafikslag 7. 2. Mindre krångel för mer byggande Tidsaspekten i byggprojekt spelar ofta en avgörande roll om investeringar blir genomförda eller inte. Det finns en rad exempel från bostadsprojekt i våra större städer där långa överklagandeprocesser medfört att byggstarten av nya bostäder försenats i flera år eller rent av uteblivit. Såväl detaljplaner som antagits som av kommunen utfärdade bygglov kan överklagas av ett stort antal så kallade sakägare i tre olika instanser. Det är inte ovanligt att varje prövning tar mellan sex månader och ett år. Ofta är det bara de absolut största byggbolagen som har finansiella förutsättningarna för att hålla ett projekt kantat av överklaganden levande. Det bidrar inte till en god konkurrens på marknaden tvärtom. Att kommuner uppställer sinsemellan olika särkrav, ofta avseende energiprestanda, på ny bebyggelse underlättar inte heller dagens situation vare sig för byggherrar som tycker att tid är pengar eller bostadssökande som väntar på någonstans att bo. I Stockholm är exempelvis kravet för alla nya bostäder 55 kwh/m2, medan det i Göteborg är 60 kwh/m2. Det är ofrånkomligt att olika krav i olika kommuner ökar administrationen och fördyrar byggprocessen, samt motverkar industriella byggkoncept med kortare ledtider. 7 Att se gång som ett eget trafikslag har bland annat utretts av VTI, http://www.vti.se/sv/nyheter/fotgangarna-i-fokus/ 9
2.1 Bättre regler för bygglov och överklaganden Människor ska ha inflytande över sin närmiljö. Problemet, allra helst om vi vill förtäta våra städer, är att sakägarkretsen ofta är mycket omfattande. Byggprocessen blir då väldigt tunggrodd, när ny bebyggelse först ska prövas genom detaljplaneläggning och därefter i en bygglovsprocess där såväl beslut om antagande av detaljplan som beslut om bygglov var för sig kan överklagas i flera led av flera olika personer. Ett stort problem är att de som efterfrågar nya bostäder inte har någon talan i den här processen. De generösa överklagandemöjligheterna fördyrar och fördröjer nyproduktion och kan medföra att vissa projekt inte kommer till stånd över huvud taget. Flera åtgärder har vidtagits av regeringen i syfte att förkorta prövningsprocesserna. I den nya plan- och bygglagen ställs exempelvis krav på byggnadsnämnden att handlägga bygglovsärenden skyndsamt och meddela beslut om bygglov inom tio veckor. Regeringen har nyligen beslutat om nya tydliga mål för hur lång tid länsstyrelsernas handläggning av överklaganden av plan- och byggärenden får ta och alla länsstyrelser får samtidigt mer pengar under 2013 för att klara de nya målen. Men vi behöver göra mer. En utredning ser just nu över hur man skulle kunna uppnå en effektivare handläggning av beslut som överklagats enligt plan- och bygglagen 8. Vi ser fram emot att ta del av förslagen i den utredningen, som ska redovisas senast den 15 mars 2014. Det är dock viktigt att poängtera att effektiviteten aldrig får innebära att rättssäkerheten i avgörandena äventyras. Förslag: Vi vill införa en garanti för snabbare handläggning av bygglov i byggnadsnämnden, som betyder att om den garanterade tiden för handläggningen överskrids för det enskilda ärendet får den som ansökt halverad eller nedsatt avgift för ansökan. Vi vill även se ökad transparens vad gäller variationer i handläggningstider för bygglov. Förslag: Vi välkomnar den översyn som just nu pågår av den stora mängd kommunala beslut som går att överklaga inom ramen för en byggprocess samt möjligheten att begränsa sakägarkretsen vid bostadsbyggande 9. Förslag: Vi vill överväga att helt ta bort länsstyrelseledet vid prövning av kommunernas beslut om planer och bygglov. Det skulle snabba upp prövningen av överklaganden och knappast öka belastningen på mark- och miljödomstolarna eftersom relativt få klagande i dagsläget nöjer sig med länsstyrelsens prövning. Förslag: Vi värnar framförallt rättssäkerhet och trygghet när det kommer till rätten att överklaga. För att minska antalet så kallade okynnesöverklaganden och därmed korta 8 Dir. 2013:53, Effektivare handläggning av beslut som överklagats enligt plan- och bygglagen. 9 Ibid. 10
