Ä N G E L H O L M S K O M M U N Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 010
Samtliga foton är tagna av elever på ohn Bauergymnasiet. Framsida /Foto: Mathilda Lassnack an- Inge Hansson/ Foto: osefin Andersson Åsa Herbst /Foto: osefin Andersson Omvärld & befolkning /Foto: Liza Nilsson Kommunstyrelsen / Foto: Emma Bengtsson Tekniska nämnden / Foto: Lina Kempe Barn- och utbildningsnämnden / Foto: Louize Dunmar Socialnämnden / Foto: Anna Lundblad Andersson Kultur- och fritidsnämnden /Foto: Liza Nilsson Byggnadsnämnden /Foto: Mathilda Lassnack Byggnadsnämnden 2/ Foto: Louize Dunmar Miljönämnden / Foto: Anna Olofsson Miljönämnden 2 / Foto: Mikaela Bjarve Räddningsnämnden / Foto: Daniel Lindecrantz Räddningsnämnden 2/ Foto: osefin Andersson Tekniska nämnden - avfall/ Foto: Evelina Gunnarsson Räkenskaper / Foto: eanette Friman
INNEH ÅLLSFÖ RTECK NIN G INLEDNING 2-5 - Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2 - Kommundirektören har ordet 3 - Fakta om Ängelholm 4 FÖ RVALTNIN GSB ER ÄTTELS E 7-27 V ER KSA M HETSB ER ÄTTELS E 29-69 - Kommunstyrelsen 29 - Barn- och utbildningsnämnden 33 - Byggnadsnämnden 39 - Kultur- och fritidsnämnden 43 - Miljönämnden 47 - Räddningsnämnden 51 - Socialnämnden 55 - Tekniska nämnden 61 - Tekniska nämnden, avfallshantering 65 - Tekniska nämnden, VA 66 - Kommunfullmäktige och övriga nämnder 68 RÄKENSKAPER 71-89 Kommun - Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning 71 - Noter 73 Skattefinansierad verksamhet - Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning 83 Avfallshantering - Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning 85 Vatten- och avloppsverk -Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning och noter 86 Drift- och investeringsredovisning - Driftsredovisning i sammandrag 90 - Investeringsredovisning 91 R ED OV ISNIN GSPR IN CIPER 92 R EV ISIO N SB ER ÄTTELS E 93
KOMMUN- STYRELSENS ORDFÖRANDE Hur jag minns 2010 Det mest påtagliga var att verksamheterna kontinuerligt har fortsatt att utvecklas från en redan hög nivå. Den kris som präglade 2009 orsakade självklart en oro kring de ekonomiska förutsättningarna även inför 2010 men vi kan konstatera att beslutet att lägga en försiktig budget utan stora marginaler var helt rätt. Tack vare större skatteintäkter har det ekonomiska resultatet blivit bättre än förväntat. 2010 var också ett år med en bra befolkningsökning. Målet på 150 nya invånare infriades med råge. Visst innebär en befolkningsökning större krav och åtaganden på den kommunala servicen, men vi har klarat åtagandet bra. Vilka var de viktigaste händelserna under året? En viktig händelse var att Klippankorset vid Rebbelberga trafikplats byggdes om till en bra rondell och dessutom förskönades med en lergök. Skolombyggnaden på Tofta blev färdig och under hösten påbörjades nya ombyggnader av Nyhemsskolan och Strövelstorps skola. En publik idrottshall byggdes, Kungsgårdshallen, som nyligen är invigd och blir hemvist för framför allt volleybollen och innebandyn. Centrumutvecklingen fortskred med ny belysning som orsakat många diskussioner men uppskattas av de allra flesta. För att på sikt ytterligare stärka ungdomars grundkunskaper har vi lagt särskild ambition på projektet Läsa-skrivaräkna. För att alla barn skall ha förutsättningar att klara grundskolan med bra betyg krävs tidig träning och det sker i våra för- och grundskolor. Aktivitet förebygger och Mentor, är ytterligare exempel på projekt som stärker våra unga. I det förstnämnda ges extra gymnastik för femteklassare i samarbete med idrottsklubbar. I Mentor får unga högstadieelever en vuxen handledare. ag är själv en av dessa. Under 2010 har vi möjliggjort för kommuninvånare som är 75 år fyllda att åka gratis med Skånetrafiken. Möjligheten är både uppskattad och väl utnyttjad och skall så småningom utvärderas. Vår omsorg om äldre fick toppbetyg i den kommunjämförelse som presenterades 2010. Nu har vi haft bra utvärderingar flera år i rad. Vilka är de största utmaningarna framöver? En av de största utmaningarna de närmaste åren är att åstadkomma de förstärkningar i trafiksystemet som behövs. En leverantör kommer att utses för uppförande och drift av Ängelholms badhus inom Hälsostaden och arbetet med att flytta Ängelholms idrottsplats till området vid Lindab arena skall påbörjas. Vi skall också fortsätta vårt långsiktiga arbete med kvalitet och valfrihet inom vård, omsorg och skola. Avslutningsvis Avslutningsvis vill jag, liksom tidigare år, tacka kommunens alla medarbetare i såväl förvaltningar som dotterbolag för årets goda arbetsinsatser. ag vill också tacka alla dem som ger sin tid i ideellt arbete i många olika organisationer. Ni är många och finns för ungdomar, äldre och för handikappade. Mycket ideellt arbete läggs också ner på att göra livet lite roligare och mer njutbart för oss andra genom fester, teater och andra kulturevenemang, utställningar och mässsor. Vi utgör alla tillsammans en del i den helhet som är Ängelholms kommun. Åsa Herbst Kommunstyrelsens ordförande 2
KOMMUN- DIREKTÖREN 2010 blev ett bra år med god service åt Ängelholmarna. En förutsättning för detta är det starka engagemang som finns bland medarbetarna. ag vill passa på att tacka er alla för ett bra arbete. År 2010 var det första året då vi tog i bruk vår gemensamma styrmodell Ratten. Samtliga arbetsplatser ska ha upprättat en verksamhetsplan där mål och värdegrund preciserats för att sedan kunna följas upp under året. ag vill i detta sammanhang lyfta fram vår värdegrund Öppenhet Omtanke Handlingskraft. Tre ledstjärnor som vi ska bära med oss när vi genomför servicen oavsett vad vi arbetar med. En ny medborgarenkät har genomförts. Resultatet blev fortsatt hög nöjdhet bland invånarna. Nöjd-medborgarindex uppgick till 73 mot 64 i jämförelsekommunerna. Det totala värdet blev dock ej högre i år än vid tidigare mätning, vilket vi hade hoppats på. Även en medarbetarenkät har genomförts i samarbete med Örkelljunga och Bjuvs kommuner. Resultatet var överlag positivt. Förbättringsområdena är bättre information, större fokus på frågor kring arbetsmiljö och arbetsplatsträffar samt öka medarbetarnas kunskap och insikt om lönekriterierna. Nedan redovisas några viktiga händelser under 2010. Listan är inte uttömmande eller i någon särskild prioriteringsordning. Å-sikten, ett system för synpunktshantering där medborgarna kan tycka till har införts Vision 2020 Kraftsamling Ängelholm, ett samarbete mellan kommunen, näringslivet, föreningar och andra partners har påbörjats under året. Samverkan i Skåne Nordväst utvecklas