Examensfordringar vid Institutionen för teaterkonst 2010 15 UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR REGI KANDIDATSTUDIER Innehållsförteckning INLEDNING Virhe. Kirjanmerkkiä ei ole määritetty. Strukturen för kandidatstudiernavirhe. Kirjanmerkkiä ei ole määritetty. Utbildningsprogrammet för regi och beskrivning av kandidatexamen i teaterkonst5 Studieväg för kandidatstudier i regi 6 Kandidatexamens struktur inom utbildningsprogrammet för regi 2010 2015 8 ALLMÄNNA STUDIER 17 sp Virhe. Kirjanmerkkiä ei ole määritetty. GRUNDSTUDIER I TEATERKONST 35 spvirhe. Kirjanmerkkiä ei ole määritetty. REGI 1 9 sp 14 REGI 2 16 sp 15 REGI 3 10 sp 16 STUDIER I DRAMATURGI 1 16 STUDIER I SKÅDESPELARKONST 14 sp 17 TEATERTRADITIONER OCH DERAS TILLÄMPNINGAR 15 sp 18 GEMENSAM SCEN 4 19 UTEXAMINERING 6 sp Virhe. Kirjanmerkkiä ei ole määritetty. 1
INLEDNING Utbildningen i teaterkonst har som mål att göra den studerande förtrogen med praxis inom teaterkonst; drama och dramaturgi, regissörens konst och skådespelarkonst, skapande och forskning av konst samt påverka förnyelsen inom de konstområden som man representerar. Målet är att erbjuda utbildning som ger en studerande som tar examen möjligheter att arbeta som konstnär och påverkare inom sitt område. I studierna vid Institutionen för teaterkonst betonas teaterns samarbetskaraktär vid sidan av den studerandes egen konstnärliga utveckling. Största delen av studierna baserar sig på gemensamma studier, studier i gemensam scen; demoföreställningar och produktioner med studerande som studerar inom andra utbildningsprogram. Man syftar till att vägleda de blivande teaterkonstnärerna till att söka och skapa gemensamma teman, former, arbetsformer och scenspråk redan under studietiden och att finna framtida samarbetspartner bland studiekamraterna. Kravet på den studerande är förmåga till samspel och arbete i grupp där man respekterar varandra. Målet för utbildningen är att stödja den studerandes kontinuerliga personliga mognad och hjälpa honom eller henne att finna sin identitet som medlem i arbetsgruppen. Under studietiden samarbetar de studerande med koreografi, dans, ljus- och ljuddesign-, regikonst- samt scenografi- och dräktplanerarstuderande. Andra samarbetspartner är teatrar, aktörer inom teaterbranschen, universitet och övriga intressegrupper. Utbildningsprogram för och examina i teaterkonst Institutionen för teaterkonst utgörs av fyra separata utbildningsprogram. För en studerande i dramaturgi, skådespelarkonst och regi beviljas studierätt för treårig kandidatexamen och efter avlagd examen studierätt för en fördjupande tvåårig magisterexamen. Inom magisterprogrammet för performance och teori får den studerande studierätt för att avlägga högre magisterexamen i teaterkonst. Examensfordringarna för magisterprogrammet för performance och teori har godkänts för åren 2009 2011 som det engelskspråkiga magisterprogrammet The MA Degree Programme in Live Art and Performance Studies. Individuell studieplan I början av läsåret upprättar den studerande en individuell studieplan (ISP) till stöd för sina studier. Studieplanen godkänns av professorn för utbildningsprogrammet, kursansvarig eller egenläraren. i studieplanen ingår enskilda studieavsnitt enligt utbildningsprogrammets examensstruktur, som den studerande ska genomföra och för vilka han eller hon har studierätt samt en tidtabell. I kandidatstudierna kan även en gruppstudieplan användas (GST). Enligt Teaterhögskolans examensstadga kan en studerande som saknar en godkänd individuell studieplan inte delta i undervisningen och hans eller hennes studieprestationer accepteras inte. Prestationerna kontrolleras minst två gånger per år, i slutet av vårterminen och i början av höstterminen. Den studerande för inlärningsdagbok för vilken han eller hon samlar skriftligt material, bild- och ljudmaterial om produktioner och övriga studieavsnitt. Inlärningsdagboken siktar på en inlärningsportfolio, som är lärdomsprovet för kandidatexamen. Inlärningsdagboken används som hjälp vid identifiering av det egna utvecklingsskedet, bedömning av inlärningen och upprättandet av en individuell studieplan. Den kursansvariga eller egenläraren gör förstaårsstuderande förtrogna med dagbokspraxisen för respektive utbildningsprogram. Framskridande i studierna Kandidatexamen i teaterkonst omfattar 180 sp. Studierna ska genomföras enligt examensfordringarna. Undervisningen för kandidatexamen framskrider årskursvis och studierna förutsätter heltidsnärvaro. Studieavsnitten är obligatoriska och de ska genomföras med godkänt resultat för att ge rätt att delta i nästa 2
studieavsnitt. Genomförandet förutsätter aktiv närvaro vid undervisningen. Om ersättande prestationer eller om inkluderande av prestationer som genomförs vid en annan högskola ska man förhandla med professorn, egenläraren eller den kursansvariga på förhand. De studerande ska avlägga kandidatexamen innan de övergår till magisterexamen. Målet för kandidatutbildningen är att den studerande förvärvar grundläggande färdigheter för att arbeta inom sitt område. Dessutom skapar studierna förutsättningar för utbildning som leder till högre högskoleexamen (TKM) och kontinuerligt lärande. Strukturen för kandidatstudierna De allmänna studierna Studie- och yrkeskunskap (7 sp) och Språk- och mediestudier (1) är obligatoriska studier som är gemensamma för alla och ingår i samtliga kandidatexamina vid Teaterhögskolan. I grundstudierna som är gemensamma för alla vid Institutionen för teaterkonst ingår Historia- och teoristudier (18-20 sp) och Kunskap om och undersökning av scenkonst (10 15 sp). Gemensamma grundstudier skapar en bra grund för samarbete mellan framtida sakkunniga inom olika yrkesområden redan under studietiden. Historieämnena utgör en stor del av teoristudierna för kandidatexamen. Målet för historia- och teoristudierna är att den studerande skapar sig en allmänbild och förståelse för grunderna och historia för sitt yrkesområde. I studierna i teaterhistoria bekantar sig den studerande med allmän västerländsk teaterhistoria i dess huvuddrag. Huvudteman för teaterhistoria är årskursvis den finländska teaterns historia och realistisk teatertradition, teatralisk och rituell teatertradition. Målet för studierna i kunskap om och undersökning av scenkonst är att ge den studerande en helhetsbild och -förståelse av teaterkonstens område och arbetsformer samt lära sig arbetsprinciperna för en kreativ konstnärlig grupp. Ämnesstudierna för varje utbildningsprogram skapar det grundläggande