Kartläggande undersökning bland tonårsföräldrar hösten 2016

Kartläggande undersökning bland tonårsföräldrar hösten 2016

Kartläggande undersökning bland tonårsföräldrar hösten 2016 Barnavårdsföreningen har under år 2016 kört igång ett nytt skolprojekt för att stöda unga och hjälpa dem att må bättre i vardagen. Målgruppen är svenskspråkiga ungdomar i åldern 13 20 år, bosatta i Nyland. Syftet med verksamheten är att stärka ungdomars självkänsla och framtidstro, samt att förebygga utslagning och ensamhet. Vi jobbar med ungdomarna i deras skolmiljö. Projektet erbjuder gruppverksamhet, temadagar och lektionspaket för högklasserna och andra stadiet. Verksamheten sker främst under lektionstid. Vi kommer under 2017 att utveckla projektet så att vi också erbjuder tonårsföräldrar stöd i föräldraskapet och skolpersonalen fortbildning och verktyg som de kan ha nytta av i sitt arbete med ungdomarna. Under hösten har vi som jobbar med projektet gjort en kartläggande undersökning bland tonårsföräldrar i Nyland. Målet med kartläggningen var dels att få föräldrarnas synvinkel på ungdomarnas mående, som ett komplement till den motsvarande kartläggning som gjorts bland ungdomar, och dels att utreda hurdant behov av stöd som finns bland tonårsföräldrar. Utgående från kartläggningen utvecklar vi vår verksamhet och strävar efter att svara på både ungdomarnas och föräldrarnas behov med lämpliga metoder och arbetssätt. Kartläggningen fungerar som en bas för oss och ger en fingervisning på vad som behöver förebyggas. Vi är väldigt glada över samarbetet med skolorna, och tacksamma för att vi nått så många föräldrar som vi gjorde. Ett stort tack till skolorna som skickade ut enkäterna via Wilma, och ett stort tack till alla som fyllt i enkäten! Resultaten från kartläggningen presenterades under ett Må bra i skolan hur ska vi göra? - seminarium den 17.11.2016. Seminariet hade ca 40 deltagare och ledde till aktiv diskussion kring hur vi vuxna skall jobba med ungdomar i skolan. Ett stort tack till er alla som deltog! Helsingfors, 30.11.2016 Petra Willamo, Emma Fabricius och Nicklas Kurkio För mer information, ta gärna kontakt: Petra Willamo, projektansvarig Emma Fabricius, projektplanerare 050 434 3174 045 636 4591 petra.willamo@bvif.fi emma.fabricius@bvif.fi 1

Enkäten i Webropol Kartläggningen gjordes med hjälp av en elektronisk enkät, med det webbaserade enkätverktyget Webropol. Den elektroniska enkäten gjorde det möjligt att skicka en länk åt föräldrarna via Wilma, och även publicera enkäten på föreningens hemsida. Sedan kunde enkäten enkelt fyllas i via dator eller telefon. Planeringen av enkäten kom igång på våren. Enkäten för motsvarande kartläggning bland ungdomar utvecklades först, och på basen av den utvecklades sedan enkäten för föräldrarna. En mindre pilotundersökning gjordes på Stafettkarnevalen 2016, och efter det omarbetade och utvecklade vi enkäten som till slut bestod av 21 frågor. De flesta frågorna var påståenden med fyra svarsalternativ, alla dessa frågor var obligatoriska. Tre frågor var öppna fritextsvar-frågor. Frågorna om hur föräldrarna bäst nås var flervalsfrågor, dvs. det var möjligt att välja flera svarsalternativ. Föräldrarna ombads välja ett barn att ha i tankarna då de fyllde i enkäten ifall de har flera barn. Det var möjligt att fylla i enkäten flera gånger, en gång per barn. Vi gjorde valet att använda ordet barn i frågeställningarna för att det skulle vara tydligt att vi frågar föräldrarna om deras barn, även om barnen i det här fallet redan är ungdomar. Det tog ca 10 minuter att fylla i enkäten. Enkäten var öppen under tiden 17.8 31.10.2016. Datainsamlingen Vi började med att informera samtliga högstadier och andra stadiets utbildningar i Nyland om vårt projekt och vår önskan om samarbete (totalt 39 skolor). Därefter kontaktade vi skolor per e-post och telefon för att få möjlighet att komma in i skolorna med vår förfrågan. De skolor vi fick besöka med kartläggningen för ungdomarna (sammanlagt 18 skolor) skickade i regel efteråt ut också kartläggningen som var riktad till föräldrarna. Vi besökte även föräldramöten i två skolor och bad föräldrarna fylla i kartläggningen efter det, men det gav inte speciellt många svar. Att skicka ut länken via Wilma var klart det effektivaste sättet att få föräldrar att delta. Kartläggningen för föräldrar marknadsfördes även via föreningens Facebooksida vilket gav glädjande många svar. 2

