Region Skånes handlingsplan för kulturella och kreativa näringar (KKN)

Region Skånes handlingsplan för kulturella och kreativa näringar (KKN)

Region Skånes handlingsplan för kulturella och kreativa näringar (KKN)... 1 FÖRORD... 3 1. Bakgrund varför en handlingsplan för kulturella och kreativa näringar?... 4 1.1 Inledning... 4 1.2 Nya näringar med tillväxtpotential... 4 1.3 Utvecklingsarbete... 5 1.4 Definition... 6 2. Nuläge och utmaningar... 7 2.1 Satsningar på kulturella och kreativa näringar i Skåne fram tills idag... 7 2.2 Utvecklingsbehov i Skåne... 7 3. Handlingsplan 2013-2020... 11 3.1 Kartläggning och kunskap... 11 3.2 Ökad samverkan... 12 3.3 Inspiration och synliggörande... 13 3.4 Villkor för kulturellt, konstnärligt och kreativt skapande... 14 3.5 Bygga kapacitet... 15 3.6 Innovation och hållbar tillväxt... 16 3.7 Finansiering... 17 2 (17)

FÖRORD Under det senaste decenniet har flera målmedvetna insatser med fokus på att stödja området kulturella och kreativa näringar (KKN) genomförts. Erfarenheterna från flera av dessa satsningar visar på behovet av och potentialen i att näringslivs- och kulturområdet, inte bara samverkar utifrån respektive perspektiv utan också utvecklar gemensamma arbetsformer och synsätt. Möjligheterna i att utveckla mötet mellan den kulturella och kreativa sektorn och näringslivet är betydande - resurser vi inte kan bortse ifrån i tider då hållbar utveckling, arbetstillfällen och ökad attraktionskraft står i fokus. Kulturföretagarna har betydelse för den ekonomiska utvecklingen på flera sätt. Direkt i form av tjänster och produkter som tillhandahålls till medborgare och besökare, indirekt då kultursektorns aktörer med sin kreativa kompentens bidrar till utveckling inom andra samhällssektorer. De flesta företag i sektorn är små, men bidrar trots sin litenhet inte bara till sin egen försörjning utan fyller också på en offentlig skattebas. Att det finns kopplingar mellan subventionerad kultur och ekonomisk framgång är klarlagt, men dessa kopplingar behöver ytterligare utforskas och uppmärksammas. Många mindre aktörer har sin finansiella bas från offentligt finansierade kulturinstitutioner, exempelvis genom olika kortare eller längre projektanställningar, vilket ger en grundtrygghet för att även utveckla egna projekt vid sidan av och i många fall starta nya spännande företag. Subventionerad kultur har betydelse för det kulturella deltagandet där offentligt finansierade kulturskolor och liknande skapar möjlighet till ett brett kulturutövande, vilket i sig skapar förutsättning för att få fram spetsen och de ekonomiska framgångarna. Men hur utnyttjas denna kunskap och hur många gånger ligger denna kunskap till grund för gemensamma utvecklingsinsatser? Kultur- och näringslivspolitik behöver, med ömsesidig respekt för respektive kärnuppdrag, i ökad utsträckning söka ett utvecklat samspel. Därför har Region Skåne genom regionala tillväxtnämnden och kulturnämnden beslutat att gemensamt ta fram denna handlingsplan i tron att 1 + 1 kan bli 3. Båda nämnderna satsar idag mycket resurser på att utveckla respektive område. Målsättningen med denna handlingsplan är att de medel som investeras inom varje område ska stärka varandra och skapa hävstångseffekt i det regionala tillväxtarbetet. Pontus Lindberg Yngve Petersson Ordförande regionala tillväxtnämnden Ordförande kulturnämnden 3 (17)

