Konst och vetenskap vävs samman i kulturväxten Vejde Vejde (Isatis tinctoria) - växten med oanade möjligheter - Pigmentet kan användas för visualisering av cellstrukturer inom biologi och medicin Kan visa på de proteinaggregat som uppträder vid Alzheimers eller Parkinsons sjukdom i hjärnan Färgade suturer eller trådar kan sys in i kroppen för att sedan brytas ned och försvinna Ersätter dagens ofta giftiga och resurskrävande syntetiska färgpigment Antibakteriellt och helt biologiskt nedbrytbart när det använts Textilkonstnären Jeanette Schäring och Professor Jonas Bergquist, Analytisk kemi och Neurokemi vid Uppsala universitet, samarbetar med vejde inom biomedicin. Deras upptäkt är en mycket lovande innovation! Vejde med rötterna i hantverket och det svenska kulturlandskapet Foto/Bild Jeanette Schäring
Naturlig färgning (väx0ärgning) är en del av en global rörelse för a8 arbeta med mera naturliga levande färger i tex:lindustrin, bland konstnärer och designers. A8 färga är långsamma processer, e8 :dskrävande, komplext och underska8at hantverk i stor kontrast :ll den konven:onella färgning som används i majoriteten av modevärlden. Medan många över jorden arbetar med a8 ta fram växtbaserade pigment, är kunskaperna bortglömda här i Sverige (väx0ärgningen på 70-80- talet var sällan miljövänlig). Jeane8e Schäring Miljö konstnär/tex:lkonstnär, forskar utanför akademin.
Färgen som föränderlig Bild från naturen
Wilhelm Henry Perkin synte;serade år 1856 det första synte;ska färgpigmentet mauvein Mauve
Indigo pigment från växten Indigo ;nctoria Synte;sk indigo görs I Laboratorier genom en kemisk process. Kemikalier som används vid framställning av dema pigment är bl.a. anilin, formaldehyd och cyanväte. Mycket skadliga ämnen för människor, djur och natur. Synte;sk indigo är en av de mest använda färgämnena I tex;lindustrin.
De kemikalier som används för am producera färgämnen i dag är oqa mycket giqiga,
Audrey Hepburn in the classic Chanel LBD Yasmin- Le- Bon- Stephane- Rolland- Couture- Show Är det dags am omvärdera vår kulturella syn på röm och svart? Vad händer I mötet mellan min hud och det färgade materialet?
Vi är idag vid den punkt där vamen är begränsat. År 2030 kommer 40% av värdens befolkning lida brist på vamen. Färgfabriker över hela värden dumpar miljontals ton färgämnen i våra vamen.
Naturlig färg - växbärgning kan erbjuda em miljövänligt alterna;v ;ll synte;ska färgämnen när det kommer från matrester, växter, som är förnybara, giqfria och biologiskt nedbrytbara. Ute i Europa odlas nu färgväxter för kommersiell framställning av ekologiska hållbara färger. Men bristen på vamen är en stor utmaning nu och i fram;den - både för konven;onell färgning och naturlig.
VaMen är en av de vik;gaste faktorerna vid färgning med biologiska färgpigment.
En växt kan ge em dussin olika färg möjligheter, beroende på jordtyp, växtplatsen, väder, års;d, materialet och vilket vamen man använder.
Komplexa dynamiska processer ger färg som inte kan standardiseras, men färg som har egenskaper. Färgningsprocesser som är byggt på levande organismer.
En fläck på duken!
I köket och i vår egen komposthög finns det mängder av fina möjligheter ;ll en färgpalem. Framförallt mycket som anses som ogräs och annat växtmaterial som hamnar på komposthögen kan användas för am framställa unika färger.
Student, 2008 Massey Universitet
Ajit Kumat Das, Indien
Using the different proper;es within the plants and extending that into different possibili;es and combina;ons within the processes and materials by using its own complex intrinsic elements.
Färgningsprocessens komplexitet kan kemister inte helt förstå eller beskriva. Den är som e8 eko av livsprocesser som skildrar människans existens och vårt känsliga ekosystem.
Komplexa processer som kräver samarbeten inom många olika fält och discipliner.
Kulturellt omvärdera vår syn på färg. Färg som vinårgångar. Färg som åldras med ;den.
Anja Hynynen
Vad händer i mötet mellan min hud och det naturliga färgade materialet? Behöver vi färga allt?