Låt barnen komma hit till mig

Låt barnen komma hit till mig projektrapport barnkonsekvensanalys norrköpings pastorat 203-205 på uppdrag av kyrkorådet och kyrkoherde thomas wärfman theresia österlund karin wahlström-ivarson elisabet larnemark gustaf johnsson

Låt barnen komma hit till mig (Mark. 0:4) är namnet på det referensmaterial som tagits fram för barnkonsekvensanalyser i Norrköpings pastorat. Materialet har tagits fram på uppdrag av kyrkorådet och kyrkoherde Thomas Wärfman. Projektgruppen som arbetat med detta är Theresia Österlund, Karin Wahlström Ivarson, Elisabet Larnemarl och Gustaf Johnsson. INNEHÅLLSFÖRTECKNING. projektrapport barnkonsekvensanalys norrköpings pastorat...3.. Bakgrund...4.2. Uppdragsbeskrivning...4.3. Arbete i projektgruppen...5 2. underlag för barnkonsekvensanalyser i norrköpings pastorat...6 2.. Inledning och bakgrund...7 2.2. FNs Barnkonvention...7 2.3. Liten omvärldsbeskrivning...7 2.4. Statistik Norrköpings kommun...7 2.5. Statistik Norrköpings pastorat...7 2.6. Kartläggning av Barngrupper inom Norrköpings pastorat vt 205...8 2.7. Tankar från några barn i Norrköping...8 3. metod barnkonsekvensanalys...0 3.. Arbetsgång i 0 punkter... 3.2. Förtydligande av metod... 4. tankar från några barn i norrköping inför arbetet med barnkonsekvensanalys... 2 4.. Inledning...3 4.2. Tankar om livet av barn 7-9 år...4 4.3. Tankar om livet av barn 3-5 år...4 4.4. Avslutning...5 5. slutord thomas wärfman...6 svenska kyrkan i norrköping adress: Box 263, 60 04 Norrköping besöksadress: Nya Rådstugugatan 7 telefon: 0-24 0 00 e-post: norrkoping@svenskakyrkan.se web: www.svenskakyrkan.se/norrkoping facebook: www.facebook.com/svenskakyrkannorrkoping 2

KAPITEL Projektrapport Barnkonsekvensanalys Norrköpings pastorat bakgrund uppdragsbeskrivning arbete i projektgruppen Låt barnen hit komma till mig projektrapport barnkonsekvensanalys norrköpings pastorat 203-205 3

. BAKGRUND Hösten 202 tog kyrkomötet beslut på att Barnkonsekvensanalyser (BKA) ska göras i Svenska kyrkan, beslutet trädde i kraft / 203. Kyrkoherde Thomas Wärfman har efter detta, på uppdrag av kyrkorådet, initierat arbetet med barnkonsekvensanalyser i Norrköpings pastorat genom att utse en grupp för att arbeta med frågan. bka-gruppen I maj 204 fick Theresia Österlund präst i Borgs församling i uppdrag att leda den grupp som tänker kring hur vi i Norrköping kan börja ta oss an detta arbete. Övriga gruppmedlemmar som arbetat med detta är Elisabeth Larnemark diakon St Johannes, Gustaf Johnsson församlingspedagog i Kolmårdens församling samt Karin Wahlström Ivarson förskolechef på förskolorna i Norrköpings Pastorat..2 UPPDRAGSBESKRIVNING Svenska kyrkan har beslutat att kyrkorådet ska verka för barnets bästa och göra barnkonsekvensanalyser inför beslut (KO 4kap 4 ). Utifrån detta har kyrkorådet i Norrköpings pastorat 24 april 204 beslutat att ge en arbetsgrupp bestående av anställda i pastoratet i uppdrag att ta fram referensmaterial och att genomföra barnkonsekvensanalyser. Beställare av uppdraget Kyrkoherde Thomas Wärfman Gruppledare Komminister Theresia Österlund i Borgs församling Arbetsgrupp Diakon Elisabet Larnemark i S:t Johannes församling, församlingspedagog Gustaf Johnsson i Kolmårdens församling och Karin Wahlström Ivarson, förskolechef på förskolorna i Norrköpings Pastorat. Arbetstid Varje enskild gruppmedlem ansvarar själv för sin arbetstid inom ramen för uppdraget och har att förankra detta hos respektive arbetsledare/församlingsherde. direktiv Gruppen tar fram en arbets- och tidsplan för 204 och presenterar för Thomas Wärfman. Gruppen utarbetar ett referens- och arbetsmaterial gällande barns situation i Norrköping. Gruppen får ett första pilotuppdrag av kyrkorådet under augusti 204. Gruppen ökar sin samlade kompetens genom studiebesök och utbildning. Theresia Österlund rapporterar regelbundet till Thomas Wärfman. övergripande mål Att allt som sker i Svenska kyrkan i Norrköping sker i överensstämmelse med barnkonventionens intentioner och att vi utgår från alla barn som bor eller vistas i Norrköping. mål Att kyrkorådet verkar för barnets bästa och får underlag att fatta beslut i överenstämmelse med barnkonventionens intentioner. Att kyrkorådet har referens- och jämförelsematerial kring barns situation i Norrköping. Att vi har en fungerande arbetsgrupp till stöd vid utarbetandet av barnkonsekvensanalyser. 4

