Årsredovisning 2013
Omslagsfoto: Mikael Gustavsen
1 Förord Ännu ett händelserikt år ligger bakom oss. Lanseringen av en treårig inspektionsaktivitet inom skolan är ett stort och viktigt initiativ under 2013. Vi inspekterar flertalet av huvudmännen och 30 procent av alla skolor. Vi granskar skadlig stress, hot och våld, buller och dålig ventilation, som är de stora arbetsmiljöriskerna inom skolan. Syftet med aktiviteten är att åstadkomma en god arbetsmiljö för både lärare och elever, så att de kan koncentrera sig på undervisningen och trivas i skolan. Detta blir vårt bidrag till att skapa en bättre svensk skola. Ungas arbetsmiljö, skogen, bemanningsbranschen och flera aktiviteter inom kvinnors arbetsmiljö är några andra viktiga inspektionsaktiviteter som vi har bedrivit under det gångna året. Varje vecka anmäls i snitt 1 600 arbetsolyckor och 200 arbetssjukdomar till Arbetsmiljöverket. Många av arbetsolyckorna och de dödsfall som sker skulle kunna förhindras om arbetsgivaren bedrev ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Det rör sig inte om några oöverstigliga insatser, utan om att kartlägga och bedöma riskerna, ta lärdom av tillbuden, vidta åtgärder för att minimera riskerna och följa upp det vi kallar systematiskt arbetsmiljöarbete. Under förra året initierade vi en flerårig satsning för att etablera och utveckla det förebyggande arbetsmiljöarbetet i Sverige. Insatsen handlar om ett brett spektra av aktiviteter, allt från inspektioner till kunskapsspridning. Vårt regelarbete är en av hörnstenarna i vår samlade verksamhet för att bidra till att skapa en bra arbetsmiljö. Arbetsmiljöreglerna i våra föreskrifter ska vara tydliga och lättillgängliga. Under året har vi bedrivit ett intensivt arbete för att förenkla våra föreskrifter, arbetat med en ny föreskrift inom det organisatoriska och sociala området samt med revideringar av kvarts och byggnadsställningar. Vi har även bedrivit viktig tillsyn av vedklippar samt vibration och buller från handhållna maskiner. Arbetsmiljöverket är en kunskapsmyndighet. Vi måste ständigt ligga i framkant när det gäller kunskap. Under det gångna året har vi tagit fram nio kunskapssammanställningar över den senaste forskningen inom en rad områden, bland annat om bemanningsbranschen och om orsakerna bakom kvinnors belastningsskador. Arbetsmarknaden i Sverige förändras. Vi har fått fler mindre företag, en växande bemanningsbransch, långa entreprenörskedjor och fler företag från andra EU-länder som är verksamma i Sverige. Allt detta ställer krav på förändringar när det gäller vår egen verksamhet. Vi behöver få bästa möjliga effekt på arbetsmiljöarbetet i Sverige inom ramen för våra begränsade resurser. Mot bakgrund av detta inledde vi under 2013 en omfattande omorganisation av Arbetsmiljöverket. Från och med 1 januari 2014 går vi in i en ny organisation med en stärkt internationell funktion, ett samlat juriststöd och en mer sammanhållen och flexibel inspektionsavdelning för att möta de nya utmaningarna i arbetsmiljösverige. Alla vill och kan skapa en god arbetsmiljö. Mikael Sjöberg Generaldirektör
2 Vårt uppdrag och vår roll Arbetsmiljöverket är en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet. Vi har regeringens uppdrag att se till att den arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftning som gäller i Sverige följs samt ansvar för den officiella statistiken inom arbetsmiljöområdet. Våra arbetsuppgifter och ansvarsområden definieras i en skriven instruktion som normalt inte förändras från år till år. Som komplement till denna instruktion får vi varje år i december ett regleringsbrev som innehåller tidsbegränsade uppdrag samt anger ekonomiska och andra villkor för den kommande verksamheten. Det är arbetsgivaren som har huvudansvar för arbetsmiljön och vi ska hjälpa arbetsgivarna att förebygga ohälsa och olycksfall på landets arbetsplatser genom enkla regler och tydlig kommunikation. Våra inspektörer kontrollerar nästan 20 000 arbetsplatser varje år. Vår verksamhet finns på ett femtontal platser i Sverige från Luleå i norr till Malmö i söder. Myndighetens ledning finns i Stockholm. Vi omsätter en halv miljard kronor varje år och har drygt 550 anställda.
3 Innehåll RESULTATREDOVISNING Vår roll och vårt uppdrag...2 Läsanvisning...4 Analys...6 Regler...15 Kommunikation...19 Inspektion...23 Kompetensförsörjning...27 Regeringsuppdrag...29 Ekonomisk översikt...30 FINANSIELL REDOVISNING Sammanställning av väsentliga uppgifter...33 Resultat- och balansräkning... 34 35 Anslagsredovisning... 36 37 Tilläggsupplysningar... 38 39 Noter... 40 46
4 Läsanvisning Allmänt Årsredovisningen upprättas i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Maskinella avrundningar kan ge mindre differenser vid manuella summeringar. Analys Utgångspunkter och disposition Inspektion Regler Verksamheten bedrivs i enlighet med förordningen (2007:913) med instruktion för Arbetsmiljöverket samt i enlighet med det regleringsbrev och de särskilda uppdrag som regeringen årligen tilldelar oss. Redovisningen ska ge en rättvisande bild av den genomförda verksamheten och resultatet av denna. Årsredovisningen består av två delar: resultatredovisningen och den finansiella redovisningen. Kommunikation Resultatredovisning Vår verksamhet är indelad i kärnverksamhet samt ledning och stöd till denna. Det som skiljer olika myndigheter åt är ofta dess kärnverksamhet medan ledning och stöd ofta utformas och bedrivs på ett likartat sätt. Den största delen av resultatredovisningen behandlar kärnverksamhetens fyra delar: Analys, Regler, Kommunikation och Inspektion. Den utgör också myndighetens indelning i resultatredovisningen. Mot slutet hittar du ett avsnitt om vår kompetensförsörjning, en förteckning över våra regeringsuppdrag samt en ekonomisk översikt. Även om verksamheten redovisas under separata rubriker hänger den vanligtvis ihop i ett flöde. Våra analyser ligger till grund för de regler vi utformar. Dessa i sin tur ligger till grund för de budskap vi kommunicerar och de inspektioner vi genomför. I slutet av kapitlen; Analys, Regler, Kommunikation och Inspektion, visas tabeller över antalet prestationer och kostnaderna för dessa, tillsammans med en förklarande text. Kostnaderna som redovisas består av direkta verksamhetskostnader samt indirekta verk-