1. Bakgrund varför en handlingsplan för kulturella och kreativa näringar? 1.1 Inledning I januari 2013 antog Region Skåne genom regionala tillväxtnämnden och kulturnämnden en gemensam strategi i syfte att utveckla entreprenörskap och företagande inom kulturella och kreativa näringar (KKN). Detta som ett viktigt led i arbetet med att nå Skånes vision om att bli Europas mest innovativa region 2020 och stärka den skånska tillväxten. Region Skåne har i samverkan med skånska kommuner genomfört ett framgångsrikt utvecklingsarbete inom ramen för Regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar som pågick 2009-2013. Kulturella och kreativa näringar är viktiga för den regionala och lokala utvecklingen och Skånes hållbara tillväxt. Kulturella och kreativa näringar bidrar till att skapa arbetstillfällen, turismintäkter, positiv identitet, en god livsmiljö, kulturutveckling samt ökat upplevelseinnehåll i traditionella produkter. Näringslivets förmåga att ta fram produkter och tjänster med högt forsknings- och upplevelseinnehåll är avgörande för Sveriges framtida konkurrenskraft. De kulturella och kreativa näringarna utgör i detta sammanhang en betydande resurs för värdeskapande, förädling och utveckling i näringsliv och industri som helhet. Näringarna har ett högt innovativt innehåll med entreprenörer som är välutbildade och nytänkande. Det handlar om att skapa förutsättningar, så att fler får möjlighet att bidra till den regionala tillväxten. För Region Skåne innebär en starkare skattebas att regionen kan upprätthålla hög service gentemot regionens medborgare. Strategin ska också ses som ett led i arbetet med att bidra till att skånskt näringsliv är attraktivt och står starkt med avseende på tillgång till kvalificerad arbetskraft i framtiden. 1.2 Nya näringar med tillväxtpotential Kulturella och kreativa näringar är en växande sektor i samhällsekonomin. EU uppskattar att branschen står för 3,3 % av EUs genomsnittliga BNP och att branschen sysselsätter 3 % av arbetskraften i medlemsländerna. 4,7 % av de sysselsatta i Sverige återfinns, enligt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, inom de kulturella och kreativa näringarna (år 2010). Öresundskommittén anger i sin regionala utvecklingsstrategi för Öresund (ÖRUS) att kultursektorn, upplevelseindustrin och företag inom besöksnäring sysselsätter 107 000 personer i Öresundsregionen. Skåne har ett stort antal utövare och aktörer inom kulturella och kreativa näringar. I regionen finns drygt 10 000 arbetsställen som är relaterade till företag inom kulturella och kreativa näringar. Antalet arbetsställen inom kulturella och kreativa 4 (17)

näringar i Skåne har ökat med 6 % under den senaste treårsperioden. Vad är det då som driver denna utveckling? Vi vill här visa på några av de viktigaste faktorerna. Ökad kulturkonsumtion Trenden visar att människor lägger allt större del av sina inkomster på upplevelser samt produkter och tjänster med högt kreativt innehåll. Den totala konsumtionen av varor och tjänster från de kulturella och kreativa näringarna har ökat kraftigt över åren. Sedan 1985 har hushållens kulturutgifter ökat från ca 31 miljarder kronor till ca 40 miljarder kronor. Att kulturkonsumtionen ökat kraftigt över längre tid kan förklaras dels av ett ökat välstånd, vilket gör det möjligt att både spendera mer tid och pengar på kultur, dels en teknologisk utveckling som gör kulturen mer tillgänglig. Teknikutvecklingen driver innehållsfrågan Den nya tekniken skapar nya möjligheter till innehållsproduktion av kulturell och kreativ karaktär. Många av branscherna inom de kulturella och kreativa näringarna har utomordentligt hög kompetens, motivation och nätverk att kraftsamla kring detta. Den s.k. elektroniska underhållningen har vuxit och förväntas fortsatt växa mycket snabbt. Spelsektorn har haft en kraftig tillväxt det senaste decenniet. Man kan dock skönja förändring även på detta område, där den fysiska spelförsäljningen backat och den digitala försäljningen istället ökat de senaste åren. Upplevelsesamhället Produkter och tjänster konkurrerar idag inte endast utifrån pris och prestanda. Upplevelsen såsom design, miljöfaktorer, sammanhang, gestaltning och smakupplevelse är idag avgörande konkurrensfaktorer när det gäller att attrahera konsumenter. Det nya sker i mötet mellan branscher Inom den kulturella och kreativa sektorn finns företag med olika roller och funktioner. Gemensamt för branscherna är att de utgår från en kärna, där ett kulturellt och konstnärligt värde skapas. I det första ledet finns kreatörerna som skapar ett kulturellt värde, exempelvis musiker, designer, författare osv. I nästa led finns företag som bygger vidare på det som skapas i det första ledet, exempelvis film- och musikbolag, dataspelsföretag, gallerister. Längre fram i kedjan opererar företag vars affärsidé är att kommersialisera ett kulturellt fenomen. Ett exempel är klädkedjor som ofta utnyttjar andras originella idéer inom formgivning och design och omsätter dessa till massproduktion. 1.3 Utvecklingsarbete Ett omfattande arbete har inletts för att långsiktigt utveckla de kulturella och kreativa näringarna i Skåne. Det första steget var det utvecklingsarbete som genomfördes under 2011-2012, med hjälp av medel från regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar som handlades av 5 (17)

