Omstä llningsbehov i hänteringen äv ensämkommände bärn

Omstä llningsbehov i hänteringen äv ensämkommände bärn Rapport 2016-11-01 Alingsås kommun, Socialförvaltningen, 441 81 ALINGSÅS Besöksadress: Sidenvägen 7 D Telefon: 0322-61 60 00, Fax: 0322-195 88 socialnamnden@alingsas.se,www.alingsas.se

Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Förändrade förutsättningar... 4 2.1 Minskade volymer av ensamkommande barn... 4 2.2 Nya ersättningsnivåer... 4 3 Konsekvenser av förändrade förutsättningar... 5 3.1 Ekonomi... 5 3.2 Medarbetare... 5 3.3 Lokaler för HVB och stödboenden... 6 4 Nuvarande hantering av EKB... 6 5 Omställning för att hantera EKB 2017-2019... 6 5.1 Omställning medarbetare... 6 5.1.1 Myndighetsutövning... 6 5.1.2 Utförarsidan... 7 5.2 Omställning boendeformer... 8 5.3 Möjliga boendealternativ i egen regi... 8 5.3.1 Alternativ 1: Flertalet ungdomar i stödboende... 9 5.3.2 Alternativ 2: Dubbelbeläggning i befintliga lokaler... 10 5.3.2 Alternativ 3: Stora boenden... 10 6 Slutsatser... 11 2

1 Bakgrund Alingsås kommun utmärkte sig under flyktingkrisen 2015 med att klara av att hantera det stora antalet nyanlända barn och unga utan vårdnadshavare (fortsatt i texten benämnda EKB) på hemmaplan genom att snabbt öppna nya boenden. Under det stora mottagandet hösten och vintern 2015/2016 satte Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) och Socialstyrelsen sina tidigare krav på personalens kompetens på undantag. Motiveringen till detta var att kommunerna snabbt behövde få in personal i stora volymer och tillgängligheten av adekvat utbildad personal var låg. Alingsås kommun hade vid denna tidpunkt en låg förberedelse för ett mottagande av EKB av historiskt sett ojämförbara volymer. Resultatet blev att sex kommunala asylboenden startade i snabb takt och bemannades av personal som i relativt hög utsträckning inte motsvarade IVO:s krav. Under året byggdes även en ny enhet upp inom IFO och utökades med 13 socialsekreterare för att utreda behoven hos de ensamkommande ungdomarna samt familjehemsplaceringar för dessa. Sedan dess har prognosen och det faktiska inflödet av ensamkommande barn minskat kraftigt. Utifrån den prognos förvaltningen gjort räknar vi med en minskning om 40-50 EKB och kommer då landa på under 100 EKB den första januari 2018. Minskningen beror främst på att många fyller 18 fram till januari 2018 och där kommer det stora flertalet att räknas som vuxna och återgå till Migrationsverket (MiV) för alternativ placering. Under sommaren och hösten 2016 fastslogs regeringens remissförslag om sänkta ersättningsnivåer för kommunens mottagande av EKB, vilket innebär att nivåerna för ersättning sänks med ca 35 procent. Den nya ersättningen utgår från och med 1 juli 2017. I denna rapport redogörs för förväntade effekter av minskade volymer av ensamkommande barn samt de nya ersättningsnivåerna. Vidare ges förslag på hur nämnden och förvaltningen kan ställa om verksamheten utifrån nya förutsättningar. 3

