Överenskommelse om utveckling av introduktionsinsatser och integration i Norrbottens län REVIDERAD DECEMBER 2006

Överenskommelse om utveckling av introduktionsinsatser och integration i Norrbottens län REVIDERAD DECEMBER 2006

Förord Den regionala överenskommelsen för Norrbotten om samverkan för utveckling av introduktionsinsatser och integration i Norrbottens län har träffats den 2006-12-18 mellan Företagarna Norrbotten, Integrationsverket, Kommunförbundet Norrbotten, Länsarbetsnämnden, Länsstyrelsen, Migrationsverket, Myndigheten för skolutveckling och Norrbottens läns landsting. Detta är den andra reviderade upplagan av överenskommelsen. Som grund för den regionala överenskommelsen finns en central överenskommelse som träffades 2001 mellan Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket, Migrationsverket, Skolverket och Svenska kommunförbundet. Den centrala överenskommelsen reviderades den 1 mars 2004. Länsstyrelsen övertog ordförandeskapet för det regionala samverkansarbetet kring integration från och med 2005. Den regionala överenskommelsen har målsättningen att uppmuntra lokala överenskommelser eftersom det ännu saknas lokala överenskommelser. Överenskommelsen har också som målsättning att integrera barn- och jämställdhetsperspektivet i integrationsarbetet. Den centrala överenskommelsen skall stimulera och legitimera samverkan och resulterar sålunda inte i direkta och konkreta åtgärder. Syftet är att den centrala överenskommelsen och de nationella målen för integrationspolitiken bryts ned i regionala överenskommelser som kan uttrycka mer konkreta intentioner utifrån de specifika förutsättningar som råder på den regionala nivån. Därefter skall lokala överenskommelser uttrycka intentioner som ger effekter på individnivå, i termer av till exempel snabbare inträde på arbetsmarknaden och ökad delaktighet i introduktionen. 2

Överenskommelsen Parterna bestod initialt av representanter för Länsstyrelsen, Länsarbetsnämnden, Landstinget, länets kommuner företrädda av Kommunförbundet Norrbotten, Myndigheten för Skolutveckling, Integrationsverket och Migrationsverket. Företagarna Norrbotten finns nu också representerade och företräder näringslivet i den regionala överenskommelsen. Initiativet tyder på parternas syn på vilka aktörer som har betydelse för integrationsarbetet. Ytterligare aktörer bör tillkomma och det ska också vara en av parternas uppgifter att verka för att så sker. Parternas uppgift är att arbeta för ett samordnat länsövergripande förändringsarbete i syfte att stärka samarbetet mellan berörda aktörer. Vidare att initiera, påverka, bedöma och stödja projekt och verksamhetsidéer som för fram och är utvecklande för introduktionen och integrationen i länet, i enlighet med de nationella målen för integrationspolitiken och den centrala överenskommelsen. Parterna diskuterar tillsammans syfte och omfattning av gemensamma åtaganden, medan det är respektive aktör som fattar formella beslut och står för individuella åtaganden. De parter som undertecknar den regionala överenskommelsen accepterar inte att diskriminering på grund av etnisk tillhörighet förekommer på arbetsmarknaden. Parterna avser att ta sitt ansvar genom att exempelvis i de egna verksamheterna arbeta förebyggande mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet och att öka andelen kvinnor och män med utländsk bakgrund i den egna organisationen. Integrationsarbetet ska vara en process av insatser och handlingar som syftar till att ge alla flickor, pojkar, kvinnor och män samma rätt och möjlighet att bli aktiva samhällsmedborgare. Flickor, pojkar, kvinnor och män ska, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Grunden för en bra introduktion och integration till arbetsmarknaden vilar på bra validering, tolerans, språkkunskaper och en god samverkan mellan alla parter. Insatser inom utbildnings- och fritidssektorerna behövs likaså. Frivilligorganisationerna kan bidra med betydelsefulla insatser i integrationsprocessen. Överenskommelsen är en bekräftelse på en gemensam ambition att parterna skall utveckla och fördjupa samarbetet inom introduktionsinsatserna och integrationsområdet i länet och bygger på synen att samverkan och samarbete skapar mervärde. Överenskommelsen bygger på samverkan mellan parter för att utveckla ett gemensamt synsätt och för ett agerande som ligger i linje med de nationella målen för integrationspolitiken och den centrala överenskommelsen. Med anledning av integrationsverkets avveckling från och med 1 juli 2007 kan deras deltagande och åtaganden endast anses gälla fram till nämnda datum. 3

