Barns perspektiv i den fysiska planeringen Mania Teimouri, arkitekturkonsulent för barn och unga mania.teimouri@kulturivast.se
Upplägg Arkitekturpedagogik Metoder för dialog och delaktighet Frågor
Arkitekturkonsulentens uppdrag Inspirera lärare, förskollärare och annan personal i skolan och förskolan att arbeta med arkitektur som gränsöverskridande tema. Finna former för hur barn och unga kan vara med och påverka sin fysiska miljö. Hur? - Inspiration och information - Samverkan - Nätverksbyggande - Pilotprojekt - Metodutveckling
Varför? Kunskap om arkitektur fördjupar förståelsen för hur samhället fungerar. Barn och unga har kunskap om sin närmiljö som är viktig när man planerar den byggda miljön. Arkitekten kan inspirera och ge de unga verktyg för att delta i diskussioner om den byggda miljön. Om de unga ges chans att delta i förändringsarbete stärks tron på att det finns möjlighet att påverka. Barn och unga känner ansvar och ägandeskap för den miljö som de själva varit med och påverkat.
FN:s konvention för barnets rättigheter, Artikel 12 Åsiktsfrihet och rätten till att bli hörd. Handlingsplan för implementering av barnkonventionen i Västra Götalandsregionen, antogs i sept 2013. Agenda 21 En prioriterad fråga är ett ökat inflytande för barn och ungdomar i beslut som rör deras framtid. Barn har rätt Läroplanen för skolan Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Läroplanen för förskolan De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. PBL Anger riktlinjer för hur den byggda miljön ska utformas. Den säger att människor ska ha tillgång till goda sociala levnadsförhållanden och kommande generationer ska få ärva en långsiktigt hållbar livsmiljö. Men ansvaret för den fysiska planeringen, och för att barnperspektivet beaktas i samband med att planer upprättas, vilar på varje enskild kommun.
Barnperspektiv Barnrättsperspektiv alla barn Barns perspektiv
Barnperspektiv Barnrättsperspektiv alla barn har ingen makt Barns perspektiv
Arkitektur finns överallt runt omkring oss... kojbygge skolmiljö Hur hänger det ihop? Plats, material, konstruktion, funktion närmiljö stadsbyggnad
undersöker och får syn på tolkar och analyserar berättar och diskuterar utrycker och skapar gestaltar och presenterar planerar och bygger... Vad gör vi?
www.kulturivast.se
METODER OCH PROJEKT
Trygghetsvandringar
Trygghetsvandringar ur barns perspektiv
Trygghetsvandring ur barns perspektiv. Skriften beställs genom mania.teimouri@kulturivast.se Trygghetsvandring - en metod - att ha dialog kring vår gemensamma närmiljö - att öka våra kunskaper om den fysiska miljön - att göra barn och unga delaktiga i planeringsprocessen av den fysiska miljön för att bygga bättre miljöer.
? fastighetsägare säkerhetstjänsten föräldrar demokrati- utvecklare barn och ungdomsgrupp lärare eller vuxen ledare politiker rektor förvaltare arkitektur- pedagoger samhällsförening
Samla synpunkter! dåligt belyst inventering höga kanter mopedkörning skräpigt ORDLISTA Makthavare - Medborgare Beslutsfattare - politiker, tjänsteman, planerare, förvaltare... Barnkonventionen - Delaktighet - Inflytande Statliga verk som trafikverket (banverket och vägverket) Kommunala förvaltningar som Miljö och stadsbyggnad, Räddningstjänsten, Kultur och fritid, Tekniska kontoret med Gatu- och parkavdelningen... Privata bolag och företag (Vad är Västtrafik?) Hyresvärd Vaktmästare... Bestäm väg!
fördjupning Se platsen ur andra perspektiv. - Vad är det för plats och hur används den? - Vilka använder platsen? - Hur fungerar platsen? - Hur är det med: belysning, sittplatser, ljud, tillgänglighet - Vilka värden och upplevelser finns på platsen?
Trygghetsvandring presentation och möte med beslutsfattare Eleverna möter beslutsfattarna för vilka de presenterar sina synpunkter. Även andra har bjudits in till vandringen. I Ljungskile deltar samhällsföreningen och föräldrar.
