Kommunstyrelsens åtaganden inför övergripande plan med budget

2010-08-16 1 (13) Kommunstyrelsens åtaganden inför övergripande plan med budget 2011-2013 A. Verksamhetsbeskrivning 1. Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen (KS) är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I KS styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd. För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige (KF) ska kommunledningsförvaltningen (KLF) leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet för KS räkning samt stödja KS och KF i ärendehanteringen. Dessutom ska KLF leda, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och inköpsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations- och kommunikationsverksamhet, marknadsföring, juridisk verksamhet, säkerhetsarbete, folkhälsa, IT, naturvårdsfrågor i ett hållbarhetsperspektiv och arbetet med att effektivisera administrationen. KS har genom förvaltningen för näringsliv och tillvät (NÄT) ansvaret för näringspolitiken. NÄT har ansvar för att styra och koordinera arbetet för ortsutvecklingen inom Katrineholms kommun. Det innebär strategiskt arbete med insatser som långsiktigt skapar förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, en god markberedskap, fler arbetstillfällen, flera företag och kommuninnevånare. Vidare, avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även till att i frågor av arbetsmarknadspolitisk art underlätta för befintliga företag inom kommunen att epandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillvät. Ett mycket viktigt projekt för NÄT är Katrineholms Logistikcentrum, KLC. Kommunstyrelsen fattade 2009 ( 91) beslut om ett direktiv (Kommunstyrelsens handling nr 28/2009) som detaljerat redogör för projektet. Bland annat beskrivs roller och ansvar och att näringslivschefen är projektchef. Syftet med projektet är att

2 (19) utveckla Katrineholm till ett logistikcentrum. I en broschyr beskrivs projektet som en utbyggnad i fyra etapper, en satsning byggd på ansvar för miljön i ett av Sveriges bästa transportlägen och att Katrineholms Logistikcentrum ska representera effektiv logistik med tydlig miljöprofil. KS har också det övergripande ansvaret för kommunens arbete med den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. I detta ingår bl a planering och användning av mark och vatten samt markberedskap. I KS ansvar ingår också att främja bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet, svara för energiplaneringen och främja energihushållningen samt att verka för en tillfredsställande infrastruktur. 2. Sammanfattande verksamhetsförändringar Sammanfatta viktiga förändringar i verksamheten 2011-2013 samt omfattande uppdrag beslutade i nämnden. Se respektive verksamhetsområde. 2.1 Volymförändringar Enligt planeringsdirektivet har nämnderna i uppdrag att redovisa volymförändringar i verksamheten. Volymförändringar kan avse att antalet brukare, elever eller motsvarande förväntas öka eller minska. Volymförändringar kan också avse andra betydande förändringar av verksamhetens omfattning. Om friskolorna etableras i Katrineholms kommun i den utsträckning som ansökningarna antyder finns det möjlighet för cirka 800 elever att flytta över till dessa. Eftersom bildningsnämnden tidigare beslutat att det ska finnas en datorarbetsplats på sju elever kommer bildningsnämndens behov av datorer att minska. Vilket minskar vissa stordriftsfördelar. Om bildningsförvaltningen genomför En till en 1 på samtliga gymnasieskolor minskar supportbehovet till gymnasieskolorna. Detta kan eventuellt betyda övertalighet på ITkontoret. Behov och efterfrågan på personalkontorets arbete kan, på sikt, komma att förändras om utvecklingen av minskat antal anställda fortsätter i samma takt eller om takten ökar. I årsredovisningen måste fler bolag rapporteras in vilket bland annat ställer ökade krav på styrning och anpassning av bolagens tidplaner. 3. Kommuncentrala budgeteringsposter Den ekonomiska ramen för kommuncentrala budgeteringsposter är enligt planeringsdirektiven oförändrad i jämförelse med 2010. 1 En till en avser ett projekt i samarbete mellan kommunens IT-kontor och Bildningsförvaltningen. Syftet med projektet är att ge alla elever och lärare tillgång till ett modernt verktyg.