Gemensamma mål i överenskommelsen Här presenteras de gemensamma målen för Överenskommelsen om utveckling av introduktionsinsatser och integration i Norrbottens län, som de undertecknande parterna åtar sig att verka för. Uppföljning av målen sker under träffar mellan de regionala och lokala aktörerna. Parterna svarar gemensamt för uppföljningen av dessa åtaganden. Den regionala överenskommelsen revideras årligen, december månad. Parterna ska verka för att lokala överenskommelser för samtliga kommuner träffas under 2007. De lokala överenskommelserna bör utformas utifrån lokala förutsättningar och följas upp årligen. Anordna träffar mellan parternas aktörer och de lokala aktörerna för kunskaps- och informationsutbyte, med olika tema kring integrationsfrågorna. Följa utvecklingen av SFI-undervisningen i länet, i syftet att kunna samverka kring SFIfrågor utifrån nyanlända flickors, pojkars, kvinnors och mäns behov och förutsättningar. Parterna skall utveckla samarbetet för att nyanlända kvinnors och mäns kompetens tas till vara så att de kan erbjudas arbete efter kompetens. Detta innebär att parterna också samverkar kring validering av utländsk utbildning och kompetens, samt följer utvecklingen av tillgången på praktikplatser. 4

Per-Ola Eriksson Länsstyrelsen i Norrbottens län Lena Liljebäck Länsarbetsnämnden i Norrbotten Roger Kempainen Kommunförbundet Norrbotten Kjell Hedwall Myndigheten för Skolutveckling Bo Westerlund Norrbottens läns landsting Pether Nordbladh Företagarna Norrbotten Veronika Lindstrand-Kant Migrationsverket Stig Kattilakoski Integrationsverket 5

Parternas åtaganden i överenskommelsen Här presenteras respektive parts åtaganden för Överenskommelsen om utveckling av introduktionsinsatser och integration i Norrbottens län, som de undertecknande aktörerna åtar sig att verka för. Uppföljningen av dessa åtaganden svarar respektive aktör själv för. Företagarna i Norrbotten Företagarna i Norrbotten medverkar i partnerskapet i syfte att vara informationsspridare till de lokala föreningarna ute i länet. Härvid kommer frågorna att diskuteras i samverkan med andra lokala aktörer och i den egna organisationen. Företagarna anser att dessa frågor är viktiga i dagsläget och kommer att bli än viktigare i framtiden. Integrationsverket Integrationsverket medverkar i enlighet med intentionerna i den centrala överenskommelsen. Integrationsverket bidrar med kunskapsförmedling via hemsida, publikationer, statistik, konferenser och nyhetsbrev. Integrationsverket kommer i samarbete med länsarbetsnämnden och kommunerna i Norrbottens län, verka för att de lokala överenskommelserna (LÖK) ska vara levande. Målet: Alla mottagningskommuner har en aktuell lokal överenskommelse (LÖK). Kommunförbundet Norrbotten Anordna årliga träffar för kommunernas introduktions/flyktingsamordnare. Informera kommunerna om den centrala och regionala överenskommelsen. Vid behov engagera sig i aktiviteter som genomförs av övriga samverkansparter. Länsarbetsnämnden i Norrbotten Arbetsförmedlingen ska verka för att vägen till arbete/arbetskraft blir så kort som möjlig för arbetssökande/arbetsgivare. Det ska ske genom ett effektivt matchningsarbete. Den arbetssökande förväntas vara aktiv i sitt arbetssökande för att snabbt kunna träda in i arbetslivet. Grundkravet är att den som är arbetslös ska vara beredd att ta de arbeten som personen kan utföra, vilket kan innebära krav på både yrkesmässig och geografisk rörlighet. De personer som har det svårast på arbetsmarknaden ska ges särskilt stöd och rustas för att snabbare kunna ta ett arbete. 6