.3 ARBETET I PROJEKTGRUPPEN tillsammans med kyrkorådet och stiftet Arbetsgruppen har hösten 204 påbörjat ett arbete kring hur vi i Norrköping kan jobba med BKA. Uppdraget gällde i första hand, att i detta arbete stötta kyrkorådet. Gruppen har under 204 påbörjat ett samarbete med Malin Attervåg, ansvarig på Linköpingsstift för BKA frågor och arbetet. Ett studiebesök gjordes också på Stockholms stift för att träffa de ansvariga som där jobbar med BKA frågor och ta del av deras arbete. arbetsmetod Under 204 har BKA-gruppen arbetat fram en arbetsmetod som också använts på ett beslut som kyrkorådet har tagit angående förskoleorganisationen. Arbetsmetoden är en utveckling och ett förtydligande av den metod som finns i Handbok för Barnkonsekvensanalys framtagen av Svenska kyrkan. Utöver handboken ligger också FNs Barnkonvention och Barnets rätt (utgiven av Sensus) till grund för arbetet. utbildning Under hösten 204 anordnade arbetsgruppen en utbildning för kyrkorådet. I den var fokus att börja tänka på barnens särställning, och varför vi som kyrka ska göra BKA på våra beslut. grunddokument med kartläggning 0-8 år Under våren 205 arbetades ett grunddokument fram som kyrkorådet eller en handläggare ska kunna vända sig till när en BKA ska göras. Grunddokumentet är en kartläggning av hur situationen för barn 0-8 år ser ut i Norrköpings pastorat. Ett bra BKA-arbete underlättas om det finns ett bra grunddokument där viss efterforskning redan gjorts. lilla bka-utbildningen Projektgruppen tog, under hösten 204, fram lilla BKAutbildningen. Den är ett utbildnings-/samtalsmaterial där de fyra huvudartiklarna i Barnkonventionen behandlas. Denna utbildning är lämplig att använda både i arbetslagen och i olika verksamheter för att göra alla medvetna och för att sätta barnet i centrum. Ingen större förkunskap behövs för att hålla i utbildningen och det är en strävan att alla arbetslag ska genomgå utbildningen under hösten 205. gemensam barnsyn Framåt är det viktigt att arbeta med Barnsynsfrågor. I arbetslag, bland förtroendevalde, Ideella och övrig verksamhet. Projektgruppen arbetar med en utbildningsplan för pastoratet, för att öka kunskapen i arbetet med barnkonsekvensanalyser. Det absolut viktigaste att skicka med i det fortsatta, gemensamma arbetet är att: -Våga börja, ta första steget. Vi bygger vägen undertiden vi går på den. Vid frågor och funderingar kontakta gärna någon av oss i arbetsgruppen! 5

