Tala om arbetslivet!

Tala om arbetslivet! STARTSIDA DIN PRESENTATION Frida Wikstrand fil. dr i arbetsvetenskap Lektor på studie- och yrkesvägledarutbildningen Malmö högskola Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedan infoga den igen. DAGENS FÖRELÄSNING Varför ska vi tala om arbetslivet? Politik och policy Statistik och forskning Teori Varför Normkritik I talet om arbetslivet? Vem är jag/du i det? Vad kan ni/vi göra? Vad säger ni? 1

SVERIGES JÄMSTÄLLDHETSPOLITISKA MÅL Målet med jämställdhetspolitiken är att såväl kvinnor som män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Arbetet ska styras av fyra delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. (regeringen.se 2015-07-09) Varför är detta viktigt? - skollagen Alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. (LGR11 2.6) 2

ALLMÄNNA RÅDEN FORTS. Rektor bör Ha ett övergripande ansvar för att elevernas arbetslivskontakter bidrar till att deras studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Se till att personalen på skolan har kunskaper om och förståelse för hur kön samt social och kulturell bakgrund påverkar elevernas studie- och yrkesval samt att de har kunskaper om hur elevernas föreställningar om utbildningar och yrken kan utmanas. Läraren bör i undervisningen: ge eleverna möjlighet att utveckla en förståelse för hur kunskaper i ämnet kan ha betydelse i arbetslivet och på så sätt utgöra ett underlag för deras framtida studie- och yrkesval, utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som annars kan begränsa elevernas framtida studie- och yrkesval, samt ge eleverna möjlighet att utveckla allsidiga kunskaper om hur arbetslivet fungerar. I DE ALLMÄNNA RÅDEN FÖR ARBETE MED STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Vidare ska vägledningssamtalen planers så att de utmanar elevens föreställningar om yrken och utbildningar utifrån kön samt utifrån social och kulturell bakgrund. (s. 35) 3

SKOLINSPEKTIONENS GRANSKNING AV SYV I GRUNDSKOLAN Skolorna behöver arbeta mer aktivt för att motverka att elevernas studie- och yrkesval påverkas av elevernas kön samt social och kulturell bakgrund. Många skolor tycker detta är viktigt, men ingen skola arbetade målinriktat med detta. (www.skolinspektionen.se 2013-11-11) STATISTIK Avgångna från gymnasieskolan efter program eller anknytning till program 2013/14 (SCB På tal om kvinnor och män 2016) 4

DEN KÖNSSTRUK TURERADE ARBETSMAR KNADEN De 30 största yrkena I Sverige 2014 (SCB: På tal om kvinnor och män 2016) YRKEN SOM GÅR I ARV (SCB FÖR DU & JOBBET 2011) 1 Fiskare och jägare 37,1% 2 Vård- och omsorgspersonal 34,6% 3 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 23,4% 4 Städare m.fl. 18,3% 5 Garvare, skinnberedare och skomakare 15,8% 6 Fordonsförare 15,5% 7 Maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri 15,3% 8 Hälso- och sjukvårdsspecialister 15,1% 9 Processoperatörer vid stål- och metallverk 14,0% 10 Djuruppfödare och djurskötare 13,4% 11 Processoperatörer, trä- och pappersindustri 12,6% 12 Byggnads- och anläggningsarbetare 12,3% 13 Maskinoperatörer, trävaruindustri 11,3% 14 Gruv- och bergarbetare, stenhuggare 11,2% 15 Maskinförare 10,9% 16 Byggnadshantverkare 10,7% 17 Brevbärare m.fl. 10,7% 18 Drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare m.fl. 10,6% 19 Pastorer 10,3% 20 Processoperatörer, glas och keramiska produkter 10,1% 21 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 9,9% 22 Skogsbrukare 9,8% 23 Torg- och marknadsförsäljare 9,8% 24 Växtodlare inom jordbruk och trädgård 9,6% 25 Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 9,3% 26 Chefer för mindre företag och enheter 9,2% 27 Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling 9,1% 28 Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 9,1% 29 Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. 9,1% 30 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 9,0% 31 Präster 8,9% 32 Slaktare, bagare, konditorer m.fl. 8,8% 33 Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 8,6% 34 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 8,5% 35 Grundskollärare 8,4% 36 Ingenjörer och tekniker 8,4% 37 Skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl. 8,0% 38 Övrig kontorspersonal 8,0% 39 Malmförädlingsoperatörer, brunnsborrare m.fl. 7,3% 40 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 7,0% 5

13/10/16 Nybörjare yngre än 35 år exklusive inresande studenter på större program mot yrkesexamen 2013/14 efter föräldrarnas utbildningsnivå (i procent). (www.uka.se 20160927) Varför ser det ut så här? 6