3 (19) 3.1 Politisk kommunledning inkl vänort 3.1.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Politisk kommunledning avser kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Enligt reglementet leder och samordnar kommunstyrelsen planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. 3.1.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar Eventuella förändringar i den politiska organisationen kan komma att påverka ansvarsområdet. Det finns uppdrag om att redovisa förslag om en samhällsbyggnadsnämnd och konsekvenser av en förändrad organisation för överförmyndaren. 3.2 Fastigheter och lokaler 3.2.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Fastigheter och lokalers budgeteringsområde fördelar ut merparten av kostnaderna för verksamhetslokaler och förvaltade fastigheter som administreras av fastighetsbolagen KFAB samt KIAB. Vidare ingår kommunens funktion för lokalresursplanering som är en samordnande verksamhet med syfte att rationalisera och effektivisera användningen av kommunens lokaler och ansvara för kommunens totala lokalförsörjning. 3.2.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar Tillkomsten av friskolor påverkar resursfördelningen eftersom beräkningsgrunden för lokalkostnader är annorlunda än för kommunens egen verksamhet. Kommande översyn av fördelningsgrunden kan därmed leda till en förändrad modell för resursfördelningen totalt. Ramförändringarna styrs av förändringar i ekonomin och består i huvudsak av tillkommande och avgående lokaler samt finansiella effekter av genomförda investeringar hos fastighetsbolagen. 3.3 Kommungemensamt 3.3.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Kommungemensamt avser kostnader som inte är direkt hänförliga till någon verksamhet eller nämnd. Här budgeteras således medlemsavgifter till bl.a. intresseorganisationer där Katrineholms kommun är medlem. Hit hör eempelvis Sveriges kommuner och Landsting, Regionförbundet Sörmland, Mälardalsrådet och Stockholm Business Alliance. Under rubriken Kommungemensamt budgeteras även avgifter till STIM och SAMI, kostnader för borgerliga begravningar etcetera. 3.3.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar Verksamhetsområdet är oförändrat.

4 (19) 3.4 Kommunikationer 3.4.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Kommunikationer är ett samlingsbegrepp för regionala och nationella infrastrukturfrågor samt kollektivtrafikfrågor. Kollektivtrafikfrågorna omfattar även den lokala kollektivtrafikens frågor. Medel från kommunikationskontot används för att underskottstäcka kommunens andel för Länstrafiken Sörmlands verksamhet enligt konsortialavtal, kommunens direkta kostnader för kompletterande trafikutbud samt beställningar utöver grundutbudet. Medel används förutom till ovan nämnda kostnadsslag även för kostnader knutna till kommunstyrelsens ansvar för kommunikationer, till eempel projekt som Mälardiagonalen samt Räta linjen. Ortsstrategiskt är kommunikationer i betydelsen infrastruktur och kollektivtrafik en avgörande utgångspunkt för utveckling av orten Katrineholm. Men utvecklingen kräver att även andra regionala och storregionala frågor bevakas och handläggs. Därför är det naturligt att ortsutvecklingsstrategen inom NÄT bevakar och handlägger även sådana frågor inom verksamhetsområdet kommunikationer. 3.4.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar Väsenligt avseende infrastrukturfrågorna är fortsatt planering och genomförande av Nationell plan 2010-2021 samt Sörmlands regionala plan 2010 2021. I enlighet med Nationell plan pågår vägbygget Östra förbifarten. Samordnat med Östra förbifarten pågår planering av delsträckorna Ändebol Strångsjö och Katrineholm Bie. För den regionala planens del kan det bli aktuellt att starta vägombyggnad mittseparering av riksväg 55 Mälardiagonalen, sträckan Valla Flen. Kollektivtrafiken står inför stora förändringar genom ny kollektivtrafiklag den 1 januari 2012 och fullständig avreglering av persontågtrafiken den 1 oktober 2010. En ny regional myndighet ska bildas med uppgift att planera och ansvara för regional kollektivtrafik. Samhällssubventionerad kollektivtrafik ska komplettera den trafik som kommersiella operatörer anmäler intresse för och upprätthåller. Den nya regionala myndigheten ska besluta om ett Trafikförsörjningsprogram för länet. I Sörmland pågår utvecklingsarbeten för både tåg- och busstrafiken. Regionförbundet Sörmland förverkligar Kollektivtrafikvisionen för länet genom den så kallade Bussutredningen. Ett lagt förslag innebär nytt regionalt ansvar för länsregional kollektivtrafik för tågoch epressbusstrafik. Kommunerna ska ansvara för lokal kollektivtrafik och lokal trafik på länsregionala linjer. Mälartrafik AB (Mälab) tar fram underlag avseende tågtrafiken på kort och medellång sikt till Trafikförsörjningsprogrammet. Mälab samarbetar i detta arbete med Länstrafiken Mälardalen AB som arbetar med en Trafikplan 2017. Kommunen blir engagerad i den regionala planeringen men ska också med hjälp av Länstrafiken och konsultinsatser utreda och analysera utformningen av den lokala kollektivtrafiken. Regionförbundet Sörmland kommer år 2011enligt aviserat förslag att driva projektet regional översiktsplan för Sörmland. Med utgångspunkt från Sörmlandsstrategin är syftet att konkretisera länets utvecklingsplaner. Avsikten är att kommunerna i länet under hösten 2010 ska ta ställning till ett projektförslag från Regionförbundet