kunnandet inom det egna konstområdet. Ämnesstudierna genomförs förutom studier i det egna ämnet som gemensamma studier. De heltäckande ämnesstudiehelheterna vid Institutionen för teaterkonst är Teatertraditioner och deras tillämpningar (6 15 sp) och Gemensam scen (32 44 sp). Teatertraditioner och deras tillämpningar lär den studerande att förstå sitt yrkes traditioner samt gestalta teaterkonsten som en del i en mer omfattande historisk, samhällelig och kulturell kontext. Den studerande lär sig att undersöka historiska fenomen ur den moderna teaterns perspektiv och använda dem som konstnärligt stimulansmaterial enligt det egna intresset. Studierna i gemensam scen omfattar teaterarbeten som finns i den gemensamma processen. Målet för undervisningen är att avbilda samarbetet mellan olika kunskapsområden som ingår i teaterarbetets verksamhetsförutsättningar och ge förtrogenhet med det egna konstområdets grundläggande frågor i en gemensam konstnärlig-produktiv process. Målet för de gemensamma studierna är att göra den studerande förtrogen med sin egen inlärningsmiljö, dess tankemässiga, funktionella och kollektiva verksamhetssätt. Praxis vid feedback från studerande och bedömning av inlärningen 3
Feedback från studerande om studieavsnitten samlas systematiskt muntligt och skriftligt i samband med kurserna samt anonymt terminsvis genom en elektronisk feedbackenkät vid Institutionen för teaterkonst. Feedbacken utnyttjas vid planering av undervisningen och den behandlas tillsammans vid terminsvisa institutionsmöten. Vid bedömning av inlärningen inskrivs målen för inlärning och därigenom grunderna för bedömning av dessa för att den studerande ska veta vilka kunskaper och färdigheter hans eller hennes studier siktar på. Avsikten med bedömningen är att styra och sporra studierna samt utveckla den studerandes förutsättningar till självbedömning. Bedömningen ska ses som en process där målen, bedömning av hur dessa uppnåtts och uppställandet av nya mål i fråga om en enskild studerande eller grupp utgör ett kontinuum för främjande av inlärning. I detta avseende fungerar en muntlig bedömning bättre än en bedömning med siffror. Den studerande ska själv delta i att sätta upp mål. Egenläraren eller kursansvariga följer framskridandet i studierna och för en konstnärlig och pedagogisk diskussion tillsammans med den studerande. Det är viktigt att känna till den studerandes situation för att bedömningsfeedbacken ska möta den studerandes värld. Utgångspunkten för att ge feedback ska alltid vara sporrande och feedbacken tilltäckligt tydlig och begriplig för den studerande. I studierna i gemensam scen är det viktiga för inlärningen processer som tar sikte på föreställningen där man undersöker iscensättandet av ett gemensamt ämne. Vid uppföljningen av teaterarbetet går man tillsammans med handledande lärare igenom skeden i de studerandes arbetsprocess. Den studerande lär sig att lösa problem med anknytning till processen genom att diskutera och blir medveten om frågeställningar som hänför sig till teaterarbetet. Genom handledande lärares konstruktiva feedback förmår den studerande att bedöma och utveckla sitt eget arbete. Den slutliga feedbacken om teaterarbetena är en processgenomgång där varje studerande för sin egen del bedömer framgångar och utmaningar i processen och sin egen inlärning. Den studerande bedömer sin egen förmåga till interaktivt arbetsgruppsarbete. Vid genomgångarna av den gemensamma scenens föreställningar (Teaterarbete 3, Magisterproduktioner) förmår den studerande analysera föreställningarnas innehåll, form och betydelse. Han eller hon kan reflektera över sitt eget arbete och förmår att ge och ta emot feedback. För att främja studerandes inlärning i undervisningen strävar man efter kontinuerlig bedömning. Utgångspunkten för en kontinuerlig bedömning är samspel mellan läraren och den studerande. Läraren erbjuder inte färdiga modeller och lösningar. Genom att fråga och diskutera stimulerar läraren den studerandes eget tänkande, förstärker dennes förtroende för den egna hör- och observationsförmågan, styr honom eller henne att dra egna slutsatser och ändra sin verksamhet därefter. I den kontinuerliga bedömningen ingår också styrning till självbedömning. Grundläggande tonen i den kontinuerliga bedömningen är positiv. Varje studerande har rätt att uppleva sig själv som en god inlärare. Istället för att leta efter fel betonas vad man redan lärt sig, det nya man lär sig bygger på det kunnande som man nått tidigare. Inlärningen framskrider genom att kontinuerligt sätta upp nya, lämpligt dimensionerade närstående mål för eleven. Kontinuerlig bedömning som genomförts på rätt sätt stöder uppbyggandet av ett gott självförtroende och en positiv självbild. Bevarandet av inlärningsglädjen, realistisk uppfattning av de egna färdigheterna, positiv inställning till det egna konstnärskapet och god självstyrning är tecken på att den kontinuerliga bedömningen genomförts på ett lyckat sätt. Studier utomlands Ett studieavsnitt vid institutionens utländska samarbetshögskola kan inkluderas som en del av examen. Institutionen för teaterkonst rekommenderar att utbytesstudierna placeras i magisterstudierna. Den studerande avtalar om utbytesstudier med professorn, kursansvariga eller egenläraren i samband med upprättandet av den individuella studieplanen. 4
Utbildningsprogrammet för regi och beskrivning av kandidatexamen i teaterkonst Utbildningsprogrammet för regi ger den studerande förutsättningar för kontinuerlig utveckling av den egna konstnärliga särarten och färdigheter för påbyggnadsstudier. Till utbildningens centrala mål hör kontinuerlig utveckling av det konstnärliga uttrycket och synen, fördomsfria idéer samt analytiskt och kritiskt tänkande. Studierna erbjuder kunskaper, färdigheter, arbetssätt med anknytning till utövandet av regissörsyrket och ökar kännedom och behärskning av olika produktionsmodeller samt gör den studerande förtrogen med ett mångsidigt teater- och konstfält. Målet för utbildningen är att den studerande ska få en djup uppfattning om teaterkonstens karaktär, dess historia och nutid och förmår att skapa sina egna ämnen, former, arbetssätt och scenspråk på teaterkonstens ständigt föränderliga fält. Inom utbildningen eftersträvar man en öppen, nyfiken och diskuterande atmosfär och lust att undersöka frågor med anknytning till det egna konstområdet, kulturen och samhället. Målet för examen är att den studerande utvecklas till en professionell som behärskar sitt konstområde och förmår att