13/10/16 Genus, femininitet, maskulinitet, intersektionalitet vad är det? GENUS Kön är socialt och kulturellt konstruerat- inte kopplat till biologiska förutsättningar Föreställningar, idéer och handlingar som formar det vi uppfattar som kvinnligt och manligt Föränderligt genom tid och rum, något vi (åter)skapar och omförhandlar Genus blir ofta synligt när någon bryter mot vad vi förväntar oss ex när en kille bär kjol eller en kvinna arbetar på ett bygge - Genus är en relationell kategori (vana att tänka i två och i motsatspar) 7

SKOLINSPEKTIONENS GRANSKNING AV SYV I GRUNDSKOLAN Skolorna behöver arbeta mer aktivt för att motverka att elevernas studie- och yrkesval påverkas av elevernas kön samt social och kulturell bakgrund. Många skolor tycker detta är viktigt, men ingen skola arbetade målinriktat med detta. (www.skolinspektionen.se 2013-11-11) 8

13/10/16 FEMININITET OCH MASKULINITET Vilka bilder har du av hur flickor och pojkar bör vara? - Social bakgrund - Hudfärg - Genus - Funktionalitet INTERSEKTIONALITET Olika personer har olika positioner, makt och inflytande beroende på bla: Kön Hudfärg Funktionalitet Social bakgrund/klass Sexualitet Religion Ålder Faktorernas betydelse kan variera beroende av sammanhang 9

13/10/16 Hur hänger det här ihop med talet om arbetslivet? Hur bör en vara flicka/pojke Kvinna/man på er arbetsplats? Olika på olika avdelningar? VAD ÄR ETT YRKE Säger något om var du befinner dig i samhällets social skikt Finns föreställningar om hur man är i vissa yrken. En yrkestitel är bärare av föreställningar och stereotypa bilder av det aktuella yrket. Barnen väljer samma eller liknande yrken som föräldrarna (Var tionde svensk har samma arbete som en av föräldrarna) Yrken i sig är neutrala de blir könsmärkta genom könsbundna sysselsättningar och stark könsdominans 10

BLUNDA OCH SE FÖLJANDE FRAMFÖR DIG: - Sjuksköterska - Byggarbetare - Diplomat - Läkare - Forskare - Förskollelärare - Arbetare i handeln Yrken skapar bilder av kroppar som utför arbetet YRKE FORTS. När ett yrke väl en gång har könsstämplats, så karaktäriseras det enbart med de aspekter av arbetsinnehållet som motsvarar könsstereotyperna (Steinberg 1996 s. 116 i Eriksson 2012 s. 11) 11

Kompromisser Gottfredsons teori och modell. Utifrån självkännedom och föreställningar om yrken/ arbetsliv formas tankar och önskningar om yrken samt uppfattningar om vad som tillgängligt/möjligt och mynnar ut i ett mer konkret önskat yrke/yrkesområde. Självbild - kön - socialgrupp - Yrkespreferenser - intresse föreställningar om - urval av tänkbara - förmåga vilka jobb som passa acceptabla, möjliga yrkesalternativ Bilder av yrken - Föreställningar om (utifrån social space) Yrkesval - könstypiskt tillgänglighet status och möjlighet att uppnå - område - stimulans/stöd till definierat yrkesmål Bild av Mia Lindberg mialindberg YRKESVAL OCH DET PERSONLIGA INTRESSETS BETYDELSE. (HEDENUS, ANNA & WIKSTRAND, FRIDA 2015) Vad avses med intresse? definieras sällan - Fritidsintresse/motivation/vilja/passion - Seriösa vs planlösa intressen - intern och extern motivation - Tillskrivs stor betydelse för motivation till studier & arbete - föränderligt eller medfött? - Används ofta i diskussioner om val av utbildning och yrke - Fokus på intresse riskerar att leda till social reproduktion då individer söker sig till det de känner till och där de inte avviker mot normer. 12

Circumscription 4 steg Steg 1: Ålder 3-5 år. Barnet blir medvetet om det yttre, människor är stora/små etc. Man kan dock förändra det yttre, klä ut sig, låtsas vara någon annan Steg 2: Ålder 6-8 år. Barnet förstår att det är skillnad mellan kvinnor, män och tex yrkens status. Barnet söker sig till dem han/hon kan identifiera sig med. Steg 3: Ålder 9-10 år. Barnet blir medvetet om sociala värderingar, bryr sig mer om hur andra tycker. Här visar sig ofta begränsningar, dvs barnet utesluter yrken som ses som ouppnåeliga utifrån den egna uppfattningen om sin förmåga. Steg 4: Ålder 14 år-. Identitetskris i tonår. Barnet börjar nu istället att väga in acceptabla alternativ utifrån egna preferenser samt blir medvetna om vilka utbildningar/jobb som är tillgängliga. Bild av Mia Lindberg Circumscription of Aspirations According to Perceptions of Job-self Compatibiltiy (LINDA GOTFREDSON) Prestige- Level of Job High Tolerable effort boundary Idealistic aspiration ZONE OF ACCEPTABLE ALTERNATIVES Tolerable Sex-type boundary Realistic aspirations Tolerable level boudary Very masculine Very feminine Low 13