Kartläggningen bland tonårsföräldrar gav totalt 675 svar. Könsfördelningen bland de svarande såg ut enligt följande: De svarande föräldrarnas (N=675) hemorter fördelades på följande sätt. Bland de som svarade annat nämndes Tavastland, Birkaland och Sverige. 9 8 7 6 5 4 1 85,33% (n=576) 14,67% (n=99) 0,0 Man Kvinna Annat Huvudstadsregionen 66,22% Västra Nyland 23,85% Östra Nyland 5,93% Österbotten 2,37% Åboland 0,74% Åland 0,44% Annat 0,44% 4 6 8 De svarande föräldrarna (N=675) har uppgett att de har barn i följande ålder. Bland dem som svarat annan ålder hade samtliga barn i åldern 11-12 år. 7 6 58,67% De svarande föräldrarna (N=675) har uppgett att deras barn går på följande skolstadier läsåret 2016-2017. Bland dem som svarat annat fanns 10:e klassen, folkhögskola, ungdomsverkstad, utbyte, yrkeshögskola/universitet, arbetar och är utan verksamhet. 5 4 37,63% Högstadiet 57,19% Gymnasiet 32,44% 1 3,26% 0,44% 13-15 år 16-18 år 19-20 år Annan ålder Yrkesskola 7,56% Annat 3,27% 4 6 8 3

Föräldraskap Jag upplever att jag lyckas i mitt föräldraskap 8,74% 0,89% För det mesta eller alltid 61,78% 28,59% Ofta eller en stor del av tiden Ibland eller lite grann 7 6 5 4 1 Jag upplever att jag lyckas i mitt föräldraskap fördelning enligt kön 35,35% 27,43% För det mesta eller alltid 50,51% 63,72% Ofta eller en stor del av tiden 14,14% 7,81% 0,0 1,04% Ibland eller lite grann Man Kvinna Ungefär var tionde (9,63 %) av de svarande upplever att de ibland eller sällan lyckas i sitt föräldraskap. Män upplever oftare (35,35 %) att de för det mesta lyckas i föräldraskapet än kvinnorna (27,43 %), medan män samtidigt oftare (14,14 %) upplever att de bara ibland eller sällan lyckas i föräldraskapet än kvinnorna (8,85 %). Bland dem som har barn i åldern 16-18 år (n=254) upplever 33,07 % att de för det mesta lyckas i föräldraskapet, medan motsvarande andel bland dem som har barn i åldern 13-15 år (n=396) är 26,01 %. Av de svarande som har barn i gymnasiet (n=219) svarade 36,99 % att de för det mesta lyckas i föräldraskapet, medan motsvarande andel för dem som har barn i högstadiet (n=386) är 25,39 % och motsvarande andel för dem som har barn i yrkesskola (n=51) är 23,53 %. Jag upplever att jag har verktyg att stöda mitt barn också i svåra situationer Jag upplever att jag har verktyg att stöda mitt barn också i svåra situationer fördelning enligt barnets skolstadium 12,89% 1,33% För det mesta eller alltid 58,81% 26,96% Ofta eller en stor del av tiden Ibland eller lite grann Gymnasiet Yrkesskola Högstadiet 1,37% 11,87% 56,62% 30,14% 1,96% 15,69% 50,98% 31,37% 1,04% 12,44% 61,66% 24,87% Ibland eller lite grann Ofta eller en stor del av tiden För det mesta eller alltid 5 10 Var sjunde (14,22 %) upplever att de ibland eller sällan har verktyg att stöda sitt barn också i svåra situationer. Här finns ingen märkbar skillnad mellan könen. Av de svarande som har barn i yrkesskola (n=51) upplever 17,65 % att de bara ibland eller sällan har verktyg att stöda sitt barn i svåra situationer, medan motsvarande andel för dem som har barn i högstadiet (n=386) är 13,48 % och motsvarande andel för dem som har barn i gymnasiet (n=219) är 13,24 %. 4