KAPITEL 2 Underlag för barnkonsekvensanalyser i Norrköpings pastorat inledning och bakgrund fns barnkonvention liten omvärldsbeskrivning statistik norrköpings kommun statistik norrköpings pastorat kartläggning av barngrupper inom norrköpings pastorat vt 205 tankar från några barn i norrköping Låt barnen hit komma till mig projektrapport barnkonsekvensanalys norrköpings pastorat 203-205 6

2. INLEDNING OCH BAKGRUND I kristen tro intar barnen en särställning och de behöver därför särskilt uppmärksammas i Svenska kyrkan verksamhet (Kyrkoordningen, ) År 202 fattade Kyrkomötet beslut om ändring i kyrkoordningen. Beslutet gällde att det, inför alla beslut, i församlingar, pastorat, stift och på nationell nivå, ska göras barnkonsekvensanalyser. Beslutet trädde i kraft i januari 203. Att skapa delaktighet hos barn i åldrarna 0-8 var syftet med beslutet. Under maj 204 påbörjades också arbetet med detta underlag för barnkonsekvensanalyser i Norrköpings pastorat. 2.2 FN:S BARNKONVENTION Barnkonventionen antogs i FN 989 och är det människorättsdokument som har allra störst stöd hos medlemsstaterna. Idag har alla utom två, USA och Somalia, juridiskt bundit sig att följa den. Konventionen består av 54 artiklar var av de 4 första är sakartiklar om barns rättigheter och artiklarna 42-54 reglerar konventionens genomförande. Några av de saker som Sverige har fått kritik för är de stora regionala skillnaderna ifråga om barns rättigheter och bristande kunskapsspridning kring barnkonventionen. Barnkonventionen slår fast att barn är alla människor mellan 0-8 år. Därför använder vi fortsättningsvis begreppet barn när vi menar barn och ungdomar 0-8 år. (Handbok för barnkonsekvensanalyser i Svenska kyrkan, Bengtsson 203) De fyra grundläggande principerna ur barnkonventionen; Artikel 2 Förbud mot diskriminering Artikel 3 Barnets bästa i främsta rummet Artikel 6 Rätten till liv och utveckling Artikel 2 Rätten att få komma till tals 2.3 LITEN OMVÄRLDSBESKRIVNING Norrköpings pastorat är en del av Norrköpings kommun, en blandning av både landsbygd och stad. Vikbolandet är den del av Norrköpings kommun som inte tillhör pastoratet. Norrköpings pastorat har stor mångfald, flera nationaliteter och kulturer som möts. Nu finns det mer utbildningsmöjligheter, från att tidigare ha varit en arbetarstad då de som ville utbilda sig var tvungna att söka sig till andra städer. I dag växer barn upp i allt från välstånd till ekonomisk utsatthet. En tydlig skillnad kan ses i och mellan de olika stadsdelarna. Även på landsbyggden finns stora skillnader i familjernas ekonomi, och därmed barnens ambitioner och möjligheter. 2.4 STATISTIK NORRKÖPINGS KOMMUN Vi har i vår undersökning av Norrköpings kommunala statistik försökt att se förutsättningar för barn i Norrköping. Den 3 december 204 hade Norrköping 35 283 invånare varav 29 668 barn. De områden i Norrköping som har procentuellt sett flest barn i förhållandet till antalet var Brånnestad (35%), Navestad (35%), Svärtinge (34%). Vi ser också att ohälsotalet är störst i Navestad där också många barn bor. Ohälsotalet bygger på antal sjukdagar för en person i arbetsför ålder. För att få ytterligare information kring Norrköpings statistik kring barn hänvisar vi till Norrköpings hemsida (http://www.norrkoping.se/organisation/ statistik/, 3/2 204). 2.5 STATISTIK NORRKÖPINGS PASTORAT Norrköpings pastorat består av fyra församlingar. Här finns en innerstadsförsamling, S:t Olofs församling. De övriga tre församlingarna, som har inslag av både stad och landsbygd, är Kolmårdens församling, Borgs församling och 7

