KURSBESKRIVNING. Delkurs 1: Kultursektorn i teori och praktik (7,5 hp) VT 2016

Transkript

1 KURSBESKRIVNING Kulturvetenskaplig tillämpningskurs Delkurs 1: Kultursektorn i teori och praktik (7,5 hp) VT 2016 Kursansvarig Anna Götlind Rum D 953 E-post: anna.gotlind@historia.su.se Telefon: Delkursansvarig Magnus Öhlander Rum D 960 E-post: magnus.ohlander@historia.su.se Telefon: Studentexpedition Oskar Schelin och Ebba Edberg Di Paolo Rum D 978 E-post: expedition@historia.su.se Telefon: Studievägledning Andreas Bloch Rum D 971 E-post: andreas.bloch@historia.su.se Telefon:

2 Innehåll Delkursens innehåll... 3 Lärandemål... 3 Undervisningsformer... 3 Kurslitteratur... 3 Medverkande lärare... 4 Undervisning och var du hittar aktuellt schema... 6 Seminarierna läsanvisningar och diskussionsfrågor... 7 Seminarium 1: Kultur och politik... 7 Seminarium 2: Kultur och statistik... 7 Seminarium 3: Kultur och ekonomi... 8 Seminarium 4: Alumner berättar... 8 Seminarium 5: Kultur, kultursektorn och mångfald... 8 Seminarium 6: Kultur och praktik... 9 Examination Hemskrivning Betyg och betygskriterier Bra att veta som student

3 Delkursens innehåll Delkursen Kultursektorn i teori och praktik syftar till att ge studenterna kunskap och förmåga att genomföra teoretiskt grundade analyser av historiska och samtida kulturfenomen. I kursen sätts kulturella verksamheter och praktiker inom olika delar av kultursektorn i relation till den kulturpolitiska och kulturekonomiska utvecklingen i ett historiskt och flera teoretiska perspektiv. Det handlar om att försöka förstå och beskriva kulturens och kulturarbetarens villkor i samhället. Lärandemål Efter genomgången kurs ska studenterna kunna redogöra för kultursektorns utveckling över tid, för olika teorier och begrepp med vilka utvecklingen och de kulturella praktikerna kan analyseras, samt genomföra egna analyser. Undervisningsformer Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Se vidare under rubriken Undervisning och var du hittar aktuellt schema. Kurslitteratur Litteraturen finns att köpa på Akademibokhandeln. Flera av böckerna finns också att antingen låna på SUB eller att ladda ner från internet. Eftersom flera artiklar ska vara lästa redan till första seminarietillfället är det viktigt att införskaffa litteraturen i god tid. Arkitekter på armlängds avstånd? Att studera kulturpolitik, red. Anders Frenander (Valfrid/Borås, 2011), 179 s. Finns även på Jacobsson, Bengt, Kulturpolitik. Styrning på avstånd (Lund/Studentlitteratur, 2014), 175 s. Kulturekonomi: Konsten att fånga osynliga värden, red. Ayata Binnaz (Studentlitteratur/ Lund, 2007), 375 s. 3

4 Kulturens kraft för regional utveckling, red. Lisbeth Lindeborg & Lars Lindkvist (SNS Förlag/Stockholm, 2013), 464 s. Kultursverige 2009: Problemanalys och kulturstatistik, red. Svante Beckman & Sten Månsson (Sörlins förlag/linköping, 2008), 445 s. Finns även på (Klicka på PDF fulltext till höger på sidan.) Myndigheten för kulturanalys, Kultur av vem? En undersökning av mångfald i sen svenska kultursektorn (Myndigheten för kulturanalys/stockholm 2015). 77 s. Finns även på Myndigheten för kulturanalys, Bland förebilder och föreställningar: Jämställdhetsarbete på kulturområdet (Myndigheten för kulturanalys/stockholm 2014). 71 s. Finns även på Pripp, Oscar, Emil Plisch & Saara Printz Werner, Tid för mångfald: En studie av de statligt finansierade kulturinstitutionernas arbete med etnisk och kulturell mångfald, genomförd av Mångkulturellt centrum, Botkyrka, på uppdrag av Kulturdepartementet (Mångkulturellt centrum/huddinge, 2005). Urval (s. 9-27). 18 s. Finns även på Medverkande lärare Magnus Öhlander Anna Götlind E-post: magnus.ohlander@historia.su.se E-post: anna.gotlind@historia.su.se Gästföreläsare: Emma Bergmark E-post: emma.bergmark@kulturanalys.se (Myndigheten för kulturanalys) Malin Grundberg (Livrustkammaren) E-post: malin.grundberg@lsh.se 4