Bland fritextsvaren kring föräldraskapet är det många som konstaterar att det inte är lätt att vara tonårsförälder, och att stöd- och diskussionsgrupper skulle vara bra. Flera saknar referensstödsgrupper av något slag för tonårsföräldrar. Teman som lyfts fram är hur man kan stöda ungdomarnas självkänsla, funderingar kring regler och gränser för tonåringarna, hur man ska handskas med alkohol och andra rusmedel, hur man kan förebygga ensamhet, hur man stimulerar och motiverar skoltrötta tonåringar, och hur man kan undvika saker som prestationsångest och ätstörningar. Stöd i föräldraskapet, så att föräldrarna i sin tur kan stöda sina ungdomar att må bra. Skapa forum för åsiktsutbyte för föräldrar, så att de kan pejla sitt föräldraskap med andra i samma situation Bland fritextsvaren kan det också noteras att ensamstående föräldrar saknar referensstöd. Flera upplever att det är tungt och svårt att vara ensam med en tonåring, och skulle vilja dela sina tankar och funderingar med någon. Flera lyfter fram att de upplever att deras tonåringar delar väldigt lite av sina liv och sina tankar med föräldrarna, att det är svårt att hjälpa barnen då de inte vill prata om saker fast man försöker. Det kommenteras att det ibland skulle vara skönt att samtala med andra i samma situation. Jag anser att kontakten mellan hem och skola fortfarande är viktig Jag anser att kontakten mellan hem och skola fortfarande är viktig fördelning enligt barnets skolstadium 9 8 7 6 5 4 1 81,04% 16,59% Helt av Delvis av samma åsiktsamma åsikt 1,78% 0,59% Delvis av annan åsikt Helt av annan åsikt 0,0 Gymnasiet 3,65% 21,92% 74,43% 0,0 Yrkesskola 1,96% 17,65% 80,39% 0,52% Högstadiet 0,26% 12,95% 86,27% 5 10 Helt av annan åsikt Delvis av annan åsikt Delvis av samma åsikt Helt av samma åsikt Majoriteten av föräldrarna anser att kontakten mellan hem och skola fortfarande är viktig. Ingen märkbar skillnad mellan könen kan noteras. Bland de svarande som har barn i högstadiet (n=386) tycker 86,27 % att kontakten mellan hem och skola är viktig, medan motsvarande siffra för de som har barn i yrkesskola (n=51) är 80,39 % och motsvarande för de som har barn i gymnasiet (n=219) är 74,43 %. Bland fritextsvaren finns tankar om vikten av kontakt mellan hem och skola också efter att barnet blivit myndigt, och funderingar kring hur kontakten ser ut: Kontakten mellan hem och skola försämrades avsevärt när barnet blev myndigt... men litar på att om det uppstår problem av vilket slag som helst är skolan i kontakt med hemmet. Mera öppna diskussioner bland föräldrar-barn skola leder till trygghet i vardagen tror jag Kontakten mellan hem och skola är viktig. I högstadiet blir den bara lätt både ensidig och lätt negativ, eftersom den främst sker genom anmärkningar i wilma. 5

