Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Johan Kling Havs- och vattenmyndigheten JOHAN KLING Johan.kling@havochvatten.se
Två typer av miljökvalitetsnormer men också möjlighet för undantag God ekologisk status senast 2015 God ekologisk potential (endast för kraftigt modifierade och konstgjorda vatten) Undantag VFF 4 kap. 9 1. Tidsundantag (om man inte uppnår GES 2015), max till 22 dec 2027 2. Mindre strängt krav på grund av tekniska skäl eller orimliga kostnader, max till 22 dec 2027 3. Naturlig förhållanden snarast efter 22 december 2027 2013-12-06 Presentationsnamn Namn 2
Mot vem riktar sig miljökvalitetsnormerna? MB 5 kap. Miljökvalitetsnormer 2 Miljökvalitetsnormer skall ange: 4. de krav i övrigt på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. 3 Myndigheter och kommuner ska ansvara för att miljökvalitetsnormer följs. Lag (2010:882). 2013-12-06 Presentationsnamn Namn 3
Åtgärdsprogrammen, MB 5 kap. 4 Om det behövs för att följa en miljökvalitetsnorm, ska regeringen eller den eller de myndigheter eller kommuner som regeringen bestämmer upprätta ett förslag till åtgärdsprogram 6 Ett åtgärdsprogram får omfatta all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka möjligheten att följa miljökvalitetsnormer. Programmet ska innehålla : 1. uppgifter om den eller de miljökvalitetsnormer som ska följas, 2. uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna ska följas, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna och när åtgärderna behöver vara genomförda, 3. uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor som påverkar möjligheterna att följa miljökvalitetsnormerna och mellan olika åtgärder som avses i 2 4. 8 Myndigheter och kommuner skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram som fastställts enligt 5. Lag (2003:890). 2013-12-06 Presentationsnamn Namn 4
Statusklassning Grunden är de biologiska kvalitetsfaktorerna som jämförs mot ett referensförhållande. Fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer stödjer bedömningen av ekologisk status, men kan endast direkt sänka status från hög till god. Fysikalisk-kemiskt och hydromorfologiskt tillstånd ska vara konsistent med ekologisk status vid varje statusklass Rimlighetsbedömning 2013-12-06 Presentationsnamn Namn 5
Biologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer i vattendrag HVMFS 2013:19 2013-12-06 Presentationsnamn Namn 6
Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer som stöd för ekologisk status i vattendrag HVMFS 2013:19 2013-12-06 Presentationsnamn Namn 7
Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer som stöd för ekologisk status i vattendrag HVMFS 2013:19 Viktigt att se närmare på i samband med vattenkraft 2013-12-06 Presentationsnamn Namn 8
Vattenförvaltningen Drivkrafter elenergi, reglerkraft Övervakning Ekologin, hydromorfologin Åtgärd Faunapassage, miljöanpassad reglering Påverkanstryck vattenlagring, vattenreglering.. Fysikalisk-kemisk status Hydromorfologisk status Konnektivitet, Hydrologisk regim, morfologiskt tillstånd Påverkan Försämrade ekosystemtjänster Ekologisk status Fisk, bottenfauna, makrofyter, 2013-12-06 Presentationsnamn Namn 9
MKB/Egenkontroll Vad söker man för? strömkraftverk, reglerkraftverk Hur ska man genomföra egenkontrollen så att man fångar upp förändringar i status och resultatet av skyddsåtgärderna Vilka påverkanstryck kommer verksamheten skapa? Dämning, regleringar, rensningar m.m. Vilka skyddsåtgärder kommer genomföras för att minska påverkan på status och ekologiskt tillstånd Vilka effekter på Fysikalisk-kemisk status Vilka effekter på Hydromorfologisk status kommer påverkanstrycken leda till? Vad är den totala miljöpåverkan av verksamheten? Vilka effekter på det ekologiska tillståndet kommer statusförändringarna leda till? 2013-12-06 Presentationsnamn Namn 10