2.6 KARTLÄGGNING AV BARN- GRUPPER INOM NORRKÖPINGS PASTORAT VT 205 S:t Johannes församling. I varje församling möter vi barn. Hur möten med barn ser ut varierar mellan församlingarna. Det är både öppen verksamhet, gruppverksamhet, från förskolor till olika barn- och ungdomsgrupper. I denna sammaställning undersöker vi hur många barn vi möter i vår verksamhet. Uppgifterna bygger på den statistikrapportering som lämnats in från varje församling 203 (http://statistik.svenskakyrkan.se/statistik, 203). Vi kan inte säkerställa att rapporteringen skett på ett likartat sätt. Den kan därför vara bristfällig och inte spegla verkligheten. Enlig vår egen statistik har vi under 204 haft 5 970 möten i bara vår gruppverksamhet. Vi har inte räknat med, påskspel, upplevelsevandringar, skolbesök m.m. St: Olofs församling I församlingen finns en av pastoratets tre förskolor och här finns grupper från öppen förskola till ungdomsgrupper. Den kyrkliga statistiken visar att församlingen möter allra flest barn i åldern 0-3 år i den öppna verkssamheten där man också möter många föräldrar. I antal mötet med barn 4-8 år, ser vi en markant minskning. De registrerade möten med barn i församlingens gruppverksamheter är 3 00. Kolmårdens församling I församlingen finns två av pastoratets tre förskolor och öppen verksamhet för barn 0-8 år. Från babysång till ungdomsgrupper. Här sker de flesta möten med barn 0-3 år. I spannet 4-2 år minskar antalet för att i åldersgruppen 3-8 sjunka ytterligare. De registrerade möten med barn i församlingens gruppverksamheter är 5 300. Borgs församling I församlingen finns verksamhet från öppen förskola till ungdomsgrupper. Enligt statistiken har församlingen öppen verksamhet 0-6 år och gruppverksamhet 7-8 år. I den öppna verksamheten sker betydligt fler antal möten än i gruppverksamheterna. De registrerade möten med barn i församlingens gruppverksamheter är 3 700. St: Johannes församling I församlingen finns verksamheter från öppen förskola till nattcafé för ungdomar. De gruppverksamheter som finns är för åldersgruppen 7-2 år. I övrigt satsar församlingen på mycket öppna verksamheter. Det som utmärker St: Johannes församling är det höga antalet möten med barn 3-5 år. De registrerade möten med barn i församlingens gruppverksamheter är 3 900. I Norrköpings pastorat finns en imponerande mängd barngrupper som dock inte täcker alla delar av pastoratet. Pastoratet är huvudman för tre förskolor. Det finns grupper som ses varje vecka, men också enskilda satsningar för förskolor och skolor. Den veckovisa verksamheten är lättare att kartlägga än de enskilda satsningarna. De olika församlingarna erbjuder olika sommar- och lovaktiviteter för barn, t ex dagläger. Inom församlingarna firas det regelbundet gudstjänster med ett tydligare fokus mot barn och unga. Gemensamma satsningar inom pastoratet under 205 är barnkördag, tältläger samt konfirmander och konfirmanddag. Församlingarna samverkar med andra aktörer i närområdet, så som förskolor, skolar, fritidsgårdar, föreningar och fastighetsbolag med flera, genom t ex Julspel, upplevelsevandringar samt sångstunder. Se tabell för återkommande veckoverksamhet vt 205 på sidan 9. 2.7 TANKAR FRÅN NÅGRA BARN I NORRKÖPING Utifrån artikel 2 i FNs Barnkonvention som handlar om barns rätt att komma till tals, har några barn i Norrköpings fått dela sina tankar. Hur tänker då barnen om sin nutid och framtid, om sina rädslor och drömmar? Utan att på något sätt vara vetenskapligt, heltäckande eller djuplodande har några diskussionsämnen presenterats för grupper av barn i pastoratet. Barn boende i landsbygd och stad, barn som diskuterat i kyrkans verksamhet och barn som fått ta lektionstid till detta i kommunal skola. Vi presenterar inte var eller från vem tankarna kommer från, barn är ju barn var vi än möter dem! Frågorna fanns i det häfte som delats ut till ett antal barnledare och pedagoger; Hur blir det i framtiden, om några år? Hur blir det i framtiden, när du är vuxen? Vad önskar du dig? Vad längtar du efter? Vad är du rädd för? Om jag säger kyrka vad tänker du då? Läs deras tankar och svar i kap 4 - Tankar från några barn i Norrköping. 8