Vad tas upp och vems ansvar är det egentligen? rykten om en plats olycksdrabbad korsning farlig järnvägsövergång avsaknad av mötesplatser slitna lekplatser klotter och skräp Yngre barn: skolgården, vägen till och från skolan, lek- och idrottsplatser, trafiken Ungdomar: mötesplatser i närmiljön, kopplingen till andra delar av staden, förslag på lösningar istället för att peka på problemen
dokumentation Samla svar!
återkoppling...
och sen... Dalaberg upprustning av den slitna lekplatsen
Trygghetsvandringar i Borås Dialogprocess kring centrumhuset i Kristineberg, Borås. Ett lokalt demokratiarbete som gett ringar på vattnet. Utställning och idéverkstad Trygghetsvandringar Workshops Elever från Kristinebergskolan arbetade i projekt med förslag som redovisades för beslutsfattare Tillsammans med barnen har man producerat en skrift som beskriver processen och som ska inspirera fler att delta i det lokala demokratiarbetet Man vill fortsätta att arbeta med konst i det offentliga rummet i projekt tillsammans med barn och unga i området.
Sverige kan bli bättre på att låta barn vara med och påverka sin närmiljö. Omgivningen formar oss. Vad man kan göra, vad man får göra och vad man förväntas göra. Därför tycker jag att man ska få vara med och forma platser. Vi ställde oss många frågor under projektets gång som är värda att fundera över: Vad är trygghet? Vad är en trygg plats? Var känner du dig trygg? Otrygg? Vad är en stad? Vad för stad vill vi ha i framtiden? Hur kan man få vuxna att lyssna? Vilka olika sätt kan man använda om man vill vara med förändra? Ylva Eckersjö, Arkitekturpedagog
exempel från gårdsprojekt träd och buskar på andra sidan staketet soligt och varmt vi spelar kula ibland är det väldigt trångt farlig kant
inventering av skolgården
hål i gräsmattan!
Vad gör du på gården? - när det är soligt / regnigt / blåsigt / snöigt - när du är trött / pigg När det regnar är jag under taket. När det är soligt krattar jag löv.
förslagsarbete
Barnens egna karta över gården med förslag på förändringar.
Och här är en karta som sammanställer barns och vuxnas synpunkter och förslag på åtgärder. Vad ska prioriteras? Tänk på: - verksamhetens behov - det pedagogiska arbetet - barnens perspektiv - de fysiska förutsättningarna - skötsel - kostnad...
undersökning Hur lång blir den nya vägen? 12 barn lång!
Hur bygger man en väg?
Vad finns på vägen?
fort långsamt vägmärken och skyltar
betongslöjd eget skapande sätta spår
Placering av de nya plattorna på skolgården.
fest
invigning
utställning
REBUS resan till en bättre skolmiljö www.rebussite.eu REBUS guideline finns att ladda ner från hemsidan!
REBUS-processen Processen beskrivs i fyra faser: - Start - Design - Förändring - Utvärdering Guidelinens kapitel följer dessa faser och ger tips på hur man kan utveckla en arbetsprocess som ger resultat på lång sikt.
Lärare och pedagoger skolpersonal Arkitekturpedagog BARN OCH UNGA Fastighetsförvaltare
Illustrationen visar hur en REBUS-process kan se ut. Man kan använda den för att sätta delmål och markera under resans gång var man befinner sig.
BKA
BKA
En bok om arkitekturpedagogik arkitektur i skolan skolmiljö närmiljö lektioner i stadsrummet stadsplanering nationellt och internationellt perspektiv Boken finns att beställa på www.movium.slu.se
att tänka på Utdragna projekt gör det är svårt för barn och unga att förstå på vilket sätt de varit delaktiga. Synliggör delaktigheten för de som deltar! Återkoppla! Var tydlig med förutsättningar och syfte, inga falska förhoppningar! Vad är målet? - genomföra en synlig förändring - skapa möten och dialog - öka kunskap - nå långsiktiga och hållbara resultat - ändra attityder Vad gör man av de förslag som inte blir åtgärdade? Ha beredskap för att stötta de unga att komma vidare. Kan man låta barn och vuxna mötas på lika villkor? Deltar barnen frivilligt? Kom ihåg att även barnen har engagerat sig! Vad händer sen