KURSBESKRIVNING. Kulturvetenskaplig baskurs. Delkurs 1: Introduktion till kulturvetenskaperna (7,5 hp) VT 2016

Transkript

1 KURSBESKRIVNING Kulturvetenskaplig baskurs Delkurs 1: Introduktion till kulturvetenskaperna (7,5 hp) VT 2016 Delkursansvarig: Magnus Öhlander Rum D 960 E-post: magnus.ohlander@historia.su.se Telefon: Studentexpedition: Oskar Schelin och Ebba Edberg Di Paola Rum D 978 E-post: expedition@historia.su.se Telefon: Studievägledning: Andreas Bloch Rum D 971 E-post: studievagledare@historia.su.se Telefon: Programansvarig: Professor Anna Götlind Rum D 953 E-post: anna.gotlind@historia.su.se Telefon:

2 Innehåll Allmänt... 2 Kursens idé och innehåll... 2 Lärandemål... 2 Kurslitteratur... 2 Litteratur, delkurs 1: Introduktion till kulturvetenskaperna, 7.5 hp... 3 Schema... 5 Undervisning... 9 Föreläsningar... 9 Seminarier... 9 Examination Betygssättning och betygskriterier Medverkande lärare Seminarieuppgifter Uppgift seminarium Uppgift seminarium Uppgift seminarium Uppgift seminarium Bra att veta som student... 19

3 Allmänt Kursens idé och innehåll Kursen ger en introduktion till de kulturvetenskapliga studierna. Kulturbegreppets många olika betydelser behandlas, liksom hur det har uppfattats vid olika perioder i historien, och hur dessa uppfattningar präglar humanistisk och samhällsvetenskaplig kulturforskning i dag. I seminarier behandlas också dagens kulturpolitik och kulturbegreppets användning i kulturpolitiska sammanhang samt i mediernas kulturbevakning och kulturdebatt. Lärandemål Efter genomgången kurs ska du - kunna redogöra för kulturbegreppets olika innebörder, samt hur dessa förhåller sig till varandra, - kunna identifiera och diskutera kulturbegreppets funktion och användning i olika politiska, samhälleliga och vetenskapliga sammanhang, och - i skrift och muntlig argumentation kunna föra en diskussion om dessa frågor. Kurslitteratur Införskaffa omgående kurslitteraturen, särskilt Beckmans artikel och Fornäs bok, som du helst ska ha läst inför de första föreläsningarna om kulturbegreppet! Vill du inte köpa boken i vilken Beckmans artikel ingår finns den i flera ex. i kursboksamlingen på Universitetsbiblioteket. Låna den så kort tid som möjligt, så att alla studenter får möjlighet att komma åt den. Hela boken är kurslitteratur på Kulturvetenskaplig tillämpningskurs. Notera även att boken av Götlind och Kåks, Mikrohistoria, även används på delkurs 4. OBS! Om du använder den senaste versionen av Safari kan det uppstå problem vid nedladdning av pdf-filerna. Pröva då att använda en annan webläsare, t.ex. Firefox eller Internet Explorer. 2

4 Litteratur, delkurs 1: Introduktion till kulturvetenskaperna, 7.5 hp Beckman, Svante, Kultur, i Perspektiv på turism och resande: Begrepp för kritisk turismanalys, red. Josefina Syssner (Studentlitteratur/Lund, 2011), s s. Fornäs, Johan, Kultur (Liber/Stockholm, 2012). 112 s. Frihammar, Mattias, Ur svenska hjärtans djup: Reproduktion av samtida monarki (Carlssons/Stockholm, 2010). 214 s. Ganetz, Hillevi, Familiar Beasts. Nature, Culture and Gender in Wildlife Films on Television, i Nordicom Review 1-2/ s. Finns på Götlind, Anna & Kåks, Helena, Mikrohistoria En introduktion för uppsatsskrivande studenter. (Studentlitteratur/Lund, 2014), kapitel 1, 2 och s. Sign o the times: Introduktion till populärmusik som historia, red. Johan Bergman, Mikael Byström och Nicolas Glover (Studentlitteratur, 2011). 259 s. Söderberg, Eva, Lillasyster ser dig! Om Pippi Långstrump, Lisbeth Salander och andra Pippi-gestalter, i Millennium: Åtta genusvetenskapliga läsningar av den svenska välfärdsstaten, red. Siv Fahlgren, Anders Johansson & Eva Söderberg (Mittuniversitetet, Forum för genusvetenskap rapport 4/Sundsvall 2013), s s. Finns på Tolvhed, Helena, Sex Dilemmas. Amazons and Cyborgs: Feminist Cultural Studies and Sport, i Culture Unbound: Journal of Cultural Research, Vol. 5, 2013, s s. Finns på Werner, Jeff, Blond och blåögd: Vithet, svenskhet och visuell kultur. Göteborgs konstmuseums skriftserie Skiascope 6. (Göteborgs Konstmuseum/Göteborg). Parallelltext på engelska och svenska, antal sidor svenska: 196 s. 3