13/10/16 Hur tänker/gör du? Hur får dina mentala kartor dig att agera I möte med klienter eller kollegor? 14

Careers N FUNDERA PÅ: När tänkte du på ditt kön senast? När tänkte du på hur bra du är på att se/gå/höra senast? När tänkte du på din religion, etniska bakgrund eller hudfärg senast? 15

NORMER OCH NORMKRITIK Ø Norm pekar på det som är normalt finns alltid en inneboende motsats det som är ICKE NORMALT Ø Icke normalt är det som skiljs ut som annorlunda, märkligt eller inte lika bra Ø Intressant att granska normer för att förstå kränkningar och diskriminering av dem som faller utanför det normala. Ø Inbyggt i strukturer och del av oss själva MÅSTE VI HA NORMER? Normer viktiga för att göra världen begriplig. Normer exkluderar också många sätt att vara. Brott mot normer riskerar att bli bestraffade. Inte ett normfritt samhälle BRÅKA MED NORMERNA Synliggöra och visa på exklusion och inklusion genom normer 16

13/10/16 Vilka normer kommer till uttryck i undervisningen i vägledning? I skolans Verksamhet I stort? NORMER I VÄGLEDNING HANDLAR OM MÖJLIGA FRAMTIDER Vad är ett bra arbete? Det goda livet vad är det? Heteronormativitet Familjenormer Maskulinitet och femininitet i skola/arbetsliv/fritid Anställningsbarhet Utbildningsnormer 17

13/10/16 Vad är ett bra arbete? Hur ser ett bra liv ut? VAD ÄR NORMKRITISK PEDAGOGIK? Utmana det för givet tagna Se sig själv - Våga fråga sig själv hur våra egna sammansatta identiteter, kulturella bakgrund, och erfarenheter påverkar hur vi ser på och skapar mening i undervisningen eller i mötet med den som vägleds. - Vilka normer förmedlar jag? Hur vill jag att det ska vara och hur kommer jag dit? Du är själv medskapare av normer Synliggör och ifrågasätta normer Språkets betydelse - Vilka erfarenheter och människor får finnas med? - Våga ifrågasätta befintliga narrativ! Uppmärksamhet kring vem som görs till norm i olika exempel och material. Att göra normkritik inte bara säga! Anta en intersektionell ansats Ett ständigt reflexivt arbete - Alla är sammansatta människor hur vi bemöts är beroende av kontext - Se kritiskt på oss själva, våra handlingar och relationer 18

tillfällen att vidga våra kunskapshorisonter och kraften att göra val kring vilka vi vill vara utan att begränsas av vissa för givet tagna normer eller för den delen begränsa andras livsval. (Björkman 2010:181) FRÅGOR ATT FUNDERA PÅ: Vilka utbildningsvägar och val benämns i undervisning eller på skolan Hur talas det om individer och utbildningar talar ni om i fikarummet? Vilka talas om som problematiska - varför? Vad ses som positivt och vad ses som negativt på er skola, i ert lärarlag? (ex egenskaper) Hur talar ni om utbildning och framtid med eleverna? Ses vissa normbrott som bättre än andra? Varför är det så? Hur kan ämnen och yrkens komplexitet synliggöras i undervisning och samtal? Hur kan ni på skolan arbeta för att vidga elevernas perspektiv och se andra möjliga framtider för alla oavsett kön och bakgrund? Hur talas det om yrken med låg status? Vilka yrken nämns aldrig? Du som arbetar på skola har ofta valt en teoretisk utbildning själv. Hur ser du på praktiska utbildningar/yrken? 19

Det är svårt för vägledare att utmana föreställningar om kön när eleverna kommer för första gången I årskurs nio Vägledare I grundskolan Att medvetandegöra eleverna om normer i samhället är ju ett ansvar för hela skolan och det arbetet måste gå från förskola och upp genom hela utbildningssystemet. Men gör vi det på vår skola? Jag vet faktiskt inte. Det görs arbete kring likabehandling, men vad innebär det arbetet? Kopplas det till hur det ser ut utanför skolan till exempel på arbetsmarknade eller i hemmet eller i politiken? Hur kan jag tillsammans med lärare jobba kring detta? Och tidigt så att det inte sker höstterminen i årskurs nio när eleverna söker till gymnasiet? - vägledare 20