läsanvisning 5 samhetskostnader i form av overhead. Vi använder tidredovisning för att löpande fördela lönekostnader på rätt verksamhetsområde. Stödverksamhetens kostnader och övriga gemensamma kostnader, så kallad overhead, fördelas på respektive verksamhetsområde genom en modell där den redovisade lönekostnaden enligt tidredovisningen används som fördelningsnyckel. Kostnader för prestationerna över åren redovisas det år när prestationen är levererad. Förändring mellan åren I jämförelse med årsredovisningen från 2012 har inga större strukturella eller språkliga förändringar gjorts. Enligt beslut från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska vi inte längre lämna någon risk- och sårbarhetsanalys, vilket gör att vi inte har något sådant uppdrag att redovisa under avsnittet Regeringsuppdrag. Kvinnor och män en fråga om jämställdhet Arbetskraften består av nästan lika många kvinnor som män. Kvinnor och män arbetar inom olika verksamheter och med olika yrken men också ofta med olika arbetsuppgifter även om de arbetar på samma arbetsplats. Detta innebär att män och kvinnor utsätts för olika arbetsmiljörisker på sina arbetsplatser. I Sverige råkar fler män än kvinnor ut för olyckor. Kvinnor står däremot för merparten av de anmälda arbetsskadorna och har ett högre ohälsotal än män. De blir sjuka och belastas under en längre tid, vilket leder till att många kvinnor så småningom måste lämna arbetslivet i förtid. Vi har fått regeringens uppdrag att under en treårsperiod utveckla och genomföra särskilda aktiviteter för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. För att förbättra arbetsmiljön för både kvinnor och män är det viktigt att se och synliggöra skillnader i arbetsmiljön mellan könen. Därför har vi, där det är möjligt och lämpligt, lyft fram och kommenterat skillnaderna mellan kvinnor och män i denna redovisning. Underlag och källor Underlaget till årsredovisningen består främst av information som avdelningarna har lämnat i samband med myndighetens årliga uppföljning. All verksamhetsstatistik och officiell statistik avser kalenderåret 2013, om inget annat anges. Vissa kvantitativa uppgifter är hämtade ur våra informationssystem enligt följande: AV/SARA: inspektionssystem och samordnat arbetsställeregister. Brytdag 3 januari 2014 2 AMF, arbetsmiljöförordningen. Brytdag 3 januari 2014 AV/ISA: informationssystem för arbetsskador. Brytdag 31 december 2013 Webbstatistik. Brytdag 31 december 2013 AV svar och TPA: statistik över svarstjänsten. Brytdag 30 december 2013 Public: ärendehanteringssystem. Brytdag 1 januari 2014 Agresso: ekonomi- och personalsystem. Brytdag 3 januari 2014 respektive 31 december 2013
6 Analys Analysverksamheten är mångfacetterad och komplex och utgör en plattform för våra övriga kärnverksamheter, vilket innebär att vi ger den ett stort utrymme i denna redovisning, även om den bara svarar mot cirka 6 procent av den totala kostnaden. Vi har bland annat valt att redovisa samverkan med andra myndigheter under kapitlet analys eftersom denna verksamhet bidrar till en mer samlad bild av vår analysverksamhet. Internationellt arbete Globalt Sverige är ett av de 183 medlemsländerna i FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor ILO (International Labour Organization). Arbetet inom ILO sker på trepartsbasis, det vill säga regeringar, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer deltar i ILO:s beslutande och verkställande organ och alla tre parterna har oberoende status med full rösträtt, vilket är unikt i FNsammanhang. Utöver deltagande i den svenska ILOkommitténs sex ordinarie möten har vi, tillsammans med kommittén, arrangerat Världsdagen för arbetsmiljö. Årets tema var Psykosociala risker metoder och verktyg. Under året har vi också haft sex utländska studiebesök, bland annat från Australien, Kina och Ukraina. Europa Under året har vi deltagit i fyra möten med EU:s organ för arbetsmiljö, Advisory Committee on Safety and Health at Work (ACSH). Under Irlands ordförandeskap hölls en konferens, Small Business and Occupational Safety and Health The Challenge, the Opportunity, där vi deltog. Vi deltog i EU-kommissionens rådgivande organ, Senior Labour Inspectors Committee:s (SLIC:s), två årliga möten och var även aktiva på de tematiska dagarna. Vårmötet hölls i Dublin och temat var ICT Systems and Labour Inspection. Här informerade vi om det indexsystem som vi använder på Arbetsmiljöverket för att hitta de mest riskutsatta arbetsplatserna. Dessutom demonstrerade vi våra två appar för mätning av buller respektive ljus. På höstens möte i Vilnius var temat Investment in Health and Safety: Economic Slowdown vs Decent Work. Vi har lett utvärderingen av Bulgariens tillsynsverksamhet och deltagit i utvärderingen av Österrikes verksamhet. Inom ramen för SLIC:s utbytesprogram för inspektörer har vi under en vecka tagit emot en inspektör från Danmark. Kampanjen om psykosociala risker, där 13 508 inspektioner utfördes under 2012, hade en slutkonferens i Stockholm i mars 2013. Alla 27 medlemsländerna samt Island deltog. Resultatet finns i en slutrapport och information finns även på www.av.se/slic2012. Den europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-OSHA), som ligger i Bilbao, sprider information om arbetsmiljöfrågor. Under året har vi deltagit i ett styrelsemöte, två nätverksmöten och en avslutande konferens för EU-kampanjen 2012 2013, Samverkan för att förebygga. Information om inspektionsaktiviteterna i kampanjen finns under kapitlet Inspektion. Norden Under 2013 har Sverige haft ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Temat för vår sektor, arbetsliv, har varit Ett inkluderande arbetsliv med fokus på unga. Generaldirektören medverkade på konferensen om ungas arbetsmiljö som hölls i Stockholm i oktober. Vi har också deltagit vid två möten i Arbetsmiljöutskottet samt vid utvärderingen av den nordiska utbildningen inom arbetsmiljö, The Nordic Institute for Advanced Training in Occupational Health (NIVA). De nordiska generaldirektörerna har haft två möten. Bevakning av omvärlden Omvärldsanalys Det ekonomiska och politiska läget i världen och Euro pa innebär att många länder fortfarande befinner sig i en situation där de offentliga skulderna behöver minska, och arbetsmiljöaspekter riskerar därmed att hamna i skymundan. I Europa präglades diskussionen under hösten i allt högre grad av frågor om avreglering för de mindre företagen och arbetsmiljön stod i fokus för dessa diskussioner. Det kommer att krävas samordnade och prioriterade insatser för att inte arbetsmiljöfrågor ska nedprioriteras ytterligare ur ett europeiskt perspektiv. I Sverige pågick under hösten en ganska omfattande politisk debatt om arbetsmiljöfrågor och Arbetsmiljöverket. Fokus låg på dödsolyckor, myndighetens resurser och antalet inspektörer. För Arbets miljöverkets del har vi under året identifierat ett antal ut-