5 (19) Sörmlands styrelse. Frågor som, enligt projektförslaget, kommer att ingå i det kommungemensamma arbetet är infrastruktur, sysselsättning, transporter, kompetens, bostäder med mera.

6 (19) 4. Kommunledningsförvaltningen 4.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning För att kommunmedlemmar ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunledningsförvaltningen; Leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet för kommunstyrelsens räkning samt stödja kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i ärendehanteringen. Leda, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena: - ekonomisk hushållning - upphandlings- och inköpsverksamhet - personalpolitik - personal- och löneadministration - informations- och kommunikationsverksamhet, samt marknadsföring - juridisk verksamhet - säkerhetsarbete - folkhälsa - IT - naturvårdsfrågor i ett hållbarhetsperspektiv - arbetet med att effektivisera administrationen 4.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar Nya lagregler och utvecklingen av alternativa driftsformer såsom lagen om offentlig upphandling, lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transport - och posttjänster samt lagen om valfrihetssystem ställer krav på förändringar av kommunens upphandlings- och inköpsrutiner. En utmaning är arbetet med en mer sammanhållen affärsverksamhet för en effektiv användning av ekonomiska medel och kommunens resurser. Kvalitetsmätningar är av framtida betydelse för drivkraft att vilja utveckla verksamheten. Arbetet med utveckling avseende avtalstroheten vid inköp fortsätter samtidigt som goda rutiner för tillämpning och uppföljning etableras under planperioden. På längre sikt möjliggör de nya reglerna förändrade samarbetsformer och effektivt nyttjande av genomförda upphandlingar. En följd av införandet av Lagen om valfrihetssystem är att kommunen har skyldighet att tillhandahålla journalsystem för eventuella eterna utförare av hemtjänst. Tillhandahållandet är en teknisk utmaning som sannolikt ger en mycket hög initialkostnad att lösa. En bra position för Katrineholm i förhållande till omvärlden i eempelvis regionbildningsprocessen och den regionala utvecklingsplanen tillsammans med översiktsplanerna för länet och Katrineholm är avgörande frågor för kommunens framgång. Kommunens positionering tillsammans med utvecklade kommunikationer bidrar till att kommunen integreras i en större arbetsmarknad. Den ökade konkurrenskraften ger ökade boende- och arbetsmöjligheter. Det är en stor utmaning att positionera kommunen för är att attrahera, rekrytera och behålla kompetent arbetskraft.

