Resa till en av emberafolkets byar i Chagres National Park, Panama Hanna Rönnbäck, Kostymattributör, Konsthantverkare

Transkript

1 REDOVISNING AV BIDRAG INOM TEATER Resa till en av emberafolkets byar i Chagres National Park, Panama Hanna Rönnbäck, Kostymattributör, Konsthantverkare Tack för bidraget till min resa! Jag genomförde min fortbildningsresa till Panama som planerat under perioden december Målet var att under resan få möjlighet att åka till en av Emberafolkets byar längs floden Chagres i Chagres National Park och lära mig om hur de väver korgar och framförallt masker. Emberafolket är ett av sju ursprungsfolk i Panama och deras största bosättningarna är främst i området Darien men det finns också några byar i Chagres nationalpark. Chagres nationalpark sträcker ut sig längs floden Chagres och den östra delen av området runt Panamakanalen. Emberafolket är kända för sitt hantverk och det som intresserar mig mest är vävningen av komplicerade former såsom masker och dockor. Min vän och jag blir upphämtade i Panama City av vår guide och tolk, som ska ta oss till Emberabyn vi ska besöka. Chagres nationalpark ligger ganska nära Panama City och efter ca 45 min parkerar vi vid en flodbädd varifrån vi åker kanot upp längs floden till byn. De flesta som bor i byarna längs floden Chagres försörjer sig på att ta emot turister och sälja hantverksföremål. Det tog oss några dagar i Panama City innan vi fick tag på en guide/tolk som kunde ta oss till en by där vi kunde få ta del av just hur Embera tillverkar sina korgar och masker. Tillslut kom vi alltså till en by där de var glada att få visa och lära oss mer om hantverket. En korg består av två olika typer av växter, Chunga (eller Svart Palm) och Nahuala (eller Panama hat palmen). Först måste materialet skördas och sedan ska växterna processas. Först torkas och bleks de i solen och splittas sen upp i lämpliga tjocklekar för att väva med. Chunga materialet, används som symaterial och färgas med olika naturliga färgmedel från växter. Färgningsprocessen involverar komplexa och ibland tidskrävande recept. Till exempel för att färga svart så kokas fibrerna med avhyvlade bitar från cocobolo trädet och sen grävs de ner i jorden där de får ligga i flera dagar och de ska helst grävas ner i lera från mangrove våtland. Fibrer från Nahuala växten används som stomme och strån från chunga palmen används för att sy med. För att göra en korg så börjar man vid botten genom att forma en spiral av Nahuala och syr ihop den med chunga. (Se bilder). Sen lägger man till ringlor på spiralen och jobbar sig uppåt. Det gäller att hålla koll på färger och räkna stygn för att få fram önskat mönster. Det är jätte svårt. De finaste korgarna har en väldigt tunn Nahuala stomme och tunna strån av chunga som sys väldigt tätt runt nahualan. Tekniken Emberas använder är en typ av coiling, med två olika typer av stygn. Ett stygn kallas "diente peinado" där chunga stråna sys genom de två översta ringlorna/delarna av Nahualan, detta ger en mjuk och sidenfin yta. Använder man det andra stygnet som kallas "escalera" får man en tydligt veckad yta där varje kringla framträder. Jag får prova på den lite grövre typen av vävning, det andra är för svårt säger de. Och

2 Och tyvärr hinner jag inte göra någon egen mask, det behövs lång övning innan man kan väva en mask, så jag får nöja mig med att prova på att väva på en korg och titta på när kvinnorna väver mer komplicerade former, och inspireras! Och just det, ja, det är kvinnorna som väver. Männen ägnar sig åt andra hantverk som att karva träfigurer till exempel. Men en av kvinnornas man förklarar färgningsprocessen av vävmaterialet för oss, kanske för att han kan spanska och inte hon? De flesta av korgarna och maskerna har tagit ca. en månad att göra och vissa upp till närmare ett år! Priset på föremålen talar om ungefär hur lång tid det tagit att göra dem då de räknar med en dollar om dagen. I Panama City såg jag många Emberas som stod på marknader och sålde sina hantverk och det fanns inte många föremål som kostade under 25 dollar och de riktigt stora och fina maskerna och korgarna kostade flera hundra dollar. Tänk vilket tålamod och vad mycket av sig själv hantverkaren investerat. Här hemma ska allt gå så snabbt och speciellt inom teatern, inom tidsramen för en produktion finns sällan tid och utrymme för att fördjupa sig. Jag är så glad att jag fått den här möjligheten! Det här är ju såklart en process som jag inte har möjlighet att tillämpa på samma sätt här i Sverige men jag inspireras ofta av olika traditionella hantverkstekniker då jag designar och tillverkar kostymattribut till scenkostym men sen tar jag teknikerna vidare bortom igenkänning, använder dem på fel sätt till fel ändamål och/eller med oväntade material. Men jag har nu börjat fundera på hur jag kan tillämpa det jag sett och lärt och mitt intresse för just olika vävtekniker har växt ytterligare. I Sverige har vi ju också en tradition av vävning med olika växtmaterial men Emberafolket är ju speciella då de väver just masker. Att använda en traditionell hantverksteknik för att göra stora masker eller huvudbonader som dessutom inte blir tunga (I alla fall inte i palm materialet), det är jag nu sugen på att testa. Nu vill jag börja experimentera med material som kan funka och är tillgängliga här och förhoppningsvis kunna använda det till kostymattribut tillhörande scenkostym senare under Jag har redan en pjäs i åtanke. Kostnadsbeskrivning ( Flygbiljett Stockholm- Panama City Guide/Tolk i embera folkets by, samt transport, logi och kost Övriga boendekostnader Transport inom landet Övriga kostnader (kost, turer, masker, korgar, osv) Totalt 7880kr 4300kr 3800kr 1900kr 2900kr 20780kr Tack igen för stödet. Det hjälpte mycket för att jag skulle kunna genomföra den här resan. Kamera för dokumentation kunde jag I slutändan låna av en vän. Varma hälsningar Hanna Rönnbäck

3

4

5

6 Foton: Helena Rönnbäck

7