Målet med djupstudier av arbetsolyckor är att söka och beskriva de bakomliggande orsakerna till en specifik olycka och föreslå åtgärder så att en liknande olycka inte ska hända igen. När vi har genomfört ett antal studier av samma karaktär, sammanställer vi och analyserar resultatet för att om möjligt dra generella slutsatser. I regel gör vi denna analys under första kvartalet påföljande år. Från 2012 års djupstuanalys 7 maningar i vårt arbete att säkerställa en god arbetsmiljö åt alla. Här kan nämnas psykosociala faktorer, en ökad andel belastningsskador och en ökning av arbetsolyckor bland unga. Analysrapporter Under hösten publicerade vi de första två studierna i Arbetsmiljöverkets nya serie av analysrapporter. Båda rapporterna är baserade på data från Arbetsmiljöverkets Nulägesundersökning (NU2012), som är ett av underlagen inom Arbetsmiljöverkets handlingsprogram om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) 2012 2015. Rapporterna Brister i kunskap och tillämpning av systematiskt arbetsmiljöarbete och SAM-index, ett sätt att belysa systematiskt arbetsmiljöarbete i svenskt arbetsliv visar att få organisationer fullt ut bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete som fångar in vad som ska göras och vem som ska göra det. Små organisationer och privata företag i tjänstesektorn har generellt stora brister i kännedom och kunskap om SAM samt även i tillämpningen av SAM. Ju mindre en organisation är desto lägre är sannolikheten att de bedriver arbetsmiljöarbete enligt SAM. Analyserna som leder fram till rapporterna har också använts i myndighetens projekt, Positiva arbetsmiljöindikatorer, där de diskuterats på seminarier och i projektets referensgrupp. Under hösten anordnade Arbetsmiljöverket ett nordiskt forskarseminarium med syftet att synliggöra vilka data som finns i fyra nordiska länder (Sverige, Norge, Danmark och Finland) och med fokus på möjligheten att skapa en nordisk jämförelse av arbetsplatser med en bra arbets miljö och av de indikatorer som utmärker en bra arbetsmiljö. Funktionen för Arbetsmiljökunskap (FAK) På uppdrag av regeringen har vi under 2013 inrättat Funktionen för Arbetsmiljökunskap (FAK), en nationell funktion för kunskapsområdet arbetsmiljö och arbetsliv. Under 2013 har myndigheten tagit fram kunskapssammanställningar inom vissa prioriterade områden för att tillgodose ett ökat behov av kunskaper inom dessa områden. Urvalet av prioriterade områden att sammanställa kunskap om gör vi på basis av myndighetens samlade omvärldsanalys, i en arbetsprocess som involverar samtliga delar av verksamheten. Totalt har nio kunskapssammanställningar presenterats under 2013. Två av rapporterna rör kvinnors arbetsvillkor. Den ena visar på organisatoriska och strukturella faktorer KUNSKAPSSAMMANSTÄLLNINGAR 2013 Under luppen genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation (2013:1) Hörsel och hörselskador i arbetslivet (2013:2) Störande buller i arbetslivet (2013:3) Arbetsmiljöbrottens omfattning, struktur och utveckling (2013:4) Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning (2013:5) Belastning, genus och hälsa i arbetslivet (2013:9) Arbetsmiljö för hyresarbetskraft inhyrdas fysiska och psykosociala arbetsmiljö (2013:10) Systematiskt arbetsmiljöarbete syfte och inriktning, hinder och möjligheter i verksamhetsstyrningen (2013:11) Hur SAM genomförs i branscherna (2013:12) som förklaring till kvinnors sämre arbetshälsa. Den andra söker förklaringar till varför kvinnor i högre grad än män drabbas av belastningsskador. Forskningsgenomgången visar att män och kvinnor utför olika arbetsuppgifter inom samma yrke och att den sannolikaste förklaringen till skillnader i belastningsbesvär mellan män och kvinnor är arbetets organisering och utrustning. En annan rapport uppmärksammar inhyrd arbetskraft. Forskningen visar att bemanningsanställda löper större risk än fast anställda att drabbas av psyko social ohälsa, bland annat eftersom de ofta upplever att de har mindre anställningstrygghet. Risken att drabbas av arbetsskador är också högre eftersom inhyrd arbetskraft ofta arbetar i branscher som är mer riskfyllda och tilldelas mer riskfyllda arbetsuppgifter. En slutsats i rapporten är att organisatoriskt och socialt stöd från bemanningsföretaget är viktigt liksom att motarbeta gruppbildning på arbets platserna med tillsvidareanställda och inhyrda i olika grupper. Djupstudier av arbetsolyckor
8 Analys dier som handlade om olyckor där entreprenörer är inblandade, identifierade vi ett antal faktorer i den fysiska arbetsmiljön som hade betydelse för olyckshändelserna. Det fanns också faktorer som indirekt hade betydelse som exempelvis otydligheter i hanteringen av ansvarsförhållandet mellan beställarföretag och entreprenör. Under 2013 har vi påbörjat fyra djupstudier om lastning, lossning och lastsäkring inom transportsektorn och avslutat en av dem. Olyckorna är av varierande karaktär: allt ifrån förare som träffas av last i samband med lossning, till en terminalarbetare som faller från en trailer. Gemensamt för tre av olyckorna är att det har varit många aktörer inblandade. Alla aktörerna är beroende av varandra men det finns brister i samordningen av arbetsmiljöfrågor. Ett exempel från en av djupstudierna är en olycka där chauffören till en timmerbil fick en stock på sig vid lossning av timmerlasten. Inom skogsbranschen råder stor tids- och prispress och många aktörer är inblandade, allt från skogsägare, via ett antal entreprenörer, till köpare. Alla är