Tillväxtverket. Insatserna koncentrerades kring samarbete mellan enheter för kultur och näringsliv. Processen innebar att sex skånska pilotkommuner skapade lokalt baserade projekt efter sina förutsättningar. Resultatet var gott och har lett till att Region Skåne fått en legitimitet att driva arbetet vidare mot de skånska kommunerna. 1.4 Definition Det finns många definitioner av kulturella och kreativa näringar. Då det inte föreligger någon entydig definition av begreppet använder Region Skåne den branschindelning som Tillväxtverket valt att använda sig av. De kulturella och kreativa näringarna (KKN) omfattar följande områden: Arkitektur, form och design, film och foto, konst, mode, litteratur, musik, scenkonst, måltid, spel och media, turism och besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. 6 (17)

2. Nuläge och utmaningar 2.1 Satsningar på kulturella och kreativa näringar i Skåne fram tills idag Region Skåne har sedan länge legat i framkant med att utveckla de kulturella och kreativa näringarna i Sverige. Det har gjorts tidiga regionala satsningar inom bl.a. film/rörlig bild, medieutveckling och design som strategiskt verktyg och process. Dessutom har ett kraftfullt och framåtsyftande arbete kring event, turism och besöksnäring genomförts. Region Skåne driver ett framgångsrikt utvecklingsarbete av den kulturella infrastrukturen i syfte att kulturlivets aktörer ska ha goda förutsättningar att utveckla sina verksamheter med avseende på både bredd och spets, och i syfte att tillgängliggöra kulturen för medborgarna. Vad är det då som saknas i Region Skåne och vad skiljer denna region från andra framgångsrika regioner? 2.2 Utvecklingsbehov i Skåne Under arbetet med att utveckla de kulturella och kreativa näringarna i Sverige och Skåne har ett antal utvecklingsområden/behov identifierats. Nedan följer en kort redogörelse av dessa behov: Behov av mer kunskap om de kulturella och kreativa näringarna i Skåne Idag saknas till stor del kunskap om de kulturella och kreativa näringarna i Skåne och vad som driver tillväxt i dessa näringar. Region Skåne behöver därför prioritera att bygga kunskap om de kulturella och kreativa näringarna; dels vad gäller att systematisera den kunskap som redan finns, dels vad gäller att samla in, systematisera och följa upp ny kunskap om dessa näringars utveckling och roll i samhällsekonomin. Strategin för kulturella och kreativa näringar pekar ut vad Region Skåne vill åstadkomma med olika insatser. Vad som ska mätas är därför avhängigt vad som angetts i strategin. Beroende på syftet kan det finnas anledningar att mäta de kulturella och kreativa näringarna som helhet eller fokusera på särskilda branscher. Det är av vikt att följa dessa näringars effekter på sysselsättning och ekonomisk tillväxt, effekter på besöksnäringen och varumärkesbyggande, på näringarnas bidrag till kulturell utveckling och bidrag till hållbar utveckling. Behov av samverkan på olika nivåer Generellt sett saknas samverkan mellan enheter för kulturutveckling och näringslivsutveckling i det kommunala, regionala och nationella utvecklingsarbetet kring kulturella och kreativa näringar. 7 (17)