5 Finns online som pdf kostnadsfritt på adress fcd3d9fd118f/skiascope+6.pdf?mod=ajperes&attachment=true&id= eller i pappersform via Göteborgs konstmuseums hemsida eller internetbokhandlar för ca 200kr Totalt antal sidor: ca 908 4

6 Schema OBS! Kontrollera alltid aktuellt schema via schema.su.se Vecka Dag Tid: Ämne Lokal Lärare Litteratur v. 3 18/1 9 11: Föreläsning: Introduktion dk 1. 19/1 20/1 9 11: Föreläsning: Kulturbegreppet 1 D7 Öhlander Läs igenom kursbeskrivningen! D7 Götlind Beckman Stockholms universitet Välkomstdagen! Aula Magna. 21/1 9 11: Föreläsning: Kulturbegreppet 2 22/1 Seminarium: Kulturbegreppet 9 12: Grupp : Grupp : Grupp : Grupp 4 23/1 24/1 v. 4 25/ : Föreläsning: Fritid, idrott, kultur 26/1 27/1 9 11: Föreläsning: Hur görs djur? Natur, kultur och genus 28/1 Aula Magna D7 Öhlander Fornäs D279 D255 D207 D255 Götlind Öhlander Götlind Öhlander D7 Tolvhed Tolvhed D7 Ganetz Ganetz Beckman; Fornäs 5

7 29/1 Seminarium: Kulturpolitik I 9 12: Grupp : Grupp : Grupp : Grupp 4 30/1 31/1 v. 5 1/2 9 11: Föreläsning: Tidens tecken: Populärmusik som historia 2/2 3/2 9 11: Föreläsning: Vithetsperspektiv på svensk visuell kultur 4/2 9-11: Föreläsning: Kultur och ritual: Om att forma tankar, handlingar och sociala miljöer 5/2 Seminarium: Kulturpolitik II 9 12: Grupp : Grupp : Grupp : Grupp 4 6/2 7/2 v. 6 8/2 9 11: Föreläsning: Kulturhistoria och mikrohistoria 9/2 D279 D255 D207 D255 Götlind Öhlander Götlind Öhlander Riksdagspartiernas hemsidor D7 Glover Sign o the times D7 Werner Werner D7 Frihammar Frihammar F231 F239 F231 F239 Götlind Öhlander Götlind Öhlander Kulturrådets hemsida D7 Götlind Götlind & Kåks 6

8 10/2 9 11: Föreläsning: Pippi Långstrump mönsterflicka eller monsterflicka? Perspektiv på en 70- årig barnboksgestalt D7 Söderberg Söderberg 11/2 Seminarium: Kulturbevakning och kulturdebatt 9 12: Grupp : Grupp : Grupp : Grupp 4 D279 F239 D279 F239 Götlind Öhlander Götlind Öhlander Massmedier 12/2 9 11: Föreläsning: Inför hemskrivningen D7 Öhlander Kurslitteraturen 13/2 14/2 v. 7 15/2 16/2 Kl. 16: Hemskrivningen läggs ut på Mondo 17/2 Kl. 17: Senaste tid för inlämning av hemskrivning på Mondo 18/ : Föreläsning: Introduktion Delkurs 2 19/2 20/2 21/2 D9 OBS! Kontrollera alltid aktuellt schema via schema.su.se 7

9 Schemat kan läsas via webbläsare. Det finns också en schema-app för Android och ios (iphone), sök på Stockholms universitet på Play Butik respektive App Store. 8