2013-12-06 Presentationsnamn Namn 11
Konnektivitet i uppströms och nedströms riktning i vattendrag Konnektivitet i uppströms och nedströms riktning i vattendrag beskrivs som möjligheten för akvatiska organismer eller landlevande organismer med del av sin livscykel i ytvattenförekomsten, att förflytta sig i vattendragsfåran i uppströms- och nedströmsriktning eller från vattendragsfåran till anslutande sjö eller biflöden. Som biflöde får i detta sammanhang räknas vattendrag som mynnar i, eller i direkt uppströms anslutning till den ytvattenförekomst som ska bedömas. Konnektivitet i uppströms och nedströms riktning i vattendrag ska i första hand bedömas utifrån de fiskarter med vandringsbehov som förekommer i ytvattenförekomsten enligt referensförhållandet 2013-12-06 Presentationsnamn Namn 12
Var finns information om fiskar? Elfiskeregistret, SERS Leta efter lokaler uppströms och nedströms kraftverket Kontakta gärna fisksakkunnig på länsstyrelsen! Kontakta kommunekologen. 2013-12-06 Presentationsnamn Namn 13
Specifik flödesenergi i vattendrag ρ = vattnets densitet ~ 1000 kg/m 3 g = Gravitationskraften = 9,81 m/s 2 Q = medelvattenföring i m 3 /s S = vattenytans lutning i m/m B = vattendragsfårans bredd i m Specifika flödesenergin kan beskrivas som den energi som finns tillgänglig för att utföra de fysiska processerna i vattendraget i form av erosion, deposition och transport av material vilket skapar habitaten per meter vattendragslängd. Med andra ord är den specifika flödesenergin motorn i vattendragen men också förutsättningen för vattenkraft! Naturliga flöden, Q kan hämtas från SMHI vattenwebb 2013-12-06 Presentationsnamn Namn 14
Specifik flödesenergi Exempel vattenförekomst med damm MQ = 2,67 m 3 /s Medelbredd = 9,8 m Fallförlust i vattenförekomsten: 23 m Vattenförekomsten längd: 5467 23 m Lutning, S: 0,0042 m/m = 0,42 m / 100 m Lutning i dämningsområdet = 0 m/m Lutning med damm = (23-2,5)/5467 = 0,0038 SF utan damm: SF = 11,2 W/m 2 = referensförhållanden Dämningsområde = 0 W/m 2 2,5 m 11,2 W/m 2 5 467 m SF med damm: 10,1 W/m 2 Förändring: 10.1/11.2 = 0,90 10 % minskning av specifik flödesenergi i vattenförekomsten = god status 15
Nya höjddatabasen kan bidra till att bedöma dämningseffekten uppströms vattenkraftverk damm vattenkraftverk 2013-12-06 Presentationsnamn Namn 16
Sjöar: Vattenståndsvariation Avvikelse i sommar- och vintervattenstånd Vattenståndets förändringstakt 2013-12-06 Presentationsnamn Namn 17
Minimitappningar 5% av MQ är alltid lägre än MLQ MLQ varierar med storlek på vattendraget Data för reglerade och oreglerad hydrologi finns på SMHI vattenweb 2013-12-06 Presentationsnamn Namn 18
Fiskstatus vs volymsavvikelse och flödets förändringstakt Volymsavvikelse Dålig Otillfredsställande Måttlig God 3-12-06 Presentationsnamn Namn 19 Otillfredsställande Måttlig God
Hämta dimensionerande flöden 2013-12-06 Presentationsnamn Namn 20
Modellerad data och tidserier finns för 38 000 vattenförekomster. I vissa fall stations- Korrigerad data http://vattenwebb.s mhi.se/modelarea/ 2013-12-06 Presentationsnamn Namn 21
