Renens val av betesområde före och under konstruktionsfasen av två vindkraftparker Anna Skarin, SLU Christian Nellemann, UNEP Per Sandström, SLU Lars Rönnegård, Högskolan Dalarna Henrik Lundqvist, Länsstyrelsen Jönköpings län (fd SLU)
Disposition Rumslig och temporal skala (spacetime) Domesticerad ren Malå-studien Spillningsinventering GPS-data Uppföljning och åtgärder?
Regionala vs lokala effekter
Regionala vs lokala effekter Renen rör sig över stora områden Flyttar mellan olika betesområden inom och mellan säsonger Om djuren väljer bort ett betesområde under en säsong eller period får det stora följdeffekter Positiva eller negativa lokala effekter i princip obetydliga om renen redan valt bort ett område pga. störningar.
Lång- vs korttidsstudier Resultat från studier av djurs respons på mänsklig aktivtet måste användas på rätt sätt I förvaltning. Ofta korta studier som ger information om hur man ska förvalta populationerna i ett längre perspektiv. (Bejder et al. 2009) Tabell efter Vistnes och Nellemann 2008 Skala som studerats Lokala eller korttidsstudier (< 2 km) Regional eller långtidsstudier (> 2 km) Positiv effekt Resultat Ingen effekt 0 32 4 1 7 41 Negativ effekt
Renens beteende Renar i renskötseln har samma beteende som vilda renar undviker mänsklig aktivitet och infrastruktur på samma sätt (1-12 km) Mer infrastruktur större effekt (längre avstånd) Domesticeringsprocessen Djur som tyr sig till hjorden Tagit bort aggressivt beteende Hjordlevande beroende av varandra ökar känsligheten för störningar
Malå-studien
Studieområde Malå Sameby, sommarbetesområde i skogen Jokkmokksliden (10 verk) och Storlidens (8 verk) vindkraftparker Byggstart juni 2010 Full drift nov 2011 Vindvalsprojektet 2009-2012
Datainsamling Före och under byggnation Lokal och regional skala Spillningsinventering 2009-2012 Slutet av maj varje år Rensade ytor GPS-data från 9-16 vajor 2008-2010
Spillningsinventering
Illustration av en inventeringsyta 2,18 m Storlek= 15 m 2
Studieområde spillningsinventering
Medelantal av spillningshögar per yta
Skattning av spillningstäthet Relationen mellan antal spillningshögar och olika omvärldsfaktorer (bla avstånd till infrastruktur, topografi och skogens höjd), kan användas för att geografiskt förutsäga hur renspillningens fördelning i landskapet ser ut generellt.
Regionalt
Std. Estimate Error Std. Estimate Error Pr(> z ) Pr(> z ) -1.931 0.262 0.000 (Intercept) Conifer Young forest 1.408 0.340 0.000 Conifer 1.250 0.373 0.001 Young forest 0.362 0.001 Clear cut Forest height 1.221 0.464 0.008 Ruggedness -479.672 364.248 0.188 0.001 New power line (Intercept) -2.665 0.282 0.000 0.872 0.337 0.010 1.251 Std, Estimate Error -10,406 2,560 0,000-1,525 0,660 0,021 Conifer 2,424 0,679 0,000 Young forest 1,903 0,721 0,008 Clear cut 1,783 0,939 0,058-0,098 0,041 0,017 0,022 0,007 2334,741 1087,634 0,002 (Intercept) South east slope Forest height -0.076 0.024-4.959 2.995 0.098 Pr(> z ) Elevation Slope -0.004 0.002 0.055 Ruggedness Power line -3.417 1.174 0.004 New power line 0,032 2,802 0,980 0,004 Power line -1,602 1,160 0,167 New road -1,252 0,650 0,054 Small roads -0,898 0,652 0,169
Resultat spillningsdata (regionalt) Minskat användningen av området Renarna undviker områden nära ny kraftledn 2010 Men föredrar densamma 2011, dock mindre ren totalt sett! Renarna undviker nya vägar 2011 Renarna undviker befintliga kraftledningar Vistas gärna i skogsområden, undviker öppna områden
Lokalt