5 Bengt Jacobsson E-post: (Företagsekonomi, Södertörns högskola) Ann-Sofie Köping E-post: (Företagsekonomi, Södertörns högskola) Oscar Pripp E-post: (Etnologi, Uppsala universitet) 5

6 Undervisning och var du hittar aktuellt schema Undervisning består av sex seminarietillfällen och i anslutning till dessa sex föreläsningar. Föreläsningarna är till för att underlätta inlärning och förståelse för de frågor kursen behandlar. Föreläsningarna anknyter till den litteratur som ingår i kursen, men utgör inte en systematisk genomgång av innehållet i denna. Litteraturen förutsätts studenterna läsa på egen hand. På sidorna 7-9 framgår vilken litteratur som är lämplig att läsa in inför respektive föreläsning och efterföljande seminarium. En del av de Power Point-presentationer som visas under föreläsningarna kommer läggas ut på Mondo under fliken Filsamling: Kultursektorn i teori och praktik. Dessa presentationer täcker dock inte allt som tas upp på föreläsningarna (eller i kurslitteraturen) och ersätter därför inte dessa. Inom varje seminariegrupp delas ni in i mindre arbetsgrupper. Arbetsgrupperna turas om att inleda och leda seminarierna. Varje seminarium inleds med att arbetsgrupperna får egen tid. Detta för att prata sig samman och för att få möjlighet att väva in föreläsningarnas innehåll. Här nedan listas samtliga föreläsningar och seminarier, vilken litteratur som ska läsas till varje tillfälle och ett antal diskussionsfrågor. Ni uppmanas att därtill hitta egna frågor och områden som ni finner viktiga att ta upp till diskussion. Alla arbetsgrupper gör detta, men ett särskilt ansvar att formulera relevanta frågor vilar på den arbetsgrupp som leder seminariet. Några kommer vid kursstart att veta var de ska göra praktik, andra har önskemål om praktikplats. Ytterligare några av er har yrkeslivserfarenhet från kultursektorn. Prova att relatera kurslitteraturen till tidigare arbetsplats och/eller kommande praktikplats. Exempel på möjliga frågor: På vad sätt uppfyller det museum, galleri, arkiv, förlag, forskningsenhet etc. där du ska göra praktik t.ex. de kulturpolitiska målen? Har mångfaldsfrågor relevans? OBS! Schemat för föreläsningarna och seminarierna hittar du på Klicka på Logga in för att se dina scheman. Ett annat alternativ är att söka schemat. Skriv in Kulturvetenskaplig tillämpningskurs (utan citattecken) i rutan märkt med Sök på ett kursnamn. Kom ihåg att regelbundet kontrollera schemat online. Sista-minuten-ändringar kan tillkomma. 6