beroende av varandra men sköter sig själva utan större samordning ur ett arbetsmiljöperspektiv. Kvinnors arbetsmiljö Vård, skola och omsorg är branscher där kvinnor är i majoritet. Arbetsmarknaden i Sverige är könsuppdelad vilket gör att kvinnor och män utsätts för olika risker i olika yrken och branscher. Kvinnor blir oftare sjuka av sitt arbete medan män råkar ut för fler olyckor. Kvinnor svarar för en större andel av sjukfrånvaron än män och fler kvinnor än män tvingas avsluta sitt arbetsliv i förtid av hälsoskäl. Kvinnor anmäler fler arbetssjukdomar än män och den vanligaste orsaken till dessa är belastning till följd av sociala och organisatoriska faktorer. Mot denna bakgrund har regeringen gett oss ett särskilt uppdrag att under perioden 2011 2014 genomföra aktiviteter för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. Arbetet bedrivs inom ramen för två projekt som fokuserar på genus, belastningsergonomi och psykosociala faktorer; vi samlar in kunskap, informerar och utbildar inspektörer samt genomför nationella inspektionsaktiviteter. När projekten är avslutade ska resultaten integreras i den ordinarie verksamheten. Vår kraftsamling kring kvinnors arbetsmiljö är ett led i att utveckla jämställdhetsarbetet i arbetslivet. Sektorsmyndighet inom funktionshinderspolitiken Arbetsmiljöverket är en av 22 myndigheter som har ett särskilt ansvar för att förverkliga regeringens funktionshinderspolitik. Myndigheten har ett samlat ansvar för frågorna inom arbetsmiljöområdet. I myndighetens regelarbete har vi beaktat perspektivet tillgänglighet i alla föreskrifter och vägledningar som vi reviderat under året. Vi har sedan arbetat vidare med att ta in det perspektivet i inspektions- och standardiseringsarbetet. Under året har vi skrivit om fyra broschyrer till lättläst. Temasidan om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) har också skrivits om till lättläst och kommer inom kort att finnas på vår webbplats. Vi har även påbörjat arbetet med en temasida om tillgänglighet. Därutöver har vi haft ett antal samverkansmöten med funktionshindersorganisationer under året. Arbetsmiljöstatistik Arbetsmiljöverket har regeringens uppdrag att ansvara för den officiella statistiken inom arbetsmiljöområdet. Vi samlar in och bearbetar information om arbetsrelaterade olyckor, sjukdomar och tillbud som sedan ligger till grund för beslut om vilken inriktning och prioritering våra aktiviteter ska ha. Informationen bygger på två olika former av inrapportering, dels enligt socialförsäkringsbalken, dels enligt arbetsmiljöförordningen. Inom arbetsskadeområdet bygger statistiken på de anmälningar som arbetsgivarna har skyldighet att lämna till Försäkringskassan. Arbetsmiljöverket sitter i Rådet för den officiella statistiken (ROS) och vi har under året deltagit i två möten och varit aktiva i rådets arbetsgrupp om samtidig publicering. I vårt eget programråd ingår parterna på arbetsmarknaden, representanter från andra statistikansvariga myndigheter och forskare inom arbetsmiljöområdet. Programrådet har haft två möten under 2013. Under 2013 producerade vi åtta Korta arbetsskadefakta, ett informationsblad som kortfattat och översiktligt belyser ett yrke, en bransch eller ett specifikt arbetsmiljöproblem. Bladen används bland annat i samband med olika aktiviteter och kampanjer. Under året är det också många som har kontaktat oss för att få statistik om arbetsskador. Vi har dokumen-
Analys 9 terat nästan 900 statistikförfrågningar varav massmedia svarade för 36 procent. Arbetsskador 2013 Under året har vi publicerat en officiell statistikrapport, Arbetsskador 2012 med bilaga Arbetsskador 2012, redovisade efter län och kommun. Rapporten visar att antalet anmälda arbetsskador till Försäkringskassan ökade 2012, även i förhållande till hur många som arbetar. Ökningen är märkbar för både män och kvinnor. Ökningen finns i många åldersgrupper liksom i de flesta branscher. Trenden för anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro under perioden 2003 2009 var nedåtgående, med en stor minskning för män år 2009. De senaste tre åren har dock antalet anmälningar ökat, mer för män än för kvinnor. Enligt preliminära uppgifter har cirka 34 500 arbetsolyckor med sjukfrånvaro anmälts (oavsett skadedatum) under 2013 fördelat på 20 000 män och 14 500 kvinnor samt cirka 11 000 arbetssjukdomar, fördelat på 4 500 män och 6 500 kvinnor. För både arbetsolyckor och arbetssjukdomar har anmälningarna ökat jämfört med föregående år. Den relativt nya möjligheten att anmäla via www.anmalarbetsskada.se och informationen om denna möjlighet kan ha bidragit till en ökad benägenhet att anmäla en skada. Detta innebär att det är svårare att avgöra vad som är faktiska förändringar i arbetsmiljön och hur stor del som beror på en ökad anmälningsbenägenhet. Allvarliga olyckor och tillbud ( 2) Enligt arbetsmiljöförordningen har arbetsgivarna skyldighet att utan dröjsmål underrätta verket när det har inträffat ett allvarligt olycksfall eller ett allvarligt tillbud. De kan då göra anmälan via www.anmalarbetsskada.se. Dessa anmälningar, som ökade med 11 procent i jämförelse med 2012, används främst som ett signalsystem till inspektionsverksamheten som under 2013 gjorde drygt 2 200 inspektioner med anledning av anmälan om ett allvarligt olycksfall eller ett allvarligt tillbud. Under året gjordes totalt nära 12 500 anmälningar till oss, varav 5 148 allvarliga olyckor och 7 277 allvarliga tillbud. Dödsfall Preliminära siffror för 2013 visar att det inträffade 33 dödsolyckor, fördelat på 32 män och en kvinna. 