13/10/16 FLER FRÅGOR ATT DISKUTERA Vilka intressen är giltiga i vägledning för val av arbete och yrken? Hur talas det om individer bland kollegor vilka grupper, problem konstrueras varför? Hur förmedlas den goda arbetaren det goda arbetet Hur talas det om klädsel/religiösa symboler osv i relation till anställning och arbete. Vad är ett misslyckat/lyckat arbetsliv? Hur och av vem förmedlas detta? Hur ska en vara för att vara anställningsbar? Vad är tillåtet och möjligt i vägledningssammanhang /undervisning? Vad får en inte säga/göra? Vilka normer skapas av de politiska beslut som rör vägledning/ arbete/skola osv? Jag tror att jag är mer skämtsam med pojkarna som kommer till mig än vad jag är med flickorna 21

SLUTLIGEN BRÅKA MED NORMERNA! Vänd spegeln mot dig själv se dina egna normer och stereotypa föreställningar. Arbeta normkritiskt! Men tänk på att alltid ha tänkt igenom övningarna innan ni sätter igång. Vad vill ni ha ut av det. Kategoriseringar är viktiga för att få förståelse för olika individers förutsättningar. Men den människa ni möter måste få möjlighet att definiera sig själv. I det normkritiska arbetet, tänk på att fokusera normen och dess konsekvenser istället för att prata om de som bryter normen som annorlunda SLUTLIGEN BRÅKA MED NORMERNA! Prata inte om hur en bör vara om en är till exemple flicka eller pojke. Försök istället att tala om vilka förväntningar det finns på olika grupper. Inkludera individer genom det språk du använder Se till att alla kommer till tals ha koll på talfördelningen I gruppen Se över vem/vilka som representeras i det material och de exempel som finns. Hur är den arbetande människan avbildad i läroböcker eller material? Var förberedd på vilka olika reaktioner övningar och diskussioner kan ha. För att det ska bli en bra process behövs en tillåtande och trygg miljö. Försök ha högt till tak. Å andra sidan ska det inte vara tillåtet att tillskriva individer eller grupper som bryter mot normen, specifika egenskaper 22

13/10/16 Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedan infoga den igen. SKA SKOLANS PERSONAL ARBETA MED SÅNT HÄR? Etiska regler Social rättvisa? Politik och policy Vad säger ni? Ja, normkritik och annan medvetandegörande metodik och pedagogik behövs! Det kan vara ett Sätt att synliggöra strukturer, vidga perspektiv och skapa Större självmedvtenhet. 23

LITTERATURTIPS Frida Wikstrand; Ylva Ulfsdotter Eriksson (2015). Att använda yrkesbeskrivningar i vägledning. I Lovén, Anders (red) Karriärvägledning. Lund: Studentlitteratur Anna Hedenus; Ylva Ulfsdotter Eriksson; Frida Wikstrand; Christel Backman (2015). Yrkesbeskrivningar för vägledning - en fråga om individens fria val eller arbetskraftens selektering? Göteborg studies in sociology Anna Hedenus; Frida Wikstrand (2015) Yrkesval och det personliga intressets betydelse. Arbetsliv och omvärld vol 21:1. s 24-30 SCB (2014) På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2014. Stockholm: SCB tryck SOU 2014:6 Män och jämställdhet SOU 2014:34 Inte bara jämställdhet. Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet. Stockholm: Fritzes SOU2014:81 Yrke, karriär och lön kvinnor och mäns olika villkor på den svenska arbetsmarknaden. Stockholm: Fritzes O/lika. Ett metodmaterial mot fördomar och diskriminering http://enhemlighet.se/ wp-content/uploads/2012/09/allaolikaallalikas_olika_lattlast_version.pdf 24

REFERENSER Björkman, Lotta (2010) En skola i frihet med misstagens hjälp. I Bromseth, J. & Darj, F (red) Normkritisk pedagogik. Makt, lärande och strategi för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap. Gottfredson, S Linda. 2002. Gottfredson s Theory of circumscription, compromise, and self-creation. I Duane Brown (red). Career choice and development. 4 uppl. 85-148. San Francisco: Jossey-Bass. Gottfredsson, Linda S.(1981) Circumscription and Compromise: A Developmental Theory of Occupational Aspirations. Journal of Counseling Psychology Monograph vol28 nr 6. 545-579 Hodkinson, Phil & Sparkes Andrew C. (1997) Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making. British Journal of Sociology and Education. Vol 18 no. 1. 29-44. Exemplet på bilder från Gävle: http://www.gavle.se/kommun--politik/press-och-informationsmaterial/bilder-somforandrar-varlden/ 25