utveckla det också vidare. En studerande inom utbildningsprogrammet för regi har en ansvarig egenlärare. Egenläraren tillsammans med den studerande upprättar en individuell studieplan (ISP), ser till att göra den studerande förtrogen med praxisen för studiedagboken, följer upp hur studierna framskrider, för en konstnärlig och pedagogisk diskussion tillsammans med den studerande. Målen för och innehållet i kandidatexamen i regi Målet för kandidatexamen är att ge den studerande mångsidiga grundläggande färdigheter för att behärska regi och skapa färdigheter för avläggande av magisterexamen. Den treåriga kandidatexamen i regi består av allmänna studier, grund- och ämnesstudier. Grundstudier är Historia- och teoristudier samt studiehelheterna i Kunskap om och undersökning av scenkonst. Målet för grundstudierna är att den studerande ska tillämpa den kunskap som han eller hon tillägnat sig på sitt eget konstnärliga arbete. Ämnesstudier i kandidatexamen i regi är studiehelheterna i Regi, Dramaturgi, Skådespelarkonst samt Teatertraditioner och deras tillämpningar och Gemensam scen. I studiehelheterna i Regi, Dramaturgi och Skådespelarkonst ingår parallellt med teori arbete på verkstad och därtill hörande demopresentationer i undervisningen. I studierna sätter den studerande sig in i regins betydelse i teaterarbetet inom dess olika delområden och när studierna framskrider fördjupar han eller hon sina kunskaper, färdigheter och konstnärliga färdigheter i sitt eget arbete. Teatertraditionerna och deras tillämpningar består av seminarier och därtill anslutande scenverkstäder med sina demoföreställningar. I studierna fördjupar den studerande tänkande med anknytning till frågor om hur man framträder och att framträda och undersöker de teorier som han eller hon tillägnat sig på scen genom att skapa nya tillämpningar och utveckla sitt eget scentänkande. 5
I examen utgör studierna i Gemensam scen en stor helhet. De består av regisseringar av teaterföreställningar och processer som siktar på dem. I kandidatexamen genomför den studerande tre teaterarbeten, som är regissering av Etyder, Klassiker (avgränsad helhet) och uruppförande av en inhemsk pjäs. Regin görs tillsammans med studerande inom övriga utbildningsprogram. Målet för studierna är att den studerande har förmåga till att arbeta interaktivt i grupp och respektera andra och kan dela sin syn på ett fruktbart och målmedvetet sätt med sin arbetsgrupp både som dess ledare som medlem av denna. Studiehelheten Utexaminering är lärdomsprovet för kandidatexamen. Lärdomsprovet för kandidatexamen är en inlärningsportfolio där den studerande bedömer sin egen utveckling under studierna. Den studerande samlar material till sin inlärningsportfolio genom att föra inlärningsdagbok samt skriva rapporter och göra uppgifter med anknytning till studieavsnitten under hela tiden för kandidatstudierna. Studieväg för kandidatstudier i regi Första studieåret Studierna i regi inleds tillsammans med dramaturg- och skådespelarstuderandena med studieavsnitten Grundseminarium och Rörelse och röst där den studerande gör sig förtrogen med psykofysiska känslo-, impuls-, kontakt-, lyssnande-, uppfattnings-, röst- och rörelseimprovisationsövningar. Övningen sker både ensam och i par- och grupparbeten. Målet för studieavsnitten är att den studerande lär sig arbeta i en interaktiv, kreativ och öppen grupparbetsprocess och förstår människan som en psykofysisk helhet. Grundseminarieavsnittet avslutas med en demoföreställning som görs tillsammans med dramaturg- och skådespelarkonststuderandena. Under sitt första år deltar den studerande i de för flera utbildningsprogram gemensamma studieavsnitten med övriga studerande och gör sig förtrogen med grunderna i yrkets olika delområden. Studieavsnitt är grunder i Dramaturgi, Föreställningsanalys, Drama, Gruppdynamik och Konstnärligt grupparbete samt grunderna i Aristotelisk dramaturgi. I studier som överskrider utbildningsprogrammens gränser bekantar den studerande sig med konstnärsyrkenas gemensamma frågor och orienterar sig om Teaterhögskolans och det egna utbildningsprogrammets mål. Den studerande sätter sig in i en realistisk teatertradition i Teaterhistoria och Tillämpningar inom skådespelarkonstens tradition. Tillsammans med dramaturg- och skådespelarkonststuderandena undersöker och tillämpar den studerande en metod inom skådespelarkonsten, som utvecklats av den ryske skådespelaren, regissören och teaterteoretikern Constantin Stanislavski, i arbetet på en verkstad. Studieavsnittet Grunder i drama som ingår i studierna i dramaturgi bekantar den studerande sig med dramaturgiska grundbegrepp och strukturer och övar sig i att operera med dem genom skrivövningar, diskussioner och föreläsningar i praktiken. Den studerande lär sig identifiera sin egen uttrycksmässiga särart och intressen. Studieavsnitten i pjäs analys skär genom samtliga studier under tre studieår där den studerande övar sig i att läsa pjäser noggrant och kan undersöka förhållandet mellan innehåll och form. Studieavsnitten i regi (Regi 1) är Regiarbetets grunder, Regissering av skådespelare, Regiworkshop och Regissörens konst. Målet för studierna är att den studerande gestaltar regins den grundläggande regelmässighet och förstår regins betydelse i teaterarbetet, kan göra fysiska och konkretisera sina idéer för scenen genom skådespelaren, förmår regissera en scen enligt sin egen tolkning a v sn skriven pjäs och identifierar regissörskonstens dimensioner och möjligheter genom att möta professionella inom området och analys av deras föreställningar. Parallellt med teori ingår i studierna workshopar och demoföreställningar i anslutning till dessa samt konstnärsbesök. Samtliga ovan nämnda studier för med sig färdigheter för det första regiarbetet. Studieavsnittet Gemensam scen under det första året är Teaterarbete 1, som är Regi av etyder. En etyd görs tillsammans med dramaturg- och skådespelarstuderande. Regissering av en etyd föregås av scenworkshop och regiplanering. Målet för Teaterarbete 1 är att den studerande kan fungera som en interaktiv ledare för en 6