Ungdomarnas självkänsla 6 5 4 1 Jag upplever att mitt barn har en stark självkänsla 25,78% För det mesta eller alltid 52,15% Ofta eller en stor del av tiden 20, Ibland eller lite grann 1,78% Jag upplever att mitt barn har en stark självkänsla fördelning enligt barnets skolstadium Gymnasiet Yrkesskola Högstadiet 1,83% 20,09% 45,21% 32,88% 3,92% 13,73% 23,53% 58,82% 1, 20,73% 55,96% 22,02% Ibland eller lite grann Ofta eller en stor del av tiden För det mesta eller alltid 5 10 Ungefär var femte svarande (22,08 %) upplever att deras barn inte har en särskilt stark självkänsla. Bland de som har barn i gymnasiet (n=219) har en lite större andel (32,88 %) svarat att deras barn för det mesta har en stark självkänsla, än de som har barn i yrkesskolan (n=51) där andelen är 23,53 % och högstadiet (n=386) där andelen är 22,02 %. 6 5 4 1 Det finns situationer då jag upplever att mitt barn har svårt att vara sig själv 2,37% För det mesta eller alltid 10,81% Ofta eller en stor del av tiden 50,67% Ibland eller lite grann 36,15% Det finns situationer då jag upplever att mitt barn har svårt att vara sig själv fördelning enligt barnets skolstadium Gymnasiet Yrkesskola Högstadiet 9,59% 1,83% 37,25% 45,1 17,65% 0,0 9,59% 2,33% 41,55% 47,03% 33,42% 54,66% 4 6 Ibland eller lite grann Ofta eller en stor del av tiden För det mesta eller alltid Drygt var tionde svarande (10,81 %) anser att det ofta finns situationer då de upplever att deras barn har svårt att vara sig själv, och ytterligare en liten andel (2,37 %) anser att barnet för det mesta eller alltid har svårt att vara sig själv. Små skillnader kan noteras beroende av vilket skolstadium de svarandes barn går i. Av de som har barn i gymnasiet (n=219) har 41,55 % svarat att de sällan upplever att deras barn har svårt att vara sig själv, medan motsvarande andel för de som har barn i yrkesskolan (n=51) är 37,25 % och motsvarande andel för de som har barn i högstadiet (n=386) är 33,42 %. 6

Utanförskap och ensamhet Jag upplever att mitt barn känner sig ensam och utanför 6 5 4 1 2,22% För det mesta eller alltid 7,41% Ofta eller en stor del av tiden 33,63% Ibland eller lite grann 56,74% Totalt 9,63 % av de svarande upplever att deras barn ofta eller för det mesta känner sig ensam och utanför. Inga märkbara skillnader finns mellan åldersgrupperna och skolstadierna. Sinnesstämning Jag upplever att mitt barn har svårt att stöta bort negativa tankar på egenhand 6 5 4 1 4, För det mesta eller alltid 13,48% Ofta eller en stor del av tiden 52,59% Ibland eller lite grann 29,63% Totalt 17,78 % har svarat att deras barn ofta eller för det mesta har svårt att stöta bort negativa tankar på egen hand. Inga märkbara skillnader finns mellan åldersgrupperna och skolstadierna. Tankar och idéer på verksamhet/saker som skulle få ungdomar att må bättre i skolvardagen? (N = 180) Bland svaren finns tankar om vikten av satsningar på gruppdynamik och verksamhet som stärker samhörigheten, diskussion kring viktiga teman i små grupper och att den enskilda eleven blir sedd i mängden. Självkännedom, realistisk bild av de egna styrkorna och individuella mål var också saker som lyftes. Många lyfter också fram vikten av vuxen närvaro i skolan, samt öppenhet och samarbete mellan skolan och hemmet....aktiviteter som görs tillsammans typ teambuilding där allas roll blir viktig trots att den är olik. Och denna verksamhet tillsammans med vuxna som är äkta, intresserade, ger realistisk feedback och är trygga Diskussioner om vad som är normalt, tex att känna sig udda, inte alltid vara glad och lycklig osv. Många tror att alla andra har ett superliv som på film, men egentligen har ju knappt nån det. Normalt att känna sig osäker, annorlunda och nedstämd ibland. Viktigt att få höra nån säga det högt! Det borde ordnas diskussion i smågrupp kring framtidsplaner, självförtroende, om att styra sitt eget liv. Jag vet många fall där ungdomarna gör vad som helst för att passa in, vågar inte vara sig själva, tro på sig själv, gå mot sitt mål Självkännedom om den egna personligheten, individuella mål och känslan av att våga misslyckas då och då... 7