ÅTERKOMMANDE VECKOVERKSAMHET VT 205 Gruppverksamhet Körverksamhet Konfirmander 0-6 år 7-2 år 3 år och äldre Ånestadgatan (Smedby) 3 2 Navestad kyrka S:t Johannes församlingshem Orrekullagården (Krokek) 3 2 3 Kristinagården (Kvarsebo) 2 Ättetorpskyrkan (Åby) 2 3 Östra Eneby församlingshem 4 2 3 Svärtinge kyrka 3 Klockargården (Klockaretorpet) 2 Söderledskyrkan (Vilbergen) 6 2 2 Skogängsgården (Skärblacka) Bergmansgården (Vånga) Kimstad församlingshem S:t Olai kyrka 2 Lindö kapell 4 Stallet (Hedvigs prästgård) 4 Stadium Arena Stadium Sportscamp Kolmårdens djurpark TOTALT 30 8 0 8 Uppgifter är hämtade på församlingarnas hemsidor februari 205. För vidare information kring grupper och verksamhet hänvisar vi till församlingarnas hemsidor då denna information snabbt blir inaktuell. 9

KAPITEL 3 Metod - Barnkonsekvensanalys arbetsgång i tio punkter förtydligande av metod Låt barnen hit komma till mig projektrapport barnkonsekvensanalys norrköpings pastorat 203-205 0

3. ARBETSGÅNG I TIO PUNKTER BARNKONSEKVENSANALYS - ARBETSGÅNG I TIO PUNKTER Arbetsgång. Frågeställning 2. Utsedda handläggare/resurser 3. Datum för återkoppling 4. Barn och unga som berörs; är det en specifik grupp som berörs? eller bör den ha en specifik inriktning 5. Undersökningar Skaffa kunskap om barn och unga i den aktuella situationen. Dialog med barn och unga/omvärldsanalys 6. Beskrivning På vilka sätt kommer barn och unga till tals? 7. Resultatrapport 8. Analys av resultat 9. Beslut Prövning av beslut 0. Utvärdering Anteckningar Undersökningar: Ansvar Styrning/ledning Styrning/ledning Styrning/ledning Styrning/ledning Handläggare Handläggare Handläggare Handläggare Styrning/ledning Styrning/ledning 3.2 FÖRTYDLIGANDE AV METOD Ansvar För långsiktiga beslut ligger ansvaret tydligt på organisationens styrning och ledning Arbetsgång a) frågan - styrning/ledning. Tydlig frågeställning formuleras av styrning/ledning. Vad är det vi vill veta? 2. En eller flera handläggare utses. (Resurs) 3. Datum för när BKA ska vara klar ( Tids plan) 4. Vem/vilka barn och unga berörs av frågan?( Specifik grupp som berörs, alt en specifik inriktining) b) görandet - metodsteg - handläggare Kartläggning 5. Skaffa kunskap om barn och unga i den aktuella situationen. Dialog med barn och unga/omvärldsanalys. Behov och livsvillkor. Barnsperspektiv och Barnets perspektiv. Beskrivning 6. Vilka barn berörs? Och hur kommer de till tals? Barn företrädare? En text där det framgår hur barn och unga kan komma till tals och koppla till Barnkonventionen (BK), Kyrkoordningen och andra regelverk. Analys 7. En rapport med resultatet 8. Analys- en beskrivning av konsekvenser för barn och unga c) beslut- styrning/ledning Prövning av beslut 9. Bedömning av om underlaget ger en bild av vad som behövs för att vara ett bra besluts underlag för att kunna ta ett beslut utifrån ett barnrättsperspektiv och principen om barnets bästa. d) utvärdering - styrning/ledning Utvärdering 0. Utvärdering av olika besluts effekter för barn och unga görs vid barnbokslut, gång/år. Barn som berörs bör få vara en del av utvärderingen.