7 (19) För år 2011-2013 är marknadsförings- och kommunikationsarbetets fortsatta verksamhetsutmaningar att vidareutveckla en tydlig roll gentemot KFV Marknadsföring AB. Att samarbetet fungerar optimalt är viktigt för ett framgångsrikt arbete med turism och destinationsmarknadsföring. I arbetet med att öka tillgängligheten till och förståelsen för den kommunala verksamheten är den tekniska utvecklingen tillsammans med den nationella IT-strategin, utvecklingen av kommunens e-tjänster 2 och kommunens utveckling inom sociala medier viktiga medel för att kunna delta i den digitala utvecklingen. Omfattande uppdrag beslutade i nämnden som kan påverka verksamheten 2011-2013 är pågående utredningar om utvecklad koncernstyrning och bildande av samhällsbyggnadsnämnd 2011. Politiskt beslut om organisationsförändring kan innebära ett ökat stöd till verksamheterna från kommunledningsförvaltningen i relation till pågående utredningar om utvecklad koncernstyrning och bildande av samhällsbyggnadsnämnd. Vidare önskar Gnesta kommun eventuellt organisera löneadministrationen i en gemensam nämnd. Kommunledningsförvaltningen har under våren 2010 utvärderat sitt arbete mot styrelsen och förvaltningarna. Resultatet visar att bemötande och service är områden som kommunledningsförvaltningen får goda omdömen inom. Sammantaget visar dock utvärderingarna på att förvaltningen inte till fullo uppfyller målet om att utgöra ett kompetent, professionellt stöd till verksamheterna. Kommunledningsförvaltningen kan arbeta mer med återkoppling och tydlighet för att utveckla förvaltningens stödoch servicefunktion gentemot verksamheterna och för att bidra till att kommunen bedriver verksamheter av rätt kvalitet med högsta möjliga produktivitet och effektivitet. Resultatet visar också att förvaltningen inte motsvarar förvaltningarnas behov avseende IT-verksamhet 3. En slutsats av utvärderingarnas resultat är att det finns en otydlighet avseende vad kommunledningsförvaltningen kan leverera i förhållande till förvaltningarnas efterfrågan. Detta förstärks av neddragningar inom den administrativa verksamheten. Bedömningen är att det finns ett större behov bland förvaltningarna än vad kommunledningsförvaltningen idag kan leverera. Detta är inte ett problem för IT verksamheten och projektenheten då dessa verksamheter är intäktsfinansierade. I och med en tydligare prioritering av tvärfrågor i Planeringsdirektiv 2011 med plan 2012-2013 bedöms behovet av förvaltningens stöd- och servicefunktion öka ytterligare för samordning och för att inom alla ansvarsområden ta fram könsuppdelad statistik och göra jämställdhetsanalyser. Därutöver bedöms också ett ökat behov av stöd avseende systemadministration. För ett mer effektivt nyttjande av kommunens system finns en utmaning i en tydligare ägar- och systemförvaltarorganisation. I arbetet med de interna kommunikationskanalerna har ett underlag tagits fram för beslut om upphandling av förstudie och genomförande av projekt för ny kommunikationsplattform (internt nät) i Katrineholms kommun. Det ger förutsättningar för mer 2 Från och med den 1 november 2010 definieras e-tjänster utifrån möjligheten att använda e-id. Övriga tjänster, som tidigare kallats e-tjänster men inte uppnår kravet på e-id, definieras efter den 1 november 2010 som e-service. 3 IT-kontoret har i 2010-års utvärdering ett medelvärde om 2,05 i jämförelse med 2009-års utvärdering där kontoret hade ett medelvärde på 2,6.

8 (19) effektivt sätt att kommunicera, som bygger på att den som sitter närmast ursprungsinformationen också ska dela med sig av den. 5. Förvaltningen näringsliv och tillvät 5.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Förvaltningen för Näringsliv och Tillvät NÄT, tar ansvar för näringspolitiken för kommunstyrelsens räkning genom att; Leda, samordna och stödja arbetet för ortsutvecklingen inom Katrineholms kommun som långsiktigt skapar förutsättningar för en positiv näringslivs- och ortsutveckling i form av; - en utvecklad infrastruktur - goda kommunikationer - god markberedskap - fler arbetstillfällen - flera företag och kommuninvånare. Bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan; - kommunen - företag - föreningar - organisationer - universitet och myndigheter. Samverka i frågor av arbetsmarknadspolitisk art genom att; Underlätta för - befintliga företag inom kommunen att epandera och utvecklas - stimulera nyetableringar - nyföretagande och tillvät. Ett mycket viktigt projekt för NÄT är Katrineholms Logistikcentrum, KLC. Kommunstyrelsen fattade 2009 ( 91) beslut om ett direktiv (Kommunstyrelsens handling nr 28/2009) som detaljerat redogör för projektet. Bland annat beskrivs roller och ansvar och att näringslivschefen är projektchef. Syftet med projektet är att utveckla Katrineholm till ett logistikcentrum. I en broschyr beskrivs projektet som en utbyggnad i fyra etapper, en satsning byggd på ansvar för miljön i ett av Sveriges bästa transportlägen och att Katrineholms Logistikcentrum ska representera effektiv logistik med tydlig miljöprofil. Förvaltningen har uppdraget att delta i kommunens arbete med den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. 5.2 Sammanfattande verksamhetsförändring Utöver effekten av ramminskningen inför 2010, en minskad tjänst, slutade EUsamordnaren den 15 februari. En omfördelning av ansvar och arbetsuppgifter samt nya prioriteringar gjordes ytterligare en gång. NÄT:s roller inom Katrineholms logistikcentrum KLC består av ansvar; projektchef, projektledare, information, marknadsföring, uppföljning och administration. Ett ansvar som både är utvecklande, stimulerande och tidskrävande.