Länsarbetsnämnden skall: Aktivt fortsätta att internt arbeta med att öka andelen nyanställda som är utrikesfödda. Att den regionala och de lokala överenskommelserna publiceras på den interna och externa hemsidan. Fortsätta arbeta med att prioritera utlandsfödda inom förmedlingsverksamheten och till de arbetsmarknadspolitiska programmen. Säkerställa att nyanlända invandrare med ingen eller begränsad erfarenhet av svensk arbetsmarknad tidigt erbjuds Prova-påplatser. Det möjliggör en tidig kontakt med arbetslivet i Sverige, som överensstämmer med tidigare yrkeserfarenhet/utbildning. Yrkesbedömning kan ingå som en del i Prova på platsen men kan även göras separat. De nyanländas yrkeskompetens prövas i förhållande till svensk arbetsmarknad, vilket leder till att både individen och arbetsförmedlingen är överens om vilka meriter individen har och ska matchas utifrån. Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Norrbotten skall: Vara sammankallande för parterna i det regionala integrationsarbetet. Inarbeta integrationsperspektivet i programoch styrdokument för det regionala utvecklingsarbetet. Publicera den regionala och de lokala överenskommelserna på den externa och interna hemsidan. Tillhandahålla grundläggande information om jämställdhet mellan flickor, pojkar, kvinnor och män i Sverige till dem som ansvarar för introduktionen. Migrationsverket Migrationsverket ska värna asylrätten och pröva ansökningar om uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket ansvarar också för mottagning av asylsökande och erbjuder boende och uppehälle under väntetiden på beslut. Migrationsverket ska, i avvaktan på beslut i tillståndsärendet, verka för att den asylsökande deltar i någon form av organiserad sysselsättning. Väntetiden för den asylsökande ska i varje led i asylprocessen vara så kort som möjlig och särskild hänsyn ska i hela processen tas till såväl ensamkommande barn som barn i familj. 7

Organiserad sysselsättning ska normalt erbjudas inom en månad från det att personen är registrerad i Migrationsverkets mottagandesystem. Den organiserade sysselsättningen syftar till att påskynda integrationen för dem som får uppehållstillstånd i Sverige och underlätta återvändandet för de som inte får stanna. Migrationsverket ska i samverkan med arbetsförmedlingarna genomföra kartläggning av den asylsökandes utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet samt vid behov verka för att den enskilde kan erbjudas vägledning och rådgivning om den lokala arbetsmarknaden. Den asylsökande har som regel möjlighet att arbeta på den öppna arbetsmarknaden under asyltiden. Migrationsverket ska verka för att utveckla samarbete med respektive kommuner när det gäller asylsökande som bor i eget boende, i syfte att påskynda integrationen för dem som får uppehållstillstånd och underlätta återvändandet för dem som inte får stanna. Myndigheten för skolutveckling Myndigheten för skolutveckling skall verka för att svenskundervisningen blir mer flexibel och bättre svarar mot individens förutsättningar och behov lärarna, förutom pedagogisk utbildning, har utbildning i svenska som andraspråk nya inlärningsmetoder prövas via myndighetens webbsida stödja kommuner och utbildningsverksamhet med material och instruktiva exempel Myndigheten ser som sin roll i de regionala överenskommelserna att gentemot överenskommelsens parter: föra in SFI-perspektivet i diskussionerna peka på möjligheterna i den kommunala infrastrukturen för Vuxnas lärande sprida information om myndighetens arbete inom verksamhetsområdet Vuxnas lärande och mer specifikt SFI-undervisningen - att gentemot kommunernas SFI-samordnare: stödja utvecklingen av SFI som en del av introduktionen men även som en integrerad del i den kommunala infrastrukturen för Vuxnas lärande genom generella insatser delta i nätverksträffar etc. 8