arbetsgruppsprocess, kan göra sina konstnärliga idéer begripliga för andra och löser processer kreativt och fördomsfritt genom sin syn tillsammans med de andra i arbetsgruppen. Andra studieåret I studierna under det andra året gör den studerande sig förtrogen med den teatrala teatertraditionen i Teaterhistoria och Teatertraditionens tillämpningar. I Seminariet om teatral teater sätter man sig in i teorier av Bertolt Brechts eller någon annan person som gjort teatral teater och bekantar sig med deras nuvarande uttrycksformer inom scenkonst. I Scenverkstaden närmar sig den studerande tillsammans med dramaturgoch skådespelarstuderande teorier ur dagens perspektiv. Målet för studieavsnittet är att den studerande testar den teatrala teaterns utgångspunkter på scenen och utvecklar sina egna tillämpningar, uttrycksformer och scentänkande utifrån teorier. Scenverkstadsavsnittet avslutas med en demoföreställning som görs med dramaturg- och skådespelarstuderande. I teoristudierna och studieavsnitten om Kunskap om scenkonst gör den studerande sig förtrogen med Konsthistoria, Konstfilosofi, Musikteori och Grunder i koreografi. Studieavsnitten i regi (Regi 2) är Regissering av skådespelare, Regissörens konst, Konstnärlig förhandsplanering och Arbete som regissörs assistent. I studierna i Regissering av skådespelare och Konstnärens konst utvecklar den studerande sin förmåga att kommunicera med skådespelaren för att göra sitt tema synligt i sätten att spela och framställa och utvidga sin uppfattning om att göra teaterkonst genom att bekanta sig med regissörer som har inflytande inom yrkesfältet, deras konstnärliga utgångspunkter och sätt att arbeta. Han eller hon både granskar och bedömer sitt eget tänkande om konstskapande genom dem. Underlaget för studieavsnittet Konstnärlig förhandsplanering är Grunder i konstnärligt grupparbete under den första årskursen. Studierna bedrivs tillsammans med dramaturg-, scenograf-, dräktplanerar-, ljus- och ljudplanerarstuderande. Studieavsnittet ger färdigheter till en öppen, interaktiv planeringsprocess som är kollektiv och respekterar andra när man söker gemensam syn på en given pjästext. Den studerande förstår betydelsen av den konstnärliga planeringens olika delområden vid skapandet av scenspråk. Studieavsnittet Konstnärlig förhandsplanering avslutas med demoföreställningar som gjorts utifrån arbetsplaner. Det första och andra årets grund- och ämnesstudier skapar färdigheter för den andra regin. Studieavsnittet Gemensam scen för registuderande under det andra året är Teaterarbete 2, som är regissering av en klassiker. Den studerande regisserar en helhet som avgränsats till en föreställning av en klassisk pjäs som han eller hon har valt. Klassikern görs tillsammans med skådespelarkonst-, scenograf-, dräktplanerar-, ljus- och ljudplanerarstuderande. Regissering av en klassiker föregås av förhandsplanering av en klassiker. Målet för Teaterarbete 2 är att den studerande förmår bygga upp en gemensam syn utifrån sin egen tolkning med alla i arbetsgruppen. Den studerande lär sig ge konstruktiv feedback till arbetsgruppen i processen och förmår bedöma och ändra tyngdpunkter för regin genom den förståelse som övning för med sig. Seminariet om Författare-regissör och i scenverkstaden under det andra studieårets vårtermin behandlas förhållandet mellan pjäsen och regin och frågor i anslutning till detta. I centrum finns ämne, struktur och undersökning av förhållandet mellan föreställningen och det skrivna verket. I scenverkstaden lär den studerande sig att identifiera särdragen i olika texter tillsammans med dramaturg- och skådespelarkonststuderande. Dessa studier är vägar mot det tredje studieårets Teaterarbete 3. Det andra studieåret avslutas med studieavsnittet Arbete som regissörs assistent, som fortsätter under tredje studieårets hösttermin. Den studerande fördjupar sin uppfattning om teaterkonsten genom att bekanta sig med de konstnärliga utgångspunkterna, arbetsmetoderna och scenspråket hos en regissör som han eller hon har valt ut. Tredje studieåret I studierna under det tredje året sätter den studerande sig in i den rituella teaterns tradition i såväl Teaterhistoria som i Teatertraditionens tillämpningar. Målet för studieavsnitten är att den studerande förmår 7
specificera utgångspunkter för den rituella teatern och bedöma dess uttrycksformer i nutiden samt skapa egna tillämpningar i scenverkstaden. Samarbetet författare-regissör som siktar på Teaterarbete 3 fortsätter långsiktigt under hela höstterminen i form av gemensamma möten och diskussioner för studerande och avslutas med samläsning av pjästexter med skådespelarkonststuderande. Under Specialkursen i drama och dramaturgi sätter den studerande sig in i ett särskilt ämne eller tema i dramaturgi eller teaterteori och fördjupar sina kunskaper och färdigheter i de ämnen som behandlas. Studieavsnitten i regi (Regi 3) är Arbete som regissörs assistent, Regissörens konst, Regiworkshop och Specialområde i regi. Målet för studieavsnitten är att fördjupa den studerandes kunskaper, färdigheter och konstnärliga färdigheter. Detta sker med hjälp av praktik, regiutkast som görs under workshopen och deras bedömningar samt genom att sätta sig in i regins specialområden i övningssituationen, såsom under studieavsnittet Ljus och ljud som motspelare. Studieavsnittet för Gemensam scen för registuderande under det tredje året är Teaterarbete 3, som är Uruppförande av en inhemsk pjäs. Regin föregås av konstnärlig förhandsplanering tillsammans med scenograf-, dräktplanerar-, ljus- och ljudplanerarstuderande. Målet är att den studerande hittar en personlig kontaktyta till världen där en dramaturgstuderande skrivit en pjästext och förmår förmedla sitt sätt att närma sig för planeringsarbetsgruppen med vilken han eller hon bygger upp en gemensam syn som plan för föreställningen. I övningsprocessen tillämpar och utvecklar den studerande strukturerade idéer med hela sin arbetsgrupp och tar ansvaret för att leda och det konstnärliga ansvaret som hör till regissören. Målet för Teaterarbete 3 är att den studerande förmår regissera en föreställning där ett personligt scenspråk, som skapats ur en gemensam syn, blir synligt. Lärdomsprovet för kandidatexamen består av en inlärningsportfolio och dess presentation. I inlärningsportfolion granskar och bedömer den studerande sin egen utveckling som teaterkonstnär. Kandidatexamens struktur inom utbildningsprogrammet för regi 2010 2015 STUDIEAVSNITT Årskull 1 Årskull 2 Årskull 3 Totalt Studie- och yrkeskunskap 3 1 2 6 Individuell handledning 1 1 1 Introduktion till studierna 2 Arbetslivsorientering 1 Språk- och mediestudier 4 6 1 11 Språkstudier (svenska, engelska) 3 5 Informations- och medietekniska 1 1 1 studier Historia- och teoristudier 5 9 6 20 Filmhistoria 2 Inledning till konstfilosofi 2 Musikteori 1 2 2 Den finländska teaterns historia 2 Konsthistoria 2 Teaterhistoria 2 3 2 Kunskap om och undersökning av scenkonst 11 1 3 15 Aristotelisk dramaturgi 2 Grunder i dramaturgi 2 8
