Åpent og retferdig prioriteringer i helsetjenesten Den norska prioriteringsutredningen, NOU 2014:12. Susanne Waldau, strateg kunskapsstyrning VLL

Relevanta dokument
Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Den etiska plattformen i folkhälsoarbetet. FD Praktisk filosofi RISE/Chalmers/GU/UU

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård

Anhörigskap & frivillighet - familjen, vård och omsorgen och civilsamhällets roll, resurser & prioriteringar Lars Sandman Högskolan i Borås

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

Etiska utmaningar för framtidens välfärd. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick

Frågor och svar om NT-rådet

Hälsoekonomi. Föreläsning ST-kurs farmakologi

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller

Etisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Styrkortens relationer 2006

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

BESLUT. Datum Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Procysbi, kapsel, ska få ingå i läkemedelsförmånerna.

Nationella riktlinjer

Hur värderas medicinska produkter av samhället. Wing Cheng

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

OMVÅRDNAD, HÄLSOEKONOMI OCH PRIORITERINGAR

Etiska och psykologiska utmaningar vid prioriteringar inom hälso-och sjukvården?

Förbättringar i hälso- och sjukvården

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling?

QALY ur ett etiskt perspektiv. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen NT-rådet

Drivkrafterna till nationella modellen har varit

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Vård som inte kan anstå

Prioritering av hjälpmedelstjänster

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Session 3. Att integrera etiska principer för prioritering med politiska mål i ett budgetarbete

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle oktober, 2013

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Antagen av Samverkansnämnden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Åttonde nationella prioriteringskonferensen. En summering

Förtroende. Dialog. Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation. Strategiska vägval och insatser

BESLUT. Datum

Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Hälsoekonomi som beslutsgrund vid beslut om pris och subvention av läkemedel.

BESLUT. Datum

Bör - bilden för etisk styrning av sjukvården. Göran Hermerén Seniorprofessor, medicinsk etik, Lunds universitet, Lund

Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

VILKEN MAKTBALANS BÖR VI HA INOM VÅRDEN OCH VARFÖR? EN FRÅGA OM ANSVAR

Ny, öppen modell för prioriteringar i Västerbottens läns landsting

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

GRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik

Aktuella medicinetiska frågor

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

BESLUT. Datum Omprövning av beslut och prisändringsansökan inom läkemedelsförmånerna

Hälsokalkylator. Bakgrund

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

BESLUT. Datum

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Införande av nya innovativa läkemedel - så fungerar den värdebaserade prissättningen i Sverige. Martin Irding

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap

Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt

BESLUT. Datum Omprövning av beslut och prisändringsansökan inom läkemedelsförmånerna

Statusrapport Projekt - testa hur ACG kan användas inom primärvård

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Är gräset grönare hos grannen?

Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015

ÄR BEHOVSPRINCIPEN ETISKT GODTAGBAR?

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

Om äldre (65 och äldre)

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Nationella vaccinationsprogram -att bedöma vilka sjukdomar som ska omfattas

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.

BESLUT. Datum

Vad innebär lagändringen?

Guide till samhällsekonomisk analys

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Hälsoekonomi

Kartläggnings- och uppföljningsarbete

BESLUT. Datum

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

BESLUT. Datum

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Motioner till Rikstinget 2015

Direktiv för hantering av basenheternas ALF-medel för klinisk forskning

BESLUT. Datum

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument RIKTLINJE FÖRENKLAT BESLUTSFATTANDE OM HEMTJÄNST FÖR ÄLDRE

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

Transkript:

Åpent og retferdig prioriteringer i helsetjenesten Den norska prioriteringsutredningen, NOU 2014:12 Susanne Waldau, strateg kunskapsstyrning VLL

Välfärdsstatens värden (NOU 2014:12) Människovärde Solidaritet Rättvisa Likabehandling Personlig frihet Självbestämmande Valfrihet Rättssäkerhet Förutsägbarhet Öppenhet

Att möta gapet mellan det teknologiskt möjliga och tillgängliga resurser Två principer: Rättvis fördelning av tillgängliga resurser Rättvisa procedurer vid fördelning av tillgängliga resurser

Rättvis fördelning i hälso- och sjukvården Resultatlikhet i fördelningen av goda levnadsår Skillnader i goda levnadsår är ett tecken på skillnader i möjligheter till goda levnadsår Det finns tvärpolitisk enighet om att säkra lika möjligheter genom lika tillgång till nödvändiga hälsotjänster (ett av medlen)

Samhällskontraktet Tillgångar och bördor fördelas rättvist Tjänsterna finansieras efter den enskildes betalningsförmåga Tjänsterna fördelas efter den enskildes behov

Mål Flest möjliga goda levnadsår för alla, rättvist fördelade

Tre kriterier för prioritering 1. Hälsovinst 2. Resursförbrukning 3. Hälsoförlust

Den svenska prioplattformen (Reg. prop. 1996/97:60) Människovärdesprincipen (anti-diskriminering) Behovs/solidaritetsprincipen (svårighetsgrad) Kostnadseffektivitetsprincipen Två principer för resursfördelning

Hälsovinstkriteriet Goda levnadsår, både sjuklighet och dödlighet Rättvis fördelning Hälso- och sjukvårdsperspektiv Vinster för anhöriga och samhället (inkl. arbetsåtergång) samt övriga tänkbara vinster bör beaktas om de inte ger orättvis fördelning

