KURSBESKRIVNING Kulturvetenskaplig tillämpningskurs Delkurs 2: Arkiveringen av avantgardet: avantgarderörelsernas konst i utställningar och samlingar (7,5 hp) Kursansvarig: Anna Götlind Rum D 953 E-post: anna.gotlind@historia.su.se Telefon: 08-16 13 50 VT 2016 Delkursansvarig: Anna Lundström Rum: D 974 E-post: anna.lundstrom@arthistory.su.se Telefon: 0707522011 Studentexpedition: Oskar Schelin och Ebba Edberg Di Paola Rum D 978 E-post: expedition@historia.su.se Telefon: 08-16 33 93 Studievägledning: Andreas Bloch Rum D 971
E-post: studievagledare@historia.su.se Telefon: 08-16 34 17 2
3 ALLMÄNT Kursens idé och innehåll Avantgardets anspråk på konstant nyhet har ofta ställts i ett motsatsförhållande till museernas uppdrag att samla och bevara. Ändå har avantgarderörelsernas konst de facto inlemmas i en konsthistoria som befästs både i moderna museers samlingar och i konsthistoriska översiktsverk. I den här kursen ser vi närmare på den paradoxala relationen mellan museer och avantgarde. Vi kommer att lägga särskilt fokus på hur avantgarde rörelsernas konst presenterats och historiserats i utställningar. Lärandemål Efter genomgången kurs ska studenten kunna - förstå och såväl muntligt som skriftligt praktiskt behärska de teorier och begrepp som ingår i kursens litteratur, - uppvisa fördjupad förståelse för kultursektorn som arbetsmarknad, och - aktivt skapa och utveckla kontakter som möjliggör framtida verksamhet inom kultursektorn. Kurslitteratur Böckerna finns att köpa på Akademibokhandeln, Adlibris eller Bokus. Artiklarna och de kortare texterna finns i e-format eller läggs upp på Mondo, se anvisningar vid respektive titel. Böcker Fer, Briony. On Abstract Art, Yale Univerity Press (New Haven och London, 1997), 194 s. Bürger, Peter, Theory of the Avant-Garde, University of Minnesota Press (Minneapolis 1984: 2009), 135 s.
4 Foster, Hal, The Return of the Real. The Avant-Garde at the Turn of the Century, The MIT Press (Cambridge Massachusetts och London 1996), 299 s. Hayden, Hans, Modernismen som institution. Om etableringen av ett estetiskt och historiografiskt paradigm, Brutus Östlings bokförlag Symposion (Stockholm 2006), 378 s. Artiklar och kortare texter Adorno, Theodor W., Valéry, Prous, Museum, i Prisms: Studies in Contemporary German Social Thought, MIT Press (Cambridge, Massachusetts, 1955: 1981), s. 173 188. Barr, Alfred H., Introduction till utställningskatalogen till Cubism and Abstract Art (1937), publicerad i Altshuler, Exhibitions that Made Art History vol 1, s. 237 254 (text s. 247 249). Boyer, Kathryn, Rauschenberg and the American Postwar Political Social Scene, i Konsthistorisk tidskrift/journal of Art History. Rauschenberg and Sweden, 2007, vol. 76, häfte 1 2, s. 92 106. Finns som pdf i e-tidskift som nås genom www.sub.su.se. Buren, Daniel, Ateljéns funktion, i Konceptkonst, Raster förlag (Stockholm 2006), s. 133 144. Doesburg, Theo van, El Lissitzky, Hans Richter, Declaration of the International Fraction of Constructivists of the First International Congress of Progressive Artists, i Art in Theory 1900 2000, s. 314 316. Greenberg, Clement, Towards a Newer Laocoon http://west.slcschools.org/academics/visual-arts/documents/laocoon.pdf Judd, Donald, Specifika objekt, i Minimalism och postminimalism, Raster förlag (Stockholm 2005), s. 55 69.
Lissitsky, El Exhibition Rooms, i El Lissitzky. Life, Letters, Texts, Thames & Hudson (London 1968: 1980)s. 365 367. Malevich, Kasimir, The Non-Objective Art and Supermatism och The Question of Imitative Art, i Art in Theory 1900 2000. An Anthology in Changeing Ideas, Charles Harrison och Paul Wood, Blackwell Publishing (Malden, London, Victoria 1992: 2003), s. 292 298. Marinetti, Filippo Tommaso, The Foundation and Manifesto of Futurism, i Art in Theory 1900 2000, s. 146 149. Mondrian, Neo-Plasticism: The Home The Street The City från The international revue i10, Amsterdam 1927, publicerad i Piet Mondrian The Studios, Cees W. De Jong, Thames & Hudson (Amsterdam 2015), s. 140 153. Schapiro, Meyer, Nature of Abstract Art i Marxist Quaterly januari/februari 1937, publicerad i Abstraction, red., Maria Lind, The MIT Press och Whitechapel Gallery (Cambridge Massachusetts och London 2013), s. 34 46 Sundberg, Martin och Anna Tellgren, Konsthistorisk tidskrift/journal of Art History. The Modern Museum, 2009, vol. 78, häfte 4, s. 167-220. Finns som pdf i e-tidskrift som nås genom www.sub.su.se 5 Schema Aktuellt schema finns på schema.su.se UNDERVISNING Undervisningen sker i form av seminarier och studiebesök. All undervisning bygger således på studenternas aktiva engagemang.