10 Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar och obligatoriska seminarier. Utöver undervisningen innebär kursen självstudier av kurslitteraturen. Föreläsningar Föreläsningarna är till för att underlätta din inlärning och förståelse för de frågor kursen behandlar. Deltagande i föreläsningarna är frivilligt, men rekommenderas starkt. Föreläsningarna anknyter till den litteratur som ingår i kursen, men utgör inte en systematisk genomgång av innehållet i denna. Litteraturen förutsätts du läsa in på egen hand. Ditt utbyte av föreläsningarna ökar om du förbereder dig genom att läsa den litteratur de anknyter till. Av schemat framgår vilken litteratur som är lämplig att läsa inför respektive föreläsning. En del av de Power Point-presentationer som visas under föreläsningarna kommer i möjligaste mån att läggas ut på Mondo (av upphovsrättsskäl kommer allt inte att läggas ut). Dessa presentationer täcker dock långt ifrån allt som tas upp på föreläsningarna och ersätter därför inte dessa. Seminarier Deltagande i seminarierna är obligatoriskt och de utgör en del av kursens examination. Den som missar max två seminarietillfällen, till exempel på grund av sjukdom, redovisar dessa skriftligt. Kompletteringen för utebliven seminarienärvaro består i att du skriver 2-3 sidor om det som seminariet behandlar (se s ) och mejlar texten till din seminarieledare. Missar du fler än två seminarier erbjuds möjlighet att gå om delkursens seminariedel nästföljande termin. Samtliga seminarietillfällen skall förberedas. Förbered dig individuellt utifrån seminarieuppgiften (se s ). Seminarier inleds med diskussion i smågrupperna och därefter i den större seminariegruppen. Första seminariet följer dock en något annorlunda form då det inleds med presentationer av studenterna. Det är viktigt att alla seminariedeltagare är aktiva, både i smågrupperna och i den större seminariegruppen, och att alla får möjlighet att komma till tals. Indelning i dessa mindre grupper sker vid det första seminarietillfället. Aktivt deltagande genom förberedelseuppgifter och medverkan i seminariediskussioner ökar ditt utbyte av kursen och gör att du är bättre förberedd för den avslutande hemskrivningen. 9

11 Uppgifter till samtliga seminarier hittar du på sidorna i detta häfte. Med undantag av första seminariet följer seminariernas tema inte genomgående föreläsningarnas teman. Seminarium 1: 1) Introduktion till seminarierna, presentation av seminariedeltagarna och indelning i smågrupper. 2) Diskussion om kulturbegreppet (se vidare s. 15). Seminarium 2: Diskussion om dagens kulturpolitik och kulturbegreppet i politiska texter. Underlag utgörs av riksdagspartiernas hemsidor (se vidare s. 16). Seminarium 3: Fortsatt diskussion om kulturpolitik, denna gång mer tillämpad politik. Underlag utgörs av Kulturrådets hemsida, (se vidare s. 17). Seminarium 4: Diskussion om kulturbevakningen och kulturdebatten i media (DN, Aftonbladet, Svt och Sveriges Radio) under veckan innan seminariet (se vidare s. 18). 10

12 Examination Kursen examineras genom seminariedeltagande och en avslutande hemskrivning. Resultaten på hemskrivningen (och de rättade skrivningarna) kommer att finnas tillgängliga på expeditionen på Historiska institutionen senast 15 arbetsdagar efter sista inlämningsdag. Närmare information kommer att ges på Modo. Hemskrivningar som lämnas in för sent beaktas inte. Betyget Fx kan kompletteras upp till godkänt betyg (E). En sådan komplettering ska lämnas in senast en vecka efter att kompletteringsbehov meddelats. Möjlighet till omskrivning ges senast sex veckor efter meddelat betyg. OBS! Hemskrivningen är en INDIVIDUELL tentamen. Inget samarbete mellan studenter får förekomma vid utarbetandet av de skrivna svaren utan dessa ska utformas egenhändigt och självständigt. Det är inte tillåtet att skriva av andra texter, t.ex. från uppslagsverk, avhandlingar, internet eller studiekamraters texter (plagiat). Det är inte heller tillåtet att bygga tentamenssvaret på tidigare inlämnade egna examinationsuppgifter (s.k. självplagiat). Överträdelser av dessa föreskrifter kommer att bedömas som försök till vilseledande (fusk), vilket enligt 10 kap. i Högskoleförordningen kan medföra disciplinära åtgärder i form av varning eller avstängning i högst sex månader. Inlämningsuppgifter och tentor lämnas in via Mondo. I samband med detta kontrolleras fusk och plagiat via systemet Turnitn. Läs mer om Turnitin här: 11