25 var arbetstagare och åtta egenföretagare. Dessutom förolyckades ytterligare 10 personer som var anställda i företag som har sitt säte i ett annat land än i Sverige. De senare räknas inte in i den svenska statistiken eftersom de redovisas i det land där företaget har sin hemvist. Gränsvärden för kemiska ämnen Kriterieverksamheten har i uppdrag att ta fram vetenskapligt underlag för att kunna fastställa gränsvärden för kemiska ämnen i luften i arbetsmiljön. I arbetet ingår bland annat att beskriva och bedöma kemikaliernas påverkan på arbetstagarna när det gäller allergier, cancer och reproduktionsstörning. Kriterieverksamhetens rapporter avslutas med en bedömning av vid vilken lufthalt som ett kemiskt ämne har en skadlig effekt på människan. Förutom att utgöra vetenskaplig grund för natio- 2013 års kriterieverksamhet Arbetet bedrivs i två expertkommittéer och ett ämne diskuteras i allmänhet vid 3 5 möten innan det godkänns med konsensus i grupperna. Arbetet i grupperna mynnar ut i rapporter publicerade i skriftserien Arbete och Hälsa. Diskuterade Nordiska expertgruppen Kolnanorör Kieselkarbid Dieselmotoravgaser Yrkesmässig exponering för kemikalier och ischemisk hjärtsjukdom Oregelbundna arbetstider och effekter av kemiska risker Hudexponering hälsoeffekter och gränsvärden Aluminium och aluminiumföreningar Svenska kriteriegruppen Aluminium och aluminiumföreningar Epiklorhydrin Skärvätskeaerosol Vätefluorid Diklormetan 1,2-Diklorpropan Godkända Kolnanorör Aluminium och aluminiumföreningar Epiklorhydrin Publicerade Kolnanorör Koldioxid N-Metyl-2-pyrrolidon, Kvarts och Epiklorhydrin
10 Analys Återvinning Arbetsmiljöverket inspekterade nästan 80 arbetsställen inom återvinningsbranschen under 2013 med inriktningen att minimera hinder i arbetsmiljön för personer med funktionsnedsättning och öka tillgängligheten för alla. Syftet var bland annat att öka arbetsgivarnas och Arbetsmiljöverkets medvetenhet och kunskaper inom området. Inspektionerna handlade inte om enskilda individer utan om rutiner, riskbedömningar av arbetsmiljön, anpassningsåtgärder, lokalernas utformning och arbetstagarnas introduktion. Det visade sig att flera av arbetsgivarna hade stor erfarenhet av att anpassa arbetet till varje arbetstagares förutsättningar. Det resulterade i flera goda exempel från arbetsplatser där de hade lyckats bra. Fotograf: Magnus Moström/Arbetsmiljöverket
Analys 11 nella hygieniska gränsvärden i Sverige och övriga nordiska länder, så är verksamheten en viktig plattform för Sveriges insatser och inflytande i den europeiska gränsvärdeskommittén, Scientific Committee on Occupational Exposure Limits (SCOEL). Dokumenten används även i många andra sammanhang, till exempel i arbetsskadeutredningar och av personalen på yrkesmedicinska kliniker. Samverkan och samråd Av instruktionen från regeringen framgår att vi ska samråda med arbetsmarknadens parter samt med andra organisationer och myndigheter i den utsträckning som behövs för vår verksamhet. Enligt instruktionen ska vi dessutom särskilt samverka med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen i frågor om rehabilitering. Utöver sex samrådsmöten med arbetsmarknadens parter samt fyra möten med insynsrådet vill vi i år särskilt lyfta fram samverkan inom följande områden. Försäkringskassan Vi har under året haft fem träffar med Försäkringskassan på central nivå och bland annat sett över det centrala avtalet för samverkan och handlingsplanen. Enligt handlingsplanen för 2013 skulle den lokala samverkan i hela landet utveckla sitt arbete för att komma tillrätta med personliga assistenters många gånger orimliga arbetstider. Men denna samverkan visade sig överflödig på grund av ändrade regler i socialförsäkringsbalken som inte längre gjorde det möjligt att få ersättning för arbetad tid, utöver reglerna i arbetstidslagen. Med anledning av dessa ändringar har vi istället samverkat om hur Försäkringskassans tjänstemän ska tolka ändringarna i relation till arbetstidslagen. Företagshälsovården Under året har vi koncentrerat mycket arbete på det gemensamma regeringsuppdraget med Försäkringskassan. Det är ett informationsuppdrag där syftet dels är att förstärka och förtydliga nyttan av förebyggande insatser, dels att lyfta företagshälsovården som en viktig samarbetspartner både i det förebyggande arbetet och i arbetet med anpassning och rehabilitering. En kampanj för friskare medarbetare och företag, webbplatsen www.foretagskollen.se, har arbetats fram och lanserades i januari 2014. Vi har också deltagit i diskussioner om förordningen (2009:1423) för statligt stöd till Företagshälsovården, där skrivningar om rehabiliteringsarbete har kompletterats med skrivningar om förebyggande arbete. Vi har medverkat i nio seminarier runt om i landet under året i samarbete med bland annat Prevent och Arbets- och miljömedicinska klinikerna. Därutöver har vi genomfört flera möten med branschorganisationen Sveriges företagshälsor. I alla sammanhangen har vi lyft fram vikten av att företagshälsovården utvecklar stödet till organisationers och företags förebyggande arbetsmiljöarbete och då specifikt det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen och Arbetsmiljöverket har från och med 2013 en överenskommelse om samverkan mellan myndigheterna i frågor där en sådan samverkan effektiviserar arbetet och leder till bättre resultat. Vi har hållit möten vid två tillfällen under året och genomfört en uppstart med mycket informationsutbyte. Därutöver har vi planerat ett pilotprojekt, som ska startas under 2014 i en region. I detta projekt ska Arbetsförmedlingen informera Arbetsmiljöverket om arbetsplatser där det finns deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och där signaler om en ohälsosam arbetsmiljö kommit fram. Vi kommer sedan att genomföra inspektioner där. Handisam Arbetsmiljöverket har haft en regelbunden kontakt med Handisam under 2013 i arbetet med tillgänglighet. Vi har deltagit och medverkat i nätverk, tematräffar och konferenser arrangerade av Handisam samt haft enskilda samråd. Vi har deltagit i nätverksmöten Öppet arbetsliv och möten med Rådet för arbetsinriktad rehabilitering vid ett flertal tillfällen. Vi har också deltagit i konferenser om bland annat återkoppling till strategiska myndigheter, praktikantprogrammet, fysisk tillgänglighet och processtöd tillgänglighet samt föreläst på ett av processtöd tillgänglighets möten. Vi har genomfört fyra enskilda samarbetsmöten tillsammans med Handisam. Tre av dem handlade om hur man inkluderar tillgänglighet i systematiskt arbetsmiljöarbete. Vi har också haft möten där vi fått individuell återkoppling på vårt arbete med funktionshinderspolitiken. I september genomförde Handisam sin årliga resultatkonferens om funktionshinderpolitiken där Arbetsmiljöverket medverkade och presenterades som den strategiskt valda sektorsmyndighet som tagit det största klivet framåt.