Förslag till miljöprestanda vid god status Nr. Åtgärd Åtgärder som relaterar till reglering av vattnet Regleringen av vattnet motsvarar nivån för minst god status avseende samtliga parametrar i kvalitetsfaktorn 2 hydrologisk regim. 3 Minimitappningen understiger inte vid något tillfälle basflödet i vattendraget. Tappningen säkerställer att vattentemperaturer och syrgashalt avviker väsentligt från referensförhållandet. 4 Artificiell syresättning genomförs om syrehalten avviker väsentligt från referensförhållandet. 5 Tappningen säkerställer att vattentemperaturer och syrgashalt avviker väsentligt från referensförhållandet. Åtgärder som relaterar till dämningsområdet Vattenkraftverket har en konstruktion och ett dämningsområde som inte leder till betydande sedimentfångst eller, 6 har rutiner för att regelbundet frigöra sediment genom vattenkraftverket och dämningsområdet till nedströms liggande vattenförekomst eller, muddrar de delar av dämningsområdet som domineras av deposition och frigör dessa sediment nedströms vattenkraftverket på ett för miljön skonsamt sätt. Regleringen av vattnet i dämningsområdet motsvarar nivån för minst god status avseende volymsavvikelse och 7 vattenståndets förändringstakt. Åtgärder relaterade till kraftverksbyggnaden eller damm Vattenkraftverket har faunapassage som möjliggör fiskvandring upp- och nedströms för de 75% 9 vandringsbenägna fiskarter som har passerat området enligt referensförhållandet. Vattenkraftverket har anordningar som hindrar fiskarter eller andra akvatiska djur att fastna eller skadas vid 10 intagen till turbiner. 11 Anordning finns för leda fisk förbi vattenkraftverket till nedströms liggande delsträckor på ett skonsamts sätt. 2013-12-06 Presentationsnamn Namn 22
Det kan finnas andra miljöproblem i samma vattenförekomst! men fysisk påverkan dominerar tydligt. Miljöproblem i vattenförekomster med vattenkraftverk 2013-12-06 Presentationsnamn Namn 23
Lämpliga miljöundersökningar inför en ändringsansökan eller inom egenkontrollen 1. Anläggningens tekniska utformning. 1. Hur såg det ut före kraftverket byggdes? 2. Morfologiskt tillstånd nedströms vattenkraftverket 1. Finns det helt eller delvis torrlagd fåra? 2. Finns det tecken på erosion längs stränderna? 3. Hur ser bottensubstratet ut nedströms kraftverket? Saknas vissa strukturer? 4. Hur långt ned sträcker sig förändringar av bottensubstratet? 3. Morfologiskt tillstånd uppströms damm eller kraftstation 1. Finns det tecken på sedimentation i dämningsområdet? 2. Sker överdämning av landmiljöer? Area? Marktyp? 3. Finns det tecken på stranderosion runt om dämningsområdet 4. Hydrologisk regim nedströms vattenkraftverket 1. Vilka mätningar finns avseende vattenflöden/vattenstånd i dämningsområdet och flöden nedströms? 2. Hur mycket avviker flödesregimen från den naturliga flödesregimen nedströms kraftverket idag eller efter den ansökta ändringen? Nolltappning? 3. Vad innebär förändringen på hydrauliken, t.ex. vattenstånd, flödeshastighet, skjuvspänning? 2013-12-06 Presentationsnamn Namn 24
Lämpliga miljöundersökningar inför en ansökan eller inom egenkontrollen 1. Hydrologisk regim i dämningsområdet 1. Finns det en automatisk pegel i dämningsområdet? 2. Hur mycket varierar vattenståndet i dämningsområdet? 3. När sker de största variationerna? 2. Vattentemperatur och vattenkemi 1. Finns det mätningar av vattentemperatur i dämningsområdet och nedströms? 2. Finns det tecken förorenade sediment i dämningsområdet? 3. Ekologisk status 1. Vilken fiskfauna finns uppströms respektive nedströms kraftverket? Elfisken? 2. Finns det tecken på förekomst av värdefulla eller skydda arter i dämningsområdet eller i påverkansområdet nedströms kraftverket? 3. Förekommer vattenvegetation i dämningsområdet? 4. Finns en faunapassage för uppströmsvandring? Hur väl fungerar den? Vilka arter passerar? 5. Hur hanteras nedströmsvandringen? Fiskledare? Vilken typ av galler förekommer? Finns det risk att fisk och andra organismer fastnar på gallret=? 2013-12-06 Presentationsnamn Namn 25
Bra lästips! 2013-12-06 Presentationsnamn Namn 26
Bra lästips! 2013-12-06 Presentationsnamn Namn 27