2 Förändrade förutsättningar 2.1 Minskade volymer av ensamkommande barn Migrationsverket (MiV) har efter hand skrivit ner sina prognoser för ensamkommande barn. Antalet prognosticerade anvisningar till Alingsås har därför minskat. Dessutom har Alingsås, på grund av det stora antalet betalda tomplatser i avtalen mellan MiV och kommuner, fått färre än sin andel. Bedömningen är att antalet barn under 2017 kan sjunka till 94 stycken. Antal EKB 2014 2015 2016 Summa 2017 Antal barn till 28 130 4 Alingsås Prognos 10 (4 hittills) 10 Bedömd möjlig Ca 6 Ca 58 avgång (18 åringar) TOTALT 158 142 (prognos) 94 (prognos) Antalet asylsökande barn som uppnår 18 års ålder under 2016 och 2017 är stort. Det handlar om totalt mer än 60 barn. Dessutom kan ytterligare några få sin uppgivna ålder uppskriven av MiV. Hittills har i stort sett alla återlämnats till MiV, då deras asylansökningar fortfarande inte är avgjorda. Med de långa handläggningstiderna bedöms detta förhållande bestå till halvårsskiftet 2017. Antalet 18-åringar med uppehållstillstånd bedöms vara fortsatt lågt. Majoriteten ensamkommande barn är afghaner och återvändandeavtal har nu tecknats med Afghanistan, både på EU-nivå och med Sverige. Det finns anledning att tro att många kommer att bli avvisade. År 2015 kom 41 564 asylsökande från Afghanistan till Sverige. Av dem var 23 480 ensamkommande barn. Av de totalt 22 330 asylsökande som kommit till och med september i år är 2 417 från Afghanistan. Volymen barn bedöms kunna minska med så många som närmare 50 till slutet av 2017. Det i sig innebär ett stort behov av omställning. 2.2 Nya ersättningsnivåer Sänkningen av ersättningsnivåer träder i kraft vid halvårsskiftet. Från det datumet nedgår ersättningen från staten med ca 35 %, räknat på helår. Första halvåret gäller alltså nuvarande ersättningssystem. Nuvarande ersättning för utredning och uppföljning slås samman med ersättning till gode män och andra ersättningar, vilket gör att ersättning för denna del i praktiken halveras. Dygnsersättningarna är dock den avgörande delen. 4

Ersättning idag Ersättning från 1 juli 2017 EKB Asyl 1900 kr /dygn Under 18 år 1350/dygn Ålder 18-21 år 1350/dygn (enbart vid LVU eller SoL- beslut om fortsatt vårdbehov) EKB PUT 1 Faktiska kostnader Under 18 år 1350 /dygn Ålder 18-21 år 750 /dygn EKB Stödboende 1000 kr /dygn Under 18 år 1350 /dygn Ålder 18-21 750 /dygn (PUT) Familjehem Faktiska kostnader 1350 kr /dygn 3 Konsekvenser av förändrade förutsättningar Förändrade förutsättningar får framförallt konsekvenser för ekonomi och medarbetare, men även nuvarande lokaler för HVB och stödboenden påverkas. 3.1 Ekonomi Det är inte säkert att förvaltningen kan disponera medel från fonden för ensamkommande barn under verksamhetsåret 2017. Det innebär att det överskott som eventuellt genereras första halvåret 2017, innan ersättningsnivåerna sänks, inte kan tas i anspråk det andra halvåret vilket behövs för att hantera kostnader i samband med omställningen. För speciella ändamål eller kostnader finns möjligheten att återsöka medel antingen från Migrationsverket eller från de statliga medel som hanteras av kommunledningskontoret. Det finns dock ingen självklarhet i att ansökningarna får ett för förvaltningen positivt utfall samt att antal EKB vi kan återsöka medel för minskar. Varje familjehemplacerat barn/ungdom genererar en intäkt om 486 tkr/år. Kostnaderna uppgår till mindre än hälften av intäkten. Det innebär att överskottet för nuvarande antal familjehemsplacerade barn är ca 12 miljoner varav ungefär hälften behövs för att täcka kostnaderna för myndighetsutövningen. De övrigt överskjutande medlen kommer sannolikt gå åt för att täcka andra kostnader för ensamkommande barn. 3.2 Medarbetare Omställning av personal behöver göras. Personalminskning måste göras både inom myndighetsutövningen och inom utförarsidan på grund av minskade volymer och sänkt ersättning. Men även kompetens- och utbildningsnivån bland personalen måste höjas på grund av IVO:s och Socialstyrelsens striktare kompetenskrav, vilket innebär att en högre andel personal behöver eftergymnasial utbildning än vad som är fallet 1 PUT= Permanent uppehållstillstånd 5