Resursförbrukningskriteriet Kostnad = monetärt, avlägset i klinisk prioritering Resurser = pengar men även sängar, tid osv. Ta utgångspunkt i resursförbrukningen i hälso- och sjukvården. Ingen diskontering

Hälsoförlust (helsetap) Flest möjliga goda levnadsår både sjuklighet och dödlighet Referensvärde 80 förväntade goda levnadsår högt, ambitiöst De sjukdomar/tillstånd som ger störst hälsoförlust i ett livsförlopp bör prioriteras Beräknas när hälsovinsten uppstår, inte när behandlingen ges (i motsats till allvarlighetskriteriet) Det får särskilt stor effekt vid prioritering av folkhälsoinsatser. Genomsnittlig hälsoförlust hos dem som får hälsovinst av insatsen skiljer sig markant från den genomsnittliga hälsoförlusten hos alla dem som får en insats, vid den tidpunkt då insatsen är aktuell. Jfr HPVvaccin.

Helsetap = Gjennomsnittlig tapte gode leveår over livsløpet for pasientgruppen, uten nytt tiltak Referanseverdi Mutippel sklerose ------- Helsetap -------- Leveår ved diagnose Prognose uten ny beh Absolutt helsetap

Åpent og rettferdig (Kilde for illustrasjon: NICE)

Inkluderar tidigare hälsoförlust Hälsovinstkriteriet kan ibland ge insatser till individer o grupper med permanent nedsatt hälsa begränsad/lägre prioritet baserat på hälsovinstkriteriet därför att deras permanenta kvalitetsminskning påverkar förväntad hälsovinst. Ett hälsoförlustkriterium med ett fullständigt livsloppsperspektiv kan kompensera för det. Kriteriet ger ökad prioritet just mot bakgrund av kvalitetsnedsättningen, både förut och framöver.

Gränsvärden Gränsvärden för ett rimligt förhållande mellan resursanvändning och hälsovinst Flera gränser, differentierade efter hälsoförlust; 250.000, 500.000, 750.000 = 3 hälsoförlustklasser Intervallen tar hänsyn till en betydande variation i hälsoförlust inom klasserna. Ju större hälsoförlust inom klassen, desto högre gränsvärde innanför det intervallet.

1 2 3 Åpent og rettferdig (Kilde for illustrasjon: NICE)

Ingen diskontering Värdet av framtida hälsovinster räknas inte ner. Det finns ingen intertemporal marknad för hälsa, där man kan reducera sin hälsa i år för att få mer nästa år. Diskontering har liten betydelse vid ranking av kurativa insatser som ger omedelbara hälsovinster. Diskontering kan däremot ha stor betydelse för prioritering mellan kurativa och förebyggande insatser, där hälsovinsten uppstår långt fram i tiden.

Allvarlighetskriterium på gruppnivå Absolut prognostapp. Det kommer ofta att vara störst för sjukdomar som drabbar yngre åldersgrupper. Det innebär att sjukdomar som fråntar de drabbade många framtida Qaly, värderas som allvarligare än sjukdomar som fråntar de drabbade färre Qaly. Det är inte ett uttryck för att äldre patienter nedprioriteras. Äldre som har behov av sjukvård och omsorg, ska fortsatt få det.

Institutionella förutsättningar för prioritering Tydlig ansvarsfördelning: Myndigheter Ledare Vårdpersonal Bättre information: Hälsotillståndet i befolkningen (olikheter i hälsa) - Sjukdomsbörda Hälsovinster av insatser PROM Resursanvändning knuten till insatser Variation i nyttjande av hsjv-tjänster Utbildning

Öppenhet och brukarmedverkan Patient tillfällig nyttjare av sjv:s tjänster (akut) Brukare långvarig dito (kroniker), hög grad av egen medverkan Rättvisa procedurer (A4R) Brukarmedverkan är en demokratisk rättighet Brukare bör inkluderas i prioprocesser på alla nivåer Det bör ställas krav på patienter och brukare på att delta Politiker och andra beslutsfattare har ett särskilt ansvar för att inte bara lyssna till dem som ropar högst, utan också värdera vilka som är eller kan bli de tysta förlorarna

Utbildning Prioritering bör ingå i utbildningen av all vårdpersonal Utbildningen i etik, kunskapshantering och hälsoekonomisk utvärdering bör ges större utrymme än idag Prioritering bör utgöra en central del i ledarutbildning på alla nivåer Även brukar- och patientrepresentanter bör utbildas i systematiskt prioriteringsarbete. Detta i samverkan mellan akademiska institutioner och patient- och brukarorganisationer

Ekonomiska incitament Lägre/borttagna egenavgifter för insatser som förväntas ge stora hälsovinster i förhållande till resursåtgång och är riktade mot tillstånd med stora hälsoförluster. Höjda egenavgifter för insatser som förväntas ge liten hälsovinst i förhållande till resursanvändningen och är riktade mot tillstånd med liten hälsoförlust.

Konklusion Utredningen ger stöd vid horisontell prioritering. Hälsoförlustkriteriet är longitudinellt. Det är i allmänhet inte allvarlighetskriteriet. Utredningen ger stöd åt folkhälsoinsatser dels pga. hälsoförlustkriteriet, dels pga. att man inte diskonterar 215 000 (250 000) som tröskelvärde är intressant Patient- och brukarmedverkan ses som centralt Institutionella förutsättningar och implementering beskrivs Detta saknas i den svenska prioutredningen