9 (19) Landsbygdutvecklingen har utvecklats till ett samarbete med företagarföreningarna på landsbygden och de intressegrupper som bildats i Björkvik, Valla och Forssjö. Arbetet bygger på en princip om delat ansvar och har startat flera konkreta aktiviteter som resulterat i ett nära samarbete och en sporre till fortsatt samarbete. Som ett led i utvecklingen av Näringslivscentrum NLC, har Industrikompetens flyttat in på NLC och tillfört ny kompetens och erfarenhet, främst inom strategiskt stöd för företagsledningar, IT som verksamhetsstöd och logistik i olika processteg. Om man beslutar att bilda en samhällsbyggnadsförvaltning ser NÄT förutsättningar för en ny, tydligare och uttalad roll inom den nya förvaltningen för att driva näringslivs- och ortsutveckling på ett effektivare sätt utifrån en helhetssyn. Det borde innebära att NÄT i en ny organisationsstruktur förfogar över resurser som idag inte finns inom förvaltningen, för att uppnå konkreta resultat vid proaktiva etableringsinsatser och uppdrag där service, bemötande och en positiv kundsyn är direkt avgörande för Katrineholms näringslivs- och ortsutveckling. Ett arbetssätt som likt det som pågår inom KLC:s samrådsgrupp. NÄT vill också ha möjligheter att utveckla ett mer strategiskt samarbete med KIAB oavsett om man beslutar om en samhällbyggnadsförvaltning eller inte.

10 (19) B. Nämndens resultatmål och åtaganden Nämnden ska ange vilka resultatmål som nämnden kommer att arbeta emot. För varje resultatmål ska nämnden ange ett eller flera åtaganden. Ett åtagande uttrycks som ett nyckeltal med angiven målnivå. Vidare ska det framgå i vilket perspektiv som åtagandena är möjliga att följa upp. Uppföljning Månad Delår Årligen Långsiktig Samhällsutveckling Bra verksamhetslokaler Nöjd Kund Inde för verksamhetslokaler är 60 eller högre Hållbar utveckling Antalet e-tjänster 4 ska vara 30 vid utgången av 2011 Indikator: Användning av kommunens e-tjänster Minska pappersåtgången och övergå till digitala leveranser och protokollsutdrag - Minst 25 procent av kommunstyrelsens kallelser ska distribueras och användas digitalt Fritid och kultur Stark samverkan med föreningslivet Vi har en stark samverkan med föreningslivet för att kvinnor och män, pojkar och flickor ska få den service som kommunfullmäktige har beslutat - Samordnat föreningsstöd, målnivå är 100% - Föreningarna har möjlighet att synliggöra sina aktiviteter genom Katrineholm 3.0, målnivå är 100 procent 4 Från och med den 1 november 2010 definieras e-tjänster utifrån möjligheten att använda e-id. Övriga tjänster, som tidigare kallats e-tjänster men inte uppnår kravet på e-id, definieras efter den 1 november 2010 som e-service.

11 (19) Tvärfrågor Uppföljning Månad Delår Årligen Långsiktig Folkhälsa Trygg och säker kommun För Katrineholms kommun är andelen män och kvinnor som oroar sig för att utsättas för brott i något avseende mindre än 61 procent 5, Trygghetsundersökningen i Södermanlands län. 6 Andelen män och kvinnor som är trygga ute en ensam sen kväll är högre än 66 procent. 7 Jämställdhet Tjänster och service på lika villkor för flickor och pojkar, kvinnor och män Belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa Att inom alla ansvarsområden ta fram könsuppdelad statistik och göra jämställdhetsanalyser Aktivitet: All befolkningsstatistik ska delas upp på kön Tillgänglighet Katrineholms kommuns verksamheter är tillgängliga Antalet e-tjänster ska vara 30 vid utgången av 2011 Indikator: 5 Total oro för att utsättas för brott 6 Trygghetsundersökningen i Södermanlands län. Övergripande resultat om allmänhetens utsatthet, trygghet och förtroende. 7 Trygghetsundersökningen i Södermanlands län. Övergripande resultat om allmänhetens utsatthet, trygghet och förtroende.