6 Seminarier Under seminarierna kommer vi att bearbeta kurslitteraturen genom att relatera texterna till museisamlingar och utställningar. Varje seminarium har ett angivet tema och följer en ungefärlig kronologi. Seminarierna förbereds i smågrupper och förutsätter i vissa fall att ni besökt museer och aktuella utställningar för att på plats testa texterna mot dessa. Detaljerade instruktioner för seminarierna delas ut vid kursstart. Studiebesök Studiebesöket till Moderna Museet i Stockholm är ett seminarium i utställningssalarna. Moderna Museet är i sig ett exempel på hur avantgarderörelsernas konst institutionaliserats och historiserats. På studiebesöket har därför möjlighet att rekapitulera kursens diskussioner. EXAMINATION Kursen examineras genom en avslutande hemskrivning. Hemskrivning är en examination i form av en längre, sammanhängande text. Utrymmet är dock begränsat så tänk på att använda teckenantalet så effektivt som möjligt. Tänk igenom vilka dina huvudargument är. Vad behöver du för material (resonemang från kurslitteraturen, analyser av verk, iakttagelse i utställningar, etc.) för att underbygga dessa argument? Hur ska texten struktureras för att din argumentation ska framträda så tydligt som möjligt? Detta handlar om att uppnå det som i betygskriterier burkar benämnas som originalitet, självständighet eller distans. Det vill säga att texten drivs fram av din argumentation, men att denna är väl underbyggd och grundad i såväl det valda fallet som relevant litteratur. Tänk också på texten som en helhet. Textens början, mitt och slut fyller olika funktioner men ska hänga samman som ett helt.
Resultaten på hemskrivningen (och de rättade skrivningarna) kommer att finnas tillgängliga i inlämningsmappen på kursens Mondosida senast den 8/4 2016. Betyget Fx kan kompletteras upp till godkänt betyg (E). En sådan komplettering ska lämnas in senast en vecka efter att kompletteringsbehov meddelats. Möjlighet till omskrivning ges senast sex veckor efter meddelat betyg. 7 OBS! Hemskrivningen är en INDIVIDUELL tentamen. Inget samarbete mellan studenterna får förekomma vid framställningen av de skrivna svaren utan dessa ska utformas egenhändigt och självständigt. Det är inte tillåtet att skriva av andra texter, t.ex. från uppslagsverk, internet, eller studiekamraters texter. Överträdelser när det gäller detta kommer att bedömas som vilseledande (fusk), vilket enl. 10 kap. i Högskoleförordningen kan medföra disciplinära åtgärder i from av varning eller avstängning i högst sex månader. Betygskriterier A Studenten redogör för och resonerar på ett tillfredsställande sätt om temats centrala delar. Redogörelsen innehåller relevanta exempel från litteraturen. Studenten visar mycket god förståelse och god användningsförmåga gällande de teoretiska begreppen. Studenten analyserar temats problemområden nyanserat. Studenten problematiserar självständigt och kopplar till större sammanhang och utvecklingslinjer med en argumenterande framställning. B Studenten redogör för och resonerar på ett tillfredsställande sätt om temats centrala delar. Redogörelsen innehåller relevanta exempel från litteraturen. Studenten visar tillfredsställande förståelse och god användningsförmåga gällande de teoretiska begreppen med analytiska inslag. Studenten analyserar temats problemområden i en nyanserad, argumenterande framställning. C Studenten redogör för och resonerar på ett tillfredsställande sätt om temats centrala delar. Redogörelsen innehåller relevanta exempel från litteraturen.
Studenten visar tillfredsställande förståelse och användningsförmåga gällande de teoretiska begreppen med analytiska inslag i en strukturerad framställning. D Studenten redogör för och resonerar på ett tillfredsställande sätt om temats centrala delar. Redogörelsen innehåller relevanta exempel från litteraturen och har jämförande inslag, visar tillfredsställande förståelse och användningsförmåga gällande de teoretiska begreppen. God framställning. E Studenten redogör för och resonerar på ett acceptabelt sätt om temats centrala delar, ger tillräckligt med relevanta exempel från litteraturen, visar acceptabel förståelse och användningsförmåga gällande de teoretiska begreppen. Acceptabel framställning. Fx Studenten uppvisar bristande redogörelse för temat, bristande förståelse och användningsförmåga gällande de teoretiska begreppen. De empiriska exemplen är för få eller oklara. Otillräckliga resonemang, svårförståelig framställning. F Studenten uppvisar helt otillräcklig redovisning. 8