Akademikerbarometer 2-2005

Akademikerbarometer 2-2005 Utbildning & tillväxt Jonas Bengtsson JULI 2005

Innehåll Sammanfattning 1. Akademikerbarometern om undersökningen 2. Sveriges akademiker om tillväxt 3. Utbildning och tillväxt 4. Sveriges yngre akademiker J.Be 2-2005 2(14)

Sammanfattning SACO presenterar kvartalsvis Akademikerbarometern, en serie kortare rapporter som belyser akademikernas arbetssituation och deras värderingar rörande lönebildning, tillväxt, utbildning samt de fackliga organisationerna. Syftet är att kontinuerligt presentera nya, aktuella och intressanta uppgifter för den som vill införskaffa information om den växande gruppen akademiker i Sverige. I denna rapport, Akademikerbarometer 2-2005, koncentrerar vi oss på akademikernas syn på utbildning och tillväxt. Rapporten bygger på nästan 1 200 svar från akademiker 1 inom Temos webbpanel. Resultaten visar bland annat; Kvinnliga akademiker inlåsta i offentlig sektor Endast en tredjedel av de offentliganställda akademikerna skulle valt att vara offentliganställd om de gavs möjligheten att välja fritt. Flera av de missnöjda har däremot svårt att föreställa sig att de inom en tioårsperiod är något annat än just offentliganställd. Problemet med att många offentliganställda skulle vilja arbeta i annan form, men inte ser en sådan möjlighet framför sig drabbar i första hand de kvinnliga akademikerna. Varannan kvinnlig akademiker arbetar idag i offentlig sektor. Högskolan stimulerar få till företagande Endast var tionde akademiker har under sin högskoleutbildning uppmuntrats att bli företagare. Skillnaden mellan kvinnor och män är inte stor, men något fler män än kvinnor anser att de uppmuntrats till företagande. Skillnaden mellan de yngre och äldre är tydligare. Bland de yngsta (-29 år) har knappt var sjätte uppmuntrats till företagande under sin högskoleutbildning. Det är ingen stor andel, men betydligt högre än för de äldsta (60+ år) där motsvarande siffra (3 procent) är försvinnande liten. Starkt stöd för alternativa driftsformer Det finns ett stort stöd för alternativ i produktionen av varor och tjänster i den offentliga verksamheten. Att uppmuntra nyföretagande inom vård- och omsorgssektorn är särskilt viktigt både för att hantera de växande vård- och omsorgsbehoven framöver och för att få fler kvinnliga företagare. Unga akademikers värderingar Utöver åldern skiljer sig de yngre (-29 år) akademikernas svar från den genomsnittliga akademikern på ett antal områden. De yngre akademikerna... Anser att vi borde arbeta mindre Har en mer positiv bild av utbildningen.. Vill inte bli egenföretagare i samma utsträckning Planerar i högre grad att arbeta utomlands 1 Med akademiker avses i detta sammanhang personer med högskole- universitetsutbildning som högsta avslutade utbildning. J.Be 2-2005 3(14)