12 (19) Användning av kommunens e-tjänster Alla skrivelser mäts utifrån ett läsbarhetsinde 8 Kommunstyrelsen ska bidra till att minska den digitala klyftan 9 för kvinnor och män, pojkar och flickor. 10 Yttäckning 11 för bredband ska öka - Vid utgången av 2011 ska 25 procent av ytan vara täckt 12 Uppföljning Månad Delår Årligen Långsiktig Kommunövergripande interna funktioner Kommunen ska ha en ekonomi i balans Resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna. Finansiellt mål Om resultatmålet uppfylls, ska överskjutande del användas för att jämna ut kommande kostnadsökningar avseende pensioner Finansiellt mål Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Finansiellt mål Soliditeten ska öka under planperioden. Finansiellt mål Avskrivningar bör under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten Självfinansieringsgraden ska öka från 2009 års nivå under planperioden. Antalet anbudsgivare ska i snitt vara minst fyra per upphandling 8 Läsbarhetsinde är ett mått på en tets svårighetsgrad. Formeln är Li=Lm+Lo, där Lm är medeltalet ord per mening och Lo är andelen långa ord (ord med fler än se bokstäver) uttryckt i procent. 9 Begreppet digitala klyftor avser i detta sammanhang de skillnader som finns mellan olika grupper av medborgare när det gäller möjligheten att tillgå och tillgodogöra sig information via Internet. 10 Under våren 2009 hade 89 procent av alla i åldrarna 16-74 år tillgång till Internet i hemmet. Bland männen har 91 procent tillgång till Internet i hemmet. För kvinnor är motsvarande siffra 88 procent. 11 Yttäckning enligt Post och Telestyrelsen definition 12 Post och Telstyrelsen har ändrat sin specifikation gällande bredband från 2 till 100 Mbit varför hela mobiltäckningen kommer under PTS nivå. I juni 2010 har Katrineholm 2 % täckt enligt länsstyrelsens sammanställning.

13 (19) Demografiska förutsättningar ska påverka resursfördelningen Av budgeten bör en procent avsättas för demografiska förändringar under året. Avstämning ska ske två gånger per år för eventuell ramjustering. Katrineholms kommun ska bedriva verksamheter av rätt kvalitet med högsta möjliga produktivitet och effektivitet Andel inköp från upphandlade leverantörer ökar, fem största leverantörerna 100 procent 2011 E-beställningar görs där det är möjligt till 100 procent Andelen avtal som kan e-beställas ska öka med 25 procent under 2011 Kommunledningsförvaltningen har samlat medelvärde tre eller högre i utvärderingen av kommunstyrelsens syn på kommunledningsförvaltningens verksamhet. Alla kontor har medelvärde tre eller högre i utvärderingen av kommunstyrelsens syn på kommunledningsförvaltningens verksamhet. Kommunledningsförvaltningen har samlat medelvärde tre eller högre i utvärderingen av förvaltningarnas syn på kommunledningsförvaltningens verksamhet. Alla kontor har medelvärde tre eller högre i utvärderingen av förvaltningarnas syn av kommunledningsförvaltningens verksamhet. Alla projekt (projektdefinition enligt projekthandboken) ska bedrivas i enlighet med projekthandboken Minska pappersåtgången och övergå till digitala leveranser och protokollsutdrag - Minst 25 procent av kommunstyrelsens kallelser ska distribueras och användas digitalt Uppföljning Månad Delår Årligen Långsiktig