Estimate Std. Error Pr(> z ) (Intercept) -17.165 4.237 0.000 Clear cut 0.598 0.307 0.051 Dens of small roads 1km 1.061 0.384 0.006 Distance to power line 1.810 0.515 0.000 Estimate Std. Error Pr(> z ) (Intercept) -9.680 2.594 0.000 North west slope 0.690 0.379 0.069 Conifer forest 0.508 0.298 0.088 Elevation 0.020 0.007 0.002 Ruggedness -541.518 218.046 0.013 Big road density 1km 1.727 0.988 0.081 Dens new roads 1km -0.872 0.323 0.007 Estimate Std. Error Pr(> z ) (Intercept) -28.832 13.998 0.039 South east slope 1.661 0.603 0.006 Slope (degrees) -0.006 0.004 0.107 Dens of small roads 1km 1.509 0.974 0.121 Distance to power line 3.044 1.703 0.074
Avst ny kraftledn
Resultat spillningsdata (lokalt) Undviker de nya kraftledningarna (Jokkmokksliden) Undviker områden nära nya vägar (Storliden) Föredrar områden nära nya vägar (Jokkmokksliden) Föredrar område nära större väg Storliden - nära flyttled Renarna undviker befintliga kraftledningar
Slutsats spillningsdata Använder området mindre än tidigare. Redan innan byggnation har renarna undvikit kraftledningsgator, utbyggnaden tillför ytterligare infrastruktur som försvårar det för renarna att använda området. Naturliga faktorer, som väderstreck och vegetationstyp, har betydelse för vilka områden renarna väljer.
GPS-data
Renens hemområden Skattning av individuella hemområden Regionalt - Hur är hemområdena fördelade inom studieområdet? Vandringsvägar mellan olika betesområden centralt för att kunna nyttja betesområdet
GPS-data ger hemområden.. Lokalt - Hur använder renarna hemområdet? Inom hemområdet skattas vilka områden som är viktiga resp mindre viktiga detta relateras till olika omvärldsfaktorer precis som spillningen
och steglängd Utifrån GPS-data kan man räkna ut renens steglängd, dvs avståndet mellan två GPS-punkter. Steglängden kan relateras till olika omvärldsfaktorer precis som spillningen
Positivt (+) eller negativt (-) värde för regressionsvärdena från modellerna som användes för att skatta renens avtrendade steglängd och hemområdesanvändning i relation till de olika habitatvariablerna. FÖRE FÖRE UNDER
Effekt av densitet av ny infratruktur, testade därför olika bufferzoner. Bufferzon på 3500 m under kalvningen
Resultat GPS Bufferzon med upp till 3.5 km under kalvning Lägre hastighet i närheten av nya kraftledningar, ännu ej driftsatta Undviker större vägar Vind och temperatur (insekter) har större betydelse under högsommaren Tex kan kraftledningsgator användas under högsommar Undviker områden med hög skog strategi för att undvika predation
Före Före Under konstruktionsfas
Slutsatser spillning och GPS Totalt sett färre antal djur som använt området Läget av infrastrukturen i terrängen avgör hur renarna använder området Renarna undviker ny infrastruktur med upp till 3.5 km De renar som trots allt väljer att vistas i närheten av kraftledningarna 2011 verkar inte störas av dom vilket kan bero på att de delvis inte var driftsatta Renarna använder skogsbilvägar och ibland kraftledningsgator under högsommar - insekter Större befintliga vägar undviks av renarna
Uppföljning och åtgärder? Kontrollprogram Regionalt (och lokalt)! Relevant tidsskala Start före byggnation Renskötare+GPS+Spil lning+kunskap om analyser Utfodring av renar ingen lösning på lång sikt! Dyrt Smittorisker
Kontaktuppgifter: anna.skarin@slu.se 018-67 19 54
Effekt av befintlig kraftledning 2009 spillning Bufferzon runt 40kV kraftledning om ca 1500 m under 2009
Effekt av ny kraftledning 2010 spillning Eventuellt en bufferzon vid 3000 m Tydlig effekt av denistet av ny kraftledning samma resultat som för GPSdata