Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark

Relevanta dokument
Vinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning

Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark

Enkelt verktyg för riskkartering av fosforförluster via ytavrinning

Tidskrift/serie Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift

Enkelt verktyg för riskkartering av fosforförluster via ytavrinning

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Kunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Klimatanpassning i Örebro län

Pilotptojektet Greppa Fosforn

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket

Aftermath vårflod, översvämning, erosion och fosforförluster. en fotoessä

Riskområden för höga fosforförluster via ytavrinning och vattenerosion från åker

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion

MACRO-DB. Simulering av transport av växtskyddsmedel till grund- och ytvatten. Mikaela Gönczi, CKB, SLU.

Blankett A Administrativa uppgifter

SGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius

Vad har vi gjort i Östergötlands pilotområde?

Dränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket

Blankett A Administrativa uppgifter

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

K 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP

Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Blankett A Administrativa uppgifter

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Blankett A Administrativa uppgifter

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS)

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

K 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo

GIS-analys av riskområden för fosforförluster via ytavrinning på åkermark i Slumpåns avrinningsområde. Elin Ruist

Figur 1: Översiktskarta över planområdet, berört område framgår av rektanglarna.

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Ytavrinning av bekämpningsmedel i Sverige. Inledning. Bakgrund. CKB workshop, 13 juni 2012, , SLU, Uppsala

Vägledning för skyfallskartering

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter

Blankett A Administrativa uppgifter

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

DETALJPLAN FÖR SÖDRA FREBERGA I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

Faruk Djodjic, Institution för vatten och miljö

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde

MACRO-DB Hjälpverktyg för tillståndsprövning i vattenskyddsområden

Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde

Förprojektering Smedby 6:1

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Dränering och växtnäringsförluster

Tidningsrubriker GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker Tidningsrubriker Tidningsrubriker i lagom mängd

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin

Hydrogeologisk bedömning Torpa-Dala deponi Kungsbacka kommun

RAPPORT VA-utredning Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund Upprättad av: Kristina Wilén

Inventering av fem nedlagda deponier i Ängelholms kommun. - En inventering enligt Naturvårdsverkets MIFO-metod, fas 1.

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Dränerningsvatten på observationsfält Arbetsmaterial : (För bilagor - se undersökningstyp Grundvatten på observationsfält )

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?

PM Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar

NNH inom SGI:s verksamhet NNH september 2012

Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet

Avvattningssystemet och klimatanpassning

PM GEOTEKNIK. Geoteknik Sandviken ÖSTERSUNDS KOMMUN SWECO CIVIL AB ÖSTERSUND GEOTEKNIK ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING UPPDRAGSNUMMER:

Kokbok till modul 14D Översyn av dränering KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa).

Göta älvutredningen (GÄU)

Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann

Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

Jordbruket och vattenkvaliteten

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden

Uppföljning av åtgärder

VSPU - Vattenstrategiskt planeringsunderlag för Höje å. Geraldine Thiere

Vägledning för skyfallskartering

Sammanfattning. Inledning

HYDROGEOLOGISK UTREDNING KUMMELNÄS 1:893 & 11:142

Rening av vatten från jordbruksområden. Per Lindmark

Dagvattenutredning. Ekeby, Knivsta kommun PM. Utredning Revideringsdatum:

Uppbyggnad och tillämpning av en vattendragsmodell för Emån Ola Nordblom Lars-Göran Gustafsson Mona Sassner Paul Widenberg. Holsbybrunn

Transkript:

Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark Beskriva de tre fosforindexen (uppbyggnad, behov av indata.) Så långt möjligt tillämpa de tre olika indexen i två pilotområden. Jämföra klassningar mot mätdata Beskriva indexens praktiska användbarhet, utifrån indata (som med relativ lätthet kan tas fram för) all jordbruksmark i Sverige Slutsaser och rekommendationer

P-indexen är både lika och olika Klimatfaktorer Källfaktorer Transportfaktorer Transportprocesser Transportvägar Danskt Infiltration Makroporflöd e Vattenerosion Ytavrinning Norsk Svensk