12 Analys Skolinspektionen Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen har en överenskommelse om att samverka i skolfrågor. Vi har hållit möten tillsammans vid tre tillfällen under året. Syftet med samverkan är att göra arbetet mer effektivt och att skolor och huvudmän inte ska bli inspekterade två gånger kring samma fråga. Vår strategi för tillsyn av skolan innehåller bland annat aktiviteter för denna samverkan på central myndighetsnivå och regional nivå. Samverkan på central nivå har under året resulterat i att myndigheterna tillsammans kommit överens om att dela på tillsynsansvaret. Skolinspektionen ansvarar bland annat för tillsyn av kränkande handlingar mot elever från andra elever eller övriga arbetstagare på skolan. Arbetsmiljöverket ansvarar för tillsynen av kränkande behandling mot personal. Riksrevisionen bedömer i sin rap port att denna överenskommelse är ett gott exempel på samverkan mellan myndigheter med angränsande ansvar. På regional nivå har vi genomfört saminspektioner i Umeå och Linköping. Syftet är att överföra kunskap mellan myndigheterna. Den gemensamma bedömningen är att detta arbetssätt gav inspektionerna en ökad tyngd. Inspektionen för Vård och omsorg På grund av Socialstyrelsens omorganisation har överenskommelsen om samverkan mellan myndigheterna sagts upp och en ny samverkan på central nivå med den nya myndigheten Inspektionen för Vård och omsorg har initierats under året. Vi har samverkat i konkreta frågor kring allergi i skolan, inomhusklimat och smittspridning. Utifrån tidigare överenskommelse har även Arbetsmiljöverkets broschyr Skapa en bra arbetsmiljö vid omvårdnadsarbete i boendemiljö skickats till Inspektionen för Vård och omsorg. Denna broschyr, som beskriver arbetsgivaransvaret vid arbetsmiljöfrågor, ska ingå i det informationsmaterial som delas ut till godkända leverantörer av Personlig assistans. Statistiska centralbyrån (SCB) Under 2013 fördjupades vår samverkan med SCB för att belysa såväl risker i arbetet som indikatorer för en god arbetsmiljö. Underlag från SCB:s data på individnivå exempelvis kön, ålder och utbildningsnivå och data på organisationsnivå exempelvis företagsstorlek och branschtillhörighet har kunnat kopplas till data i den inrapportering av arbetsskador som Arbetsmiljöverket hanterar. Detta har gjort det möjligt att skapa sannolikhetsmodeller för arbetsmiljöriskerna för individer och att förbereda för kommande riskanalyser i olika typer av organisationer. Genom att jämföra SCB:s data för de arbetsställen som tillfrågats i Nulägesundersökningen SAM 2012 har det även blivit möjligt att standardisera komplexa samband mellan individer och olika typer av organisationer i studier av ett systematiskt arbetsmiljö arbete (SAM) och det som utmärker arbetsplatser med bra arbetsmiljö. Under det gångna året har vi studerat samband av olika faktorers betydelse för företagen och därmed lagt grunden för kommande studier. Riksarkivet Från hösten 2013 deltar Arbetsmiljöverket i projektet e-arkiv och e-diarium (eard), ett initiativ inom ramen för E-delegationens uppdrag. Projektet drivs av Riksarkivet i samverkan med representanter från stat, kommun och landsting. EARD tar fram tekniska specifikationer som ska göra det möjligt att koppla samman information inom den offentliga sektorn. Specifikationerna är tänkta som ett stöd i samband med införande av ITstöd och tjänstebaserade lösningar och de styr hur information ska struktureras och beskrivas. Specifikationerna gör det möjligt att överföra information mellan olika system, säkerställer att informationen går att arkivera, söka och återanvända och är en förutsättning för att kunna skapa en myndighetsövergripande struktur för informationsutbyte och långsiktig informationsförsörjning. Arbetsmiljöverket är en av de myndigheter som har testat och utvärderat de framtagna specifikationerna, tillsammans med bland annat Bolagsverket och Statens tjänstepensionsverk. Genom att Arbetsmiljöverket varit med och kvalitetssäkrat resultatet av projektet, har vi bidragit till e-utvecklingen inom offentlig sektor. Polis och åklagare Vi har en central samverkansgrupp (CSV) tillsammans med Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen. Gruppen har till uppgift att utbyta kunskap och erfarenheter samt att etablera strategier för samverkan mellan myndigheterna inom arbetsmiljöområdet. Under 2013 har vi genomfört tre möten. För femte året i rad var vi också med och anordnade en utbildning vid Polishögskolan om arbetsmiljöbrott för inspektörer, jurister, handläggare, åklagare och poliser.
Analys 13 Prestationer inom analysverksamheten Kostnaderna för arbetet med nordiska expertgruppen inom Kriterieverksamheten har ökat något mellan varje år. En av orsakerna till de högre kostnaderna 2013 är att kostnaderna för översättning var högre 2013 än 2012. Även kostnaderna för officiell statistik varierar över åren eftersom vissa statistikrapporter levereras vartannat år. Kostnadsminskningen under 2013 förkla- ras bland annat av minskade personalkostnader för kodning av data i samband med övergången till anmälan av arbetsskador på webben. Under 2013 slutförde vi fyra djupstudier från 2012. Vi påbörjade också fyra nya under 2013 och slutförde en av dem. De tre resterande kommer att redovisas 2014. Kostnaderna för djupstudierna varierar beroende på vilken omfattning de har. 2013 2012 2011 Antal Tkr Antal Tkr Antal Tkr Kriterieverksamheten 7 391* 6 898 6 368 Godkända underlag 2 3 4 Publicerade underlag 3 4 3 Nordiska expertgruppens dokument 1 2 3 Officiell statistik 1 2 416 3 7 972 1 2 862 Djupstudier 5 1 125 1 271 8 1 246 * varav Nordiska expertgruppen 734 tkr (2013), 876 tkr (2012) och 747 tkr (2011).