Region- och kommunnivå ska inspireras att tillämpa ett arbetssätt där kultur- och näringslivsförvaltningar närmar sig varandra och hittar former för löpande samarbete. Det är viktigt att arbeta systematiskt åt samma håll i ett Triple Helix perspektiv. Med detta menas fortlöpande samverkan mellan stödstrukturen för kultur respektive stödstrukturen för näringsliv och att detta sker i samklang med forskningsresurser inom högskola och universitet. De kulturella och kreativa näringarna utgör en resurs för värdeskapande, förädling och utveckling i näringsliv och industri. Region Skåne behöver utveckla former och plattformar för att samverka med näringsliv och företag. Regionen behöver också arbeta utifrån företagens behov och situation och skapa samverkansformat som passar i bägge lägren. Betydelsen av internationellt samarbete inom Öresund, Östersjöområdet samt övriga EU har ökat generellt när det gäller regionalt utvecklingsarbete. När det gäller kulturella och kreativa näringar intar Sverige en mycket stark position i internationell jämförelse. Även Danmark har starkt profilerade och framgångsrika näringar inom denna sektor. Region Skåne ska därför intensifiera och bredda samarbetet inom Öresund, Norden, Östersjöområdet och övriga EU. Om Region Skåne gemensamt kan identifiera styrkepositioner och synergier ökar möjligheterna till export av kulturella och kreativa tjänster och produkter på det globala planet. EUs nya sektorsprogram 2014-2020 Creative Europe uppmuntrar transnationella samarbeten samt utbyten av erfarenheter mellan beslutsfattare och aktörer i EUs medlemsländer. Behov av att synliggöra de kulturella och kreativa näringarnas kraft och potential De kulturella och kreativa näringarna skiljer sig från andra för samhällsekonomin viktiga näringar, genom sin fragmentering i många små branscher och småskalighet i företagandet. De kreativa näringarna saknar idag en organiserad intressebevakning och opinionsbildning gentemot beslutsfattare och politik, såväl lokalt som nationellt och internationellt. Potentialen och tilltron till de kulturella och kreativa näringarnas möjligheter i EU, Sverige och i Skåne gör det viktigt att synliggöra och befästa positionen för kulturella och kreativa näringar. Det av regeringen tillsatta rådet för kulturella och kreativa näringar har uppmärksammat behovet av att staten stimulerar och stödjer initiativ till bildande av gemensamma nätverk för kulturella och kreativa näringar. Ett branschnätverk skulle kunna utgöra en samlande struktur för sektorns utveckling kring viktiga gemensamma frågor samt vara tydlig referens och samtalspart till politiken. Behov av förbättrade villkor för konstnärligt och kreativt arbete Många konstnärer och kulturskapare upplever svårigheter att livnära sig på sitt yrke. Det är därför angeläget att Region Skåne fortsatt arbetar för förbättrade villkor för att främja konstnärlig verksamhet. Med förbättrade villkor för konstnärligt skapande menas exempelvis finansiering, ersättningssystem, kompetensutveckling, tillgång till visningsarenor, publik- och 8 (17)

besökarfokus. Detta är alltsammans faktorer av betydelse för att professionella kulturskapare ska kunna verka och livnära sig på konst och kultur. En stärkt kulturell infrastruktur d.v.s. utveckling av kulturens delar och förbindelsen mellan olika resurser är en grundval för existensen av framgångsrika kulturella och kreativa näringar. När det gäller satsningar på företagande och entreprenörskap inom kultur ska vi betrakta hela den kulturella sektorn som ett ekosystem med samverkande delar. Den offentligt finansierade kulturen alltifrån filmstöd, arenor för scenkonst, konsthallar och museer till orkestrar och dansensembler etc utgör basen för framkomsten av kommersiellt framgångsrika aktörer. Kopplingen mellan professionell kultur och semiprofessionell/amatörkultur är också av stor betydelse. De offentliga stöd som ges till resurscentra i Skåne för olika kulturella uttrycksformer, är en viktig bas som kan utvecklas med avseende på näringsperspektivet. Dessa resurscentra arbetar långsiktigt för att skapa arbetstillfällen, generera intäkter, branschtillväxt samt kvalitets- och kompetensutveckling för konstnärliga utövare. Behov av förbättrad kapacitet inom kulturella och kreativa näringar Begreppet kulturella och kreativa näringar omfattar många branscher med olika mognadsgrad, olika potential och olika marknads- och produktionsförutsättningar. Detta gör att behoven för de olika branscherna ser olika ut exempelvis gällande tillgång till producenter, agenter och mäklarfunktioner, försäljningskanaler, nätverk, mötesplatser m.m. Den snabba teknikutvecklingen och digitaliseringen har dessutom lett till att gamla affärsmodeller inte längre fungerar för många kreativa branscher. Dataspelsbranschen är sannolikt den bransch som klarat sig bäst i och med att branschen från början bygger på digital form, medan andra branscher har svårt att överleva, exempelvis publicister och förlag. Besöksnäringen, å andra sidan, präglas av att det ofta är en enskild entreprenör t.ex. en konstgallerist eller matkulturproducent som genomför en idé och tar hela risken medan omgivningen får ta del av spridningseffekter utan att ta de största riskerna. Varje enskild delbransch har sin utmaning och regionen behöver kraftsamla i enskilda frågor för att möta dessa behov. För att möta branschens behov, behöver den regionala stödstrukturen kopplas samman för att bli flexiblare, snabbare och mer stödjande. Utöver detta behövs satsningar för att skapa bättre förutsättningar för export för dessa branscher. Behov av innovation och tillväxt En stark innovationskraft kräver en vidgad syn på innovation och ett inkluderande förhållningssätt. Det krävs också en förmåga att engagera många parter och krafter som kan bidra och agera för den gemensamma tillväxten. För att stärka innovationskraften i hela regionen ska innovationsansatsen vidgas. Nya arbetsmetoder och nya perspektiv på innovation ska uppmuntras. Detta kan exempelvis innebära nya satsningar på kulturella och kreativa näringar kopplat till tjänster och upplevelser. 9 (17)