alltmer. Ett exempel på detta är bildandet av Helsingborg Business Region (HBR). Här ska frågor kring näringsliv, besöksnäring m m samordnas. Arbetet med att utveckla nya Ängelholms Näringsliv AB fortgår efter sammanslagningen av gamla ÄNAB, Turistföreningen och Cityföreningen. Beslut har tagits att satsa på att utveckla e-tjänster, dels i syfte att förbättra servicen för Ängelholmarna, dels att öka effektiviteten. Ett bostadsförsörjningsprogram för åren 2011-2014 har upprättats Upphandingsprocessen avseende nytt badhus inom sjukhusområdet har påbörjats. Vinnande förslag utses under våren 2011. Kommunen ska inte äga eller driva badet utan endast hyra in sig i vissa funktioner. Ledarforum har genomförts för samtliga chefer med personalansvar. Två gånger om året genomförs halvdagsseminarier med intressanta ämnen och föredrag. Nytt kommunledningskontor inrättades fr om 2010-02- 01. Ekonomi- och personalenheten slogs samman. En ny enhet för samhällsplanering och utveckling inrättades, bl a för att öka fokus på den strategiska planeringen och utvecklingen. Nytt system för ärendehantering, Evolution har införts, vilket förenklat våra rutiner. Nytt beslutsstödsystem har tagits i bruk där man enkelt kan söka information när det gäller ekonomi och personal, allt från helheten ner till enskild faktura eller lönepost. Sjukfrånvaron är nere på rekordlåga nivåer. Fokus på riskgrupper och ett medvetet arbete har lagt grunden för detta. Ängelholm ska fortsätta att utveckla servicen, bl a genom ett starkt medborgar- och brukarfokus. Ett exempel på detta är uppdraget att utreda möjligheterna att organisera en gemensam kundtjänst. Tanken är att 70 procent av ärendena per mail, telefon eller besök ska lösas utifrån konceptet en väg in. Det är mycket på gång just nu. Vi har en spännande tid framför oss! an-inge Hansson Kommundirektör 3
Fakta om Ängelholm VART GICK SKATTEPENGARNA? så här får kommunen sina intäkter Belopp, tkr Procent Skatteintäkter 1 309 711 64 Generella statsbidrag och utjämning 318 448 15 Avgifter och ersättningar som kommunen får för tillhandahållen service 287 764 14 Riktade statsbidrag till olika verksamheter 115 084 6 Finansiella intäkter 24 463 1 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Avgifter och ersättningar som kommunen får för tillhandahållen service Riktade statsbidrag till olika verksamheter Finansiella intäkter 4...och 100 kr i skatt till kommunen användes under 2010 så här Vård och omsorg: äldre och personer med funktionsnedsättning Grundskola och förskoleklass Gymnasieskola och vuxenutbildning Inkomster Förskola Individ- och familjeomsorg Årets överskott Gator, vägar och parker Idrotts- och fritidsanläggningar och annan fritidsverksamhet Skolbarnsomsorg Bibliotek och annan kulturverksamhet Räddningstjänst Politisk verksamhet Fysisk och teknisk planering Kulturskola Miljö och hälsoskydd Övrig verksamhet 33,36 kr 21,62 kr 10,68 kr 9,89 kr 5,02 kr 3,27 kr 2,75 kr 2,36 kr 1,82 kr 1,65 kr 1,52 kr 1,46 kr 0,78 kr 0,61 kr 0,56 kr 2,65 kr
Fa kta o m Ä n g e lh o lm FEM ÅR I SAMMANDRAG År 2010 2009 2008 2007 2006 Allmänt Antal invånare 31/12 39 394 39 083 38 854 38 749 38 682 - årlig förändring 311 229 105 67 335 Kommunal skattesats, % 19,04 19,04 19,04 19,04 19,04 Resultat Skatteintäkter inkl. generella statsbidrag och utjämning, mnkr 1 600,9 1 513,3 1 491,7 1 429,5 1 351,5 Verksamhetens nettokostnader, mnkr 1 566,3 1 490,0 1 461,8 1 397,8 1 315,1 Budgetavvikelse, mnkr - styrelse och nämnder, skattefinansierat 8,2 5,8 4,8 7,9 8,9 - driftbudget totalt 42,4 6,4 42,5 47,3 48,2 Årets resultat kommunen, mnkr 55,1 31,1 45,3 49,3 49,8 Årets resultat koncernen, mnkr 49,6 35,2 58,6 61,0 56,3 Balans Nettoinvesteringar, mnkr 173,6 123,7 237,5 124,5 48,1 Tillgångar, mnkr 2 104,0 2 059,5 1 927,4 1 860,1 1 743,0 - per invånare, kr 53 409 52 695 49 608 48 005 45 062 Avsättningar och skulder, mnkr 1 068,6 1 079,3 978,3 956,3 662,3 - per invånare, kr 27 127 27 616 25 181 24 680 17 124 Eget kapital, mnkr 1 035,4 980,2 949,1 903,8 1 080,7 - per invånare, kr 26 283 25 081 24 427 23 325 27 938 Soliditet inkl. ansvarsförbindelse, % 44 41 40 40 43 Borgensåtagande, mnkr 1 009 992 1 123 1 150 1 084 - per invånare, kr 25 620 25 385 28 912 29 667 28 034 Personal Personalkostnader, mnkr 1 044 1 020 1 024 968 933 Antal anställda 2 949 2 957 3 108 3 151 3 236 ORGANISATION Kommunfullmäktige Revision AB Ängelholmshem Ägs till 99,9 procent av kommunen AB Munkaljungbybyggen Ägs till 100,0 procent av kommunen Sockerbruket 11 AB Ägs till 100,0 procent av kommunen Övriga bolag NSR AB Ägs till 16,0 procent av kommunen Ängelholms näringsliv AB Ägs till 14,0 procent av kommunen Arenabolaget i Ängelholm AB Ägs till 10,6 procent av kommunen Mandatfördelning fullmäktige Val 2010 Val 2006 Moderaterna 20 21 Socialdemokraterna 13 13 Centerpartiet 4 4 Engelholmspartiet 4 - Sverigedemokraterna 4 2 Folkpartiet 2 2 Kristdemokraterna 2 4 Miljöpartiet 2 2 SPI - 2 Vänsterpartiet - 1 Totalt 51 mandat Valberedning Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Byggnadsnämnd Valberedning Kultur- och fritidsnämnd Miljönämnd Valberedning Räddningsnämnd Socialnämnd Teknisk Valberedning nämnd Valberedning Övriga nämnder Valnämnd Överförmyndarnämnd Krisledningsnämnd Kommunledningskontor Barn- och utbildningsförvaltning Stadsarkitektkontor Kultur- och fritidsförvaltning Miljökontor Räddningstjänst Socialförvaltning Tekniskt kontor Kommunledningskontor 5
6
Förvaltningsberättelse OMVÄRLD, BEFOLKNING OCH ARBETSMARKNAD Samhällsekonomisk utveckling Informationen i detta avsnitt är hämtad ur skriften Makronytt 1/2011 från Sveriges Kommuner och Landsting, februari 2011. Världsekonomin har fortsatt att stärkas efter den djupaste nedgången i modern tid. Det är liksom tidigare främst de asiatiska ekonomierna som svarar för tillväxten i den globala ekonomin. Men också från väst kommer indikationer på bättre fart. I USA växte BNP med cirka 3 procent i årstakt det fjärde kvartalet. Antalet arbetstillfällen förväntas öka, men oron för den höga långtidsarbetslösheten och den skakiga husmarknaden kvarstår. Europa hämmas av skuldproblem, men bilden är tudelad med en betydligt bättre situation i norra Europa än i den södra. Förutom den svenska ekonomin har den tyska visat på styrka. Tyskland har till skillnad från övriga länder i mycket liten utsträckning drabbats av ökad arbetslöshet i samband med krisen. Södra Europa präglas starkt av den kraftiga budgetsanering som pågår och PIIGS-ländernas BNP faller eller ligger kring noll i år. Tillväxten i Euroområdet beräknas