KAPITEL 4 Tankar från några barn i Norrköping inför arbetet med barnkonsekvensanalys inledning tankar om livet av barn 7-9 år tankar om livet av barn 3-5 år avslutning Låt barnen hit komma till mig projektrapport barnkonsekvensanalys norrköpings pastorat 203-205 2

4. INLEDNING Detta är ett komplement till arbetet med Barnkonsekvensanalys i Norrköpings pastorat. Tonvikten ligger här på barnkonventionens artikel 2, barns rätt att komma till tals. Tankar från några barn som växer upp i Norrköpings pastorat Hur tänker då barnen om sin nutid och framtid, om sina rädslor och drömmar? Utan att på något sätt vara vetenskapligt, heltäckande eller djuplodande har några diskussionsämnen presenterats för grupper av barn i pastoratet. Barn boende i landsbygd och stad, barn som diskuterat i kyrkans verksamhet och barn som fått ta lektionstid till detta i kommunal skola. Vi presenterar inte var eller från vem tankarna kommer från, barn är ju barn var vi än möter dem! Frågorna fanns i det häfte som delats ut till ett antal barnledare och pedagoger; Hur blir det i framtiden, om några år? Hur blir det i framtiden, när du är vuxen? Vad önskar du dig? Vad längtar du efter? Vad är du rädd för? Om jag säger kyrka vad tänker du då? 3

4.2 TANKAR OM LIVET AV BARN 7-9 ÅR hur blir framtiden, om några år? Man kan tydligt se vilka intressen man har i lågstadieåldern nämligen: - större lekplatser med studsmattor och skateboardbanor Men också annat som: - resa till Amerika och Afrika - mycket mer affärer som i Ingelsta Tankarna ändras när man ska försöka se sig själv som vuxen, allvaret börja skymta i de små barnens svar: - svårt att hitta jobb, men när jag har ett jobb går det bra: - då har jag hus och bil - ett roligare liv då man får bo själv - bo i Sverige - jag går i skolan och sen blir jag miljonär - göra YouTube-karriär - det blir roligt, jag blir en bra pappa vad önskar du dig? Djur som hästar och hundar önskar sig många och att bli fotbollsproffs. Önskelistan fortsätter bl.a. med körkort, hus, bil, senaste mobiltelefonerna, resor, kunna handla vad man vill och att det blir sommar nu! Frågorna ställdes under våren 205. Men några önskningar hajar man till inför: - att mamma blir frisk - ett bra liv - en lillasyster - att mamma inte jobbar så mycket vad är du rädd för? Det är fortfarande de mindre barnen som svarar och hemskheterna de är rädda för är spindlar på första plats, sedan ormar, monster, krokodiler och mörker. En tuffing säger - Inte ett skit! Lite färre röster fick tredje världskriget, ambulanser och mardrömmar. Någon sa: - att det ska hända något med släkten - när det blir dåligt i framtiden - avgasbilar förstör naturen - döden om jag säger kyrka vad tänker du då? Svaren kommer i den ordning att det som nämnts flest gånger kommer först: - döda folk - dop - musikal - Jesus - läger - kören - begravningsplats - sånger - kyrkklocka -kristusbälte - miniorer Det finns dock andra lite annorlunda tankar också här: - ett stort slott där det finns en massa folk som tror på Gud - ett jobbigt hus - natten och spöken och djävlar - små bebisar - lite rädd 4.3 TANKAR OM LIVET AV BARN 3-5 ÅR hur blir det i framtiden om några år? Vad trodde de om den närmaste framtiden? Jobb och att tjäna bra vid sidan av resor nämns mest, men också andra saker: - jag ska klara högstadiet och gymnasiet! - man har hittat lösningen på miljöproblemen - körkort - egen lägenhet - ett paradis - påbörja karriären - pojk / flickvän - starta företag - mer världskonflikter - ungdomar bryr sig inte om sin framtid När du är vuxen? Som vuxen, är bildandet av familj viktigt, liksom att man har jobb, bil, villa eller bondgård med hästar. Ord som nämns är: - stadig framtid - man blir mogen - man blir självsäker - jobba med hjälparbete - jorden kommer att gå under 4

