Försäkringskassans strategiska utvecklingsplan resultat fram till mars 2009

1 (24) Socialdepartementet Försäkringskassans strategiska utvecklingsplan resultat fram till mars 2009 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara Västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se 010-69 056 202100-5521

2 (24) INNEHÅLL Försäkringskassans strategiska utvecklingsplan resultat fram till mars 2009... 1 1. Inledning... 3 2. Regeringens uppdrag... 4 2.1 Övriga regeringsuppdrag 4 3. Resultat fram till mars 2009... 4 Handläggningstider 5 Beslutskvalitet 9 Tillgänglighet i kundcenter 10 Effektiva kundkanaler 10 Ohälsotalet 12 Kundmätningar 13 Medarbetarnas sjukfrånvaro 14 Individuella utvecklingsplaner 14 Ekonomi 15 4. Indikatorer för nya reformer... 19 1. Regeländringar i sjukförsäkringen 19 2. Tandvårdsreformen 21 3. Intyg om barns frånvaro från förskola/skola 22 4. Jämställdhetsbonus 23 5. Vårdnadsbidrag 24

3 (24) Försäkringskassans strategiska utvecklingsplan 1. Inledning Under 2008 infördes en helt ny verksamhetsstruktur, vilket har medfört att det är först under 2009 som förutsättningar finns för att skapa en stabil och långsiktig verksamhet i en nationellt organiserad och ledd organisation. Med anledning av detta har ett långsiktigt planeringsarbete inletts under den nya ledningen. Ambitionen är att styrelsen skall kunna fatta beslut om ett långsiktigt inriktningsbeslut avseende åren 2010-2012 senare under året. Försäkringskassan har vidare ett regeringsuppdrag att presentera serviceåtaganden för de förmåner som myndigheten handlägger. Ett långsiktigt inriktningsbeslut samt arbetet med att ta fram serviceåtaganden kan medföra konsekvenser för innehållet i den inlämnade strategiska utvecklingsplanen, framtida budgetunderlag samt formulering av långsiktiga mål. Försäkringskassan har för avsikt att återkomma i detta ärende framöver. I den strategiska utvecklingsplanen som lämnades till Socialdepartementet i oktober 2008 redovisades några övergripande långsiktiga mål som har varit utgångspunkt för Försäkringskassans verksamhet och förändringsarbete. Dessa övergripande mål kompletterades i samband med verksamhetsplaneringen inför 2009 och har nu följande lydelse: Försäkringskassan uppnår kundernas förväntningar när det gäller bemötande och service, har medborgarnas fulla förtroende när det gäller kvalitet, effektivitet och rättssäkerhet, bidrar aktivt till färre sjukskrivna och fler i arbete, motverkar felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen, är en av landets mest utvecklande arbetsplatser med stolta medarbetare och en låg sjukfrånvaro. Redovisningen av de olika indikatorerna i denna rapportering bygger i de flesta fall på den interna ordinarie rapportering som följer av Försäkringskassans styrkort, den så kallade månadsrapporten. Månadsrapporten, som Socialdepartementet informellt tar del av, är under utveckling och uppbyggnad till en mer transparent och fullödig redovisning av verksamhetens resultat. Med anledning av den Strategiska utvecklingsplanens formella karaktär och bestämda rapporteringstidpunkter kan det under den framtida processen falla sig så att det vid lämnandet av rapportering av Strategisk utvecklingsplan redan finns en Månadsrapport som innehåller färskare resultatinformation än den som återges i den formella rapporteringen. Sedan den Strategiska utvecklingsplanen lämnades till Socialdepartementet i oktober 2008 har flera regeringsuppdrag som sammanfaller med denna rapportering lämnats till Försäkringskassan (se nedan). Rapporteringen i den Strategiska utvecklingsplanen och i dessa nämnda regeringsuppdrag har olika periodicitet, avser olika tidsintervall och innehåller liknande