sammantaget bli 1,5-2 procent. Den svenska ekonomin har återhämtat sig mycket snabbt. BNP steg i fjol med över 5 procent. Det är den största ökningen ett enskilt år sedan 1970. Hela produktionsraset i samband med finanskrisen har därmed återhämtats. Återhämtningen i världshandeln har inneburit att den svenska exporten har ökat mycket kraftigt. Normaliserade förhållanden på de finansiella marknaderna och en ökad tillgång på krediter har bidragit till en liknande uppåtriktad rekyl för investeringarna. Inte minst bostadsinvesteringarna har under det senaste året ökat kraftigt. Till exportens och investeringarnas starka tillväxt ska läggas att också hushållens konsumtionsutgifter har utvecklats förhållandevis väl. Såväl hushållens som företagens framtidsförväntningar är ytterligt positiva. Konjunkturinstitutet tillkännager i sin senaste barometerundersökning att konfidensindikatorn för näringslivet stigit så mycket att den nu ligger på sin högsta nivå någonsin. Den starka sysselsättningsuppgången som inleddes sista kvartalet 2009 höll i sig också under fjärde kvartalet 2010. Antalet arbetade timmar är nu i nivå med den föregående toppen andra kvartalet 2008. Antalet sysselsatta är dock fortfarande något färre än den tidigare toppen, det saknas fortfarande drygt 20 000 sysselsatta. Olika indikatorer pekar på en fortsatt förbättring på arbetsmarknaden. Antalet varsel är tillbaka på relativt låga nivåer, antalet nyanmälda lediga platser är nu fler än för ett år sedan och företagens bedömning av den framtida sysselsättningen är mycket positiv. Befolkning och välfärd Vid utgången av 2010 uppgick antalet invånare i Ängelholms kommun till 39 394. Folkmängden ökade under år 2010 med 311 personer vilket är mer än året innan då ökningen uppgick till 224 personer. Ökningen överensstämmer väl med det mål som kommunstyrelsen fastställt på minst 150 invånare per år. Den genomsnittliga ökningen under den senaste 20-årsperioden ligger på drygt 260 personer per år. Befolkningsökningen i kommunen under år 2010 motsvarar 0,8 %, vilket kan jämföras med den totala ökningen i Skåne län på 1,0 %. I landet som helhet ökade befolkningen med 0,8 %. Befolkningsutveckling 1970-2010 40 000 35 000 30 000 25 000 1970 1980 1990 2000 2010 7
Förvaltningsberättelse Nedanstående tabell visar befolkningsutvecklingen i kommunens olika församlingar. Efter Ängelholm har Barkåkra och Munka-Ljungby flest invånare. Tätort 2007 2008 2009 2010 Ängelholm 20 578 20 734 20 767 21 060 Munka Ljungby 5 264 5 214 5 293 5 262 Strövelstorp 3 021 2 998 3 024 3 053 Barkåkra 6 544 6 531 5 539 6 544 Hjärnarp-Tåstarp 3 342 3 377 3 460 3 475 Totalt 38 749 38 854 39 083 39 394 Under 2010 föddes 426 barn medan antalet avlidna uppgick till 420 personer. Födelseöverskottet, det vill säga att antalet födda överstiger antalet avlidna, uppgår därmed till 6 personer. Även flyttnettot är positivt med drygt 300 personer. Under året flyttade knappt 2.000 personer till kommunen och knappt 1.700 från kommunen. Kommunen har en något äldre befolkning än riket. Medelåldern i kommunen är 43,1 år, medan rikets medelålder är 41,1 år. 28,4 procent av befolkningen är i åldern 0-24 år vilket kan jämföras med rikets 29,9 procent. 21,1 procent är 65 år eller äldre medan motsvarande siffra för riket är 18,5 procent. Ett mått på välfärd är det så kallade ohälsotalet. Ohälsan mäts i antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldern 16-64 år. Dagar med sjuklön från arbetsgivare ingår inte i ohälsotalet. I förhållande till förra året har ohälsan minskat. Ohälsan är lägre i Ängelholm (27,9 dagar) än i Skåne (29,0 dagar) och i riket (29,5 dagar). Generellt är ohälsan högre för kvinnor än för män. I ålderskategorin under 19 år är ohälsotalet för Ängelholm höge än för Skåne och riket och i kategorierna 20-29 samt 30-39 ligger talet högre i Ängelholm än för Skåne men lägre än för riket. I övriga kategorier ligger ohälsotalet i Ängelholm lägre än både Skåne och riket. Vid jämförelse av ohälsotalet sedan 2003 kan konstateras att i ålderskategorin 30-39 år har det varit lägre i Ängelholm än för Skåne och riket. Dock bryts den trenden 2010. I ålderskategorin 20-29 år har Ängelholms ohälsotal legat högre än för Skåne och under vissa år också högre än för riket. För ålderskategorin under 19 år är ohälsotalet högre under 2008 och 2010 i Ängelholm än både Skåne och riket. Ett annat väsentligt mått i sammanhanget är brottsligheten, som också är kopplad till människors upplevda trygghet. Brottsligheten i Ängelholm är relativt låg både i förhållande till övriga Skåne och till riket. Antalet anmälda brott i kommunen minskade mellan 2009 och 2010 med 8 procent. I Skåne och riket har också antalet anmälda brott minskat med 4 respektive 3 procent. Antalet anmälda brott per 100 000 invånare är i Ängelholm 10 048, i Skåne 16 689 och i riket 14 542. Näringsliv och sysselsättning Ängelholm är en kommun tydligt präglad av små och medelstora företag, vilket understryks av det faktum att endast ca 500 av de totalt ca 4 000 företagen i kommunen har fler än fyra anställda. Sett till branschtillhörighet finns flest företag inom jord- och skogsbruk följt av handel, verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (d.v.s. mindre konsultföretag inom tjänstesektorn) samt bygg- och fastighetsverksamhet. Ser man enbart till kommunens ca 1 500 aktiebolag återfinns flest företag inom handel följt av bygg- och fastighetsverksamhet och verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik. Flest sysselsatta finns inom vård- och omsorg, transport, handel samt tillverkning och utbildning. Sett till antal anställda i kommunen är Ängelholms kommun och Region Skåne (Ängelholms Sjukhus) största arbetsgivare. Flera stora företag med säte i Ängelholm har nationell och internationell verksamhet. De fem största, sett till det totala antalet anställda, är SITA Sverige AB, Swerock AB, HemoCue AB, Gullbergs Kontorscenter och MVB Syd AB. Kommunen är också säte för flera välkända företagsvarumärken som exempelvis Koenigsegg Automotive AB och Prisjakt Sverige AB. Vid årsskiftet 2010/2011 var andelen öppet arbetslösa i Ängelholms kommun 3,8 procent vilket är en minskning med 0,6 procent i förhållande till samma period föregående år. Motsvarande siffror för Skåne är 4,1 (minskning med 0,4) och för riket 3,6 (minskning med 0,8). Ungdomsarbetslösheten i åldern 18-24 år uppgår till 4,7 procent, en minskning med 1,0 procent sedan föregående år. Motsvarande siffror för Skåne är 4,0 procent (minskning med 0,6) och i riket 4,1 procent (minskning med 1,0). Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av den enskilda kommunen, medan andra ligger utanför vår kontroll. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. Nedan redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser: 8