idag. Det behövs minst 50% med eftergymnasial utbildning och 50% med gymnasieutbildning. 3.3 Lokaler för HVB och stödboenden Utifrån minskade volymer och förändrade ersättningsnivåer är det nödvändigt att se över lokalinnehavet. I flera fall är bindningstiden lång. Därför bör även andra användningsområden för nuvarande lokaler övervägas. 4 Nuvarande hantering av EKB Alingsås kommun har fem öppna boenden med totalt 61 HVB-platser, se bild nedan. Utöver detta har kommunen 50 familjehemsplatser. Familjehem är den ekonomiskt mest hållbara placeringsformen för EKB. Strävan är att upprätthålla nuvarande antal familjehemsplatser även framgent. 5 Omställning för att hantera EKB 2017-2019 5.1 Omställning medarbetare 5.1.1 Myndighetsutövning Idag har Placeringsenheten 13 tjänster för ensamkommande barn. Minskningen av antalet EKB beräknas primärt vara bland de som bor på HVB, vi räknar med att bibehålla nivån av EKB i familjehem. Beräkningen är att personalbehovet den första januari 2017 kommer att vara: - fyra socialsekreterare som arbetar med EKB som bor på HVB. De fyra handläggarna kommer då ha 17 ärenden per handläggare. Eftersom det handlar om beräkningar där osäkerheten är stor så bedöms 17 vara ett rimligt antal. - två barnsekreterare för EKB som var och en kommer att ha 17 ärenden på sina tjänster och de kommer då kunna ta några fler barn på sina tjänster om inflödet av EKB till familjehem skulle bli större. 6

- två familjehemssekreterare som arbetar mot EKB. - En förste socialsekreterartjänst riktad mot EKB. - En socialadministratör på 75 procent behöver rekryteras, för att avlasta familjehemssekreterarna genom att ta hand om en del av den omfattande administration som familjehemsverksamheten genererar. Det handlar om att hjälpa till med registrering av nya familjehem, skriva avtal, följa upp ekonomin mm samt att ge familjehemssekreterarna utrymme att rekrytera familjehem och handleda familjehem mot EKB på ett tillfredställande sätt. Nuvarande bemanning 6 utredande socialsekreterare 3 barnsekreterare 3 familjehemssekreterare 1 förste socialsekreterare 1 socialadministratör 0,75 Socialadministratör totalt 13 medarbetare Bemanning 2017 4 utredande socialsekreterare 2 barnsekreterare 2 familjehemssekreterare 1 förste socialsekreterare 0,75 Socialadministratör totalt 9 medarbetare De kompetenser som blir tillgängliga inom myndighetsutövningen, kan omfördelas till andra enheter inom förvaltningen. Kostnaden för IFO gällande personal som jobbar med EKB beräknas till ungefär 5,8 miljoner kronor. Överskottet för familjehemsverksamheten är drygt 12 miljoner vilket således med god marginal finansierar myndighetsutövningen om nuvarande nivå om 50 barn kan bibehållas. Eftersom det kommer vara en succesiv minskning av socialsekreterare som arbetar mot HVB behöver neddragningarna också ske succesivt. 5.1.2 Utförarsidan För utförarsidan kommer ett antal omplaceringar att behöva ske. Alla kommer inte att kunna hanteras inom egen förvaltning. Bedömningen är dock att många kommer kunna erbjudas alternativa tjänster inom andra verksamheter. I detta avseende är det av vikt att måna om arbetsgivarmärket. Chefer behöver komma närmare verksamheten och därför tas arbetsledarledet bort. För att säkra den fortsatta kvalitetsutvecklingen i verksamheterna och anpassa EKBorganisationen till övrig utförarverksamhet inom förvaltningen, införs stödpedagogtjänster. Till varje enhetschef kopplas en stödpedagog. För att samordna och effektivisera hanteringen av korttidsrekrytering och schemaläggning inrättas en tjänst som administrativ samordnare. IVO har en skyldighet att genomföra minst två inspektioner per år på HVBverksamheterna och har hittills genomfört ett besök på varje verksamhet. IVO har signalerat att de kommer att göra striktare bedömningar redan 2017. 2 Mot bakgrund av detta måste Alingsås kommun ställa om sina HVB-verksamheter när det gäller kompetens och utbildningsnivå på personalen för att undvika viten samt stängning av 2 Vid tidpunkt för denna skrivelse så har ett beslut inkommit, avseende Tuvebo asylboende. I detta beslut framgår att kommunen har brustit i vissa delar av utförandet men att IVO väljer att inte avkräva ytterligare insatser till följd av de extraordinära omständigheter som rådde vid öppnandet av boendet. 7