4 (24) resultatindikatorer. Med anledning av detta kan det vara naturligt att redovisade resultat kan skilja sig åt på grund av omfattningen av rapporteringen och med anledning av vilken period den avser. 2. Försäkringskassans uppdrag Regeringen har tidigare gett Försäkringskassan i uppdrag att ta fram en strategisk utvecklingsplan (S2008/3532/SF), vilken myndigheten har avrapporterat. Försäkringskassan har lämnat en strategi som beskriver myndighetens planerade utvecklingsarbete under de kommande åren. Planen syftar till att följa verksamhetens resultat och att säkerställa regeringens reformer under myndighetens förändringsarbete till år 2012. Indikatorer som speglar verksamhetens resultat samt tidpunkter för redovisning av indikatorerna har utformats i samråd med Socialdepartementet. Resultatinformationen som tas fram inom ramen för utvecklingsarbetet, ska redovisas den 7 maj och den 29 oktober samt integrerat i årsredovisningen för 2009. Följande resultatredovisning avser perioden januari-mars 2009. 2.1 Övriga regeringsuppdrag Förutom denna avrapportering har Försäkringskassan flera andra regeringsuppdrag som helt eller delvis överlappar informationen i denna rapport. Det gäller exempelvis; Regelförändringar i sjukförsäkringen ska återrapporteras i fem olika delar med olika redovisningspunkter, med bland annat en månatlig uppföljning från mars 2009. Uppföljning av sjukförsäkringsreformerna diarienr: 18299-2009. Åtgärdsplan för tandvårdsreformen månadsrapport 12376/2009 lämnas till Socialdepartementet varannan månad. Försäkringskassan ska genomföra och till regeringen redovisa prognoser avseende jämställdhetsbonusen per den 30 juli samt den 29 oktober 2009. Dessutom ska antalet bonusdagar som uppkommit samt antalet föräldrar som kan komma att vara berättigade till bonus, rapporteras. Den 1 juni 2009 ska uppkomna bonusdagar för 2008 redovisas. Den 1 juni 2009 ska även preliminära månadsvisa resultat uppkomna under 2009 redovisas. Vid varje prognostillfälle efter juni månad ska sådana månadsuppgifter för innevarande år redovisas. Regeringen har dessutom aviserat att de har för avsikt att lämna ett uppdrag till Försäkringskassan att månatligen rapportera ett antal ekonomiska indikatorer. 3. Resultat fram till mars 2009 År 2008 var ett speciellt år i Försäkringskassans historia med en omvälvande förändring av verksamhetsstrukturen samtidigt som ett antal politiska reformer infördes. Detta påverkade många resultat som försämrades kraftigt under sommaren och början av hösten. Sedan dess har resultaten förbättrats även om de ännu inte nått samma stabila och höga nivå som kännetecknade år 2007 och

5 (24) början av 2008. Bland resultaten under det första kvartalet 2009 finns en del riktiga glädjeämnen, men samtidigt en del orosmoln. Att ohälsotalet fortsätter att minska är glädjande, liksom att spridningen i sjukfrånvaron minskar såväl geografiskt som mellan könen. Bland handläggningstiderna noteras förbättrade resultat under början av 2009 för såväl sjukpenning som de riktade stöden till personer med funktionsnedsättning. För dessa förmåner har myndighetens interna mål överträffats för första gången på länge. När det gäller de riktade stöden till personer med funktionsnedsättning är handläggningstiderna bland de bästa någonsin. Detsamma gäller även för sjuk- och aktivitetsersättning även om tiderna i det fallet ännu inte nått upp till den interna målnivån. På den negativa sidan noteras flera förmåner vars handläggningstider ännu inte uppnått acceptabla resultat efter fjolårets verksamhetsomställning. Ett annat orosmoln är att den långa perioden med minskande intern sjukfrånvaro kanske är på väg mot sitt slut. Det ekonomiska resultatet efter första kvartalet är bra trots att inte alla organisatoriska enheter med tilldelad budget håller denna. Ett fåtal enheter avviker negativt och endast finansieringskällan samverkan överskrider tilldelad budgetram för första kvartalet på grund av periodiseringseffekter. Arbetet med att ta fram indikatorer för tillämpningen av regeländringarna i sjukförsäkringen pågår. Så här långt tyder försäkringsutfallet på att regeländringarna kan ha haft avsedd effekt, men några säkra slutsatser kan ännu inte dras. Indikatorerna bör kunna ge mer information inom de närmaste månaderna. Införandet av det nya tandvårdsstödet bedrevs under stark tidspress vilket fick negativa konsekvenser för alla berörda parter. Nu när reformen har införts börjar det nya tandvårdsstödets inflöde, hantering, handläggning, normering och kontroller att påvisa stabilitet. När det gäller jämställdhetsbonusen så har inte så många ansökningar inkommit ännu men de beräknas öka. Handläggningstider Handläggningstiden för sjukpenning har förbättrats successivt sedan augusti 2008. Resultatet ligger över den interna målnivån både i februari och mars. Det är första gången målnivån överträffas på nästan ett år. Bedömningen är att resultatet även fortsättningsvis kommer att vara bra och att målnivån kommer att kunna uppnås de allra flesta av årets månader.