handläggningstiderna välkomnar vi den översyn som pågår av för- och nackdelarna med att ta ut en mindre avgift från klaganden när ett ärende enligt plan- och bygglagen anhängiggörs 10. 2.2 Möjliggör industriellt och mer miljövänligt byggande Situationen på bostadsmarknaden kräver att det blir enklare och billigare att bygga bostadshus vi behöver en effektivare och smidigare byggprocess. Vi behöver också en ökad konkurrens på marknaden. I städerna spelar hyresrätten på många sätt en nyckelroll. Vi behöver en bostadsmarknad som kan svara upp mot den ökade rörligheten på arbetsmarknaden och möjligheterna att kunna flytta till platser där jobben finns. Hyresrätten har därför stor betydelse för en modern och flexibel arbetsmarknad. I dagsläget är det inte ovanligt att kommuner ställer upp egna byggkrav, ofta rör det sig om hårdare energikrav, som går utöver de nationella regler som Boverket utfärdar (BBR). I praktiken riskerar utvecklingen med de så kallade kommunala särkraven leda till att byggherrar behöva rätta sig efter 290 olika kravnivåer och regelverk, ett för varje kommun, istället för ett enhetligt regelverk för hela landet. Det säger sig självt att ett sådant system motverkar målet att skapa en effektivare och smidigare byggprocess. De standardkrav som ställs vid nybyggnation måste prövas mot behovet av att det byggs fler bostäder. Med större likformighet i kommunernas krav pressas byggkostnaderna och förutsättningarna för ökad konkurrens förbättras. Olika krav i olika kommuner kan i själva verket riskera att fördyra byggandet av energisnåla hus eftersom det omöjliggör industriellt byggande av sådana hus. Förslag: För att åstadkomma en effektivare och smidigare byggprocess vill vi medverka till att begränsa de kommunala särkraven. Vi ställer oss därmed positiva till förslaget som presenterades i SOU 2012:86, Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler. 3. Minska kostnaderna på bomarknaden Den enskilt viktigaste förutsättningen för en god ekonomisk tillväxt och en konkurrenskraftig ekonomi är en väl fungerande arbetsmarknad. I dagens samhälle byter många jobb och bostadsort regelbundet. Bostadsmarknaden måste präglas av mångfald för att möta rörligheten på arbetsmarknaden och det måste vara möjligt att snabbt få tag i en bostad. De olika boendeformerna kompletterar varandra på en 10 Dir. 2013:53, Effektivare handläggning av beslut som överklagats enligt plan- och bygglagen. 11
välfungerande bostadsmarknad, men hyresrätten har en särskilt viktig roll för att öka rörligheten på arbetsmarknaden. Därför bör vi ha en dialog kring hur vi kan förbättra den skattemässiga ställningen för hyresrätter i syfte att öka utbudet av sådana bostäder. För att öka rörligheten på bostadsmarknaden behöver vi också åtgärder som på kort sikt kan minska bostadsbristen. De bostäder vi redan har i dag måste utnyttjas på ett effektivare sätt. Vi har helt enkelt inte råd att gå miste om den potential som inryms i vårt befintliga bostadsbestånd. 3.1 Pröva skattelättnader för att öka utbudet av hyresrätter Urbanisering och ökad rörlighet gör det än viktigare med en mångfald av boendeformer. Brist på framförallt hyresrätter gör det svårare att flytta till jobb, studier och nya möjligheter. Det är en rad skatter som påverkar boendet. Flera av de skatteförändringar för bostadssektorn som beslutats sedan regeringsskiftet 2006 har förbättrat de boendes skattemässiga situation. Skatteuttaget för egnahem, bostadsrätter, kooperativa hyresrätter och andra hyresrätter har sänkts. Det är viktigt att samtliga upplåtelseformer ges goda skattemässiga villkor och en aspekt är att den samlade utformningen av skatter knutna till boendet prövas så att de i mindre grad motverkar rörlighet. Just ur detta perspektiv vill Nya Moderaterna att frågan prövas om sänkt kommunal fastighetsavgift på hyresrätter. För att i högre grad uppnå en väl fungerande bostadsmarknad krävs att utbudet och mångfalden av bostäder ökar, framför allt i tillväxt- och storstadsområden. Förslag: Vi välkomnar förbättringar av den skattemässiga ställningen för bostäder som upplåts med hyresrätt i syfte att öka utbudet av hyresbostäder i våra städer. 