Norrbottens Läns Landsting Landstinget ska erbjuda en god hälso- och sjukvård för asylsökande och flyktingar i enlighet med den överenskommelse som slutits mellan landstingsförbundet och staten och i samråd följa tillämpningen av överenskommelsen. Landstinget ska också erbjuda god hälso- och sjukvård till andra utlänningar som vid ankomsten till Sverige är folkbokförda här på samma villkor som övriga norrbottningar. För att ge asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrade en första introduktion till hälso- och sjukvården i Sverige ska alla, snarast möjligt, erbjudas ett hälsosamtal och en hälsoundersökning; de asylsökande på de flyktingmedicinska enheterna i länet och kvotflyktingarna och anhöriginvandrarna på den vårdcentral som servar området där de bosatt sig. Undersökningen är också ett medel för tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk eller fysisk ohälsa. Att må bra fysiskt och psykiskt eller att hantera sin fysiska och psykiska hälsa, kanske i form av stöd eller hjälpmedel, är förutsättningar för en bra introduktion, inte minst på arbetsmarknaden. Landstinget arbetar aktivt med att tillvarata invandrare och flyktingars kompetens när det gäller bristyrken, främst läkare, så att de ska bli anställningsbara i den svenska hälsooch sjukvården. 9

Bilaga Nulägesbeskrivning Denna bilaga till den regionala överenskommelsen är tänkt att fungera som en kortfattad beskrivning av situationen i länet på det integrationspolitiska området. Den kan även förstås som ett underlag för, eller en bakgrund till, överenskommelsen. Inledning Överenskommelsen har reviderats och i denna överenskommelse understryks bland annat vikten av att ytterligare utveckla och fördjupa samarbetet i länet inom introduktion, integration och mångfald mellan myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer kring sysselsättning, utbildning, svenskundervisning, praktikplatser och boende. Behovet av att integrera ett jämställdhetsperspektiv åskådliggörs i överenskommelsen. Länsarbetsnämnden har tagit fram statistikuppgifter som belyser situationen i länet. Länsstyrelsen har med hjälp av enkätutskick undersökt hur integrationsarbetet framskrider på den lokala nivån i länet och bland annat tittat på hur kommunerna själva anser att arbetet fungerar. Alla statliga myndigheter har utifrån sina specifika uppdrag ett ansvar för att verka för integration samt att förebygga och motverka diskriminering, se Förordning (1986:856) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av integrationspolitiken. I vårt län ska detta ske genom att samverkan söks mellan samhällsorgan och organisationer även utanför de statliga verken för att snabbt tillvarata nyanlända flyktingars och övriga invandrares kompetens och för att dessa personer tidigt ska få individuellt anpassade stödinsatser utifrån en myndighetsövergripande planering i dialog med den enskilde. Regionala och lokala förutsättningar Följande kapitel kommer att närmare redogöra för de regionala och lokala förutsättningar som råder i Norrbottens län, med avseende på det kommande integrationsarbetet. Områden som till exempel SFI, sysselsättning, demografi och utbildning kommer att behandlas. Statistik och fakta har hämtats från SCB, Integrationsverket, Länsarbetsnämnden och enkätundersökningen som Länsstyrelsen gick ut med i maj 2006. SFI-utbildning Förutsättningen för en fungerande kommunikation på arbetsplatsen och i samhällslivet kräver åtminstone grundläggande kunskaper i svenska. Viktigt är också kunskaper om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. För att dessutom kunna fungera socialt på en arbetsplats är det bra att känna till generella informella normer och regler, så kallad tyst kunskap, som inte kan läras ut av de formella läroverken. För detta är goda språkfärdigheter det enda verktyget. I så måtto har SFI-utbildningen en nyckelfunktion i både introduktionsfasen och den efterkommande integrationsprocessen. De flesta kommunerna anser att SFI-utbildningen fungerar bra eller väldigt bra. Länsstyrelsen frågade också vem som ansvarar för SFI-utbildningarna i de olika kommunerna och kan från svaren konstatera att det ser väldigt olika ut i de svarande kommunerna. Två kommuner hade lagt ansvaret för SFI-utbildningen under barn- och utbildningsnämnden, medan samtliga övriga hade varierande svar. 10