Grunderna i föreställningsanalys 3 Grunder i koreografi 2 Grunder i gruppdynamik 1 Grunder i konstnärligt grupparbete 1 Artistskap och världsbild 1 1 1 Grunderna i att gestalta rummet 1 Regi 1 9 9 Regiarbetets grunder 3 Regissering av en skådespelare 1 Seminarium om regissörens konst 1 Regiworkshop 4 Regi 2 16 16 Konstnärlig förhandsplanering 6 Seminarium om regissörens konst 1 Regissering av en skådespelare 2 Arbete som regissörs assistent 7 Regi 3 10 10 Arbete som regissörs assistent 3 Regiworkshop 4 Specialområde i regi 2 Seminarium om regissörens konst 1 Studier i dramaturgi 5 2 6 13 Grunder i drama 1 3 Specialkurser i drama och dramaturgi 4 Pjäsanalys 2 2 2 Studier i skådespelarkonst 12 2 1 15 Fysiskt uttryck 1 1 Improvisation 1 Rörelse och röst 5 Musik och sång 1 1 2 Grundseminarium 4 Teatertraditioner och deras 1 7 7 15 tillämpningar Tillämpningar inom skådespelarkonstens tradition 1 1 1 Teatrala teaterkonstens 6 tillämpningar Rituella teaterkonstens 6 tillämpningar Gemensam scen 10 16 18 44 Genomgång av föreställningen 1 1 1 Teaterarbete 1: Etyder 9 Teaterarbete 2: Klassiker 12 Teaterarbete 3: Uruppförande av 3 17 en inhemsk pjäs Utexaminering 0 0 6 6 Lärdomsprov för kandidatexamen 6 Mognadsprov 0 60 60 60 180 9
ALLMÄNNA STUDIER 17 sp STUDIE- OCH YRKESKUNSKAP 6 sp Individuell handledning Den studerande kan planera sina egna studier självständigt och bygga upp en meningsfull helhet av sin examen. Den studerande kan självständigt söka information också i utbildningsutbudet för övriga utbildningsprogram och universitet. Den studerande kan bedöma sin egen inlärning. Genom att föra inlärningsdagbok förmår den studerande aktivt bygga upp sin egen uppfattning om saker som studeras och utfört arbete samt kan bedöma sin egen inlärning. Han eller hon har en helhetsbild av vad som ska studeras och förstår studiernas betydelse för sig själv och sin framtid. I de diskussioner som den studerande fört med sin egenlärare reflekterar han eller hon över sin inlärning, presenterar sin inlärningsdagbok samt upprättar en individuell studieplan för kandidatexamen (ISP), som granskas årligen. Introduktion till studierna Efter studieavsnittet är den studerande väl förtrogen med universitetet, sitt eget utbildningsområde och dess undervisningsplan. Den studerande kan beskriva olika delområden inom teater- och danskonsten samt gestalta sin egen verksamhet i en social, konstnärlig process. Introduktion till arbetslivet Efter studieavsnittet kan den studerande använda grundläggande kunskaper och färdigheter för praxis med anknytning till arbetslivet och utvecklande av de egna arbetslivsfärdigheterna. SPRÅK- OCH MEDIESTUDIER 1 Språkstudier: EAPS 1: English for Academic & Professional Skills: Reading, Writing & Spoken Communication The aim of the course is for students to activate and develop all-round skills in the academic and professional English of their field and to gain confidence to communicate in situations relevant to their studies and professional life. The intention is that students improve their ability to - understand general and academic spoken language, extract information and identify viewpoints - discuss academic topics, presenting ideas and opinions - read and understand academic texts and extract information - write clear and structured texts using the vocabulary of their field - communicate more fluently, clearly, spontaneously and accurately - take responsibility for their own learning, through active engagement and self-evaluation. Språkstudier: EAPS 2: English for Academic & Professional Skills: Presentation Skills 10
The aim of the course is to provide a forum for the discussion of academic & professional topics structured around the giving of presentations by participants. The intention is that students improve their ability to - discuss a wide variety of academic & professional topics - communicate more fluently, clearly, and spontaneously - give professional presentations - learn a variety of discussion and presentation skills. Muntlig och skriftlig färdighet i det andra inhemska språket, svenska Efter kursen har studenterna sådana muntliga och skriftliga färdigheter i svenska som de behöver i studierna och i yrkeslivet inom det egna fackområdet. Kunskaperna är på den nivå som krävs av offentligt anställda enligt lagen 424/2003 och förordningen 481/2003. IKT 0 0-kurs i informationsteknik Den studerande efter genomfört studieavsnitt: - känner till användartillstånden och användarkoderna för Teaterhögskolans IT-system - kan logga in i datorn och använda e-post, Weboodi och Intranätet - känner till datasäkerhetsfrågorna när det gäller användarkoder och säkerhetskopiering - känner till grundläggande information om hur man använder biblioteket och kan skaffa ett bibliotekskort. IKT 1 Informationsteknikens grunder Den studerande efter genomfört studieavsnitt: - behärskar baskunskaper i informationsteknik och informationssökning som är nödvändiga i studierna - känner till datorns funktionsprinciper - klarar av normal datoranvändning: känner till grundläggande uppgifter om tekniken bakom datasäkerhet samt datasäkerhetsfrågor med anknytning till skräppost och virus. Han/hon känner även till olika lagringsmedier. - känner till de viktigaste kontorsprogrammen (Word, Excel, PowerPoint) och kan grundprinciperna för hur de används. Den studerande i fråga om informationssökning: - behärskar grundläggande principer för bibliotekets materialdatabaser - kan läsa sökresultat och lokalisera det sökta materialet - kan reservera material och förnya sina lån. IKT 2 Datateknik i presentationer Den studerande efter genomfört studieavsnitt: - besitter grundläggande kunskaper om hur man använder de vanligaste bild-, ljud- och videofilerna och programmen - kan utnyttja nätet i studierna (läromedel) och sin egen yrkeskunskap i marknadsföring - känner till upphovsrättigheterna i webbmiljö och vid presentationer - behärskar grunderna i hur man behandlar ljud och rörliga bilder - känner till de upphovsrättsliga reglerna för redigering av ljud och bild - kan utnyttja social media. IKT 3 Informationssökning, utvärdering och användning Den studerande efter genomfört studieavsnitt: 11