7 Seminarierna läsanvisningar och diskussionsfrågor Seminarium 1: Kultur och politik Introduktion till delkursen (Magnus Öhlander & Anna Götlind) Föreläsning (Bengt Jacobsson) Diskussion om kulturpolitik Läs: Jacobsson, Bengt, Kulturpolitik. Styrning på avstånd (175 s.). Kursiv läsning i boken Arkitekter på armlängds avstånd. Fundera på: Vilka är de viktiga och avgörande kulturpolitiska förändringarna över tid? Mot bakgrund av den historiska utvecklingen, reflektera över regeringens aktuella kulturpolitiska mål (se Kulturdepartementets hemsida på Vilka är kulturpolitikens primära mål? Hur ska dessa mål nås? Vilken roll har olika myndigheter på nationell och regional nivå? Vad anser du vara de centrala lärdomarna från litteraturen och/eller viktigt att diskutera? Hur kan det som sägs i litteraturen relateras till kommande praktik och/eller tidigare arbetsplats inom kultursektorn? Seminarium 2: Kultur och statistik Föreläsning (Emma Bergmark) Diskussion om kulturstatistik Läs: Kultursverige 2009, s (Karlsson), (Trondman & Lund); (Månsson). (66 s.) Gå in på hemsidan kulturanalys.se och undersök vad man kan hitta statistik om. Fundera på: Vilka är de viktigaste (positiva och negativa) synpunkterna på offentlig statistik som lyfts fram i kurslitteraturen? Vad inom kulturområdet kan man hitta statistik om på kulturanalys.se? Vilka frågor kan man få svar på med hjälp av denna statistik? Vilken bild av kultursektorn ger dessa frågor och svar? Vad anser du vara de centrala lärdomarna från litteraturen och/eller viktigt att diskutera? Hur kan det som sägs i litteraturen relateras till kommande praktik och/eller tidigare arbetsplats inom kultursektorn? 7

8 Seminarium 3: Kultur och ekonomi Föreläsning (Ann-Sofie Köping, Södertörns högskola) Diskussion om kulturekonomi Läs: Kulturekonomi, s , (272 sidor) Fundera på ekonomins och det ekonomiska tänkandets roll för kultursektorn: Vad avses med kulturens ekonomisering och hur påverkar detta kultursektorn och kulturpolitiken? Hur fungerar kultursponsring? Vilka för- och nackdelar finns med kultursponsring? Hur fungerar en bra respektive dålig kulturell arbetsmarknad? Vilka är de viktigaste lärdomarna från intervjuerna på s. 255 och framåt? Vad anser du vara de centrala lärdomarna från litteraturen och/eller viktigt att diskutera? Hur kan det som sägs i litteraturen relateras till kommande praktik och/eller tidigare arbetsplats inom kultursektorn? Seminarium 4: Alumner berättar Alumner från Kulturvetarprogrammet berättar om vägen in i yrkeslivet. Kaffe och te serveras. Seminarium 5: Kultur, kultursektorn och mångfald Föreläsning (Oscar Pripp) Diskussion om mångfald i kultur och kultursektorn Läs: Myndigheten för kulturanalys, Kultur av vem? En undersökning av mångfald i sen svenska kultursektorn. 77 s. Myndigheten för kulturanalys, Bland förebilder och föreställningar: Jämställdhetsarbete på kulturområdet. 71 s. Pripp, Oscar, Emil Plisch & Saara Printz Werner, Tid för mångfald: En studie av de statligt finansierade kulturinstitutionernas arbete med etnisk och kulturell mångfald, genomförd av Mångkulturellt centrum, Botkyrka, på uppdrag av Kulturdepartementet, (s. 9-27). 18 s. Totalt: 166 s. Fundera på vad (social och kulturell) mångfald är och hur detta ser ut på kulturens område: Vad är mångfald (inkluderat etnicitet och genus/kön)? Vad säger de olika studierna om mångfald inom kultursektorn? Jämför studierna Tid 8

9 för mångfald respektive Kultur av vem? vilka likheter och skillnader finns? Kan man utifrån dessa två studier säga något av förändringar avseende mångfald över tid? Vilka faktorer identifieras i de tre studierna som hinder för mångfald? Vilka är förslagen på åtgärder för att realisera en större mångfald? Vilka användbara begrepp och modeller hittar man i de tre studierna? Vad anser du vara de centrala lärdomarna från litteraturen och/eller viktigt att diskutera? Hur kan det som sägs i litteraturen relateras till kommande praktik och/eller tidigare arbetsplats inom kultursektorn? Seminarium 6: Kultur och praktik Föreläsning (Malin Grundberg) Diskussion om kulturell praktik/kulturella praktiker. Avslutning av delkursen; utvärdering, hemtentamen. Läs: Kulturens kraft för regional utveckling, (455 sidor) Fundera på: Vad är cultural planning? Ge exempel. På vilka sätt anses kultur vara viktigt för regional utveckling? Ge exempel. Vilken kraft har kultur/hur görs kultur relevant för sin samtid? Vad anser du vara de centrala lärdomarna från litterauren och/eller viktigt att diskutera? Hur kan det som sägs i litteraturen relateras till kommande praktik och/eller tidigare arbetsplats inom kultursektorn? 9