Akademikerbarometern om undersökningen Syftet med Akademikerbarometern SACO presenterar kvartalsvis en serie kortare rapporter, Akademikerbarometern, som belyser akademikernas arbetssituation och deras värderingar rörande lönebildning, tillväxt, utbildning samt de fackliga organisationerna. Syftet är att kontinuerligt presentera nya, aktuella och intressanta uppgifter för den som vill införskaffa information om den växande gruppen akademiker i Sverige. Om undersökningen Undersökningen genomförs i form av en webbenkät riktad till högskole- och universitetsutbildade inom Temos webbpanel. Temos webbpanel består idag av sammanlagt c:a 26.000 deltagare. Rekryteringen sker via Temos omnibussar. Dels en postal omnibuss som går fyra gånger per år och skickas ut till ett riksrepresentativt urval av svenskar. Dels en telefonomnibuss med ett riksrepresentativt urval. Det betyder att rekryteringsbasen för Temos Internetpanel är riksrepresentativ. Frågorna i Akademikerbarometern 2-2005 har utformats i samarbete mellan SACO och Temo. Frågeformuläret innehåller totalt 13 frågor om arbete, utbildning och tillväxt. Alla som ingår i panelen har dessutom svarat på en basundersökning med ett omfattande formulär med frågor om kön, ålder, sammanboende, utbildning, sysselsättning, sektor, boendeform, ortstyp etc. Tabell 1; Beskrivning av urvalet, Sveriges Akademiker KVINNA MAN TOTALT Antal genomförda intervjuer 582 584 1 166 Ålder -29 år 30-44 år 45-59 år 60+ år Geografi Norrland Mellansverige Stockholm Västsverige Småland och öar Sydsverige 23 % 34 % 34 % 9 % 3 % 11 % 64 % 10 % 1 % 10 % 18 % 32 % 34 % 16 % 4 % 13 % 60 % 10 % 2 % 10 % 21 % 33 % 34 % 12 % 4 % 12 % 62 % 11 % 2 % 10 % Sysselsättning 70 procent av dem som svarat är anställda, 9 procent studerar och 8 procent driver eget företag som huvudsaklig sysselsättning. Andelen företagare är högst (14 procent) bland de äldre, 45+ år. Att andelen egenföretagare är högre i de äldre åldersgrupperna beror dels på att egenföretagare mindre ofta än anställda lämnar arbetskraften före ordinarie pensionsålder, men också på att benägenheten att starta eget stiger med åldern då man ofta byggt upp ett specialkunnande och stödjande nätverk. J.Be 2-2005 4(14)

Tabell 2; Akademikernas huvudsakliga sysselsättning HUVUDSAKLIG SYSSELSÄTTNING KVINNA MAN TOTALT Eget företag 5 12 8 Anställd 72 68 70 Studerande 10 8 9 Arbetslös 3 4 3 Annan 10 18 10 Akademikerna och facket SACO är den fackliga organisationen för Sveriges akademiker. Var tredje akademiker är medlem i något av SACO:s medlemsförbund, lika stor andel som inte är med i facket. Knappt var femte akademiker är medlem i TCO-förbund. Till detta kommer en liten, fyra procent, grupp som är medlemmar i något LO-förbund. Att var tredje akademiker säger sig vara medlem i fackförbund som inte ingår i LO, SACO eller TCO förklaras till stor del av att den enskilde medlemmen troligen inte gör någon koppling mellan det egna medlemsförbundet och centralorganisation. "Är du medlem i något fackförbund som är anslutet till LO, TCO eller SACO eller liknande?" LO 3% Nej 31% TCO 18% SACO 31% Annat 17% J.Be 2-2005 5(14)

Sveriges akademiker om tillväxt Mer eller mindre arbete? Den framtida demografiska utmaningen där allt färre ska försörja allt fler finns väl beskriven i många sammanhang. Detsamma gäller de två huvudalternativen för att hantera denna utmaning; ökat arbetskraftsutbud eller ökad produktivitet. Att döma av resultaten i denna rapport får det största hoppet sättas till en ökad produktivitet. Det finns idag inget entydigt stöd bland landets akademiker för att vi i Sverige skulle arbeta mer. Bland kvinnorna är det snarare motsatsen, mindre arbete, som har det största stödet. "Borde svenskar i allmänhet arbeta mer eller mindre?" Kvinna 22 48 30 Man 41 40 19 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svenskar borde arbeta mer I stort sett bra som det är Svenskar borde arbeta mindre Övertid tas ut i ledighet Merparten av de akademiker som arbetar extra tar ut detta som ledig tid. Med dagens skattesystem måste detta ses som ett rationellt beteende. Om man möter en marginalskatt på 57 procent lönar det sig bättre att ta ut kompensationen i ledig tid. Det uppstår därigenom en olycklig skillnad mellan vad som privatekonomiskt lönsamt och samhällsekonomiskt lönsamt. Kvinnorna arbetar i lägre utsträckning extra och när de gör det så tar de oftare ut ersättningen i ledig tid. Tabell 3; Om du arbetar extra hur brukar du då ta ut det? KVINNA MAN TOTALT I pengar 25 32 28 I ledighet 48 37 43 Inget av detta 10 17 14 Arbetar aldrig extra 17 14 15 J.Be 2-2005 6(14)