- kan använda olika informationskällor mångsidigt och effektivt i både sitt yrke och lärdomsprov på universitetsnivå - kan definiera sitt informationsbehov och planera informationssökningen - känner till olika sätt att söka information och kanaler för informationssökning - kan använda det öppna nätet som informationskälla - kan utvärdera sökresultat med hjälp av källkritik - känner till upphovsrättsliga frågor och referenspraxis med anknytning till skrivandet av en avhandling. GRUNDSTUDIER I TEATERKONST 35 sp HISTORIA- OCH TEORISTUDIER 20 sp Filmhistoria Den studerande identifierar filmkonstens särart och får en uppfattning om berättelsemetoder, bildligt uttryck och skådespelarkonst. Inledning till konstfilosofi Efter genomfört studieavsnitt förstår den studerande grundläggande frågor inom konsten och konstfilosofin om konstens karaktär och betydelse, konstverkets synlighet, uttryck och form. Musikteori 5 sp Den studerande efter studieavsnittet: - känner till notation och grunderna i tonträffning och kan utnyttja dessa. - förstår notbilden som spelande musik - kan särskilja musikverkets formtänkande - identifierar dramaturgiska strukturer i ett verk - förstår musikens många lika betydelser och möjligheter i samkonstverk. Konsthistoria Efter studieavsnittet kan den studerande identifiera konstens olika stilperioder, centrala verk och konstnärer. Den finländska teaterns historia Efter genomfört studieavsnitt förväntas den studerande kunna: - identifiera den finländska teaterns historiska särdrag i förhållande till teatern i det övriga Europa - räkna upp centrala påverkare i den finländska teaterhistorian och deras resultat - identifiera olika teateruppfattningar och ideologier i den finländska teaterns historia - specificera centrala verk inom den finländska pjäslitteraturen Teaterhistoria 1 Efter genomfört studieavsnitt förväntas den studerande kunna: 12
- identifiera realismens olika former och uttryckssätt inom drama och teater - räkna upp centrala utvecklare och förnyare inom den realistiska teatertraditionen - specificera utgångspunkter för den samhälleliga och psykologiska teateruppfattningen - specificera de mest betydelsefulla verken inom den realistiska pjäslitteraturen - bedöma uttrycksformer inom den nutida realismen i förhållande till realismens tradition Teaterhistoria 2 Efter genomfört studieavsnitt förväntas den studerande kunna: - identifiera den teatraliska teaterns olika former och uttrycksmedel i drama och teater under olika tider - räkna upp centrala påverkare och förnyare inom den teatraliska teatern - specificera utgångspunkter för den teatraliska teateruppfattningen - specificera de mest betydelsefulla representanterna för den öppna dramaformen - bedöma den teatraliska teaterns nuvarande uttrycksformer i förhållande till traditionen Teaterhistoria 3 Efter genomfört studieavsnitt förväntas den studerande kunna: - identifiera olika former av teater som betonar händelsen och publikens dimension/rituella former av teater och deras uttrycksmedel i drama och teater under olika tider - räkna upp centrala utvecklare och förnyare för dessa teatertraditioner - specificera utgångspunkterna för en teateruppfattning som betonar föreställningshändelsen och ritualen - specificera de mest betydelsefulla verken inom drama som utnyttjar rituella medel - bedöma fenomen i dagens teater i förhållande till den rituella teaterns tradition KUNSKAP OM OCH UNDERSÖKNING AV SCENKONST 15 sp Aristotelisk dramaturgi Efter genomfört studieavsnitt förväntas den studerande kunna: - definiera grundbegreppen inom den aristoteliska dramaturgin - specificera tragedins karaktär och världsbild i det antika Grekland - bedöma kritiskt ställningen för Aristoteles tragediuppfattning som ett universellt mål genom att berätta Grunder i dramaturgi Den studerande efter genomfört studieavsnitt: - känner till de centrala grundbegreppen inom drama och dramaturgi - identifierar dramaturgiska modeller och ideal och deras tillämpningar under olika tidsperioder - kan arbeta utifrån gemensamma grundbegrepp med studerande från olika utbildningsprogram. Grunderna i föreställningsanalys - Den studerande känner till centrala begrepp och frågeställningar inom föreställningsanalys (performance studies): vad är föreställningsanalys, föreställning, ritual, lek eller spel, performativitet, att föreställa, föreställningsprocess samt globala föreställningar. Den studerande förstår hur han eller hon med hjälp av föreställningsforskning på ett kreativt sätt kan granska olika livsfenomen och frågor med anknytning till föreställningen. Grunder i koreografi 13
Den studerande förmår att ur den nutida koreografin läsa dess historiska särdrag, förstå olika sätt för hur koreografins förhållande till världen byggs upp samt hitta synvinklar på möjligheterna mellan koreografi och regissörs-dramaturgarbete. Grunder i gruppdynamik Den studerande identifierar saker och olika stilar med anknytning till auktoritetsställningen vid grupphandledning. Den studerande blir medveten om sitt eget sätt att vara i växelverkan och kontakt samt sina egna styrkor och utvecklingspoäng som gruppledare och medlem av gruppen. Grunder i konstnärligt grupparbete Den studerande förmår arbeta i arbetsgrupper. Artistskap och världsbild Den studerande förstår teaterkonstens verksamhet och aktörer samt det kreativa arbetets regelmässigheter. Han eller hon identifierar särdragen i att arbeta som konstnär. Han eller hon förmår delta i en diskussion om konst eller innehållet i att verka som konstnär. Grunderna i att gestalta rummet Den studerande får en uppfattning om grunderna i scenografiskt rumstänkande, förstår de funktionella möjligheterna för platsen och rummet och kan behandla grundstrukturella faktorer för rummet i förhållande till den subjektiva erfarenheten. ÄMNESSTUDIER REGI 1 9 sp Regiarbetets grunder - Den studerande gestaltar regins grundläggande regelmässigheter och förstår regiarbetets betydelse i teaterarbetet - förstår regissörens konstnärsidentitet - behärskar regissörens arbetsledaruppgifter - behärskar grunder i regiplanering - identifierar olika modeller och idéer med anknytning till regiplanering - behärskar grundläggande saker i regissering av skådespelare - gestaltar delfaktorerna i helheten Regissering av en skådespelare 14