6 (24) Andel första utbetalningar inom 30 dagar, sjukpenning, tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning 100,0 90,0 80,0 Andel inom 30 dagar 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 Sjukpenning Tillfällig föräldrapenning 10,0 0,0 Föräldrapenning Mål dec-07 jan-08 feb-08 mar-08 apr-08 maj-08 jun-08 jul-08 aug-08 sep-08 okt-08 nov-08 dec-08 jan-09 feb-09 mar-09 Andelen handlagda ärenden inom 30 dagar för tillfällig föräldrapenning har inte nått upp till den interna målnivån under någon av årets inledande månader och resultatet är sämre än under det sista kvartalet 2008. Resultatet har dock förbättrats från 62 procent i januari till 73 procent i mars. En orsak till det svaga resultatet är att handläggningstiden mäts från begäran av ersättning men för att utbetalning ska kunna ske krävs även att intyget från förskola/skola kommit in och detta skickas ibland in betydligt senare. Mäts istället handläggningstiden från det att både begäran om ersättning och intyg från förskola/skola kommit in, blir resultatet cirka 7 procentenheter bättre än med det traditionella beräkningssättet som redovisas i diagrammet. Handläggningstiden för tillfällig föräldrapenning bedöms inte nå målnivån någon gång under hela 2009 med det traditionella sättet att mäta, men även om tiden mäts från att både begäran och intyg inkommit skulle målnivån sannolikt inte komma att uppnås förrän mot slutet av året. Inte heller föräldrapenning når upp till den interna målnivån under det första kvartalet och resultatet är sämre än under det fjärde kvartalet 2008. Under en längre tid har dock balansläget förbättrats för föräldrapenning och andelen pågående ärenden äldre än 25 dagar har stadigt minskats, vilket medför att handläggningstiderna nu förbättras. Handläggningstiden bedöms kunna förbättras ytterligare framöver men målnivån uppnås enligt prognosen först under hösten.

7 (24) Andel beslut inom 30 dagar, bostadsbidrag och bostadstillägg till pensionärer 100,0 90,0 80,0 70,0 Andel inom 30 dagar 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 Bostadsbidrag Bostadstillägg till pensionärer (res. per febr.) 0,0 dec-07 jan-08 feb-08 mar-08 apr-08 maj-08 jun-08 jul-08 aug-08 sep-08 okt-08 nov-08 dec-08 jan-09 feb-09 mar-09 Handläggningstiderna är för närvarande långa för bostadsbidrag och andelen avslut inom 30 dagar är mycket lågt, särskilt nu när balanserna arbetas av. Handläggningstiderna förväntas förbättras väsentligt från och med maj och juni då den stora delen av de äldsta balanserna är avarbetade. Ett onormalt stort inflöde under mars, kombinerat med omfattande ärendebalanser, medför dock att det interna målet att 75 procent av ärendena ska beslutas inom 30 dagar från och med juli inte förväntas uppnås förrän i augusti. Det finns dock farhågor om att det mycket höga ärendeinflödet under mars fortsätter som en följd av lågkonjunkturen. Handläggningstiderna har förbättrats successivt för bostadstillägg till pensionärer, men resultatet ger en alltför positiv beskrivning av läget med tanke på den mycket höga ärendebalansen. Antalet mycket långa ärenden, äldre än två månader, är dock relativt begränsat tack vare en särskild avarbetning av dessa. Prognosen är i hög grad avhängig av förekomsten av pensionsåtertag från AMF, SPV med flera som potentiellt kan medföra över 100 000 ärenden ytterligare. Det interna målet på 75 procent inom 30 dagar från och med juli bedöms inte uppnås förrän i augusti.