Sysselsättning Länsarbetsnämnden har i fortlöpande analyser av utvecklingen på arbetsmarknaden i Norrbotten varnat för kommande arbetskraftsbrist i länet, såväl generellt som inom särskilt utsatta sektorer. Norrbotten har ett utsatt läge och ansvariga måste se till att outnyttjad kompetens i länet tas till vara. En möjlighet för länet är att omskola och höja kompetens hos tillgänglig arbetskraft. För nyanlända flyktingar och andra invandrare innebär detta ökade möjligheter som samtidigt kräver rejäla satsningar. För den enskilde finns goda möjligheter att skaffa sig ett bra läge på arbetsmarknaden i länet. Förutsättningen är att man skaffar sig just den efterfrågade kompetensen. För att tillgodose arbetsmarknadens behov krävs det att alla parter tar sin del av ansvaret. Kommunerna måste, enskilt och tillsammans, med avtalsslutande parter (till exempel de lokala arbetsförmedlingarna och företagarna) i alla sammanhang uttrycka önskemålet att de med utländsk bakgrund som kommit till länet också stannar kvar efter den första tiden. Diagram 1 visar att kvinnor 62 60 58 56 54 52 50 Diagram 1: Sysselsättningsgrad kv och m (20-64 år), utländsk bakgrund, BD, procent 2000 2001 2002 2003 2004 Källa: SCB Kvinna med utländsk bakgrund under perioden 2000-2004 i snitt har något högre sysselsättningsgrad än männen i åldrarna 20-64 år. Detta överensstämmer även med den statistik som finns kring arbetslösheten bland utrikes födda (se diagram 2 & 3). Även om siffrorna på intet sätt är angenäma med avseende på andelen sysselsatta, är det ändock intressant att notera att kvinnorna uppvisar högre sysselsättningsgrad än männen. Utmaningen för länet är emellertid alltjämt att bekämpa arbetslösheten bland nyanlända och personer med utländsk bakgrund. Arbetslösheten bland utrikes födda Diagram 2 visar den öppna arbetslösheten för kvinnor och män i åldrarna 20-64 år i Norrbotten som varit bosatta här i 0-4 år (diagram 2) samt 5 år eller mer (diagram 3), mellan 2000-2004. Parallellt med den ökande utvecklingen på sysselsättningsgraden (se diagram 1) ser man en minskning i den öppna arbetslösheten hos kvinnor och män med utländsk bakgrund i länet. Likaså kan noteras att 25 20 15 10 5 0 Diagram 2: Öppen arb.löshet bland utrikes födda (bosatta 0-4 år), BD, procent 2000 2001 2002 2003 2004 Källa: SCB 11 Kvinna Man Man kvinnor med utländsk bakgrund i mindre utsträckning än män befinner sig i öppen arbetslöshet i Norrbotten. I den enkät som gick till kommunerna frågade vi om det fanns planer för studier och arbete och samtliga svarande kunde uppvisa introduktionsplaner för studier medan det i vissa kommuner saknades planer för arbete.