14 Analys Ställningar Varje år skadas nära 200 personer i arbete med eller på ställningar. Med ett utökat tillämpningsområde för de nya föreskrifterna som träder i kraft från 2014, vill vi bland annat skapa bättre förutsättningar för att minska antalet olyckor. Ett av de områden som berörs är väderskydd, det vill säga temporära konstruktioner som skyddar arbetstagare och byggnader från påverkan av väder och vind. I de nya reglerna ställs krav på att väderskydden ska dimensioneras rätt för att bli säkra. Om de monteras på ställningar är det viktigt att väderskyddet och ställningen dimensioneras som en enhet. Fotograf Magnus Moström/Arbetsmiljöverket
15 Regler Grunden i lagstiftningen finns i arbetsmiljölagen, AML. Med denna som utgångspunkt ger vi ut föreskrifter och allmänna råd som preciserar vilka krav som ställs på arbetsmiljön på arbetsplatsen. Vi har idag nästan 90 gällande föreskrifter, som på ett mer eller mindre detaljerat sätt täcker hela ansvarsområdet. Den tekniska utvecklingen, språk, intressenternas krav och förändringar i angränsande lagstiftning med mera, gör att vi utfärdar nya regler, omarbetar och upphäver föreskrifter samt arbetar målmedvetet med regelförenklingar och med att minska antalet föreskrifter. Ett led i vårt arbete med regelförenkling är den handlingsplan i 24 punkter som vi upprättade under 2011. Arbetsmiljöverket deltar också som referensgrupp i projektet Förenklingsjakten som Tillväxtverket driver. Aktiviteter 2013 Förändringar bland föreskrifter Föreskrifterna om minderåriga började gälla i januari 2013. Under första året med föreskrifterna för minderåriga har en vägledning tagits fram, och vi har även reviderat och tryckt ett antal broschyrer. Detta ska sammantaget underlätta för arbetsgivarna att använda föreskrifterna. Temasidorna om minderåriga på vår webbplats har också reviderats. I maj 2013 trädde reviderade föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker i kraft, som bland annat reglerar smittrisker i arbetsmiljön. Vi har även fattat beslut om nya föreskrifter om ställningar. En nyhet är att tillämpningsområdet har utökats. I de nya föreskrifterna omfattas även ställningar som används som skydd mot fall vid takarbete och för att skydda mot ras. Föreskrifterna omfattar dessutom väderskydd. De nya föreskrifterna träder i kraft den 1 juli 2014 med undantag för några delar som träder i kraft under 2016. Vi har gjort vissa justeringar i författningarna Arbe te i explosionsfarlig miljö, Förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor och i Arbetsplatsens utformning. Pågående föreskriftsarbete I början av 2000-talet inleddes ett arbete med att ta fram föreskrifter inom det organisatoriska och sociala området. Men, till följd av omfattande synpunkter vid remissbehandlingen avbröts arbetet 2004. Efter att ha utrett hur frågorna hanterats av arbetsmarknadens parter sedan dess och reviderat underlagen har vi återupptagit arbetet. Vi har samlat in både interna och externa erfarenheter och synpunkter kontinuerligt. Vi har genomfört två gemensamma och ytterligare sex separata intressentmöten med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och vi har också etablerat flera forskarkontakter. Ett annat pågående föreskriftsarbete är Kvarts. Kvarts finns i våra vanligaste bergarter. Det är dammet från kvarts som är farligt. Exempel på arbetsplatser där kvartsdamm finns är gruv och stenindustrin och inom stålverk och gjuterier. Centralt för föreskriftsarbetet under 2013 har varit att ta hand om och inarbeta externa remissvar. Sanktionsavgifter Under 2013 har vi drivit ett omfattande projekt för att införa sanktionsavgifter i våra föreskrifter. Vi har sett över de föreskrifter som i dag har straffbestämmelser som skulle kunna ersättas med sanktionsavgifter. Anledningen är det förslag som regeringen har lagt fram om ändringar i arbetsmiljölagen (AML) som syftar till att ersätta nuvarande system med straffbestämmelser till ett system med sanktionsavgifter. Beslutet om ändringen togs i riksdagen i juni 2013 och träder i kraft den 1 juli 2014. Projektet har under året som gått tagit fram olika kriterier som syftar till att avgöra om föreskriften lämpar sig till att förenas med sanktionsavgift eller inte. I projektet har vi även tagit fram riktlinjer för att bestämma avgiftsnivåer. Utifrån dessa kriterier och riktlinjer arbetade vi om regeltexten för 40 paragrafer och skickade den tillsammans med en konsekvensbeskrivning på intern- och externremiss. Remiss tiden varade i fyra månader. Under remisstiden, höll vi fem dialogmöten med remissinstanserna för att möta eventuella frågor och synpunkter. Direktivarbete Under året har vi arbetat med att återrapportera det praktiska genomförandet av 24 direktiv för perioden 2007 2012 till EU-kommissionen. Kommissionen har beslutat om en struktur och ett frågeformulär som ska användas som hjälp för att utforma rapporten. Det är första gången vi gör återrapporteringen på detta sätt. De direktiv som vi har återrapporterat är direktiv 89/391/EEG om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och Foto: Bertil Ericson/Scanpix
16 REGLER hälsa i arbetslivet, dess 19 särdirektiv samt fyra andra direktiv. Arbetet med att besvara frågorna för de enskilda direktiven och att sammanställa svaren gjordes under första halvåret. Rapporten sände vi sedan på remiss, från juli till mitten av oktober, till arbetsmarknadens parter. Därefter gjorde vi justeringar i texten. Rapporten, tillsammans med yttranden från arbetsmarknadens parter, skickade vi vidare till Arbetsmarknadsdepartementet som skickade materialet till Kommissionen. Standardisering Standardiseringsarbete handlar främst om att delta i olika möten och att besvara remisser. Vi har under året deltagit i cirka 110 möten ganska jämt fördelade nationellt och internationellt. Vi har nått goda resultat genom att säkerställa arbetsmiljöfrågorna inom till exempel flygambulans, vård och omsorg i hemtjänsten, personlig skyddsutrustning och vibrationer hos handhållna maskiner. Under 2013 har vi även besvarat drygt 140 remisser. Tillstånd Vissa saker är förbjudna enligt arbetsmiljölagen och arbetstidslagen, exempelvis att riva en fastighet som innehåller asbest eller att arbeta längre än arbetstidslagen föreskriver. Vi kan dock meddela undantag från grundreglerna och utfärda tillstånd. Om någon bryter mot grundregeln utan att ha ansökt om tillstånd måste de betala en sanktionsavgift. Under 2013 har vi utfärdat 298 tillstånd att hantera asbest som har resulterat i nästan 16 300 anmälningar om rivning. Vi har även utfärdat 37 sanktionsavgifter, som gällde tryck (8), asbest (19) och kemi (10). Arbetstidslagen innehåller regler om hur länge man får arbeta per dygn, per vecka och per år. Den tar till exempel upp ordinarie arbetstid och jourtid, vilka raster man har rätt till och vad som gäller för nattvila. Vi kan bevilja undantag från dessa regler. Under 2013 har vi fått in 65 ärenden och avslutat 55. Under 2013 har vi också förenklat regelverket om minderårigas arbetsmiljö. I de nya föreskrifterna om minderårigas arbetsmiljö, AFS 2012:3, som trädde i kraft 2013, har möjligheterna till undantag från arbets tidsreglerna skrivits in direkt i föreskriften i stället för att arbetsgivaren ska ansöka om detta såsom fallet var enligt de äldre föreskrifterna. De två stora ärendegrupperna inom vår tillståndshantering är dels ansökningar som avser just minderåriga, och dels ansökningar som avser hantering av asbest. Totalt har antalet ansökningar minskat från 1 099 år 2012 till 1 006 år 2013. Minskningen beror på färre ansökningar om undantag för minderåriga i arbete. Under året har vi lanserat en e-tjänst som stöder ansökan och anmälan om tillstånd för asbest och minderåriga. Sedan den 20 maj när e-tjänsten togs i bruk har totalt cirka 11 000 handlingar kommit in. Av dessa har drygt 4 700 kommit in via e-tjänsten. Utstationering Vi har regeringens uppdrag att vara förbindelsekontor för utstationeringsfrågor. En utstationerad arbetstagare är någon som skickas till ett annat land av sin arbetsgivare för att arbeta där under en begränsad tid. De svenska lagarna gäller för alla som är utstationerade till Sverige och alla utländska arbetsgivare måste följa svenska lagar som grundar sig på bestämmelser i EU:s utstationeringsdirektiv. Det innebär att vi har ansvar för att bistå utländska företag och arbetstagare med information om vilka arbets- och anställningsvillkor som gäller för utstationerade enligt utstationeringslagen eller kollektivavtal. Vi har under året fått in ett avtal. På uppdrag av regeringen har vi inrättat ett register för utländska företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. Registreringsskyldigheten gäller från och med den 1 juli 2013. Fram till 30 december 2013 har cirka 2 700 företag registrerat ett konto i registret och cirka 20 000 arbetstagare finns anmälda. Sedan registret inrättades har vi fått många frågor som främst rör definitionen av utstationering och reglerna för när man är skyldig att registrera sig.