Stress Jag tror att mitt barn upplever stress i vardagen Jag tror att mitt barn upplever stress i vardagen fördelning enligt barnets skolstadium 6 5 4 1 5,19% 24,44% För det Ofta eller en mesta eller stor del av alltid tiden 55,26% Ibland eller lite grann 15,11% Gymnasiet Yrkesskola 14,16% 49,77% 30,59% 5,48% 27,45% 47,06% 19,61% 5,88% 15,03% Högstadiet 21,24% 4,15% 59,59% 4 6 8 Ibland eller lite grann Ofta eller en stor del av tiden För det mesta eller alltid Av de svarande anser 24,44 % att deras barn ofta eller en stor del av tiden upplever stress i vardagen, och ytterligare 5,19 % att deras barn för det mesta eller alltid upplever stress i vardagen. En märkbar skillnad finns då man ser på barnens skolstadier. Av de som har barn i gymnasiet (n=219) har totalt 36,07 % svarat att de tror att deras barn ofta eller för det mesta upplever stress i vardagen, medan motsvarande andel för de som har barn i yrkesskolan (n=51) är 25,69 % och motsvarande andel för de som har barn i högstadiet (n=386) är 25,39 %. Jag tror att stressen främst orsakas av Bland fritextsvaren kan man plocka ut fem huvudsakliga anledningar som föräldrarna upplever att stressen bland ungdomarna beror på: Egna krav Höga krav på sig själv att prestera bra i skolan För mycket att göra och svårt att prioritera Vill vara bra på allting, svårt att sänka ribban Höga förväntningar på sig själv Press i skolan med att lyckas och vara duktig Skolarbete och krav från skolans sida Skolan som kräver en stor del av tonåringens tid Mycket läxor, prov och långa dagar Barnet brukar ibland säga att hen inte har något liv utanför skolan Krävs mycket av den unga i skolan De högsta kraven kommer också från skolan, dagens gymnasium är ett miniuniversitet på gott och ont. Det finns inte tid att bara vara, ingen tid för reflektioner och återhämtning 8

Kompisrelationer och utanförskap Kompisrelationer eller brist på kompisar Grupptrycket bland kompisar orsakar tydligt stress hos ungdomarna och det resulterar snabbt i sänkt självkänsla Sociala utmaningar Kompisrelationer och hur handskas med dem Mitt barn känner att alla andra har det bättre Behov av att vara accepterad av kompisarna Utanförskap, ensamhet Oro och osäkerhet kring framtiden... oroar sig för framtiden, vet inte vad hon vill börja studera Har svårt att tro på framtiden... har stress över framtida studier vilket yrke han ska välja det är svårt att besluta saker med så många möjligheter Framtidsplanerna Sociala medier är en tidstjuv För mycket av fritiden snurrar kring telefoner och sociala medier. Om barnen har mycket läxor, prov eller hobbyn så blir det stressande när telefonerna plingar i ett och det blir svårt att inte följa med vad som händer. Hjärnan slappnar inte av. Det konstanta flödet ungdomarna får via sociala medier skapar stress Väldigt mycket skärmtid Bland fritextsvaren nämns också svårigheter med att varva ner och slappna av, den egna tidsplaneringen och svag självkänsla och osäkerhet kring vem man är och om man duger och räcker till. 9