Akademikerna och skatterna Skattesystemet bör främja medborgarnas lust att förkovra sig och ta ansvar. Skattesystemet behöver dessutom vara internationellt anpassat så att inte skattebasen dräneras. Skillnaderna mellan Sverige och omvärlden får inte vara alltför stora om Sverige ska vara ett attraktivt land att flytta till för att arbeta, forska eller driva företag. SACO hävdar skattereformens principer om högst 50 procent marginalskatt och att högst 15 procent av inkomsttagarna ska betala statlig skatt. Idag är den högsta marginalskatten över 57 procent. Skattepolitiska principer.. Instämmer du i följande påståenden? Man bör få behålla minst hälften av en löneökning efter skatt 62 21 9 4 3 De med de högsta löneinkomsterna bör betala en större andel av sin inkomst i skatt än de som har lägre inkomster 26 27 30 1 17 Höga skatter på arbete bör begränsas till att omfatta så få inkomsttagare som möjligt 27 21 23 11 17 Oavsett om man har hög eller låg löneinkomst bör man betala samma andel av sin inkomst i skatt (sk "platt skatt") 15 15 24 2 44 0% 20% 40% 60% 80% 100% Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer något Vet ej Instämmer inte alls Principen om hälften kvar av en löneökning finner starkt stöd hos Sveriges akademiker. Fler än 8 av 10 instämmer helt eller till stor del i att man bör få behålla minst hälften av en löneökning efter skatt. Idag upplever många akademiker att de betalar mycket i skatt utan att kunna känna sig säkra på att få något tillbaka den dag de behöver. Därutöver utgår, för flertalet, sociala avgifter som inte leder till några förmåner. Det urholkar skatte- och välfärdssystemens legitimitet och riskerar att leda till efterfrågan på andra lösningar än de skattefinansierade. Med jämna mellanrum förs platt skatt fram som lösningen på Sveriges tillväxtproblem. Förslaget finner dock inget gehör oss landets akademiker. Fler än 4 av 10 akademiker tar tydligt avstånd till idén att man oavsett inkomstnivå ska betala samma andel av sin inkomst i skatt. J.Be 2-2005 7(14)

Kvinnorna inlåsta i offentlig sektor Såväl egenföretagare som de med anställning i privata företag förefaller relativt nöjda med sin arbetssituation och skulle välja just denna arbetsform även om de fritt fick välja. Bland anställda i offentlig sektor däremot är det endast en tredjedel som skulle valt att vara offentliganställd om de gavs möjligheten att välja fritt. Missnöje med löne- och arbetsvillkor ligger troligen bakom denna låga siffra. Flera av de missnöjda har däremot svårt att föreställa sig att de inom en tioårsperiod är något annat än just offentliganställd. Tabell 4; Om du fick välja, hur skulle du då helst vilja arbeta? IDAG.. Egen företagare Anställd Privat företag Anställd Offentlig sektor I FRAMTIDEN.. Vill 2 Tror 3 Vill Tror Vill Tror Egen företagare 79 % 70 % 17 % 12 % 19 % 8 % Anställd, privat företag 17 % 3 % 74 % 62 % 38 % 11 % Anställd, offentlig sektor 3 % 1 % 5 % 5 % 33 % 50 % Annat 4 1 % 26 % 4 % 21 % 9 % 31 % Det finns ett uppenbart behov av alternativa arbetsgivare inom den offentligt finansierade verksamheten. Konkurrens mellan olika arbetsgivare skapar en bättre fungerande arbetsmarknad och kommer att ställa krav på rimligare arbetsvillkor och löneläge inom yrken där det idag råder ett arbetsgivarmonopol. Bättre arbetsvillkor och löneläge ökar onekligen förutsättningarna att locka unga till dessa yrken samtidigt som de äldre väljer att stanna kvar. Möjligheten att bryta den offentliga sektorns produktionsmonopol kan också bli ett sätt att minska skillnaderna mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden. Den stora offentliga sektorn utgör ett hinder för kunskapsföretagande, inte minst bland kvinnliga akademiker. Kvinnor väljer i högre grad än männen att utbilda sig inom vård, skola och omsorg. Att underlätta för företagande inom dessa verksamhetsområden är därför av avgörande betydelse för att vidga arbetsmarknaden för kvinnor. Starkt stöd för alternativa driftsformer Det finns ett stort stöd för alternativ i produktionen av varor och tjänster i den offentliga verksamheten. Att uppmuntra nyföretagande inom vård- och omsorgssektorn är särskilt viktigt både för att hantera de växande vård- och omsorgsbehoven framöver och för att få fler kvinnliga företagare. 2 Om du fick välja, hur skulle du helst vilja arbeta? 3 Vad tror du att du kommer att göra om 10 år? 4 Den höga andelen som tror sig göra annat om 10 år beror på att flera av de svarande under denna period uppnår pensionsålder. J.Be 2-2005 8(14)