8 (24) Andel beslut inom 40 dagar, underhållstöd och anståndsansökningar 100,0 90,0 80,0 Andel inom 40 dagar 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 Underhållsstöd Bidragsskyldigs ansökan om anstånd 0,0 dec-07 jan-08 feb-08 mar-08 apr-08 maj-08 jun-08 jul-08 aug-08 sep-08 okt-08 nov-08 dec-08 jan-09 feb-09 mar-09 Handläggningstiderna inom underhållsstöd försämrades markant under första halvåret 2008. Detta berodde främst på Försäkringskassans omställning och som innebar att mer än hälften av personalen var nyrekryterad eller omplacerad till detta ärendeslag. Effekterna av omställningen medförde främst att balanserna ökade. Sedan augusti 2008 har resultatet successivt förbättrats. Balansen minskas löpande och blir dessutom allt yngre, vilket möjliggör en fortsatt god utveckling för handläggningstiden. Prognosen är att handläggningstiden successivt kommer att förbättras för att omkring halvårsskiftet vara i nivå med det interna målet att 75 procent av ärendena ska beslutas inom 40 dagar från juli. Andel beslut inom 120 dagar, sjukersättning och aktivitetsersättning 100,0 90,0 80,0 Andel inom 120 dagar 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Aktivitetsersättning Sjukersättning Mål dec-07 jan-08 feb-08 mar-08 apr-08 maj-08 jun-08 jul-08 aug-08 sep-08 okt-08 nov-08 dec-08 jan-09 feb-09 mar-09 Sammantaget ligger handläggningstiden för sjuk- och aktivitetsersättning på en historiskt sett hög nivå, även om det interna målet inte riktigt uppnås. Med nuvarande utveckling beräknas målnivån 75 procent inom 120 dagar uppnås någon gång efter sommaren. Osäkerheten när det gäller den fortsatta

9 (24) utvecklingen av framför allt sjukersättningen är dock fortfarande stor. Det är ännu för tidigt att dra några bestämda slutsatser av konsekvenserna av det nya regelverket. Produktionen har varit större än inflödet. Balansstrukturen har utvecklats positivt. För att säkerställa stabila månadsresultat över målnivån krävs dock att balansen totalt sett minskar snabbare och att andelen äldre ärenden minskar ytterligare. Andel beslut inom120 dagar, riktade stöd till personer med funktionsnedsättning samt arbetsskadelivränta 100,0 90,0 80,0 Andel inom 120 dagar 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Bilstöd Assistansersättning Handikappersättning Vårdbidrag Arbetsskadelivränta Mål dec-07 jan-08 feb-08 mar-08 apr-08 maj-08 jun-08 jul-08 aug-08 sep-08 okt-08 nov-08 dec-08 jan-09 feb-09 mar-09 Resultatet för de riktade stöden till personer med funktionsnedsättning är mycket bra. Historiskt sett finns det bara någon enstaka månad där resultatet varit bättre än under årets första kvartal. Sammantaget har andelen handlagda ärenden inom 20 dagar legat över målnivån från januari. (I diagrammet redovisas dock handläggningstiden uppdelad på respektive förmån). Även ärendebalanserna utvecklas positivt. Andelen äldre ärenden har minskat markant som ett resultat av den avarbetning som genomfördes under hösten. Förutsättningarna är goda för fortsatta resultat över målnivån även kommande månader. Detta innebär att möjligheterna att nå målet på årsbasis bedöms som goda. Det förhållandevis svaga resultatet för arbetsskadelivränta är en effekt av arbetet med att minska andelen pågående ärenden äldre än 120 dagar, vilket har till syfte att skapa stabila handläggningstider i nivå med målnivån. Särskilt under den senaste månaden har positiva framsteg gjorts i detta avseende, vilket gör att det finns möjligheter att nå målnivån runt halvårsskiftet. Beslutskvalitet Under 2008 gjordes ett uppehåll i den kontinuerliga kvalitetskontrollen (Qben II) för att anpassa instrumentet till den nya verksamhetsstrukturen. I mars 2009 återupptogs kontrollerna och de första resultaten kommer att kunna publiceras i maj.