14 12 10 8 6 4 2 0 Diagram 3: Öppen arb.löshet bland utrikes födda (bosatta 5 år el mer), BD, procent 2000 2001 2002 2003 2004 Källa: SCB Kvinna Man Kommunerna fick även ta ställning till ett påstående om att samtliga nyanlända kvinnor och män var i studier eller arbete efter två års introduktion. När det gäller att garantera samtliga nyanlända kvinnor och män en praktikplats kunde sex av de åtta svarande kommunerna garantera både kvinnor och män en praktikplats. Endast två kommuner svarade alltså nekande. Eftersom majoriteten av de svarande kommunerna ändå kunde garantera samtliga nyanlända en praktikplats tyder detta på att det trots allt går att anordna praktikplatser till alla. Frågan är hur det kommer sig att vissa kommuner kan garantera praktikplats men inte andra. En förklaring skulle kunna vara att det faktiskt är möjligt att med ganska små medel skapa möjligheter i detta fall. Om inte annat talar resultatet för att flyktingsamordnare kommuner emellan har mycket att tjäna på genom träffas och utbyta erfarenheter med varandra. Valideringsproblematiken En studie vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning vid Växjö Universitet av invandrarnas utbildningsnivå visade att nyanlända invandrare sedan 1980-talet i genomsnitt hade haft lika hög utbildning som svenska medborgare och att den formella kompetensen trots det inte hade gett avtryck i sysselsättningen. En annan mer omfattande studie visade att utrikes födda med akademisk utbildning och som hade bott i Sverige upp till 35 år hade svårt att få mer kvalificerade arbeten. Studien visade att 80 procent av de svenskfödda akademikerna hade ett kvalificerat arbete jämfört med 60 procent av de utrikes födda. Det saknas ett fungerande nationellt system för att säkerställa kvaliteten i den validering som görs av kompetensen som den utrikes födda förvärvat utomlands. Vidare saknas det också kvalitetssäkringssystem för dem som utför själva valideringen. Ofta är det nivån på svenskkunskaperna hos den nyanlända som avgör huruvida en validering av kompetensen ska ske eller inte. Informella regler för när och hur validering ska ske är alltså i sig ett hinder. Vidare är det ofta den aktör som finansierar valideringsverksamheten som också avgör vilket yrke som skall valideras. Detta leder till att valideringen av den utländska kompetensen inte blir en reell kompetensvalidering utan endast ett fragment den totala kompetensen. Till exempel kan en gymnasielärare valideras till förskollärare om det råder brist på sådana i en kommun. Utbildning En mycket oroväckande omständighet som bland annat Rapport integration 2005 tar upp, som också har tydlig koppling till valideringsproblematiken, är att alltför många högutbildade personer med utländsk bakgrund aldrig kommer ut på arbetsmarknaden. Många av dessa 12

fastnar i den grundläggande vuxenutbildningen. Främsta orsaken till denna kompetensslösande utbildningsfälla är strukturella hinder i de svenska systemen (arbetsmarknad, socialförsäkring, utbildning och studiestöd). I kombination med negativa föreställningar om utländsk utbildning och yrkeserfarenhet blir problematiken ett allvarligt hinder för en god integrationspolitik. Framförallt kvinnor drabbas av utbildningsfällan då dessa är i majoritet av dem som trots högskoleutbildning blir kvar i grundvux. I Norrbotten har vi ett stort antal högutbildade individer med utländsk bakgrund (främst kvinnor) och det är av yttersta vikt att den kompetens som finns tillvaratas på ett effektivt sätt. Det inte alltid enkelt att validera utländsk utbildning men insatser inom området är nödvändiga. 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Diagram 4: Eftergymnasial utbildn, kvinnor och män, utländsk bakgrund, BD, antal 2000 2001 2002 2003 2004 Källa: SCB Kvinna Man Kommuner bör - tillsammans med de lokala samordnarna, arbetsförmedlingarna och näringslivet - se till att den kompetens som finns hos personer med utländsk bakgrund verkligen kommer samhället till gagn. Även om de flesta högutbildade i länet kommer från Norden (se tabell 1) utanför Sverige hade vi ändå år 2004 nästan 2000 personer med utländsk bakgrund (alltså ickenordiska) med eftergymnasial utbildning. Tabell 1: Antal högutb. i Norrbotten 2004 efter födelseregion Födelseregion Kvinnor Män Norden utom Sverige 1224 557 EU15 utom Norden 99 149 Europa utom EU15 och Norden 394 180 Nordamerika 55 66 Sydamerika 70 51 Afrika 45 69 Asien 347 343 Oceanien 9 13 I den enkät Länsstyrelsen gick ut med till kommunerna frågade man bland annat huruvida det fanns introduktionsplaner för nyanlända på för-, grundskola och gymnasienivå. Endast en kommun kunde svara jakande på samtliga nivåer. Dock hade samtliga kommuner utarbetat studieplaner för vuxna. När det gäller studiehandledning, modersmålsundervisning, svenska som andraspråk och ämnesundervisning på modersmålet ser läget i länet ganska dystert ut. Skolorna i länet har en stor uppgift i att se över denna fråga. Hälsa Skillnaderna i ohälsotal är stora mellan inrikes och utrikes födda, men ännu större mellan män och kvinnor. Utrikes födda kvinnor har generellt sett högst ohälsotal. Närmare 25 000 utrikes födda personer befinner sig utanför den generella politiken. Dessa 25 000 befinner sig utanför arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen och därmed även rätten till arbetslivsinriktad rehabilitering. De har försörjningsstöd som enda insats och 75 % av dessa har befunnit sig i Sverige i minst fem år. 13