Olika beräkningsvägar i P-indexen Danskt Norskt Svenskt. 1 2 3 4 6 2 4 3 2 1 1 5 3 3 Klimatfaktorer Källfaktorer Transportfaktorer (transportprocesser + transportvägar) 1. Makroporflöde, separat, riskkarta över Danmark 2. Infiltration, separat, riskkarta över Danmark. 3. Ytavrinningen, riskkarta över Danmark. 4. Risk för yterosion, riskkarta över Danmark 1. Källfaktorer 2. Yterosion 3. Översvämningsrisk 4. Ytavrinning på gräsmark 5. Infiltration och makroporflöde klassas gemensamt utifrån jordart 6. Nederbörd 1. Nederbörd 2. Fördelning på olika transportprocesser. Först mellan ytavrinning/yterosion sen mellan infiltration och makroporflöde. 3. De olika transportprocesserna hämtar lättillgängligt fosfor från övre respektive nedre delen (alven) av jordprofilen

Källfaktorer P-index Effekt av gödsling Utfrysning av fosfor Jordens fosforinnehåll Fosforbindningskapacitet Beriknings faktor Gröda/ skörd Danmark JA JA JA NEJ NEJ JA Norge JA JA NEJ JA NEJ JA Sverige JA JA JA NEJ JA JA

Transportprocesser Klimatdata - väderleksituationer 1% av tiden, 90% av transporten. Makroporflöde Ytavrinning Infiltration Vattenerosion Ytavrinning på vall och bete Infiltration till grundvattnet Översvämningar Erosion i vattendraget P-index Danmark Norge Sverige Klimat data Ytavrin ning Vatten erosion Makro porflöde Årsmedel- /vinter nederbörd + mer Tillrinnings area Årsmedel nederbörd Årsmedel nederbörd + tjäle Lutning, Jordart (textur) jordart RUSLE USLE RUSLE Riskkarta, Danmark, hydr. kond. Vattenm. Infiltration Riskkarta, Danmark fosforb. kap., mm Över svämning Jordart, 4 klasser Jordart, 4 klasser NEJ JA JA Hydr. kond. Jordstruktur Hydr. kond. Jordstruktur, fosforb. kap.

Transportvägar P-index Avstånd till vattendraget Topografi sedimentation Täckdikning Ytvatten brunnar Skyddszoner Danmark JA DELVIS JA NEJ JA Norge JA NEJ JA NEJ JA Sverige JA DELVIS JA JA JA

Typ av indata Vilken Indata finns för svensk Digitalt över all åkermark På gårdsnivå genom brukaren åkermark? Anna källa Kommentar Jordens fosforinnehåll NEJ JA markägaren har genomfört en provtagning Fosforbindnings kapacitet NEJ NEJ Kan beräknas på gårdsnivå uppgift finns om P-AL och organisk halt Tillförd gödning NEJ JA Skörd/gröda NEJ JA Jordart JA JA SGU s jordartskarta, nya jordmånskartan Hydraulisk konduktivitet NEJ NEJ Kan klassas grovt utifrån jordart Topografi JA JA Lantmäteriets höjdscanning Klimat/Väderstatistik NJA NEJ SMHI s stationsnät regionalt dygnsnederb., 52 synop.stationer Avstånd till ytvatten JA JA Går att beräkna/ mäta från digitalt kartmaterial Förekomst av skyddszoner NEJ JA Går att sammanställa på blocknivå från jordbruksverket Går även att kartera via flygbilder och sattelit Förekomst av täckdikningssystem NEJ JA Register över dikningsföretag visar större kulvertsystem den enskilde brukaren, täckdikningskartor Ytvattenbrunnar NEJ JA

Vad kan vi använda? Risk för ytavrinning Risk för vattenerosion Karterat område med stående vatten Karterade områden med stående vatten, rännilserosion och riskområden för ytavrinning sammanfaller ofta Område (antal observationer) Ytavrinning 10% högsta Vattene rosion 10% högsta N33 (n=100) 83 60 U8 (n=75) 87 19 Karterad rännilserosion

Rekommendationer och slutsatser Inget av P-indexen är inte tillämpbara i sin nuvarande form Men mycket kan göras ändå: peka ut de lägen där vatten koncentreras i dessa lägen förfina riskbedömningen genom klassning av jordart/jordmån och brukarnas lokala kunskaper i dessa lägen rekommendera bra åtgärder Fast mer fokus på hydrologi vore bra: Infiltrationen måste öka buffertkapaciteten i ytvatten och mark måste öka Lokalt Omhändertagande av Jordbruksvatten - LOJ Åtgärder genomföras i samverkan inom delavrinningsområden