- Den studerande gestaltar grunderna i regissering av skådespelare i praktiken - Kan kommunicera interaktivt med skådespelaren - Kan se skådespelaren på scen och greppa impulserna från scenen - Kan göra fysiska och konkretisera sina idéer på scenen genom skådespelaren Regiworkshop 4 sp - Den studerande förmår regissera en scen av en skriven pjäs enligt sin egen tolkning - fördjupar sin uppfattning om regissering av en skådespelare - förmår analysera betydelsen av en scen i sin helhet - övar sig i att identifiera sin egen särart som regissör - kan bedöma innehåll och tyngdpunkter i utkast till scener som övriga studerande regisserat Seminarium om regissörens konst - Den studerande fördjupar sin uppfattning om karaktären av teaterregissörens arbete - identifierar regissörskonstens dimensioner och möjligheter - utvidgar sin uppfattning om att göra konst REGI 2 16 sp Konstnärlig förhandsplanering 6 sp - Den studerande kan gestalta en pjästext som föreställningsplan med scenograf-, dräktplanerar-, ljus- och design- och dramaturgstuderande - har förmåga till samspel för att hitta gemensamma lösningar i en arbetsgrupp - förstår betydelsen av den konstnärliga planeringens olika delområden vid planering av en föreställning samt nödvändigheten av samspel mellan delområdena - har förmåga till en öppen, interaktiv arbetsgruppsprocess med respekt för andra - gestalta dramaturgins betydelse som en struktur som skapar en föreställning Seminarium om regissörens konst - Den studerande fördjupar sin uppfattning om karaktären av teaterregissörens arbete - identifierar regissörskonstens dimensioner och möjligheter - utvidgar sin uppfattning om att göra konst Regissering av en skådespelare - Den studerande gestaltar grunderna i regissering av skådespelare i praktiken - kan kommunicera med skådespelaren interaktivt - Kan se skådespelaren på scen och greppa impulserna från scenen - Kan göra fysiska och konkretisera sina idéer på scenen genom skådespelaren Arbete som regissörs assistent 7 sp 15
- Den studerande förstår en yrkeskollegas arbetssätt - förmår bedöma sin egen teateruppfattning genom det konstnärliga arbetet hos en professionell regissör som han eller hon har valt ut - förstår regissörens produktiva ansvar vid produktionen av en föreställning vid en yrkesteater - förmår konstruktivt granska och bedöma en professionell regissörs arbetsmetoder och konstnärliga handstil REGI 3 10 sp Arbete som regissörs assistent - Den studerande förstår en yrkeskollegas arbetssätt - förmår bedöma sin egen teateruppfattning genom det konstnärliga arbetet hos en professionell regissör som han eller hon har valt ut - förstår regissörens produktiva ansvar vid produktionen av en föreställning vid en yrkesteater - förmår konstruktivt granska och bedöma en professionell regissörs arbetsmetoder och konstnärliga handstil Regiworkshop 4 sp - Den studerande förmår regissera en scen av en skriven pjäs enligt sin egen tolkning - fördjupar sin uppfattning om regissering av en skådespelare - förmår analysera betydelsen av en scen i sin helhet - övar sig i att identifiera sin egen särart som regissör - kan bedöma innehåll och tyngdpunkter i utkastscener som övriga studerande regisserat Specialområde i regi Den studerande kan tillämpa metoder som han eller hon har lärt sig på specialområdeskurserna på sitt eget arbete. Seminarium om regissörens konst - Den studerande fördjupar sin uppfattning om karaktären av teaterregissörens arbete - identifierar regissörskonstens dimensioner och möjligheter - utvidgar sin uppfattning om att göra konst STUDIER I DRAMATURGI 1 Grunder i drama 1 - Den studerande får en uppfattning av att skriva drama och grunderna i dramateori och kan tillämpa den i praktiken. - Han eller hon gestaltar utgångspunkter för den dramatiska situationen, scenen och dialogskrivande. Specialkurser i drama och dramaturgi 16
4 sp - Den studerande har genom de teman som behandlats under specialkurserna uppnått en bredare och djupare behärskning av kunskaper och färdigheter. - Den studerande har satt sig in i en noggrant specificerad, utmanande speciell fråga inom drama eller dramaturgi. - Han eller hon lär sig att ställa atypiska frågeställningar och utmana sin egen förståelse för dramaturgi och drama. Uppfattningen om det egna förhållandet till traditionen och ansvaret för att förnya den förstärks. Pjäsanalys 6 sp - Den studerande bekantar sig mångsidigt med dramalitteratur, bildar sig en uppfattning om särdragen i behandlade tidsperioder, författare och språket - identifierar pjäslitteraturens olika inriktningar - förstår att det finns många slags analysmodeller för drama - klarar av att undersöka förhållandet mellan innehåll och form - övar sig i att läsa pjäser noggrant och motivera sina iakttagelser och synvinklar både skriftligt och muntligt - förmår att tillämpa en dramaturgisk begreppsapparat i sitt eget tänkande och läsa olika pjäser och tillämpa begreppen - verbalisera och motivera sina egna iakttagelser. STUDIER I SKÅDESPELARKONST 14 sp Fysiskt uttryck - Den studerandes resurser för att orka med studierna ökar. - Den studerande bekantar sig med olika kroppsliga metoder som stöder hans eller hennes helhetsbetonade välbefinnande och främjar hans eller hennes kroppsmedvetande, självkännedom samt uttrycksförmåga. - Den studerande känner till olika praxis som stöder sambandet mellan kropp och sinne och kan tillämpa dem i sitt eget konstnärliga arbete. Improvisation - Den studerande uppfattar elementen med anknytning till en enkel improviserad situation. - Han eller hon identifierar inverkan av förkastande eller godkännande i den kreativa processen och identifierar idéer och kan fortsätta dessa. - Han eller hon förmår improvisera med en annan skådespelare en situation där man kan identifiera vem, vad och var de är. Den studerande kan producera improviserat tal och rörelse under givna förhållanden. Rörelse och röst 5 sp Som avslutning på perioden förväntas den studerande kunna - identifiera den fysiska övningen under studieavsnittet som någonting som innehåller flera parallella processer - utveckla uthållighets- och konditionsegenskaper med hjälp av målmedveten övning 17