vad önskar du dig? Bra liv, pengar, kärlek och vänner nämns först, följt bl.a. av: - slut på rasismen! - fred på jorden - klara skolan - superkrafter - familj - körkort - EPAtraktor - fin kropp - jobb vad längtar du efter? Allt detta kombinerat med en önskan att sluta skola och att få resa: - att bli gravid och få barn - stora kärleken - skaffa barn - körkort och bil - flytta hemifrån - lyxvilla - min framtid vad är du rädd för? Man märker här att allt blir mer eftertänksamt, vuxenvärlden kommer närmare och närmare: - att dö som ung - att misslyckas i livet - rasism - att inte få jobb - att inte klara skolan - krig - att inte få barn eller familj - att någon nära blir allvarligt sjuk - att man själv blir sjuk - att min pappa ska jobba utomlands - döden - våld - få missfall om jag säger kyrka vad tänker du då? Denna fråga har fått flest svar, spännande med tanke på att många av de deltagande inte är kristna men trots det har tankar och kunskap om ordet kyrka: - religion - Guds hem - dop - kärlek - begravning - nunnor - bön - bibel - gammelfarmor - Kimstad kyrka - något som är hela livet - orsakar krig - Jesus - trygghet - kors - Gud - helig plats för kristna - sång - lillebror - värme - alla är välkomna - högt till tak - fred - bröllop - konfirmation - präst - kyrkogård 4.4 AVSLUTNING Barnen har rätt att komma till tals, det viktiga för oss är att vi frågar våra barn och lyssnar på svaren. 5

KAPITEL 5 Slutord Thomas Wärfman Låt barnen hit komma till mig projektrapport barnkonsekvensanalys norrköpings pastorat 203-205 6

SLUTORD Ett varmt tack till gruppen som har arbetat fram detta underlag för barnkonsekvensanalyser. Med stort engagemang, bred erfarenhet och hög kompetens har de tagit fram ett material som kan komma till verklig nytta i Svenska kyrkan i Norrköping. Ytterst syftar allt arbete med barnkonsekvensanalyser till att barn ska få det bättre. Jag är säker på att det som är bra för barn också är bra för vuxna. Därför är detta inte bara en fråga för kyrkorådet. Allt utvecklingsarbete i vårt pastorat och dess olika delar behöver ta hänsyn till barns bästa. Jag ser att detta underlag kan göra god nytta när vi ska fatta nya beslut. Jag vill att vi låter tankarna och andan bakom barnkonsekvensanalysarbetet genomsyra vårt pastorat, också när det inte är formellt "nödvändigt". Så låt oss arbeta vidare med hur vi kan ta större hänsyn till barns bästa i allt vi gör genom att fortsätta med utbildning, fördjupning och praktiskt konkret arbete. Thomas Wärfman kyrkoherde 7