Att stärka förmågan att identifiera och utveckla nya områden för innovation, så kallade vita fält, är en av framgångsfaktorerna för systeminnovation och en stärkt skånsk innovationskraft. Den internationella innovationsstrategin för Skåne (IISS) pekar ut behovet av kreativa miljöer som viktiga för att driva systeminnovation. Det finns en stor potential till samverkan i skärningspunkterna mellan olika styrkeområden, men också mellan olika kulturella och kreativa branscher och teknikområden. Sådana miljöer finns inom kulturområdet i Skåne, men de nyttjas inte idag tillräckligt i innovationssystemet. Det pågår redan idag många olika satsningar för att attrahera och stärka det kreativa kapitalet i regionen. Dessa satsningar är mycket viktiga och ska därför utvecklas. Regionala satsningar bör bättre koordineras inbördes så att de förstärker varandra. Behov av ökad internationalisering för stärkt konkurrenskraft Internationellt starka forsknings- och innovationsmiljöer är en av de allra viktigaste konkurrensfaktorerna i den globala konkurrensen. För små och internationellt beroende länder som Sverige, blir behovet av att fokusera satsningarna på ett antal starka miljöer med internationell lyskraft avgörande för framtida tillväxt. På ett övergripande plan innebär globaliseringen ökad konkurrens om produktion, FoU och kompetens. Mer specifikt handlar den om att kunna skapa ett antal spjutspetsar som syns globalt, för att regionens företag ska bli attraktiva för investeringar, inte minst inom FoU. Behov av finansiering En svag finansiering av de kulturella och kreativa näringarna är ett av hindren för sektorns utveckling. De kulturella och kreativa näringarna har till viss del andra förutsättningar vad gäller finansiering än övriga näringslivet. Detta ställer ökade och kompletterande krav på kompetensen hos och på de tjänster som finansierings- och affärsrådgivare erbjuder. Förståelse för kombinatörsroller, samfinansiering av olika slag och förståelse för vari affären ligger är väsentlig. EU kommissionen har också identifierat detta behov och vill bidra till en förändring på området, bland annat genom programmet Creative Europe. I det nya programmet ingår ett nytt så kallat låneinstrument som ska underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora organisationer inom den kulturella och kreativa sektorn. 10 (17)

3. Handlingsplan 2013-2020 Region Skåne kan inte på egen hand främja utveckling av de kulturella och kreativa näringarna i Skåne. Detta är en uppgift för många fler aktörer, särskilt de skånska kommunerna. Däremot kan Region Skåne agera facilitator i denna utveckling, samt i vissa fall ta en aktiv roll antingen som finansiär, organisatör eller kunskapsutvecklare. Att utveckla de kulturella och kreativa näringarna kommer att ta tid. Det handlar om ett tioårsperspektiv för att vi på allvar ska kunna mäta den önskade förändringen. Nedan följer förslag på aktiviteter som ska genomföras under de kommande åren för att främja en önskad utveckling. Några av dessa aktiviteter bedrivs redan idag, men ska förstärkas, medan de flesta är förslag på nya aktiviteter som kräver kompletterande resurser, arbetsmetoder och samarbetsformer. 3.1 Kartläggning och kunskap Tre aktiviteter är särskilt utpekade inom detta område: Skapa system för att identifiera, kartlägga och mäta kulturella och kreativa näringar i Skåne Region Skåne ska skapa system, organisation och rutiner för att identifiera, kartlägga och mäta kulturella och kreativa näringar i Skåne. I detta arbete har vi ett långsiktigt perspektiv och fokuserar såväl kvantitativt som kvalitativt. En modell/verktyg för mätning av branscher ska tas fram i samarbete med och erbjudas de skånska kommunerna. Detta arbete ska ske i samverkan med akademiska forskningsresurser regionalt och nationellt. Detta ska, i tillämpliga delar även ske i samarbete med nationella myndigheter och organ för analys inom kultur- respektive tillväxt/näringslivsutveckling. Utveckla och fördjupa branschkunskapen Region Skåne ska erbjuda kunskapsplattformar för långsiktig och strategisk kunskapsgenerering, för att systematiskt identifiera och följa upp vilka aktiviteter som bör genomföras och som borgar för utveckling och tillväxt i delbranscherna på längre sikt. Ett arbete behöver genomföras per delbransch för att identifiera vad som kan generera tillväxt i respektive bransch. Som utgångspunkt är det tänkt att använda analysverktyget FUNK. FUNK är en modell som förklarar hur tillväxt kan stöttas och stimuleras i de kulturella och kreativa näringarna. Likaså visar FUNK hur samarbetet mellan olika aktörer bör stärkas i samhället för att skapa tillväxt. FUNK står för forskning, utbildning, näringsliv och kultur och målet är att ge regionen fördjupad kunskap om regionala styrkor, attityder, samarbetspartner etc. kopplat till dessa områden. 11 (17)