Förvaltningsberättelse Händelse Förändring +/- 10 öres förändring av kommunalskatten 7,0 mnkr Förändrat invånarantal med 100 4,1 mnkr Avgiftsförändring med 1% 1,6 mnkr Löneförändring med 1%, inkl PO 11,4 mnkr Prisförändring med 1% 7,8 mnkr Förändrad upplåning med 10 mnkr 0,4 mnkr 10 heltidstjänster 4,3 mnkr Även oförutsedda händelser kan således ha stor inverkan på kommunens ekonomiska utveckling. Det är därför viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. 9
Förvaltningsberättelse STYRNING OCH KONTROLL Ekonomisk styrning och kontroll Kommunens ekonomiska styrning tar sin utgångspunkt i lagstiftningen inom området, främst i form av Kommunallag och Kommunal redovisningslag. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för sektorns redovisning. Uppföljning av verksamheternas ekonomi, med rapportering till kommunstyrelsen, sker för barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden varje månad med undantag för januari, juni, augusti och november. Övriga nämnder rapporterar i april, juli och oktober. Vid dessa tillfällen görs också en konsoliderad redovisning av kommunens totala ekonomiska läge. Ovanstående reglerar endast de krav som finns på nämndernas rapportering till kommunstyrelsen, och innebär således att nämnderna själva fattar eventuella beslut om uppföljning utöver ovanstående. Den lagstadgade delårsrapporten görs per juli månad och beslutas av kommunfullmäktige. Införandet av den nya styrmodellen Ratten har inneburit ökat fokus på styrning och uppföljning av såväl ekonomi som verksamhet. Inför budget 2010 antogs nya kommunfullmäktigemål och nämndmål. Respektive nämnd erhöll ett antal uppdrag från kommunfullmäktige. Internkontrollarbetet är en viktig förutsättning för uppföljning samt utveckling av rutiner och processer. Det är därför nödvändigt att ha en välfungerande intern kontroll. Från och med 2010 kopplas upprättandet av nämndernas internkontrollplaner för kommande år till inlämningen av nämndernas budgetförslag. Därigenom blir kopplingen mellan utvalda kontrollområden och planerade aktiviteter och mål i budgeten tydligare. Nämnderna ska senast i samband med årsredovisningens upprättande till kommunstyrelsen rapportera resultatet av den interna kontrollen. God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Finansiellt mål enligt god ekonomisk hushållning I budget för 2010 har kommunfullmäktige beslutat om ett finansiellt mål enligt följande: Kommunens resultat skall vara positivt och lägst uppgå till två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Målet är uppfyllt. Kommunen uppnår ett resultat på 55,1 mnkr vilket innebär 3,4% av skatter och statsbidrag. Verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har under 2009 antagit en ny styrmodell. Modellen tar sin utgångspunkt i majoritetens Framtidsförklaring som beskriver övergripande inriktningar för hur Ängelholm som kommun och dess service ska utvecklas. Utifrån visionen och framtidsförklaringen har viktiga fullmäktigemål fastställts som utgör grunden för nämndernas målarbete. Fullmäktigemålen delas in i följande områden: Medborgare, Ekonomi, Verksamhet och Utveckling. Kommunfullmäktiges mål med kommentarer till måluppfyllelsen redovisas nedan: 10
Förvaltningsberättelse Utveckling Verksamhet Ekonomi Medborgare K L K K Kommunfullmäktiges mål Nyckeltal Kommentar Utveckla medborgardialog och vitalisera de Öka antalet medborgarkontakter demokratiska styrformerna Valår och bl.a. demokrati-vecka har skapat många medborgarkontakter. Nöjda medborgare som erhåller korrekt och snabb service Utveckla trygghet och folkhälsa Synliggöra sambandet mellan ekonomi och verksamhet Utveckla arbetsformer för ständiga förbättringar och verksamhetsuppföljning Medarbetarna ska uppleva att de kan påverka, vara delaktiga, engagerade och utvecklingsbenägna med helhetssyn Barn- och miljöperspektivet ska beaktas i all verksamhet Positiv befolkningsutveckling Positiv företagsutveckling och etablering med väl differentierat näringsliv, med fokus på att utveckla besöksnäringen Utveckla varumärket Ängelholm och synliggöra idrottsstaden Nöjdhetsgrad, totalt Nöjdhet-region-index Nöjdhet-medborgar-index Nöjdhet-inflytande-index Antal e-tjänster ska öka (st) Upplevd trygghet ska öka. Trygghetsindex mäts i skala 0-6 där 0=närmast obefintligt problem Ohälsotal, totalt Kvinnor Män Kvalitetsdeklarationer har införts Diverse produktivitets- och effektivitetsmått Årlig redovisning av faktiskt utvecklingsarbete Medarbetarindex Ledarindex Index överstämmelse Årlig rapport från respektive nämnd Årlig ökning antal invånare > 150 Balanserad åldersfördelning, andel 15-44 år diff. jmf Skåne < -3,3 Ökat antal företags-etableringar/1000 inv. diff. jmf Skåne < 0,9 Turistomsättning > 10% Färdigexpl. verksamhets-mark, > 50 000 kvm Kännedom om Ängelholm och dess varumärke, ökning Delvis uppfyllt Index nöjdhet-inflytande uppnår inte uppsatt mål. Trygghetsindex för 2010 är 1,39 (2009 1,45). mf nordvästra Skåne 1,67. Ej uppfyllt Nämnderna arbetar med att ta fram kvalitetsdeklarationer. Nämndernas förslag behandlas troligtvis av kf i maj 2011. Mätning ej genomförd Medarbetarundersökning är genomförd. Snittet i kommunen för Nöjd Medarbetarindex är 76% Mätning ej genomförd Antalet invånare har ökat med 311. Ej uppfyllt Utfallet är -3,6 jmf med Skåne. Etableringsfrekvens 12,0 (2009), Skåne 11,1, riket 10,0 Ej uppfyllt För 2009 har en minskning skett med 10% Nulägesanalys är framtagen i samband med varumärkesunderökningen. Inga jmf-siffror finns att tillgå än. Fullmäktiges mål är de som nämnderna sedan ska arbeta med att förverkliga inom sina respektive områden och återfinns under rubriken Mål och kvalitet under verksamhetsberättelserna. Utöver ovannämnda fullmäktigemål har kommunen följande fem mål för verksamheten: God budgetföljsamhet ska vara ett prioriterat mål för kommunens styrelse och nämnder. Målet är uppfyllt. Nämndernas skattefinansierade verksamhet uppvisar totalt sett en positiv budgetavvikelse på 8,2 mnkr. Tekniska nämnden, socialnämnden och räddningsnämnden har marginella negativa avvikelser i förhållande till sin budgetomslutning. Vid befarad negativ budgetavvikelse ska styrelse och nämnder upprätta en åtgärdsplan för hur budgetföljsamhet ska uppnås. Målet är uppfyllt. Socialnämnden har haft en negativ helårsprognos under större delen av 2010 och har därför upprättat en åtgärdsplan. Nämnden har aktivt arbetat för att minimera underskottet som vid årsskiftet endast uppgick till 0,4 mnkr eller 0,06 procent av nämndens nettoomslutning. Styrelse och nämnder ska löpande under året erhålla information om det verksamhetsmässiga och ekonomiska utfallet från sina förvaltningar. Målet är uppfyllt. Samtliga nämnder erhåller kontinu- 11