Framtid 45% 4 35% 25% 15% 1 5% Jag upplever att mitt barn har en klar framtidsvision 15,11% 40,59% 32,59% Helt av Delvis av Delvis av samma åsiktsamma åsikt annan åsikt 11,7 Helt av annan åsikt Jag upplever att mitt barn har en klar framtidsvision fördelning enligt skolstadium Gymnasiet Yrkesskola Högstadiet 11,87% 31,51% 39,27% 17,35% 7,84% 23,53% 45,1 23,53% 11,14% 12,69% 34,72% 41,45% 4 6 Helt av annan åsikt Delvis av annan åsikt Delvis av samma åsikt Helt av samma åsikt Skillnader kan noteras beroende på vilket skolstadium de svarandes barn går på. Av de som har barn i yrkesskola (n=51) har 23,53 % svarat att de upplever att barnet har en klar framtidsvision, medan motsvarande andel för de som har barn i gymnasiet (n=219) är 17,35 % och för de som har barn i högstadiet (n=386) 12,69 %. Bland fritextsvaren finns tankar om vikten av att tro på sig själv och få möjlighet att pröva sig fram och hitta sina styrkor också utanför skolämnena: När självkänslan är svag styrs valen av någon annan.... För att ha framtidsvisioner måste man tro på sig själv Mitt barn känner sig förvirrad bland alla val som måste göras. Hen upplever inte plats för att prova och känna efter vad som är rätt val och vågar inte göra beslut av rädsla att ta fel beslut Att man ska lita på vad man tycker om att göra, att det är ok. Att skolan bara är en liten del. 10

Hur vi når föräldrarna Jag skulle helst få information om saker som har lyfts upp här, på följande sätt Via sociala medier 326 Föräldrakväll 260 Kvällsföreläsning 213 Via chatforum / -grupp 119 Diskussionsgrupp 86 Annat, vad? Samtalsstöd 64 57 0 50 100 150 200 250 300 350 Nästan hälften av de föräldrar som svarat (48,3 %) skulle helst få information om enkätens temaområden via sociala medier. En något större andel av kvinnorna (49,83 %) har valt sociala medier som informationskanal jämfört med männen (39,39 %). En dryg tredjedel (38,52 %) skulle helst få information på föräldrakvällar och en knapp tredjedel (31,56 %) har ansett att kvällsföreläsning skulle vara bra informationstillfälle. Av männen ansåg nästan hälften (46,46 %) att de skulle få information på föräldrakvällar, bland kvinnorna var motsvarande andel aningen lägre (37,15 %). Bland de som svarat annat nämndes e-post, Wilma, artiklar och rapporter, webbsidor, webinarier och nätföreläsningar, broschyrer och tidningar, privat diskussion med vänner, och att man inte är intresserad av information. Man når mig bäst via följande sociala medier Facebook 511 Jag följer inte sociala medier Annat Instagram 91 89 110 Youtube Snapchat 14 34 0 100 200 300 400 500 600 Majoriteten av de föräldrar som svarat uppgav att man når dem bäst via Facebook (75,7 %). En något större andel av kvinnorna (78,47 %) uppgav att de nås via Facebook, jämfört med männen (59,6 %). Av männen svarade nästan en tredjedel (29,29 %) att de inte följer sociala medier, motsvarande andel bland kvinnorna var lite lägre (14,06 %). Bland de som svarade annat lyftes sociala medier som Linkedin, Whatsapp och Twitter. 11