14 (19) Katrineholms kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna behålla, attrahera och anställa en personalstyrka som kvalitativt och kvantitativt är anpassad till verksamhetens behov Katrineholms kommun har Nöjd Medarbetar Inde 68 eller högre Katrineholms kommun har ett tydligt arbetsgivarmärke 13 Katrineholms kommun har ett starkt arbetsgivarmärke 14 Platsen Katrineholm har ett tydligt varumärke. Platsen Katrineholm har ett starkt varumärke. Förvaltningen näringsliv och tillvät Näringsliv och Tillvät Uppföljning Månad Delår Årligen Uppföljning Månad Delår Årligen Långsiktig Långsiktig Samhällsutveckling God och säker infrastruktur Genomförande av nationell plan och Sörmlands regionala plan för infrastukturen 2010-2021. Delta i beredningsgrupper och arbetsgrupper med målet att driva kommunens prioriterade infrastrukurfrågor Väl fungerande kommunikationer för att lätt nå bl.a. jobb och utbildning genom 13 Arbetsgivarmärke avser i detta sammanhang kommunens utvecklingsinsatser för att utveckla ett varumärke som attraktiv arbetsgivare. Arbetet är långsiktigt och systematiskt inom såväl kommun som utåt mot eterna målgrupper. Med utvecklingsinsatser avses i sammanhanget de insatser och aktiviteter kommunen gör för att behålla, attrahera och anställa en personalstyrka som kvalitativt och kvantitativt är anpassad till verksamhetens behov. 14 Arbetsgivarmärke avser i detta sammanhang kommunens utvecklingsinsatser för att utveckla ett varumärke som attraktiv arbetsgivare. Arbetet är långsiktigt och systematiskt inom såväl kommun som utåt mot eterna målgrupper. Med utvecklingsinsatser avses i sammanhanget de insatser och aktiviteter kommunen gör för att behålla, attrahera och anställa en personalstyrka som kvalitativt och kvantitativt är anpassad till verksamhetens behov.

15 (19) Näringsliv och Tillvät pendling Genomförande av nya kollektivtrafiklagen och Sörmlands kollektivtrafikvision: Regional och lokal kollektivtrafik (tåg och buss). Delta i beredningsgrupper och arbetsgrupper med aktivt arbete för kommunen intresse. God tillgång på lokaler och mark för näringslivsändamål Tillse att färdigberedd etableringsmark finns tillgänglig. Indikator: Byggklar etableringsmark, markberedd Byggklar etableringsmark, ej markberedd Hålla en god markberedskap för långsiktig utveckling Bostadsbyggandet ska fortsätta att utvecklas med olika boendealternativ Driva eploateringen av bostadsområdena: Luvsjön, Trollestrand och Djulönäset. Indikator: Byggklara tomter för småhus i centralorten. Byggklara tomter för småhus i kransorter. Fortsatt handelsutveckling Aktivt arbeta för fler etableringar inom handeln främst på Lövåsens etableringsområde. Medverkan i Citysamverkan och Handelscentrum för att stödja och stimulera handel Uppföljning Månad Delår Årligen Lotsning och vägledning. Indikator: Antal lotsärenden Kransortsutveckling Fördela medel ur bygdepeng Hållbar utveckling Långsiktig

16 (19) Näringsliv och Tillvät KLC möjliggör överflyttning av långa transporter från lastbil till järnväg Indikator: CO 2 ton/km KLC lägger förutsättningar för att hantera stora godsflöden genom att tillhandahålla en effektiv logistik med miljöprofil Indikator: Godsflöde Redovisa utvecklingen av Lissabonindikatorerna: BRP per person och kronor Antal arbetsställen Andel förvärvsarbetande av befolkningen 25-64 år Andel sysselsatta av utomnordiskt födda av befolkningen 25-64 år Andel sysselsatta av befolkningen 18-24 år Andel av befolkningen 25-64 år med eftergymnasial utbildning Lönesumma per person, indelat i kvinnor och män 25-64 år Ohälsotal antal utbetalda dagar med sjukpenning Koldioid i kg per person Befolkningstillvät (varannan månad) Andel miljöbilar (varannan månad) Nyföretagande (varannan månad) Fler jobb Bidra till utveckling av och stöd till befintliga företag Indikator: Lönsamhetstal Aktivt arbeta för nyetableringar Indikator: Antal inkomna förfrågningar. Antal proaktiva aktiviteter. Stödja nyföretagandet Indikator: Nya företag (varannan månad) Förbättra företagsklimatet Nyckeltal: Svenskt Näringslivs mätning plats 145 NKI 70 vid utgången av 2011(vartannat år) Uppföljning Månad Delår Årligen Långsiktig Fritid och kultur

17 (19) Näringsliv och Tillvät Stark samverkan med föreningslivet Utveckla samverkan och samordning med bygde- och sockenråd samt företagarföreningar Indikator: Antal genomförda aktiviteter i handelsplanen Uppföljning Månad Delår Årligen Långsiktig