Kompetensutveckla beslutsfattare inom region och kommun För att skapa bättre förståelse för och kunskap om dessa näringar ska ett antal kompetensutvecklingsinsatser inom fältet kulturella och kreativa näringar genomföras. Insatserna ska riktas mot den regionala och kommunala nivån, såväl inom politik som förvaltning. Regionen har redan idag starka kunskapsresurser och driver forskning framåt inom ett antal områden inom kulturella och kreativa näringar på såväl Lunds universitet som Malmö högskola. Genom att stärka och systematisera detta arbete har Skåne möjlighet att utvecklas till, och erkännas som, en nationell kunskapsnod inom kulturella och kreativa näringar. Ett första mål är att etablera en uppdragsutbildning riktat till kommunala tjänstemän inom näringslivs- och kulturenheter. 3.2 Ökad samverkan Sex aktiviteter är särskilt utpekade inom detta område: Utveckla och strukturera samverkan mellan kultur och näringsliv Sträva efter att skapa samverkan mellan kultur och näringsliv på regional och kommunal nivå genom erfarenhetsutbyte samt kommunikation mellan olika aktörer. Utveckla samarbetet kring kulturturism Lägga särskilt fokus på samverkan inom kulturturism och besöksnäring. Främja kulturella och kreativa näringar inom ramen för kulturplanearbetet Främja kulturella och kreativa näringar inom ramen för arbetet med den regionala kulturplanen för Skåne, genom tematiska överläggningar med kommuner och i samråd med kulturaktörer. Identifiera viktiga samarbetspartners inom universitet och högskola Kartlägga vilka aktörer inom universitet och högskola som har speciell bäring på kulturella och kreativa näringar inom t ex företagsekonomi, kulturvetenskap, konsthögskolor, humaniora, service management. Utifrån denna kartläggning identifieras samverkanspartners för Region Skånes process. 12 (17)

Identifiera viktiga samarbetspartners inom industri- och näringslivsutveckling Initiera ett systematiskt arbete för att uppmärksamma och marknadsföra Skånes kulturella och kreativa näringar i det skånska näringslivet. Detta görs via upparbetade samarbetspartners t.ex. Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, Almi, Connect Skåne och Svenskt Näringsliv. Förstärka samarbetet internationellt Förstärka samarbetet med ett flertal intressanta aktörer i Öresundsregionen och EU. Genom ökat utbyte och nätverksarbete med KreaNord, Nordiska ministerrådets särskilda organ för främjande av nordiska kulturella och kreativa näringar och CKO, Centrum för Kultur og Oplevelseekonomi i Danmark samt med STRING Tourism Network/ KulturLINK Femarn Belt ökar Region Skåne sin närvaro i det nordiska sammanhanget. Ta del av möjligheter att stärka de kulturella och kreativa näringarna genom EUs nya sektorsprogram Creative Europe 2014-2020. Följa arbetet som bedrivs inom European Creative Industries Alliance ECIA. Aktivt delta och nätverka i andra av Region Skåne prioriterade internationella samarbeten inom regional utveckling t.ex. Baltic Sea Region och Västpommern. 3.3 Inspiration och synliggörande Tre aktiviteter är särskilt utpekade inom detta område: Inrätta ett branschråd Inrätta ett branschråd för KKN: Skåne Creative Board som består av representanter för de tretton branscher som omfattas av Region Skånes definition för kulturella och kreativa näringar. Skåne Creative Board har som primär uppgift att vara en rådgivande referensgrupp och samtalspart i det regionala arbetet med kulturella och kreativa näringar. Branschrådet har en nätverksfunktion regionalt, nationellt och internationellt. Inrätta ett system för premiering/årligt pris Inrätta ett pris för Årets kulturföretagare. Priset ska ha en profil som särskiljer och ger det tyngd i likhet med Region Skånes kulturpris, arkitekturpris m.fl. Priset går till en eller flera framgångsrika kulturella och kreativa entreprenörer, som med konstnärlig och artistisk finess, introducerat en innovation, skapat arbetstillfällen, marknadsfört Skåne och skapat goodwill, visat god lönsamhet eller gjort en exportinbrytning. Branschrådet nominerar och föreslår pristagare i Skåne. 13 (17)