Förvaltningsberättelse erlig information om såväl ekonomi som verksamhet. Styrelse och nämnder ska årligen upprätta en plan för intern kontroll, aktivt tillse att kontrollåtgärder vidtas samt årligen redovisa vilka kontrollåtgärder som har vidtagits och resultatet av dessa. Målet är uppfyllt. Samtliga nämnder har upprättat internkontrollplaner och gjort uppföljning av dessa. Planerna följs upp med den periodicitet som beslutats. När brister upptäcks så vidtas åtgärder. Sjukfrånvaron uttryckt i antal dagar per anställd ska minska. Målet är uppfyllt. Antalet sjukdagar per anställd uppgår 2010 till 15 stycken vilket ska jämföras med 18 sjukdagar året innan. Nämndernas måluppfyllelse Nämnderna har antagit mål för verksamheten. Mål och måluppfyllelse redovisas i verksamhetsberättelserna längre fram i årsredovisningen. Graderingen avseende måluppfyllelse är följande: uppfyllt, delvis uppfyllt samt ej uppfyllt. Måluppfyllelsen i sammandrag avseende 2010 ser ut enligt följande: Målet är uppfyllt delvis ej uppfyllt uppfyllt Kommunstyrelsen 16 1 2 Tekniska nämnden 9 2 - Barn- och utbildningsnämnden 3 7 - Socialnämnd 10 2 1 Kultur- och fritidsnämnden 4 3 1 Byggnadsnämnden 8 1 1 Miljönämnden 12 2 - Räddningsnämnden 5 3 - Överförmyndar-nämnden 8 - - Revisorerna 3 - - Totalt 78 21 5 Utav de 104 antagna målen har 78 st. eller 75 procent helt uppfyllts under året. 20 procent är delvis uppfyllda medan 5 procent inte blivit uppfyllda. KVALITETSARBETE Hela organisationen har arbetat med att implementera styrmodellen RATTEN. I samband med budgetarbetet inför 2010 har fullmäktigemål fastställts som utgör grunden för nämndernas målarbete. Fullmäktiges mål är av övergripande karaktär och inte fullt ut mätbara. Nämnderna sätter upp mål för sin verksamhet utifrån fullmäktiges mål samt majoritetens framtidsförklaring. Både fullmäktiges mål och nämndernas mål delas in i fyra olika perspektiv - Medborgare, Ekonomi, Verksamhet och Utveckling. Nämndernas måluppfyllelse redovisas per nämnd i verksamhetsberättelsen. Fullmäktige har möjlighet att ge generella uppdrag till samtliga nämnder eller nämndspecifika uppdrag. Uppdragen redovisas också per nämnd i verksamhetsberättelsen. Kommunfullmäktige Nämnd Förvaltning och verksamhet ÖPPENHET MEDBORGARE 6. Verksamhetsplan VERKSAMHET VISION FRAMTIDSFÖRKLARING RATTEN HANDLINGSKRAFT MÅL EKONOMI UTVECKLING 2. Framtidsförklaring 3. Fullmäktiges mål och uppdrag OMTANKE 5. Nämndmål Nämndmål Nämndmål Verksamhetsplan 1. Vision och värdegrund 4. Kvalitetsdeklarationer Verksamhetsplan Nämnderna har ett uppdrag att göra nämndplaner utifrån fullmäktiges mål. Nämndens mål och plan utgör i sin tur grund för förvaltningens verksamhetsplaner. För att ge stöd och underlätta nämndernas och verksamheternas arbete med införandet har varje förvaltning utsett en eller flera representanter som kan mer om styrmodellen s.k. RATTEN-ombud. Politisk nivå Genomförandenivå 12
Förvaltningsberättelse En viktig del i RATTEN är den gemensamma värdegrunden för Ängelholms kommun. Denna består av tre värdeord samt organisationens förhållningssätt och arbetssätt utifrån dessa. Värdeord Förhållningssätt Arbetssätt Öppenhet Vi är uppriktiga och har Vi är tillgängliga och ett positivt bemötande flexibla Omtanke Handlingskraft Vi har förståelse och visar hänsyn Vi är tydliga och målinriktade Vi bryr oss och ger stöd Vi ger god service och fullföljer våra uppdrag Värdegrunden omfattar alla anställda i Ängelholms kommun och ska påverka hur man förhåller sig när man genomför sina uppdrag. Den ska vara ledstjärnan för hur man förhåller sig till medborgare, brukare och medarbetare. Värdegrundsmätningar ska göras i ledningsgrupper och arbetslag. Mätningarna ska följas upp om två år för att utvärdera effekterna av värdegrundsarbetet. Nämnderna har arbetat med att ta fram kvalitetsdeklarationer, som kommer att behandlas i kommunfullmäktige under våren 2011. Under hösten lanserades kommunens nya synpunktshantering, Åsikten. När deklarationerna införs kommer Åsikten att bli ett sätt att kvalitetssäkra kommunens verksamhet. Under hösten har kommunen, tillsammans med representanter från näringslivet, föreningslivet och andra organisationer, arbetat med Kraftsamling Ängelholm - Vision 2020. Arbetet har i januari 2011 resulterat i ett dokument och ett handslag där deltagande intressenter går i god för att bidra med sin del för att Ängelholm ska nå visionen år 2020. En ny mandatperiod börjar och den politiska majoriteten kommer att arbeta fram en ny framtidsförklaring för de kommande fyra åren vilket kommer att ge en stark koppling mellan vision, framtidsförklaring och mål. 13
Förvaltningsberättelse EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS Årets resultat Årets verksamhet uppvisar ett positivt resultat på 55,1 mnkr, vilket är 42,4 mnkr bättre än budgeterat. Resultatet fördelar sig på följande sätt mellan skatte- och avgiftskollektiv: Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet: Vatten- och avlopp Avfallshantering Totalt +53,7 mnkr +3,5 mnkr -2,1 mnkr 55,1 mnkr Utvecklingen av skatteintäkterna har varit väsentligt gynnsammare än förväntat och har inneburit en positiv avvikelse på +25,3 mnkr. Det statliga konjunkturstödet uppgår till 38,1 mnkr för 2010. De finansiella intäkterna överstiger budget med 7,9 mnkr varav 8,1 mnkr avser återföring av tidigare års nedskrivning av innehavet i aktieindexobligationer. Även de finansiella kostnaderna har utvecklats positivt till följd av fortsatt gynnsamt ränteläge samt att kommunen har minskat sin låneskuld, +1,5 mkr. Resultatet påverkas positivt av att nämndernas skattefinansierade verksamheter visar ett överskott på 8,2 mnkr. Nämndernas investeringar har varit väsentligt mindre än budgeterat vilket fått till följd att årets avskrivningar blivit läge än förväntat, +7,9 mnkr. Exploateringsverksamheten har gottgjort resultatet med 3,9 mnkr. Realisationsvinsterna vid försäljning av övriga tillgångar uppgår till 14,5 mnkr varav 11,8 mnkr avser försäljning av tomträtter. Övriga vinster avser försäljning av Skörpinge skola och f.d. fordonsskolan, Betan 1. Budgetavvikelsen avseende