18 (19) C. Kommunstyrelsens pågående alternativt nya projekt 2011-2013 Pågående projekt Barn- och ungdomsprojektet Katrineholms kommun blev beviljade, i slutet av 2008, sju miljoner till lokalt folkhälsoarbete bland barn och unga. Kommunens projekt baseras på en undersökning som gjorts bland unga, Lupp-undersökningen 15. Utifrån resultatet från undersökningen planeras ett antal aktiviteter i samverkan med samhällets övriga aktörer. En revidering av projektplanen har gjorts under våren 2009 utifrån förändrade förutsättningar i kommunen samt i dialog med Statens Folkhälsoinstitut. Projektet kommer att pågå i tre år och kommer att följas av tema Barn vid Linköpings universitet. Tema Barn bedriver bred tvärvetenskaplig forskning kring barn och barndom med ett forskningsområde som på olika sätt är kopplat till samhällssektorer som socialtjänst, utbildningssystem, fritidssektorer, den kommersiella marknaden men också centrala och lokala politiska nivåer i samspel med barn och familj. Syfte Syftet är att genomföra ett antal insatser utifrån resultatet från Lupp-undersökningen. Genom detta tar vi tillvara ungdomarnas eget intresse för frågorna och ger dem möjlighet att påverka. Likaså är syftet att främja en god hälsa bland barn och ungdomar i Katrineholm. Lupp-undersökningen ger eempel på områden som unga vill prioritera. Den visar även på områden där många unga har problem eller känner sig utsatta, vilket kan indikera att detta är saker som kommunen borde satsa etra på i framtiden. Undersökningen visar också att många ungdomar upplever att möjligheten till inflytande och delaktighet i kommunen är dålig och att ungdomarna önskar vara med och påverka. Förutom resultaten från Lupp-undersökningen finns data från landstingets Liv och hälsa ung -undersökning. Folkhälsocentrum i landstinget Sörmland har för tredje gången nu presenterat data från denna undersökning som stödjer resultaten i Lupp-undersökningen, och som ytterligare kan ge stöd för olika insatser i samverkan. Mål Projektets övergripande mål är att skapa förutsättningar för en god hälsa och hälsoutveckling lika villkor med trygga och goda uppvätvillkor för alla barn och ungdomar. Kompetensplaneringsprojektet Projektets övergripande mål är; Att i hela organisationen implementera ett strategiskt arbetssätt för kompetensfrågor Att tillhandahålla ett systemstöd för detta arbetssätt. 15 Ungdomsenkäten Lupp, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken genomförs av Ungdomsstyrelsen. Frågorna i enkäten handlar bland annat om synen på inflytande och demokrati, hur unga trivs i skolan, fritidsaktiviteter, arbete, hälsa och framtidsplaner.

19 (19) Genusmedveten styrning Syftet avseende jämställdhetsintegrering är att Jämstöds modell Trappan ska integreras i det nya styr- och ledningssystemet, med det långsiktiga målet att medborgare, kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i mötet med kommunen. Nya projekt Kommunikationsplattform Se bilaga 1.1 Kommunikationsplattform, Underlag för beslut om upphandling av förstudie och genomförande av förstudie för ny kommunikationsplattform i Katrineholms kommun daterat 2010-06-04. Ärende- och dokumenthantering Avsikten med projektet är att anskaffa ett modernt ändamålsenligt system som ersättning för LEX. Tillkommande funktionella krav är att systemet ska ge stöd för publicering med beaktande av PUL-skyddade uppgifter, det ska ge stöd för publicering av diarium och handlingar. Systemet ska vara enkelt att arbeta i samt bygga på den tekniska plattform som är IT-kontorets standard. Vision I samband med beslut om "Nytt styrsystem för Katrineholms kommun" beslutade kommunstyrelsen att avvakta med ställningstagande kring ny vision för Katrineholms kommun. KS 2008-09-24, 202. Projektet avslutades i januari 2010 varför frågan om ett nytt styrsystem med visionsstyrning, mål- eller ekonomistyrning fortfarande kvarstår. En ny vision behöver tas fram som grund för målformulering, styrsystem och budgetdirektiv. Visionen har också en avgörande betydelse för kommunens arbetsgivarmärke och platsens varumärke. I Projektdirektiv för framtagande av Nytt styrsystem för Katrineholms kommun med: planerings- och uppföljningssystem, vision och översyn av kommunövergripande styrdokument KS/2008:506-012 beräknades kostnaderna av visionsarbetet uppgå till 500 000 kr. Hel deltid Se bilaga 1.2 beslut KS 2010-04-28 90 om Projektdirektiv för Heltid en rättighet och deltid en möjlighet i Katrineholms kommun.