"Behövs det en större mångfald i produktionen av varor och tjänster i den offentliga verksamheten?" Det borde vara mindre mångfald 17% I stort sett bra som det är 30% Det borde vara mer mångfald 53% En tillväxtpolitisk verktygslåda En återkommande fråga i Akademikerbarometern är hur Sveriges akademiker med egna ord formulerar den viktigaste åtgärden för att öka tillväxten i Sverige. Att det finns ett stort engagemang för denna frågeställning framgår av att drygt 900 av de 1 166 som besvarat enkäten också valt att lämna egna förslag på åtgärder. Svaren i denna rapport påminner i hög grad om svaren i årets första rapport 5. Fyra åtgärder sticker ut som viktigare än övriga; Fler i arbete Sänkta skatter Bättre villkor för företagen Stimulera nyföretagande 5 Akademikerbarometern 1-2005 J.Be 2-2005 9(14)

Utbildning och tillväxt För att trygga välfärden i Sverige framöver krävs nya och växande företag inom branscher med goda framtidsutsikter. SACO verkar bland annat för att fler människor med högre utbildning stimuleras till att starta, driva och utveckla egna företag. Förändringar måste ske på flera plan. Inte minst handlar det om att förändra den grundläggande attityden till företagande. Attityden till utbildning 6 av 10 akademikerna anser att utbildningarna vid landets högskolor och universitet i någon mån förbereder studenterna för en produktiv insats i arbetslivet. En så stor andel som 30 procent är dock tveksam till högskolesystemets förmåga att förbereda studenterna för en insats arbetslivet. Mest kritiska till högskolans bidrag till ett produktivt arbetsliv är egenföretagarna. Inte enbart utbildningsnivån avgör arbetskraftens kompetens. Minst lika viktigt är det sätt på vilket kunskaperna inhämtas. Det är viktigt att utveckla analytisk förmåga och förmåga att se helheter. Träning att självständigt söka och använda kunskap måste komplettera det traditionella pedagogiska formerna. En utbildning som i huvudsak bygger på upprepning av tillrättalagda ämneskunskaper är dåligt anpassad till ett arbetsliv där innovationer och problemlösning är huvudingredienser. Många vill vara företagare Fler än var fjärde akademiker skulle helst utöva sin profession som egenföretagare. Andelen är något högre för männen än för de kvinnliga akademikerna. Vi ser motsvarande skillnad mellan könen när det gäller andelen som helst skulle vara anställd i offentlig sektor. 22 procent av kvinnorna och 17 procent av männen skulle helst vilja vara anställd i offentlig sektor. Tabell 5; Om akademikerna fritt fick välja.. ÖNSKAD SYSSELSÄTTNINGSFORM KVINNA MAN SAMTLIGA Anställd i privat företag (-50 anställda) 32 29 30 Anställd i privat företag (50+ anställda) 23 25 24 Anställd i offentlig sektor 22 17 19 Egen företagare 23 29 27 Majoriteten av landets akademiker skulle helst vilja vara anställd i privat sektor, 30 procent i ett mindre företag och 24 procent i företag med fler än 50 anställda. Knappt var femte vill helst vara anställd i offentlig sektor. färre ser sig som företagare om 10 år Vad tror då akademikerna om sin framtida sysselsättningsform? Vi kan konstatera att betydligt färre än de som skulle önska tror sig arbeta i mindre företag alternativt som egenföretagare. Betydligt fler tror sig istället arbeta i offentlig sektor. Vi har redan tidigare i rapporten betonat behovet av att uppmuntra nyföretagande inom vård- och omsorgssektorn i syfte att möjliggöra främst för de kvinnliga akademikerna att välja andra arbetsgivare än de offentliga. J.Be 2-2005 10(14)