17 Prestationer inom regelverksamheten Det har varit färre beslutade föreskrifter under 2013 och därför mindre kostnader. Framförallt beror det på att stora resurser har lagts på arbetet med sanktionsavgifter. De kostnader som uppkommit under 2013 består till största delen av arbetet med de nya föreskrifterna om ställningar. Mellan 2012 och 2013 sjönk antalet besvarade remisser. Det beror på att vi inte längre skickar svar på standardiseringsremisser som vi inte har synpunkter på. 2013 2012 2011 Antal Tkr Antal Tkr Antal Tkr Föreskrifter 2 480 6 313 6 222 Beslutade 1 5 7 Upphävda 0 0 8 Justering 3 2 14 Standardisering 5 423 6 638 7 102 Möten, tekniska kommittéer, Sverige 66 60 102 Möten, internationella arbetsgrupper 52 55 63 Besvarade remisser 140 203 205
18 Analys Mikrobiologiska arbetsmiljörisker Det blir allt viktigare att arbeta förebyggande för att motverka smittspridning i arbetsmiljön, framförallt med tanke på ökningen av antibiotikaresistenta bakterier, som till exempel MRSA. De nya ändringarna som infördes under 2013 i föreskrifterna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet innebär bland annat skärpta krav på att personalen ska få utbildning i hygien och smittorisk samt krav på att använda sticksäkra kanyler och skalpeller, för att undvika stick- och skärskador i arbetet. Dessutom omfattas fler verksamheter än tidigare av reglerna kring hygien och åtgärder för att minska stickoch skärskador, till exempel skönhetsvård och veterinärverksamhet. Foto: Ove Magnus Nilsson/Bildarkivet Moström/Arbetsmiljöverket
19 Kommunikation Vårt arbete för en god arbetsmiljö skapas i hög utsträckning i dialog med landets arbetsgivare och arbets tagare. Vi samarbetar brett och motiverar till ett ökat engagemang för arbetsmiljöfrågorna. I detta kapitel kan du läsa om arbetet i våra kommunikationskanaler och ett urval av våra kommunikationsaktiviteter. Press Några av våra aktiviteter har fått stort utrymme i medierna under det gångna året. Det är bland annat vår treåriga inspektionsaktivitet inom skolan som vi lanserade i augusti 2013, vår officiella statistik, de pågående inspektionerna inom skogsbruk och inspektionsaktiviteten inom bemanningsbranschen som avslutades 2013. Även verkets kunskapssammanställningar om bemanningsbranschen och orsakerna till belastningsskador som drabbar kvinnor fick uppskattande gensvar och stort genomslag i medierna. Den totala publiciteten under 2013 uppgick till drygt 18 000 inslag, vilket motsvarar fler än 50 inslag per dag. Det är något lägre än de senaste två åren då motsvarande siffror var 21 200 år 2012 respektive 19 800 inslag år 2011. Samtidigt som riksmediernas intresse för vår verksamhet håller i sig och våra nyheter får en framskjuten plats i deras nyhetsrapportering, fortsätter lokalmedier att bevaka och rapportera de enskilda ärendena ute i landet med samma intensitet som under tidigare år. Webbplatsen Som en del i regeringsuppdraget Nationell funktion för kunskapsområdet arbetsmiljö och arbetsliv har vi arbetat för att lyfta fram arbetsmiljökunskap på webbplatsen. För att underlätta ytterligare för besökarna har vi utvecklat sökfunktionen och om man gör en sökning får man nu även tips på relaterad information. Under året bytte vi det system vi har för att bevaka utvecklingen av besök och besökare på webbplatsen och sedan den 1 juli 2012 måste våra besökare aktivt godkänna att kakor (så kallade cookies) lagras på deras dator när de besöker av.se, annars registreras inte besöket. Detta innebär att antalet besök och besökare har blivit betydligt svårare att redovisa och följa, eftersom ett okänt antal nu besöker vår webbplats utan att acceptera kakor. I samband med förändringen fick vi ny statistik som visade på ett minskat antal besökare. Men eftersom alla besökare inte längre syns i statistiken är det inte relevant att jämföra årets besökstrend med förra årets siffror. Enligt den senaste versionen av mätsystemet Webtrends hade vi cirka 560 000 besök under året som varade drygt åtta minuter i snitt på webbplatsen. Av dessa var 201 000 återkommande besökare. Antalet sidvisningar var 3,45 miljoner. Vi fick flest besök under det första kvartalet med en topp i mars månad med 67 716 besök och våra besökare går helst in på webbplatsen under tidig eftermiddag. De fem mest besökta temasidorna var Bygg och anläggning, Buller, Arbetsanpassning och rehabilitering, Ergonomi samt Hot och våld. De mest nedladdade kunskapssammanställningarna på webbplatsen var: Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer, Under luppen genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation, Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning, Belastningsergonomiska studier utifrån ett produktions- och systemperspektiv samt Arbetsmiljöbrottens omfattning, struktur och utveckling. Sociala medier Myndigheten har ett twitterkonto, @arbetsmiljo. Vid årets slut hade kontot 1 900 följare. Under hösten har kontot delat 202 twittermeddelanden och fått 357 så kallade retweets. De meddelanden som spreds mest handlade om arbetsmiljöriksdagen, en forskarrapport om SAM, kvinnors arbetsmiljö, och ett uttalande från vår general direktör om företagshälsovård. På vår Facebook-sida är antalet följare 13 135 vilket är en ökning med drygt 2 000 sedan förra året. Under året fick vi ett mindre antal arbetsmiljöfrågor som besvarades av vår svarstjänst. Sidan hade i genomsnitt 25 besökare per dag, vilket i samband med den sponsrade kampanjen Ung på jobbet steg till i snitt 100 besökare per dag. Svarstjänsten Svarstjänsten har till uppgift att besvara allmänna frågor om arbetsmiljö utifrån arbetsmiljölagen och våra föreskrifter. Vi förklarar och förtydligar regelverket samt ger råd om vart man ska vända sig om man har problem. Frågorna kommer från samtliga