3.2 Ett utvecklat system med presumtionshyror skapar förutsättningar för fler hyresrätter Vår ambition är att skapa starka ekonomiska drivkrafter och stabila planeringsförutsättningar för befintliga och tillkommande företag på hyresbostadsmarknaden, för att därigenom öka utbudet av hyreslägenheter så att det kan svara upp mot efterfrågan i alla delar av landet. Vi måste öka incitamenten för att bygga nytt och förvalta bostadsfastigheter. Sänkt fastighetsavgift och förlängd avgiftsfrihet vid nybyggnation är åtgärder som gjort det mer lönsamt att bygga och som dämpar hyresutvecklingen för de boende. I dag gör undantagsreglerna det möjligt att avtala om hyror som motsvarar de faktiska kostnaderna (så kallade presumtionshyror) för nyproducerade bostadslägenheter. Genom denna möjlighet har vi förbättrat marknadsförutsättningarna avsevärt för dem som vill bygga nya hyresrätter. 12
Förslag: Vi vill utveckla systemet med presumtionshyror. Vi tycker därför att en nationell strategi för växande städer också bör innefatta förslag som innebär att hyressättningsreglerna bidrar till ökad produktion av hyresrätter. Detta skulle kunna ske antingen genom ytterligare en förlängning av de så kallade presumtionshyrorna eller genom en utveckling av systemet där långsiktigheten ökar på annat sätt. Oavsett vilken modell som väljs är det viktigt att befintliga hyresgäster skyddas mot kraftiga hyreshöjningar. 3.3 Utnyttja det befintliga bostadsbeståndet bättre När man som privatperson hyr ut en del av sin bostad i andra hand, beskattas intäkten av hyran med 30 procent. Alliansregeringen har höjt schablonavdraget vid andrahandsuthyrning i flera steg. Idag uppgår avdraget till 40 000 kronor per år. Pappersarbetet kring uthyrning av rum kan dock uppfattas som krångligt, med resultatet att vissa avstår från att hyra ut och andra hyr ut svart, vilket minskar tryggheten för både hyresgäst och hyresvärd 11. För att frigöra fler bostadstillfällen och minska den akuta bostadsbristen på kort sikt vill vi göra det enklare och ännu mera lönsamt för människor att hyra ut delar av sina bostäder. Förutom höjningen av schablonavdraget lade regeringen i budgetpropositionen för år 2013 flera förslag som syftade till att villkoren på andrahandsmarknaden skulle förbättras. Under våren 2013 har vi kunnat se en positiv utveckling där fler bostadstillfällen kommit ut på andrahandsmarknaden. Nu tar regeringen ytterligare steg för att se till att de bostäder som redan finns i dag ska användas i större utsträckning. Bland annat har precis föreslagits att synen på bostadsrättsinnehavarens skäl för en upplåtelse av lägenheten i andra hand ska vara mer generös än i dag 12. I Norge finns en stor marknad för dem som vill hyra ett rum och vara inneboende. Där är en privatpersons intäkt från uthyrning av en del av bostaden befriat från skatt om bostadsägaren utnyttjar minst halva bostaden själv. En sådan modell, som både skulle vara enkel och snabb att införa, ökar drivkrafterna för villaägare att till exempel göra om en källare eller en vind till ett uthyrningsbart rum. Förslag: Vi vill överväga att skattebefria privatpersoners uthyrning av del av en bostad. 11 Statens Bostadskreditnämnd, Bättre utnyttjande av bostadsbeståndet Ett norskt exempel, Mars 2012, s. 9. 12 Promemoria, Uthyrning av bostadsrättslägenheter, utgiven 28 juni 2013. 13