Tabell 6; Vad tror du att du kommer att göra om 10 år? ÖNSKAD SYSSELSÄTTNINGSFORM KVINNA MAN SAMTLIGA Anställd i privat företag (-50 anställda) 10 13 12 Anställd i privat företag (50+ anställda) 14 22 18 Anställd i offentlig sektor 31 19 24 Egen företagare 14 17 16 Annat 6 30 29 29 Högskolan stimulerar få till företagande Attityder grundläggs tidigt i livet, vilket gör skolan till en viktig plattform för att forma attityder till exempelvis företagande. För att fler människor ska se egenföretagande som ett självklart alternativ till anställning krävs att skolan, från grundskola till högskola, förmår att förstärka och stimulera de entreprenöriella egenskaperna hos dagens unga. Endast var tionde akademiker har under sin högskoleutbildning uppmuntrats att bli företagare. Något fler män än kvinnor anser att de uppmuntrats till företagande. Skillnaden mellan de yngre och äldre är tydligare. Bland de yngsta (-29 år) har knappt var sjätte uppmuntrats till företagande under sin högskoleutbildning. Det är ingen stor andel, men betydligt högre än motsvarande siffra för de äldsta (60+ år) där motsvarande siffra (3 procent) är försvinnande liten. Det finns idag kurser och forskning om entreprenörskap och många högskolor arrangerar återkommande seminarier samt utbildningsprogram om företagande. Somliga högskolor har specialiserat sig på småföretagande och på att utveckla idéer som tas fram av studenter och undersöker om de är bärkraftiga. I flertalet utbildningar och högskolor saknas detta inslag dock helt. Landets universitet och högskolor måste bli bättre på att framhålla företagande som en tänkbar arbetsform för den som genomgått högre utbildning. Tabell 7; Har du under din högskoleutbildning uppmuntrats att bli företagare? Andel som uppmuntrats att bli företagare Kvinna 8 % Man 11 % -29 år 16 % 30-44 år 11 % 45-59 år 6 % 60+ år 3 % Egenföretagare 12 % Anställd 8 % 6 Den höga andelen som tror sig göra annat om 10 år beror på att flera av de svarande under denna period uppnår pensionsålder. J.Be 2-2005 11(14)

Sveriges yngre akademiker Skillnader jämfört med andra akademiker Utöver åldern skiljer sig de yngre (-29 år) akademikernas värderingar från den genomsnittliga akademikern på ett antal områden. De yngre akademikerna... Anser att vi borde arbeta mindre Har en mer positiv bild av utbildningen Vill inte bli egenföretagare i samma utsträckning Planerar i högre grad att arbeta utomlands Mer eller mindre arbete en generationsfråga Det förefaller finnas en värderingsskillnad mellan olika generationer när det gäller synen på hur mycket svenskar i allmänhet bör arbeta. De äldre (60+ år) anser oftast att vi i Sverige borde arbeta mer än idag. De yngsta (-29 år) tycker istället att vi borde arbeta mindre. Vi kommer att således att få allt fler äldre som kommer att leva allt längre utan att vara förvärvsaktiva. Samtidigt som den yngre generation de som är tänkta att ta över uppger sig ha en allt lägre arbetsvilja och benägenhet att via sina egna skatter finansiera det hela. Möjligen förklaras detta av att oron för hur den gemensamma välfärden fungerar tilltar i takt med åldern samtidigt som den yngre generationen värderar tid för familj och fritid högre. "Borde svenskar i allmänhet arbeta mer eller mindre?" -29 år 18 50 32 Samtliga 31 44 24 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svenskar borde arbeta mer I stort sett bra som det är Svenskar borde arbeta mindre J.Be 2-2005 12(14)