verksamheter. Baspersonalen i sin helhet måste bestå av medarbetare som har en tvåårig eftergymnasial utbildning med inriktning mot socialt arbete, socialpedagogik eller beteendevetenskap. I dagsläget har 14 procent relevant eftergymnasial utbildning. Det kortsiktigta målet är att ställa om så att 50 procent nås innan 2017 års slut. Detta är avstämt med IVO och anses vara tillräckligt som ett kortsiktigt mål. Detta ökar på antalet personer som behöver ställas om. 5.2 Omställning boendeformer För att anpassa verksamheten till de nya ersättningsnivåerna från Migrationsverket och minskningen av antal ensamkommande, behöver verksamheten gå mot betydligt färre antal platser på HVB och inrättande av stödboende. Stödboendeformen kräver en lägre grad av tillsyn än HVB därför behövs en lägre bemanning sett i antal årsarbetare per ungdom. För att anpassa verksamheten till de nya ersättningsnivåerna krävs boenden, inklusive samverkande stödboenden, med minst 16-18 platser och verksamheten behöver minska antalet boenden totalt. Strävan är att upprätthålla nuvarande antal familjehemsplatser (50) även framgent. Då återstår 44 barn, varav ca 10 som i IFO:s bedömning kan vara mogna för stödboende under 2017. Ytterligare 5 bör kunna flyttas från andra liknande boenden, på köpta platser. Vi måste utgå från att några, med speciella behov, ges helt annan placering. I praktiken skulle det innebära ett behov av ca 30 platser i HVB. Det ska betonas att detta gäller i slutet av 2017. Av de ungdomar som bor på HVB kommer ca 10 vara aktuella för stödboende. Idag har vi 9 ungdomar som redan bor under stödboendeliknande former och 5 av dem skulle vi kanske kunna flytta till egna stödboenden. Totalt antal EKB Varav i familjehem Varav i egna HVB Varav stödboende Varav externa platser 2015, dec 2016, dec 2017, dec 158 142 94 54 47 50 63 58 25 0 9 annan regi 15 41 28 4 tyngre behov 5.3 Möjliga boendealternativ i egen regi Förvaltningen har identifierat tre huvudsakliga inriktningar på boendealternativ i egen regi som möjliggör verkställande inom de nya ekonomiska förutsättningarna. Antalet platser totalt behöver successivt minska under 2017. 8

5.3.1 Alternativ 1: Flertalet ungdomar i stödboende Vid en beläggning om 10 platser inne på HVB-boendet samt 8 platser ute i stödboende krävs en bemanning om 10 årsarbetare i grundbemanning. Vid en ersättning om 1350kr/ ungdom och dygn beräknas verksamheten få ett resultat på +893 t kr per år vid full beläggning. Antal belagda Intäkter Kostnader Resultat platser/år 18 8 869 500 kr 7 975 629 kr 893 871 kr 17 8 376 750 kr 7 938 029 kr 438 721 kr 16 7 884 000 kr 7 900 429 kr -16 429 kr 15 7 391 250 kr 7 862 829 kr -471 579 kr Fördelar Alternativet ger möjlighet till en god översikt över ungdomarna boende inne på HVB-hemmet. Ungdomarna erbjuds egna rum vilket värnar om deras integritet samt minskar risken för konflikter på boendet. Verksamheten tar större hänsyn till och kan anpassas efter individens behov genom att de ungdomar som är redo för ett mer självständigt boende bereds plats på stödboende. Verksamheten följer IVO:s riktlinjer och minimerar risk för vite. Verksamheten klarar ett eventuellt nytt stort inflöde av nya ungdomar. Nackdelar Beroende på volym kan ett nytt hvb-hem behövas samt flertalet stödboenden. Ekonomiskt mindre hållbart vid volymförändringar, alternativet klarar 1-2 tomplatser per helår. Ca 30 procent av ungdomarna behöver kunna bo ute i stödboenden vilket det idag saknas underlag för enligt IFO:s bedömningar 9