För att introducera nyanlända till den svenska hälso- och sjukvården erbjuds alla hälsosamtal och hälsoundersökning på de flyktingmedicinska enheterna (Kiruna, Gällivare, Boden/Harads, Råneå och Älvsbyn) i länet. Undersökningen möjliggör även tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk eller fysisk ohälsa Att må bra både fysiskt och psykiskt och att tidigt kunna behandla fysisk och psykisk ohälsa, i form av stöd eller hjälpmedel, är en förutsättning för god introduktion, inte minst på arbetsmarknaden. Inrikes födda män har de lägsta ohälsotalen medan utrikes födda kvinnor har de absolut högsta ohälsotalen, oavsett bransch (Rapport integration, s. 223). Det är för Norrbottens del viktigt att uppmärksamma skillnaden mellan utrikes och inrikes födda, kvinnor och män. Om det kan konstateras att ohälsotalen varierar beroende på kön och härkomst, berör detta ett hälso- och jämställdhetspolitiskt område som är i behov av insatser. Det är i vilket fall oroande att utrikes födda toppar ohälsostatistiken på nationell nivå. Hur det ser ut i länet är oklart, men det finns ingen anledning att tro att det skulle se annorlunda ut. Demografisk utveckling i Norrbotten 2500 2000 1500 1000 500 0 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Diagram 5: Demografisk utveckling utrikes födda (bosatta 0-4 år), BD, antal 2000 2001 2002 2003 2004 Källa: SCB Diagram 6: Demografisk utveckling utrikes födda (bosatta 5 år el mer), BD, antal 2000 2001 2002 2003 2004 Källa: SCB Kvinna Kvinna Norrbotten kan inte sägas tillhöra de mest invandrartäta regionerna i landet. Faktum är att länet på sina håll har en utflyttningsproblematik som så sakteligen utarmar, framförallt glesbygden, på sin befolkning. Dock pekar trenden på att Norrbotten får allt fler nyanlända. Diagram 5 visar att Norrbotten de senaste åren fått in ett ökande antal utrikes födda. Av diagram 6 framgår att utrikes födda med bosättningstid 5 år eller mer minskat marginellt mellan åren 2000-2004. Andelen kvinnor som lämnar länet är marginellt högre än andelen män. Däremot ökar alltså antalet utrikes födda som bott fyra år eller mindre i länet. Detta beror på att mottagandet i stort ökat och att de flesta som lämnar länet gör det efter att de erhållit permanent uppehållstillstånd. Denna trend är något som partnerskapet bör undersöka närmare. En skillnad mellan antalet kvinnor och män generellt går att notera (diagram 5), där antalet kvinnor ökat mer än män. Totalt har länet mar-kant större andel kvinnor än män som har bosättningstid 5 år eller mer. Detta är ett uttryck för den s.k. kärleksinvandringen. Man Man 14