Värderingar och handling går inte alltid hand i hand. Samtidigt som den allmänna uppfattningen bland de yngre akademikerna är mer negativ till att vi i Sverige borde arbeta mer arbetar de i praktiken extra i samma omfattning som övriga akademiker. De väljer då i betydligt högre grad att ta ut ersättningen för detta i form av pengar istället för ledighet. Tabell 8; Om du arbetar extra hur brukar du då ta ut det? -29 år Samtliga I pengar I ledighet Inget av detta Arbetar aldrig extra 48 % 28 % 30 % 43 % 8 % 14 % 14 % 15 % Även de yngre tvivlar på högskolans bidrag till ett produktivt arbetsliv De yngre akademikerna har en något mer positiv, eller snarare mindre negativ, bild av högskolans bidrag till ett produktivt arbetsliv. Det är anmärkningsvärt att så många som 4 av 10 akademiker under 30 år är tveksam till högskolans förmåga att förbereda studenterna för en produktiv insats i arbetslivet. "Tycker du att de utbildningar som finns idag vid svenska universitet och högskolor på ett bra sätt verkar förbereda studenterna för en produktiv insats i arbetslivet?" -29 år 7 57 23 4 10 Samtliga 4 60 25 4 7 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja, i hög grad Ja, i viss mån Nej, knappast Nej, inte alls Vet ej De unga är mer tveksamma till företagande De yngre akademikerna föredrar i betydligt högre grad än övriga anställning i privat företag, såväl större som mindre. Intresset för den offentliga sektorn är däremot lägre. Det finns vidare en tydlig åldersrelaterad skillnad vad gäller viljan att vara företagare. Bland de yngre skulle 1 av 4 helst vara egenföretagare, vilket ska jämföras med att fler än var tredje av samtliga akademiker skulle göra detta val. Denna skillnad bekräftar den bild vi sett i tidigare rapporter 7 att benägenheten att starta eget stiger med åldern då man ofta byggt upp ett specialkunnande och stödjande nätverk. Den vanligaste vägen för akademiker att bli företagare är idag att lämna sin anställning och ta sin tidigare arbetsgivare som uppdragsgivare. För såväl yngre som äldre gäller att betydligt skulle vilja vara egenföretagare än de som i praktiken är det eller tror sig bli det. 7 SACO; Sveriges Kunskapsföretagare J.Be 2-2005 13(14)

Tabell 9; Om du fick välja, hur skulle du då helst vilja arbeta? -29 år Samtliga Anställd privat företag (-50 anställda) 38 % 28 % Anställd privat företag (50+ anställda) 33 % 22 % Anställd offentlig sektor Egen företagare 14 % 15 % 18 % 25 % Många yngre akademiker planerar utlandsarbete Allt fler svenskar väljer att arbeta en tid utomlands. Inte minst Sveriges medlemskap i EU har öppnat nya möjligheter. Intresset har också ökat genom att många studerar en tid vid utländska universitet. Det är framförallt de yngre akademikerna som planerar för utlandsarbete. Globaliseringen har intensifierats kraftigt under det senaste decenniet, vilket inte minst återspeglas i de förändrade förutsättningar som ungdomar har när det gäller att resa, studera och arbeta utomlands. Dessutom är det, av naturliga skäl, lättare att flytta för utlandsarbete innan man bildat familj. "Har du idag planer på att arbeta utomlands?" -29 år 15 32 53 Samtliga 9 19 72 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja, inom ett eller två år Ja, men senare Nej J.Be 2-2005 14(14)

Sveriges Akademikers Centralorganisation, SACO, är den samlande organisationen för akademiker. Våra 26 självständiga förbund företräder yrkes- och examensgrupper och har sammanlagt en halv miljon medlemmar. SACOs uppgift är att påverka samhällspolitiken så att den stimulerar kunskapstillväxt och en positiv välfärdsutveckling. SACO är en partipolitiskt obunden organisation och vi engagerar oss i frågor som är centrala för att vi ska nå vår vision om ett kunskapssamhälle för alla med hög kunskapsnivå, högt välstånd och stor individuell valfrihet under ansvar. Läs mer om SACO och vad vi tycker i olika frågor på vår webbplats www.saco.se! Sveriges Akademikers Centralorganisation Box 2206, 103 15 Stockholm Besöksadress: Lilla Nygatan 14 Tel: 08-613 48 00 Fax: 08-24 77 01 E-post: kansli@saco.se www.saco.se