realisationsvinsterna uppgår till 6,3 mnkr. Arbetsgivaravgifterna för unga, under 26 år, samt för äldre, födda 1944 eller tidigare, har under året sänkts. Detsamma gäller premierna för avtalsgruppsjukförsäkringen. Sammantaget uppgår budgetavvikelsen till +8,6 mnkr. Bland de negativa avvikelserna kan nämnas nedskrivning av tidigare gjorda investeringar i fastigheter som inte slutavskrivits trots att nya investeringar i dessa nu kommer att genomföras. Totalt belastas resultatet med 19,0 mnkr och den största delen avser Strövelstorps skola, 15 mnkr. Enligt tidigare beslut skulle det nya badhuset ägas av kommunen och uppföras på den f.d. Scan-tomten. Eftersom badhuset nu istället kommer att placeras inom Hälsostadsområdet och efter upphandling förhyras av kommunen så måste de investeringar som genomförts, inom ramen för det tidigare projektet, skrivas ned med totalt 4,5 mnkr. Kommunen har lämnat bidrag till statlig infrastruktur med 6,1 mnkr för bland annat rondellen i korsningen Klippanvägen Kungsgårdsleden samt Midgårdsrondellen. Beloppet belastar resultatet för 2010. Kommunerna inom Skåne Nordväst-samarbetet har kommit överens med Swedavia om att förvärva Ängelholm- Helsingborgs flygplats. I samband med affären skriver kommunerna ned utlånade medel om totalt 15,0 mnkr. Ängelholm står för 3,0 mnkr av dessa 15,0 mnkr, vilket belastar årets resultat. Tidigare års upparbetade underskott inom den avgiftsfinansierade vatten- och avloppsverksamheten uppgår till 29,7 mnkr. Beloppet har, i enlighet med gällande lagstiftning, återställts genom reglering mot den skattefinansierade verksamhetens eget kapital. Balanskravet Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de kommande tre budgetåren. Balanskravsavstämningen ger följande resultat: Ingående resultat att återställa 0,0 mnkr Årets resultat enligt resultaträkningen +55,1 mnkr - avgår samtliga realisationsvinster -14,5 mnkr - tillkommer realisationsvinst tomträtter +11,8 mnkr - avgår återföring nedskrivning aktieindexobligation -8,1 mnkr usterat resultat +44,3 mnkr Det justerade resultatet uppgår till 44,3 mnkr, vilket innebär att kommunallagens balanskrav har uppfyllts. 14
Förvaltningsberättelse Årets resultat, mnkr 100 Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, procent 120 Mnkr 80 60 40 49,8 66,7 49,3 86,4 45,3 46,0 31,1 83,4 55,1 44,3 Index (index 2006 = 100) 110 20 100 2006 2007 2008 2009 2010 0 2006 2007 2008 2009 2010 Nettokostnader Skatteintäkter Kommunens mål innebär att resultatet ska vara positivt och lägst uppgå till två procent av skatteintäkter och statsbidrag. För 2010 uppgår denna kvot till 3,4 procent. Som framgår av diagrammet nedan har resultatmålet uppnåtts de senaste fyra åren. Resultatmål, procent Procent 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 3,7 2006 Årets resultat 3,4 2007 3,0 2008 Kommunen 2009 Balanskravsresultat 2010 Utvecklingen av intäkter och kostnader En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Under perioden 2006-2010 har nettokostnaderna ökat med 17,6 procent medan skatteintäkter och statsbidrag ökat med 18,5 rocent. Utvecklingen har således varit gynnsam under perioden, vilket framgår av diagrammet nedan. 2,1 Mål 3,4 Pensionsåtagande och förvaltning av pensionsmedel Kommunens totala pensionsförpliktelser uppgår till 698,8 mnkr, varav 588,4 mnkr redovisas som avsättning i balansräkningen. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas normalt inom linjen i balansräkningen som så kallad ansvarsförbindelse. Ängelholms kommun har valt att successivt, med början 2005, lyfta in delar av ansvarsförbindelsen i balansräkningen. Totalt har 567,0 mnkr av ansvarsförbindelsen lyfts in i balansräkningen. Sammantaget fördelar sig kommunens pensionsåtaganden på följande sätt: Avsättning i balansräkningen som avser intjänande före 1998 Avsättning i balansräkningen som avser intjänande efter 1998 Ansvarsförbindelse Totala pensionsförpliktelser 567,0 mnkr 21,4 mnkr 110,4 mnkr 698,8 mnkr Kommunen har valt en försäkringslösning för huvuddelen av intjänade pensionsförmåner efter 1998 som annars skulle ha redovisats under posten Avsatt till pensioner. Detta innebär att kommunen årligen betalar en avgift till vald pensionsadministratör (för närvarande KPA) som motsvarar det årets beräknade intjänade pensionsförmåner. Under 2010 har 5,4 mnkr inbetalats och totalt har 42 mnkr inbetalts sedan 2001. Kommunen har samtidigt öronmärkt medel under finansiella anläggningstillgångar som motsvarar den förpliktelse som lyfts in i balansräkningen. Vid utgången av 2010 uppgick dessa pensionsmedel till 567,0 mnkr. Dessa förvaltas på följande sätt: 15
Förvaltningsberättelse Aktieindexobligationer, 180 mnkr (marknadsvärde 175,1 mnkr) Realränteobligationer, 62 mnkr Intern utlåning inom koncernbolag och VA-verksamhet, 271 mnkr Specialinlåning och koncernkonto, 54 mnkr Kommunen har under flera år tvingats skriva ner värdet på aktieindexobligationerna, men under 2010 har en viss återhämtning skett. Därför har 8,1 mnkr kunnat återföras, vilket innebär att marknadsvärdet på aktieindexobligationerna uppgår till 175,1 mnkr. Portföljens totala marknadsvärde uppgår därmed till 562,1 mnkr. Det innebär att kommunens avsatta pensionsmedel, beräknat på marknadsvärdet, täcker 80,4 procent av skulden. Skillnaden mellan skuld och avsättning, 136,7 mnkr, har återlånats i verksamheten. Avkastningen på de 567,0 mnkr som varit placerade under 2010 har uppgått till 12,5 mnkr eller 2,2 procent. Budgetföljsamhet och prognossäkerhet Nämndernas driftredovisning uppvisar ett överskott på 8,2 mnkr. Störst budgetavvikelser finns inom byggnadsnämnd, +4,1 mnkr, kommunstyrelse, +2,5 mnkr och barn- och utbildningsnämnd, +2,0 mnkr. Övriga nämnder redovisar små avvikelser. För en mer ingående analys av verksamheternas resultat hänvisas till sidorna 29-69 samt driftredovisningen på sidan 90. Den ekonomiska styrningen under löpande budgetår tar sin utgångspunkt i budgetuppföljningarna. För att uppnå en korrekt styrning av verksamheten är prognossäkerheten av avgörande betydelse. Nedan redovisas prognossäkerheten totalt: Prognosen för kommunen som helhet har varit positiv under hela året. Årets resultat blev något svagare än det som indikerades i oktoberprognosen. Anledningen till detta är främst att det slutliga resultatet belastas av nedskrivningar för fastigheter samt bidrag till infrastruktur som inte beaktats tidigare under året. Likviditet och lån De likvida medlen uppgår vid årsskiftet till 128,6 mnkr. Som framgår av kassaflödesanalysen har kassaflödet skapats