10 Examination Kursen examineras genom aktivt muntligt seminariedeltagande och en avslutande skriftlig examination (hemskrivning/essä se nedan!). Hemskrivningen hittar du i denna kursbeskrivning. Den som missar ett seminarietillfälle måste redovisa litteraturens innehåll skriftligt på 3-4 A4-sidor (1,5 rader, Times New Roman), vilka laddas upp på kurshemsidan på Mondo under fliken Uppgifter: Kultursektorn i teori och praktik, rest. På seminarierna kan man endast bli godkänd eller icke-godkänd, medan man på hemskrivningen bedöms efter en sjugradig betygsskala. En sjugradig skala gäller även för slutbetyget på delkursen. Den skriftliga examinationen sker i form av en hemskrivning i essäform. Hemskrivningen hittar du här nedan. Student som fått betyget Fx har möjlighet att inom en vecka från att resultatets meddelats lämna in en kompletteringsuppgift, som utformas av examinator. Om denna godkänns ändras betyget till E. I annat fall får studenten göra om examinationen. Möjlighet till omskrivning ges tidigast två veckor och senast sex veckor efter meddelade betyg. Närmare information kommer att ges på Modo. 10

11 Hemskrivning Stockholms universitet Kulturvetarprogrammet Kulturvetenskaplig tillämpningskurs Delkurs 1, Kultursektorn i teori och praktik, KUTP (7,5 hp) Hemskrivning (i) Välj ett studieobjekt inom kultursektorn. Du till exempel välja en specifik verksamhet, som ett museum eller ett kulturprojekt, ett eller flera av riksdagspartiernas kulturpolitiska program eller någon kommuns kulturpolitiska handlingsplan (ii) Sök information om ditt valda studieobjekt via internet, litteratur och andra möjliga källor. Beskriv verksamheten och motivera varför just det valda studieobjektet är intressant att analysera. (iii) Sätt in studieobjektet i ett kulturpolitiskt sammanhang (t.ex. vilka kulturpolitiska mål det svarar upp mot, strategier hur målen ska uppnås, beskrivning av uppdraget). (iv) Välj ett eller flera av analysverktygen från litteraturen och diskutera valt studieobjekt med hjälp av dessa. Det kan t.ex. röra sig om cultural planning, new public management, kön/genus, representation, jämställdhet, mångfald samt modellen om, för, med, av, hur, var. Formalia Din text ska skrivas som en essä. En essä är en faktabaserad och diskuterande text. Du ska således inte endast redovisa kurslitteratur och uppgifter om valt studieobjekt, utan också föra egna resonemang. Egna resonemang, påståenden och slutsatser ska vara underbyggda med fakta och argument. Texten ska bygga på valda källor samt på kurslitteraturen, men det är tillåtet att använda också annan litteratur eller internetkällor. All litteratur och alla källor ska redovisas. Essän ska omfatta minst 4 och högst 8 A4-sidor. Valfritt typsnitt, 12 pkt, 1,5 radavstånd. System för referenser och litteraturlista är valfritt så länge det är ett etablerat system, t.ex. Harvard eller Oxford, som används konsekvent. Hör av dig till kursansvariga om du behöver vägledning för hur man skriver referenser. 11