Sprida kunskap om kulturella och kreativa näringar Region Skåne ska i samarbete med kommuner, högskola och de kunskapsbaserade främjarorganisationer som finns i Skåne, vara initiativtagare till kunskapsseminarier och publikationer kring de kulturella och kreativa näringarna. 3.4 Villkor för kulturellt, konstnärligt och kreativt skapande Sex aktiviteter är särskilt utpekade inom detta område: Etablera och stimulera regional samverkan för branscher Etablera och stimulera samverkan mellan de olika branscherna inom kulturella och kreativa näringar. Genom att sammanföra aktörer från olika branscher och skapa nya kontaktytor mellan centrumbildningarna inom kulturområdet, finns möjligheter till innovation och korsbefruktning. Region Skåne ska också stödja insatser kring kompetensutveckling för branschaktörer. Stimulera ett utvecklat samspel med regionala kulturinstitutioner Stimulera samspelet mellan de regionala kulturinstitutionerna och de kulturella och kreativa näringarna för ett ömsesidigt utbyte. Tillgängliggöra och kompetensutveckla stödstrukturen för näringslivsutveckling Tillgängliggöra och kompetensutveckla aktörer inom stödstrukturen för näringslivsutveckling, och anpassa dessa för de kulturella och kreativa näringarnas specifika behov. Utveckla den offentliga beställarrollen Uppmuntra och/uppmärksamma den offentliga beställarrollen när det gäller de kulturella och kreativa näringarnas tjänster och produkter t.ex. avsättning till konstnärlig utsmyckning vid byggprojekt. Ta vara på kompetenser från den kulturella och kreativa sektorn i processer inom samhällsplanering och samhällsbyggnad. Stimulera entreprenörskap i utbildningar Arbeta för och stödja insatser kring ett entreprenöriellt förhållningssätt samt utbildning i affärsmannaskap i konstnärliga och kulturella utbildningar. 14 (17)

Förbättrade arbetsmarknadsvillkor i Öresundsregionen Arbeta för att förbättra arbetsmarknadsvillkor i Öresundsregionen för aktörer inom kulturella och kreativa näringar. 3.5 Bygga kapacitet Fem aktiviteter är särskilt utpekade inom detta område: Utveckla kunskap om hur kapaciteten för företag inom kulturella och kreativa näringar kan förbättras Region Skåne ska kraftsamla och utreda hur produktions-, distributions- och exportvillkor för kulturella och kreativa näringar kan förbättras. Region Skåne utser en arbetsgrupp med representanter för kultur och näringsliv. Arbetsgruppen ska identifiera och peka ut de primära behoven som behöver tillgodoses för att de kulturella och kreativa näringarna ska kunna växa. Tillämpa och sprida fungerande affärsutvecklingsmodeller Stimulera aktörer i stödsystemet såsom exempelvis Media Evolution, Connect Skåne, Teknopol, Almi med flera att ansvara för kompetensutveckling och spridning av affärsutvecklingsmodeller. Sammanföra stödstrukturer för näringsliv och kultur Identifiera existerande stödstrukturer/satsningar/centrumbildningar för näringslivsutveckling respektive kulturutveckling och hitta kopplingar för att sammanföra systemen. Idélinjen bjuder in till samverkan med den kulturella stödstrukturen t.ex. olika resurscentra. På detta sätt tillgängliggörs Idélinjens nätverk och kompetensutvecklingsinsatser för den kulturella sektorn. Arrangera löpande träffar för match-making mellan Idélinjens aktörer och stödstrukturen för kultur. Stärka export av kulturella och kreativa näringar Stödja exportfrämjande insatser för kulturella och kreativa näringar. Inom många områden är marknaden för kulturella och kreativa näringar global. Är man duktig inom ett specialområde, eller om man slår igenom stort, är den globala marknaden öppen oavsett var man bor. Vidareutveckla konceptet The Swedish Affair för att ta fram en modell för hela näringen i Skåne och stärka Skånes exportpotential inom kulturella och kreativa näringar. Utveckla exportutbildning för företagare inom de kulturella och kreativa näringarna. 15 (17)