13 Betygssättning och betygskriterier Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt För att uppnå de olika betygen krävs följande: A Studenten redogör på ett insiktsfullt och argumenterande sätt för det mångfacetterade kulturbegreppet och dess användning i samhället och i vetenskapliga sammanhang. Redovisningen är nyanserad, problematiserande och argumenterande och innehåller relevanta exempel från litteraturen. Studenten uppvisar en förmåga till självständig analys och problematisering liksom förmåga att koppla den egna diskussionen till större sammanhang. B Studenten redogör på ett insiktsfullt och argumenterande sätt för det mångfacetterade kulturbegreppet och dess användning i samhället och i vetenskapliga sammanhang. Redovisningen är nyanserad, problematiserande och argumenterande och innehåller relevanta exempel från litteraturen. C Studenten kan på ett tillfredsställande sätt diskutera det mångfacetterade kulturbegreppet och redogöra för dess användning i samhället och i vetenskapliga sammanhang. Redovisningen är strukturerad och innehåller analytiska inslag och relevanta exempel från litteraturen. D Studenten kan på ett tillfredsställande sätt diskutera det mångfacetterade kulturbegreppet och redogöra för dess användning i samhället och i vetenskapliga sammanhang. Redovisningen är acceptabel och innehåller exempel från litteraturen. E Studenten kan på ett acceptabelt sätt diskutera det mångfacetterade kulturbegreppet och redogöra för dess användning i samhället och i vetenskapliga sammanhang. Redovisningen är acceptabel. 12

14 Fx Studenten uppvisar brister i förståelsen av det mångfacetterade kulturbegreppet och dess användning i samhället och i vetenskapliga sammanhang och/eller redovisningen är otillräcklig. F Studenten saknar förståelse för och/eller uppvisar ingen förmåga att diskutera det mångfacetterade kulturbegreppet och dess användning i samhället och i vetenskapliga sammanhang. 13

15 Medverkande lärare Magnus Öhlander Delkursansvarig E-post: Mattias Frihammar Hillevi Ganetz Nikolas Glover Anna Götlind Eva Söderberg Helena Tolvhed Jeff Werner E-post: E-post: E-post: E-post: E-post: E-post: E-post: 14

16 Seminarieuppgifter Uppgift seminarium 1 21 januari 2016 OBS! Kontrollera alltid aktuell dag, tid och lokal via schema.su.se. Kulturbegreppet Läs Svante Beckmans artikel Kultur och Johan Fornäs bok Kultur. Att fundera över: Vilka likheter och skillnader finns mellan Beckmans och Fornäs sätt att definiera kultur? Hur används kulturbegreppet i de studier Fornäs redovisar? Kapitlet Naturrepresentationer (Ganetz) Kapitlet Identitetskorsningar (Fornäs) Kapitlet Maktspel (Passageprojektet) 15

17 Uppgift seminarium 2 29 januari 2016 OBS! Kontrollera alltid aktuell dag, tid och lokal via schema.su.se. Kulturpolitik I De övergripande frågorna att diskutera vid detta seminarium är riksdagspartiernas kulturpolitik och hur kulturbegreppet hanteras i politiska texter. Förbered dig på följande sätt. (i) Titta översiktligt igenom hemsidorna (webbplatserna) för samtliga riksdagspartier (Centern, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet) och skapa dig en uppfattning om innehållet. (ii) Välj därefter tre partiers hemsidor. Granska dessa mer ingående utifrån frågorna här nedan. Att fundera över: Vilka frågor och politiska områden dominerar på webplatsernas portalsidor (den första sidan)? Hur stor roll har kulturfrågorna på dessa portalsidor? Hur letar du dig fram till mer detaljerad information om kulturpolitiken på partiernas hemsidor? Vilka värderingar och verksamhetsområden samlas under ordet kultur? Vilka olika kulturbegrepp kan du identifiera i respektive partis beskrivning av kulturpolitiken? Jämför med Beckmans och Fornäs definitioner/resonemang kring kulturbegreppet. Svante Beckman skriver i sin artikel: Svensk kulturpolitisk retorik utmärks av att den ofta är oklart vad man menar med kultur och Den smakpolitiska skillnaden mellan hög och låg kultur är alltjämt en grundval för svensk kulturpolitik. Kan du hitta några uttryck för dessa ständigt pågående diskussioner på partiernas webbplatser? Vilka funktioner menar partierna att kultur har för människor och samhälle? 16