12 Skriv ditt namn, kurs och termin i sidhuvudet på varje sida. Deadline och inämning Din essä lämnas in på Mondo i inlämningslådan som du hittar under Uppgifter. Deadline är fredag 19 februari kl Spar din essä som pdf och bifoga den med inlämningen. Kom ihåg att klicka på Lämna in. Kontrollera att du via mejl får ett kvitto på din inlämning. Om du inte får ett kvitto, kontakta Magnus Öhlander (magnus.ohlander@historia.su.se). Detta är en individuell tentamen. Inget samarbete mellan studenter får förekomma vid utarbetandet av de skrivna svaren utan dessa ska utformas egenhändigt och självständigt. Det är inte tillåtet att skriva av andra texter, t.ex. från uppslagsverk, avhandlingar, internet eller studiekamraters texter (plagiat). Det är inte heller tillåtet att bygga tentamenssvaret på tidigare inlämnade egna examinationsuppgifter (s.k. självplagiat). Överträdelser av dessa föreskrifter kommer att bedömas som försök till vilseledande (fusk), vilket enligt 10 kap. i Högskoleförordningen kan medföra disciplinära åtgärder i form av varning eller avstängning i högst sex månader. Observera att inlämningsuppgifter som skickas in via Mondo kontrolleras med anti-plagiatverktyget Turnit-in. 12

13 Betyg och betygskriterier Betygssättning av hemskrivningen sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt För att uppnå de olika betygen krävs följande: A B + Studenten genomför en väl sammanhängande och självständig analys på högsta nivå, med generella och väl avvägda teoretiska tillämpningar och resonemang; Nyanserad framställning. B C + Studenten genomför en problemorienterad diskussion med tydliga motiveringar utifrån det empiriska materialet i teoritillämpningen, jämför ingående olika teoretiska perspektiv och reflekterar aktivt kring möjliga val och dess implikationer; Argumenterande framställning. C D + Studenten resonerar insiktsfullt, för en delvis problematiserande diskussion och har en viss teoretisk abstraktion med jämförande inslag i teoritillämpningen; Reflekterande framställning. D E + Studenten kan på ett tillfredställande sätt resonera kring vald teorianvändning, redovisa teorierna samt i viss utsträckning också diskutera och tillämpa dem i den empiriska kontexten; Strukturerad framställning. E Tillräcklig arbetsinsats: Studenten resonerar på ett acceptabelt sätt om relevansen av valda teoretiska perspektiv i den empiriska kontexten, redogör för teorierna i fråga och ger tillräckligt med hänvisningar till litteraturen; Acceptabel framställning. Fx Otillräcklig arbetsinsats: Studenten ger bristande eller felaktiga hänvisningar till de teorier som åberopas; Oklara resonemang; Felaktiga påståenden och/eller allt för få hänvisningar till litteraturen; Oacceptabel framställning. 13

14 F Helt otillräcklig arbetsinsats: Studenten har grava luckor i hänvisningarna till litteraturen och producerar missförstånd i svaren; Svaren går inte att förstå. 14

15 Bra att veta som student Stockholms universitets hemsida innehåller en hel del information om hur det är att vara student, dina rättigheter och skyldigheter samt en rad verktyg användbara under studietiden. Det mesta av allt detta finns beskrivet i Studenthandboken. Du hittar handboken i listan över trycksaker här: På mitt.su.se hittar du information och verktyg, t.ex. hantering av ditt konto, anslutning till det trådlösa nätverket (Eduroam), hur du kommer och scheman och Mondo. Mondo är webplatsen där lärare lägger upp all form av information om den kurs du för närvarande läser. Mondo kan du också nå via mondo.su.se och aktuella scheman finns på schema.su.se. Via Studie- och språkverkstaden kan du få hjälp med studieteknik och ditt skrivande. Varje termin hålls också föreläsningar om studieteknik, att skriva uppsats och liknande teman. Regler och rättigheter för studenter kan du läsa mer om via den här länken: Universitetet har en policy om jämlikhet och likabehandling. Alla studenter och anställda ska behandlas lika och bemötas med respekt. Läs mer här: Via länken ovan, spalten till höger, finner du namn och kontaktuppgifter till universitetets jämlikhetssamordnare. Hit kan du vända dig om du har frågor eller vill anmäla ett fall av diskriminering. För studenter med funktionsnedsättning finns information om olika slags stöd på denna länk: 15