5.3.2 Alternativ 2: Dubbelbeläggning i befintliga lokaler Vid en beläggning om 14 platser inne på HVB-boendet samt fyra platser ute i stödboende krävs en grundbemanning om 9,5 årsarbetare. Bemanningen är förutsatt att nätterna bemannas med en vaken natt tjänst samt att nattpatrullen finns att tillgå. Antal belagda Intäkter Kostnader Resultat platser/år 18 8 869 500 kr 7 702 194 kr 1 167 306 kr 17 8 376 750 kr 7 664 594 kr 712 156 kr 16 7 884 000 kr 7 626 994 kr 257 006 kr 15 7 391 250 kr 7 589 394 kr -198 144 kr Fördelar Bra överblick över ungdomarna Vi använder befintliga lokaler Klarar en minskad prognos av inflöde av ungdomar. Nackdelar Ekonomiskt mindre hållbart vid volymförändringar, alternativet klarar 1-2 tomplatser per helår. Följer inte IVO:s rekommendationer och riskerar kritik och vite särskilt om kraven skärps vilket är rimligt att förvänta sig på sikt. Trångboddhet, vilket kan leda till att ungdomarna söker sig ut från boendet. Större risk för konflikter. För få stödboendeplatser, vilket kan hämma utvecklingen för de som är i behov av en mer självständig boendeform 5.3.2 Alternativ 3: Stora boenden Vid en beläggning om 20 platser inne på HVB-boende krävs en bemanning om 11,5 årsarbetare i grundbemanning. Bemanningen är beräknad på en vaken natt tjänst samt en sovande jourtjänst. Vid en ersättning om 1350kr/ ungdom och dygn beräknas verksamheten få ett resultat på +1 337 tkr per år vid full beläggning. Antal belagda Intäkter Kostnader Resultat platser/år 20 9 855 000 kr 8 417 509 kr 1 437 491 kr 19 9 362 250 kr 8 379 909 kr 982 341 kr 18 8 869 500 kr 8 342 309 kr 527 191 kr 17 8 376 750 kr 8 304 709 kr 72 041 kr Fördelar Ger en mer flexibel verksamhet i såväl planering av insatser som bemanning Är mer ekonomiskt hållbart vid tomplatser Möjliggör enkelrum och värnar den enskildes integritet. Nackdelar Svårare att få en god överblick vid stora lokaler. Det stora antalet ungdomar kan skapa grupperingar och konflikter 10

Svårare att se till varje individ Tillgäng till så stora lokaler finns inte idag, möjligen mot slutet av 2017 För få stödboendeplatser, vilket kan hämma utvecklingen för de som är i behov av en mer självständig boendeform 6 Slutsatser Planering och bedömda alternativ utgår från att hanteringen av ensamkommande barn ska finansieras av den ersättning som utgår från staten. I nuläget finns inte lokaler för att få ut så många ungdomar i stödboende som behövs för en ekonomiskt hållbar verksamhet utifrån de förändrade ersättningsnivåerna. Det finns inte heller tillräckligt många ungdomar som bedöms kunna bo i stödboende för att klara ekonomisk hållbarhet. Utifrån rådande omständigheter föreslår förvaltningen att arbetet framöver riktas in på alternativ 2 som beskrivs i rapporten dvs. med en hög grad dubbelbeläggning. Detta alternativ innebär dock risk för kvalitetssänkning och kritik från IVO. För att klara tillräckligt snabba anpassningar av verksamheten föreslår förvaltningen att förvaltningschefen delegeras beslut om ingång i och/eller avveckling av nya lokaler och boenden. Socialförvaltningen Susanne Åhman Förvaltningschef 11