genom att den löpande verksamheten tillfört 112,0 mnkr medan investeringsverksamheten belastat med 157,8 mnkr. Finansieringsverksamheten har belastat kassaflödet med 54,9 mnkr främst till följd av att kommunen har löst lån. Sammantaget innebär detta att de likvida medlen har minskat med 100,7 mnkr jämfört med föregående år. Utöver detta finns långfristiga placeringar på 287,1 mnkr som i huvudsak avser medel som öronmärkts för pensionsändamål. De långfristiga lånen har minskat med 50,6 mnkr och uppgår till 36,1 mnkr. Låneskuldens genomsnittliga återstående löptid är 0,6 år och genomsnittlig viktad ränta är 3,9 procent. Inga lån är upptagna i utländsk valuta. Långfristiga skulder, mnkr Mnkr 150 120 90 60 30 135,8 135,1 125,8 86,7 36,1 Helårsprognos, budgetavvikelse April uli Oktober Bokslut Nämnderna -3,2-2,5 +0,5 +8,2 Årets resultat +50,5 +62,3 +70,6 +55,1 Nämndernas prognoser har varit något försiktiga, men sammantaget och med beaktande av omslutningens storlek, har prognoserna varit mycket bra. Totalt sett uppgår avvikelsen till marginella 0,4 procent av omslutningen. Socialnämnden har under större delen av året haft en negativ helårsprognos. Man har då, i enlighet med fastställda rutiner, upprättat en åtgärdsplan. Nämnden nådde slutligen ett negativt resultat på 0,4 mnkr. 0 2006 2007 2008 2009 2010 Investerings- och exploateringsverksamhet Årets nettoinvesteringar uppgår till 173,6 mnkr, vilket är 193,6 mnkr mindre än budgeterat. Avvikelsen är huvudsakligen en följd av senareläggning av projekt vilket innebär att överskottet till största delen kommer att överföras till 2011. Avvikelser finns inom en stor mängd projekt. Bland de större avvikelserna kan nämnas nytt badhus inkl. markförvärv, modernisering Nyhemsskolan, renovering Vejbystrands hamn, vatten- och avloppsverksamhet, förvärv Ängelholms idrottshall samt Centrumprojektet. 16 Skulder
Förvaltningsberättelse Investeringar i skattefinansierad verksamhet utgör 127,2 mnkr medan avgiftsfinansierade investeringar utgör 46,4 mnkr (vatten- och avloppsverksamhet). Bland de större investeringar som genomförts kan nämnas: Ny bollhall Kungsgårdsskolan Markförvärv Vattenledning Vattentornet Vejbystrand Centrumprojektet Strövelstorps skola, innemiljö Sesamgården, ombyggnad VA-sanering Sanatorievägen/Vejbystrand Sörgårdens förskola 23,4 mnkr 20,5 mnkr 20,2 mnkr 12,1 mnkr 12,1 mnkr 10,3 mnkr 8,3 mnkr 6,7 mnkr Exploateringsverksamheten har omfattat 20 projekt. Under året har nettoinkomsterna uppgått till 4,4 mnkr. Den utgående balansen för pågående projekt uppgår till 3,5 mnkr. Årets resultat har gottgjorts med 3,9 mnkr avseende exploateringsverksamheten. Intäkterna kommer från exploateringsområdena Kroneslätt med 4,0 mnkr och Torlarp med 1,0 mnkr. Exploateringarna i Össjö och industriområdet i kv. Taktäckaren belastar resultatet med 1,1 mnkr. För en utförlig investeringsredovisning hänvisas till sidan 91. Nettoinvesteringar, mnkr Mnkr 250 200 150 100 50 0 48,1 2006 124,5 2007 237,5 2008 123,7 2009 Borgensåtaganden De totala borgensförbindelserna uppgår till 1 009,3 mnkr vilket är en ökning med 17,2 mnkr jämfört med 2009. Ökningen beror på att bostadsbolagen ökat sin upplåning. Sammantaget har borgensåtagandena gentemot dessa ökat med 19,9 mnkr. Under 2009 ersattes delar av borgen till AB Ängelholmshem och AB Munkaljungbybyggen med intern utlåning. Totalt har 169 mnkr lånats ut till bostadsföretagen. Av de totala borgensåtagandena avser 956,9 mnkr de två bostadsföretagen, vilket innebär att 52,4 mnkr avser an- Nettoinvesteringar 173,6 2010 dra organisationer. Större borgensåtaganden i övrigt avser Nordvästra Skånes Renhållnings AB(NSR), 21,9 mnkr, Skånes gymnastikförbund, 13,8 mnkr samt Ängelholms idrottshall, 10,0 mnkr. Åtagandet gentemot NSR har under året minskat med 2,3 mnkr. Inga borgensåtaganden har infriats under 2010. Borgensåtagande, mnkr Mnkr 1500 1200 900 600 300 0 1 429 2006 78 1 150 2007 Borgen 87 1 123 2008 2009 1 009 2010 Resultat och ekonomisk ställning för kommunens samlade verksamhet Årsredovisningen ska innehålla en redogörelse över de enheter som ingår i den samlade kommunala verksamheten. Dessa delas upp i dels koncernföretag och dels uppdragsföretag. Koncernföretag är sådana där kommunen har ett bestämmande eller betydande inflytande, det vill säga där röstandelarna uppgår till 20 procent eller mer. Med uppdragsföretag (där kommunens röstandelar understiger 20 procent) menas andra samägda företag och kommunala entreprenader. Koncernen Ängelholms kommun Ängelholms kommunkoncern består av kommunen och två bostadsbolag. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad bild av verksamheten i kommunen och bolagen. Resultaträkning, Borgensåtagande balansräkning, exklusive koncernföretag kassaflödesanalys och noter redovisas jämte kommunens räkenskaper. Följande bolag ingår Borgensåtagande i den sammanställda redovisningen. Bolag Ägd andel, procent AB Ängelholmshem 99,9 AB Munkaljungbybyggen 100,0 59 992 55 Borgen exkl. koncernföretag 52 17
Förvaltningsberättelse Eliminering av interna poster (mnkr) 18 Kommunen Det av kommunen helägda bolaget Sockerbruket 11 AB och det av AB Ängelholmshem helägda bolaget Fastighets AB Heimdallgatan har exkluderats från den sammanställda redovisningen. Skälet är att bolagens verksamhet är av ringa omfattning. Den sammanställda redovisningen bygger på årsbokslut i Ängelholms kommun, AB Ängelholmshem och AB Munkaljungbybyggen. Redovisat resultat för kommunkoncernen 2010 uppgår till 49,6 mnkr (35,2). Soliditeten, beräknad som eget kapitals andel av balansomslutningen, uppgår till 38 procent (37). Kassalikviditeten, beräknad som likvida medel i förhållande till kortfristiga skulder, uppgår till 29 procent (56). Antalet anställda i koncernen uppgick den 31 december 2010 till 2 978 personer (2 986). Av dessa var 2 396 kvinnor (2 418). Tabellen nedan visar översiktligt de elimineringar som gjorts i den sammanställda redovisningen. Ängelholmshem Munkaljungbybyggen Intäkter och kostnader Intäkter -9,2-22,9-23,8 Kostnader 46,7 7,3 1,9 Finansiella poster Finansiella intäkter -5,6 Finansiella kostnader 4,6 1,0 Fordringar och skulder Fordringar -5,6-0,1 0,0 Skulder 0,1 3,3 2,3 Bolagens behållning inom koncernkontot Tillgångar -34,3 Skulder 34,3 Interna lån Långfristiga lån 142,0 27,0 Långfristiga fordringar -169,0 Utdelning Utdelning från bolagen 0,2 0,1 Finansiella intäkter -0,3 Köp/försäljning fastighet Intäkter -6,9-0,7 Anläggningstillgångar -0,7-6,9 Övriga poster Koncerninternt ägande -12,3 5,0 7,3 Kommunens borgensåtagande mot