18 Uppgift seminarium 3 5 februari 2016 OBS! Kontrollera alltid aktuell dag, tid och lokal via schema.su.se. Kulturpolitik II Under detta seminarium fortsätter vi att diskutera kulturpolitik och hur kulturbegreppet används i detta sammanhang. Fokus ligger denna gång mer på kulturpolitik i praktiken, det vill säga att omsätta de kulturpolitiska målen i konkret verksamhet. Förbered dig genom att granska Kulturrådets webbplats ( utifrån nedanstående frågor. Vad lyfts fram som aktuellt på webbplatsens startsida? Varför tror du att detta står i fokus just nu? Vilka är de kulturpolitiska målen som listas på webbplatsen och hur beskriver kulturrådet sitt uppdrag? Vad avses med ordet kultur? Vilka värden länkas till kultur och kulturverksamheter? Varför lyfts just dessa värden fram, tror du? Kan du identifiera flera olika kulturbegrepp? I så fall, vilka? Jämför med Beckmans och Fornäs definitioner/resonemang kring kulturbegreppet. Kan du hitta några uttryck för det Svante Beckmans påstående: [d]en smakpolitiska skillnaden mellan hög och låg kultur är alltjämt en grundval för svensk kulturpolitik? 17

19 Uppgift seminarium 4 11 februari 2016 OBS! Kontrollera alltid aktuell dag, tid och lokal via schema.su.se. Kulturbevakning och kulturdebatt Bevaka kultursidor och kulturprogram i nedanstående media under större delen av en hel vecka, alltså inklusive en helg, under perioden 5/2 10/ Ni får själva, i arbetsgrupperna, bestämma om och hur ni eventuellt vill dela upp bevakningen mellan er. Sveriges television ( Aktuella program: Kulturnyheterna m.fl. specialprogram. Sveriges radio ( Aktuella program: Kulturnytt, Kulturradion, m.fl. specialprogram. Dagens Nyheter ( Aftonbladet ( Nöjesguiden ( Fundera över följande frågor Hur ser kulturbevakningen ut i de fem medierna? Vilken sorts kultur är det som bevakas? Skiljer detta sig åt i de olika medierna? Vilka ämnen är det som debatteras på kultursidor och i kulturprogrammen? Finns det exempel i debatten på att kultur problematiseras utifrån begrepp som klass, genus, etnicitet och ålder/generation? Vilken roll har dessa massmedier för hur ni följer kulturutbud och kulturdebatt? Vilka alternativa medier finns? Vilka är de eventuella skillnaderna mellan dessa och de som listas ovan? OBS! Om du missat detta seminarium och ska komplettera genom att skriva 2-3 sidor om ovanstående frågor, välj du att jämföra de olika massmedierna under en dag. 18

20 Bra att veta som student Stockholms universitets hemsida innehåller en hel del information om hur det är att vara student, dina rättigheter och skyldigheter samt en rad verktyg användbara under studietiden. Det mesta av allt detta finns beskrivet i Studenthandboken. Du hittar handboken i listan över trycksaker här: På mitt.su.se hittar du information och verktyg, t.ex. hantering av ditt konto, anslutning till det trådlösa nätverket (Eduroam), hur du kommer och scheman och Mondo. Mondo är webplatsen där lärare lägger upp all form av information om den kurs du för närvarande läser. Mondo kan du också nå via mondo.su.se och aktuella scheman finns på schema.su.se. Via Studie- och språkverkstaden kan du få hjälp med studieteknik och ditt skrivande. Varje termin hålls också föreläsningar om studieteknik, att skriva uppsats och liknande teman. Regler och rättigheter för studenter kan du läsa mer om via den här länken: Universitetet har en policy om jämlikhet och likabehandling. Alla studenter och anställda ska behandlas lika och bemötas med respekt. Läs mer här: Via länken ovan, spalten till höger, finner du namn och kontaktuppgifter till universitetets jämlikhetssamordnare. Hit kan du vända dig om du har frågor eller vill anmäla ett fall av diskriminering. För studenter med funktionsnedsättning finns information om olika slags stöd på denna länk: 19