- genomföra verksamhetshelheter som kräver fysiska grundläggande färdigheter och förenar grunderna i den fysiska och ljudmässiga uttrycksformen - rikta energi utåt och framåt samt producera fritt ljud - sträva efter aktiv avslappning, ur muskelarbetets synvinkel ändamålsenligt psykofysiologiskt arbetssätt samt som grund för både rörelse- och ljudmässig uttrycksform - jämföra begrepp för upplevd och uppmätt kondition och det område av fysisk information som dessa täcker på basis av övningarna under avsnittet - identifiera begrepp för uttrycksämnen och hantera grundläggande arbetsformer - räkna upp gemensamma mål för uttrycksämnen genom det fysiska arbete som utförts under avsnittet - gestalta preliminärt grundstrukturen i den egna kroppsbilden Musik och sång 4 sp - Den studerande finner sin egen röst och vågar uttrycka sig själv med musikens och sångens medel. - Han eller hon förstår musikens strukturelement. - Den studerande sätter sig in i sätten att använda människorösten, producerade ljud och musiken. - Den studerande identifierar sin musikalitet och vågar arbeta på ett kreativt sätt med musik och röstanvändning samt tillämpa sitt kunnande i det egna konstnärliga arbetet. Grundseminarium 1 4 sp - Den studerande vågar ge sig i kast att öva ensam och tillsammans med andra. - Han eller hon kan undersöka uppkomsten av känslouttrycket i olika kreativa utrymmen. - Den studerande kan sätten att behålla kontakten och att göra tanken och känslan mer fysisk - Den studerande kan uppfatta överensstämmelser mellan regissörens, skådespelarens och dramaturgens arbete. TEATERTRADITIONER OCH DERAS TILLÄMPNINGAR 15 sp Skådespelarkonstens traditionella tillämpningar 1-3 - Den studerande identifierar teatertraditionens centrala metoder och övningar i scenarbetet - tolka det egna scentänkandets förhållande till traditionen. Teatrala teaterkonstens tillämpningar 6 sp - Den studerande förstår den teatrala teaterkonstens fundamentala skillnader i förhållande till realismens tradition - kan tillämpa kursens centrala begrepp och verktyg i det egna teaterarbetet - ser djupare samspelet mellan konsten och samhället. Rituella teaterkonstens tillämpningar 6 sp - Den studerande känner till den rituella teaterkonstens historia och nutida former sam - kan tillämpa det tänkande han eller hon lärt sig från den i det egna arbetet. 18
GEMENSAM SCEN 4 Genomgång av föreställningar Efter genomfört studieavsnitt förmår den studerande: - se föreställningar och analysera dem - diskutera föreställningens innehåll, form och betydelser - reflektera över det egna arbetet kollektivt - ge och ta emot feedback Teaterarbete 1: Etyder 9 sp Produktionsklassificering D Teaterarbete 1 innehåller textworkshop för dramaturgstuderande, beredande scenverkstad i samarbete med dramaturg-, skådespelarkonst- och registuderande, regissering av regiplanering hos studerande, skrivande av etyder, regissering eller rollarbete samt uppföljning av och feedback för processen. Scenverkstad för etyder - Den studerande lär sig identifiera särarten hos olika slags texter genom scenen. Regiplanering av etyder Den studerande förmår utarbeta en regiplan för en hel föreställning kan svara på centrala grundläggande frågor innan övningarna börjar förmår undersöka grundligt det material som ska regisseras och på det sätt som varje material förutsätter kan besätta texten med roller och planera för iscensättningen centrala visuella element Regissering av etyder - gestaltar helheten av en småskalig föreställning - kan leda en arbetsgrupp - kan bygga sceniska situationer utifrån textmaterialet - kan förmedla sin syn till skådespelaren Teaterarbete 2: Klassiker 1 Produktionsklassificering C Teaterarbete 2 innehåller förhandsplanering, regi och rollarbete samt uppföljning av och feedback på processen. Förhandsplanering av klassiker - Den studerande kan tillämpa på och utveckla kunskaperna i studieavsnittet konstnärlig förhandsplanering för det egna tänkandet och de egna arbetssätten - förmår dela sin egen syn på ett fruktbart och målmedvetet sätt med planeringsarbetsgruppen och kan fungera som ledare för den - förstår de olika delområdenas betydelse vid skapandet av föreställningens helhet - gestaltar strukturen i den klassiska föreställning han eller hon har valt och inser sambandet mellan dess form och innehåll - förmår göra en scen av pjäsens helhet - kan besätta rollerna i pjäsen och motivera detta Regissering av en klassiker - Den studerande förmår tillsammans med alla i arbetsgruppen bygga upp en gemensam syn där lösningar med anknytning till helheten av föreställningen av klassikern stöder tolkningen 19
- kan tillämpa och utveckla idéer som gestaltats vid förhandsplaneringen under övningsprocessen med sin arbetsgrupp - har förmåga till kreativt samspel med skådespelarna - förmår regissera föreställningen visionärt - kan ge konstruktiv feedback - kan bedöma och förändra dramaturgins tyngdpunkter ledd av den förståelse som övningen för med sig Teaterarbete 3: Uruppförande av en inhemsk pjäs 20 sp Produktionsklassificering B Teaterarbete 3 innehåller författar-regissörssamarbete, den beredande scenverkstadens dramaturgi, skådespelararbetet och regin i samarbete mellan studerande, förhandsplanering för registuderande och skrivande av en inhemsk pjäs, regi eller rollarbete samt uppföljning av och feedback på processen. Författare-regissörssamarbete Den studerande förstår möjligheterna med arbetspar Den studerande skapar kontaktyta med ett framtida dramaturgarbetspar Scenverkstad den studerande lär sig identifiera särdrag hos olika texter genom scenen Förhandsplanering av uruppförandet av en inhemsk pjäs den studerande hittar en personlig kontaktyta till pjästextens värld och förmår utifrån denna bygga upp en plan till föreställning kan förmedla sitt personliga sätt att närma sig för planeringsarbetsgruppen och därefter smälta sätten att närma sig för planerarna för de olika delområdena för att betjäna helheten förstår regiplanens betydelse som sammanställare av planeringsarbetet och förmedlare av regissörens sätt att närma sig för den övriga arbetsgruppen Regissering av uruppförandet av en inhemsk pjäs - Den studerande kan tillämpa och utveckla idéer som gestaltats vid förhandsplaneringen inom övningsprocessen med arbetsgruppen - behärskar regisseringen av en omfattande föreställningshelhet - förmår regissera en föreställning ur vilken framgår ett personligt scenspråk som utgår från ens syn - kan ge arbetsgruppen feedback under övningsprocessen på ett sätt som för övningen framåt och slutligen lyser upp tänkandet synligt från scenen - kan ta det konstnärliga och arbetsledande ansvaret samt det produktiva ansvaret som ankommer på regissören för hela kvällens föreställning UTEXAMINERING 6 sp Anvisningen om lärdomsprovet och mognadsprovet har samlats i Teaterhögskolans anvisning om lärdomsprovet. Lärdomsprov 05-OXZ10 6 sp Lärdomsprovet för kandidatexamen består av en inlärningsportfolio och presentationen av denna. Den studerande begrundar och differentierar sin inlärningsprocess i de treåriga kandidatstudierna i teaterkonst och placerar den i teaterkonstens aktuella referensramar. Inlärningsportfolion sammanställs utifrån den studerandes inlärningsdagbok. Den är en reflexion över den egna utvecklingen i fri form med betoning på det konstnärliga. Den studerande efter genomfört studieavsnitt: 20