Slutsatser och diskussion gällande resultaten Det är glädjande att märka att majoriteten av föräldrarna som svarat upplever att de lyckas i sitt föräldraskap och känner att de har verktyg att stöda sitt barn också i svåra situationer. Trots det har en ansenlig del svarat att de bara ibland eller sällan upplever att de lyckas i föräldraskapet (9,63 %) och att de bara ibland eller sällan upplever sig ha verktyg att stöda sitt barn i svåra situationer (14,22 %). Det här tyder på att det finns ett behov av stöd för tonårsföräldrar i någon form. Det är värt att notera att en betydligt större andel mammor än pappor har svarat på enkäten. Det finns inga markanta skillnader mellan könen gällande frågorna Jag upplever att jag lyckas i mitt föräldraskap och Jag upplever att jag har verktyg att stöda mitt barn också i svåra situationer. Inga markanta skillnader finns heller som skulle bero på vilken ålder de svarandes barn har eller vilket skolstadium de svarandes barn går i. Resultatet visar att det finns ett behov av referens-/samtalsstöd bland tonårsföräldrar. Bland fritextsvaren syns det att det finns mycket stöd för småbarnsföräldrar, och att motsvarnade föräldrastödsgrupper skulle vara viktigt också för föräldrar till äldre barn. Majoriteten av föräldrarna anser att kontakten mellan hem och skola fortfarande är viktig totalt 97,63 % har svarat att de är helt eller delvis av den åsikten. En liten skillnad kan noteras mellan vilka skolstadier de svarandes barn går på. De föräldrar som har barn i högstadiet tenderar att anse att kontakten är viktigare än de som har barn i yrkesskolan, och ytterligare lite mindre viktig anses kontakten bland gymnasieföräldrarna. Mera och öppnare diskussion mellan hem och skola efterlyses, många kommenterar att kontakten är väldigt liten med äldre barn och faller så gott som helt bort då barnet blir myndigt. Flera skulle gärna ha en inblick i hur man stöder barnet i studierna också då de är äldre. Bland fritextsvaren kan man notera att kontakten i högstadiet lätt blir ensidig och negativ med små anmärkningar via wilma, då en aktivare diskussion mellan hem och skola kring utmaningar som finns och en bättre helhetsbild av barnets situation istället skulle vara önskvärd. En betydande del av de svarande (22,08 %) upplever att deras barn inte har en särskilt stark självkänsla. Resultatet tyder på att det finns ett behov av att jobba för att stärka ungdomarnas självkänsla. Föräldrarna med barn i gymnasiet anser aningen oftare att deras barn har en stark självkänsla och kan vara sig själv än de som har barn i högstadiet och yrkesskolan. En knapp tiondel av de svarande (9,63 %) upplever att deras barn ofta eller för det mesta känner sig ensam och utanför. Det här stämmer väl överens med tidigare undersökningar som gjorts i Finland. Bland fritextsvaren lyfter många fram vikten av verksamhet som stärker samhörigheten och stöder integreringen speciellt i början av de olika skolstadierna. Knappt var femte svarande (17,78 %) upplever att deras barn ofta eller en stor del av tiden/för det mesta eller alltid har svårt att stöta bort negativa tankar på egen hand. Bland fritextsvaren har många föreslagit diskussion i små grupper så att ungdomarna skulle få referensstöd och modeller att klara av problem och jobbiga saker, diskussion där det finns utrymme för alla åsikter, och tid för de unga att diskutera med trygga vuxna. 12

Nästan en tredjedel av föräldrarna (29,63 %) anser att deras barn ofta eller alltid upplever stress i vardagen. En märkbar skillnad mellan skolstadierna finns, stressen ökar betydligt från högstadiet till gymnasiet. Ingen påtaglig skillnad finns mellan högstadiet och yrkesskola. Bland fritextsvaren kan tankar om avslappningsövningar och lugn i skolvardagen noteras. Många har funderingar om mindre krav på hög prestation, vikten av att få känna att man lyckas och vetskapen att man duger också med medelmåttiga prestationer. Flera lyfter också att det vore bra med hobbyer och verksamhet där man kan delta kravlöst utan stress. Drygt hälften av föräldrarna (55,70 %) upplever att deras barn delvis eller helt har en klar framtidsvision. Skillnader kan noteras då man jämför de olika skolstadierna sinsemellan. De som har barn i yrkesskola upplever i större grad att deras barn har en klar framtidsvision än de som har barn i gymnasiet eller högstadiet. Resultatet visar att sociala medier är en bra väg att nå en stor del av föräldrarna med information. Av de sociala medierna är Facebook det som de flesta använder. Samtidigt visar resultatet att en betydande andel föräldrar inte följer sociala medier alls, vilket är viktigt att notera. Föräldrakvällar och kvällsföreläsningar är också uppskattade informationskanaler bland de föräldrar som svarat. 13