bolagen 957,0-780,0-177,0 AB Ängelholmshem Ägd andel: 99,9 procent. Verksamhet Förvaltning av bostäder, lokaler, servicehus och förskolor. Viktiga händelser Under 2010 har bolaget genomfört försäljning av fyra fastigheter. Totalt omfattar försäljningen 96 lägenheter. I slutet av året förvärvade bolaget fastigheten Odalmannen 1 genom det helägda dotterbolaget Fastighets AB Heimdallgatan. Fastigheten innehåller 58 lägenheter. I kvarteret Vågmästaren har renoveringsarbetet fortsatt under 2010. Utöver invändig renovering med bland annat nya badrum och kök samt optofiber till varje lägenhet förses byggnaderna med tilläggsisolerade fasader, nytt yttertak och inglasade balkonger. Vidare har sedvanligt underhåll utförts i samtliga bostadsområden. Ekonomiskt utfall Redovisat resultat för AB Ängelholmshem uppgår till 3,4 mnkr (4,3 mnkr). Soliditeten uppgår till 13,2 procent (13,2). Bolaget har en mycket låg vakansgrad för bostäder, 0,06 procent (0,05). Framtiden En entreprenad- och arkitekttävling har genomförts avseende fastigheten Betan 1 i centrala Ängelholm. Området kommer att inrymma cirka 100 lägenheter. Byggstart beräknas om ungefär ett år. Ängelholmshem deltar i utvecklingsarbetet inom Fridhemsområdet i södra Ängelholm och har en markoption för möjligheten att, när detaljplan är framtagen, förvärva mark för byggnation av hyresbostäder där. Mnkr 2010 2009 Omsättning 170,1 168,5 Resultat efter finansnetto 5,3 6,3 Soliditet (%) 13,2 13,2 Balansomslutning 1 147,6 1 123,3 AB Munkaljungbybyggen Ägd andel:100,0 procent Verksamhet Förvaltning av bostäder, lokaler, servicehus och förskolor. Viktiga händelser Sedvanligt reparations- och underhållsarbete har genomförs under året till en total kostnad av 24,5 mnkr. Under året har bolaget arbetat med en förstudie rörande ett seniorboende med målgruppen 55+, Munka Hälsoby. Syftet är att undersöka förutsättningarna för att bygga ett seniorboende i anslutning till folkhögskolan. Ekonomiskt utfall Redovisat resultat för AB Munkaljungbybyggen uppgår till 1,2 mnkr (2,0 mnkr). Soliditeten uppgår till 30,2 procent (30,1). Redovisat resultat har påverkats positivt av bokslutsdispositioner med 3,1 mnkr.
Förvaltningsberättelse Framtiden Bolaget har mycket få vakanser och gör bedömningen att efterfrågan på lägenheter i Ängelholms kommun även fortsättningsvis kommer att vara stor. mnkr 2010 2009 Omsättning 62,0 59,6 Resultat efter finansnetto -1,3 3,3 Soliditet (%) 30,2 30,1 Balansomslutning 313,3 318,0 Kommunala uppdragsföretag Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) Bolaget är samägt av kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Åstorp och Ängelholm. Ängelholms ägarandel är 16,0 procent. Bolaget tar emot och behandlar avfall från avtalsslutande kommuner och bedriver därmed sammanhängande regional verksamhet. De av ägarkommunerna beslutade ägardirektiven beskriver det övergripande kommunala ändamålet: Bolagets verksamhet syftar till att erbjuda de ägande kommunerna och därigenom medborgarna ett resurs- och avfallssnålt och kretsloppsbaserat samhälle med hjälp av avfallsminimering, återanvändning och återvinning samt behandling av restavfall med tillförlitliga, ekonomiska och miljövänliga metoder. I syfte att uppnå förbättrad miljö och ekonomi samt skapa konkurrensfördelar kan bolaget erbjuda effektiva miljölednings- samt avfallshanterings och återvinningssystem för det regionala näringslivet. Konsortialavtalet mellan ägarkommunerna gäller till utgången av 2020. Ängelholms Näringsliv AB Vid årsskiftet 2009-2010 gick de tre organisationerna Ängelholms Turistförening, Engelholms Cityförening och Ängelholms Näringsliv AB ihop till ett bolag; Ängelholms Näringsliv AB. Ängelholms kommun äger 14,0 procent av aktierna i bolaget och AB Ängelholmshem 3,0 procent medan övrigt ägande är fördelat på 49 lokala företag. Uppdraget är att utveckla och marknadsföra Ängelholm till boende, besökare, inflyttare och företagare. Bolaget samordnar alla marknadsaktiviteter så att parterna får ut det mesta möjliga av satsade medel i ett nära samarbete med Ängelholms kommun. Vidare är bolaget en stödjande part vid nyetableringar och medverkar till befintliga företags utveckling samt tillgodoser medlemsföretagens intressen. Tillsammans med kommunen arbetar man för att utveckla Ängelholm med sikte på hållbar ekonomisk tillväxt. Genom samordnad marknadsföring och ett antal events utvecklas stadskärnan i Ängelholm som kommersiellt och kulturellt centrum. Ängelholms Näringsliv AB driver Ängelholms Turistbyrå som fortsätter sitt uppdrag med produktutveckling, information och gästmottagning. Arenabolaget i Ängelholm AB Bolagets uppdrag är att äga och förvalta idrottsanläggningen Lindab Arena och därtill hörande anläggningar. Kommunens ägande uppgår till 10,6 procent. Övriga större aktieägare är Backahill AB och PEAB. Kommunala entreprenader och köp av verksamhet Delar av kommunens verksamhet bedrivs på entreprenad och berör främst verksamheter inom tekniska nämnden, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Entreprenader och köp av verksamhet uppgick 2010 till 338 mnkr eller 17 procent av de totala kostnaderna för kommunen. Bland de större entreprenörerna kan nämnas följande: Avfallstjänster - Ohlssons i Landskrona AB, NSR AB Lokalvård och kost Sodexo AB, ISS Parkskötsel Utetjänst Utbildning VittraFramgymnasiet, ohn Bauergymnasiet, Helsingborgs Stad, Klippans kommun, Vittra Fram. Transporter Bergkvarabuss AB, Skånetrafiken Vård och omsorg, missbruksvård Carema Äldreomsorg AB, Attendo Care AB, Victum Omsorg AB, Adium Omsorg AB, Kosmo KVS AB, Prosober AB Framtid/avslutning Den ekonomiska utvecklingen har under året varit god. Det finansiella målet nås med god marginal. Nämnderna har, trots besparingar, sammantaget lämnat ett budgetmässigt överskott på 8,2 mnkr. Samtliga nämnder har en verksamhet i ekonomisk balans och de underskott som uppstått i vissa nämnder är marginella i förhållande till omslutningen. De budgeterade investeringarna för 2010 låg på en mycket hög nivå, totalt 367,2 mnkr, men utförandegraden har varit väsentligt lägre. Det finns självfallet många skäl till varför så är fallet, men planeringen skulle gynnas av en ökad realism i bedömningen av genomförandetakten. Kvarvarande budgetanslag kommer i huvudsak att överföras till 2011. Det innebär att investeringsnivån 2011 2013 är hög mycket hög och uppgår till 779 mnkr. Det är viktigt att ha en balanserad investeringsnivå, annars kommer avskrivningsoch räntekostnader att ta ett allt större utrymme från den egentliga verksamheten. 19