De flesta utrikes födda i Norrbotten oavsett bosättningstid kommer från olika länder i Norden (förutom Sverige). Därefter kommer Asien, där den största andelen utgörs av människor från Mellanöstern. Att statistiken inte skiljer på utrikes födda från Mellanöstern (som förvisso inte är ett homogent område kulturellt, religiöst eller geografiskt men dock politiskt) är beklagligt eftersom dessa nu finns representerade i Asien och Afrika. Kännedomen om ursprungsland är Tabell 2 Födelseregion Födelseregion 2004 Man Kvinna Norden utom Sverige 4958 8188 EU15 utom Norden 433 287 Europa utom EU15 och Norden 688 1024 Nordamerika 189 159 Sydamerika 239 245 Afrika 253 214 Asien 1361 1608 Oceanien 33 22 Totalt 8154 11747 av stor vikt när regionala insatser inom integration och inte minst introduktion diskuteras. EU15 står för de gamla medlemsländerna (Beneluxländerna, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland, UK och Österrike). Jämställdhet och integration Något som är återkommande i de centrala överenskommelserna är att man skall inbegripa ett jämställdhetsperspektiv också i integrationsarbetet. Även utvärderingen av den centrala överenskommelsen har noterat detta: Som tidigare konstaterats, beaktas lika möjligheter för män och kvinnor i mycket liten utsträckning i de regionala och lokala överenskommelserna. Detta ses av utvärderarna som en betydande brist då tidigare utvärderingar visat att kvinnor ofta missgynnas under introduktionen så till vida att de bland annat får färre undervisningstimmar och färre erbjudanden om praktik jämfört med män. Detta område är således något som enligt utvärderarna bör ses över och utvecklas. (Utvärdering av den centrala överenskommelsen 2005, sidan 13) Vi har i årets regionala överenskommelse haft ambitionen att integrera ett tydligare jämställdhetsperspektiv i den regionala överenskommelsen. I den enkät Länsstyrelsen gick ut med till kommunerna strävade man exempelvis efter att ställa frågor som synliggör eventuella skillnader mellan kvinnor och män i resultatet. De resultat som presenterats i detta kapitel har noterat och lyft fram eventuella skillnader mellan könen. Även de gemensamma målen överenskommelsen är utarbetade utifrån ett jämställdhetsperspektiv. De nationella målen för integrationspolitiken En av den regionala överenskommelsens uppgifter är, förutom att bryta ned och sprida intentionerna i de centrala överenskommelserna, att föra ut de nationella målen för integrationspolitiken på lokal nivå. Den nationella integrationspolitiken grundar sig främst på propositionen Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik (prop. 1997/98:16) och syftar till att den generella politiken ska utarbetas utifrån samhällets etniska och kulturella mångfald samt utifrån individens behov. De övergripande målen för integrationspolitiken är: Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. En samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund. En samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och medansvariga för. Regeringen har också 24 särskilda mål för den nationella integrationspolitiken som går att följa upp och utvärdera. Se: http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/26/06/840444aa.pdf 15

Kontaktpersoner för den regionala överenskommelsen: britt-marie.haggberg@bd.lst.se, Länsstyrelsen ewa.berg@migrationsverket.se, Migrationsverket jennie.karlsson@nll.se, Norrbottens läns landsting kalle.bergdahl@bd.komforb.se, Kommunförbundet, Norrbotten magnus.akerlund@skolutveckling.se, Myndigheten för skolutveckling peter.stalnacke@bd.lst.se, Länsstyrelsen pether.nordblad@foretagarna.se, Företagarna i Norrbotten solveig.eriksson@amf.lulea.se, Invandrarservice Luleå kommun torsten.fors@integrationsverket.se, Integrationsverket ulrika.ronnberg@lanbd.amv.se, Länsarbetsnämnden 16