Stödja klusterbildning Identifiera, analysera och stödja behoven av klusterfrämjande insatser i regionen. Region Skåne ska inta en stödjande roll för skapande av kluster för kulturella och kreativa näringar. Lokala förtätningar har visat sig vara avgörande betydelse för framväxten av kulturella och kreativa näringar såväl i urbana miljöer som på landsbygden. 3.6 Innovation och hållbar tillväxt Fyra aktiviteter är särskilt utpekade inom detta område: Koppla kompetenser från den kreativa sektorn till Region Skånes tre innovationsområden Region Skåne ser stora globala behov och en stor marknad inom områden som berör personlig hälsa, hållbara städer och smarta material. Med allt mer komplexa produkter, bestående av varor och tjänster i olika kombinationer kopplat till dessa områden, är många kompetenser från den kreativa sektorn viktiga för att kunna leverera bättre kunderbjudanden. Region Skåne ska ta en koordinerande roll i detta arbete. Stärka inkubationsmiljöer för kulturella och kreativa näringar Identifiera och kartlägga de aktörer i det skånska innovationssystemet som har koppling till kulturella och kreativa näringar. Region Skåne ska initiera erfarenhetsutbyte och koordinera arbetet mellan inkubationsmiljöer samt arbeta för att stärka dessa. I Skåne växer inkubationsmiljöer fram exempelvis Creative Plot at Ideon Science Park i Lund, Green Room i Trelleborg, THINK i Helsingborg och KELA-kollektivet i Landskrona. Främja och utveckla mötesplatser för kulturella och kreativa näringar Främja mötesplatser och miljöer där den kulturella och kreativa sektorn kan mötas. Fysiska mötesplatser är viktiga för att skapa utbyten mellan olika kompetenser. Det handlar dels om möten inom och mellan olika områden i den kulturella och kreativa sektorn, dels om möten mellan den kulturella och kreativa sektorn och det övriga samhället och näringslivet. Innovationsinfrastruktur 2.0 Synliggöra de kreativa arenor som finansieras genom kulturanslag idag och se dem som en resurs inom ramen för det skånska innovationssystemet. 16 (17)

3.7 Finansiering Fyra aktiviteter är särskilt utpekade inom detta område: Tillgängliggöra regionala finansieringsstöd för kulturella och kreativa näringar Tillgängliggöra regionala finansieringsstöd för KKN-sektorn exempelvis affärsutvecklingscheckar för utveckling av varor och tjänster och affärsutvecklingscheckar för internationalisering i skånska småföretag och samverka kring Främja kvinnors företagande m.m. Regional samverkan kring utlysningar av medel till affärs- och innovationsutvecklingsinsatser inom ramen för nationella program från Tillväxtverket, Vinnova m.fl. Verka för att kompletterande finansieringskällor kommer kulturella och kreativa aktörer tillgodo Verka för att kompletterande finansieringskällor kommer kulturella och kreativa aktörer tillgodo t.ex. EUs strukturfondsprogram 2014-2020. Följa och informera om möjligheter till finansieringsstöd inom ramen för Creative Europe. Växla upp insatserna i den regionala handlingsplanen med EUs strukturfondsmedel. Verka för förbättrad kapitalförsörjning i kulturella och kreativa näringar Region Skåne ska via stödstrukturen t ex Almi och Connect Skåne arbeta för att underlätta kapitalförsörjningen i kulturella och kreativa näringar. Kapital kan härröra både från långivare t.ex. banker eller Almi eller från investerare av privat eller institutionell karaktär. Entreprenörer och företag inom kulturella och kreativa näringar ska erhålla stöd i att etablera sig som investeringsbara för riskkapital (såväl offentligt som privat) med välformulerade affärsidéer, affärsplaner, struktur och långsiktiga mål. Region Skåne ska via stödstrukturen t.ex. Media Evolution och centrumbildningar inom kulturområdet stödja aktiviteter där möten mellan investerare och kulturella och kreativa entreprenörer kommer till stånd, och där investerare görs uppmärksamma på affärsmöjligheter inom dessa näringar. Stimulera nya finansieringsmöjligheter i kulturproduktion Region Skåne ska följa, utvärdera och stimulera finansieringsformer som kompletterar den offentliga finansieringen av kulturproduktion t.ex. inslag av medfinansiering, olika former av mikrofinansiering/crowd funding och modeller för samverkan med nya finansiärer inom näringsliv och industri. 17 (17)