10 (24) Tillgänglighet i Kundcenter Ett av problemområdena under 2008 var tillgängligheten i Kundcenter. År 2009 har börjat bättre. Resultaten under det första kvartalet är betydligt bättre än motsvarande period 2008, även om resultatet under januari inte nådde upp till den interna målnivån. I februari och mars överträffades målnivån med bred marginal. Marsresultatet är det bästa som noterats sedan Försäkringskassan fick ett gemensamt kundcenter. Framgångarna förklaras bland annat med att Kundcenter lyckats väl med att prognostisera antalet samtal och bemanna organisationen därefter. I dagsläget är bedömningen att resultatet kommer att vara bra även de kommande månaderna. Det finns dock alltid ett relativt stort mått av osäkerhet i bedömningen av utvecklingen för kundcenter. Resultatet är i hög grad beroende av vad som sker i övriga kundmötesorganisationen. Om till exempel handläggningstiderna ökar leder det till att fler människor ringer till Kundcenter och problem med svarstiderna kan uppstå. Andel besvarade samtal i Kundcenter privat 100,0 90,0 90 Tillgänglighet i Kundcenter. Andel svar (%) 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 50 53 43 59 77 10,0 månadsvärde Mål 0,0 dec-07 jan-08 feb-08 mar-08 apr-08 maj-08 jun-08 jul-08 aug-08 sep-08 okt-08 nov-08 dec-08 jan-09 feb-09 mar-09 För Kundcenter för partners har året inletts ännu bättre. Under samtliga tre månader i det första kvartalet har den interna målnivån 70 procent besvarade samtal överträffats med bred marginal. Effektiva kundkanaler En viktig del för att åstadkomma en förbättrad effektivitet i ärendehandläggningen är att kunderna i högre grad använder självbetjäningskanaler som är enkla för dem och billiga för Försäkringskassan. Resultaten visar att utvecklingen mot ett ökat användande av självbetjäningstjänster fortsätter, men inte i den takt som det funnits förhoppningar om tidigare. Det är främst inom föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning som möjligheterna till självbetjäningstjänster finns.

11 (24) Olika typer av självbetjäning förekommer även inom andra förmåner än tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning men i mindre omfattning. Den kostnadsföring som fick göras av stora delar av projektet kundbild/självbetjäning kommer att innebära att utvecklingen mot ökad självbetjäning kommer att gå långsammare än vad som tidigare planerats. Anledningen till kostnadsföringen var att det inte fanns tekniska eller finansiella möjligheter att färdigställa projektet. Andel begäran med elektronisk underskrift för tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning 100,0 90,0 80,0 Andel el-underskrifter (%) 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 56 40 60 40 63 40 65 48 70 46 68 45 20,0 10,0 Föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning 0,0 dec-07 jan-08 feb-08 mar-08 apr-08 maj-08 jun-08 jul-08 aug-08 sep-08 okt-08 nov-08 dec-08 jan-09 feb-09 mar-09 Andelen begäran med elektronisk underskrift ligger under årets första kvartal, för såväl föräldrapenning som tillfällig föräldrapenning, mellan 5 och 10 procentenheter högre än motsvarande månader 2008. För föräldrapenning noteras en minskning i januari jämfört med december, men den är av säsongsmässig natur. Liknande minskningar har förekommit under alla år statistiken funnits. De interna målen är att andelen ärenden med e-legitimation i december 2009 ska vara 75 procent för föräldrapenning och 55 procent för tillfällig föräldrapenning. Ärenden som handläggs helt automatiskt, från ansökan till utbetalning, utan att någon handläggare hanterar ärendet finns inom tillfällig föräldrapenning 1. I detta fall har utvecklingen stannat av under det senaste året. Andelen helt automatberedda ärenden ligger de flesta månader mellan 10 och 14 procent. Möjligheterna att automatbereda är mycket beroende av att underlagen är helt korrekta och fullständiga redan från början. Nu planeras en del åtgärder som innebär att andelen helt automatberedda ärenden kan börja öka igen. I så fall kan det börja visa sig i resultaten under hösten. Besöken på Försäkringskassans webbsidor fortsätter att öka. I mars var antalet besök 1 602 714 vilket är 42 procent mer än motsvarande månad 2008. En 1 Även inom Tandvård bereds ärenden automatiskt, se särskilt avsnitt under Indikatorer för nya reformer. Även barnbidrag kännetecknas till hög grad av automatisering.

12 (24) välbesökt hemsida med bra information underlättar och effektiviserar Försäkringskassans arbete genom att färre förfrågningar behöver ställas till Kundcenter eller handläggare. Under sommaren kommer Försäkringskassans att lansera en förbättrad hemsida. Denna ska göra det enklare att hitta information och självbetjäningstjänster. Informationen ska på olika sätt förbättras. Exempelvis kommer information att finnas på ännu fler språk än idag och Försäkringskassans digitala assistent Hanna ska få större utrymme och har dessutom lärt sig att tala! Ohälsotalet Ohälsotalet fortsätter att minska snabbt. Den interna målnivån för 2009 är 33,5 dagar vilket innebär en minskning med 2,3 dagar under året. Nivå och förändring av ohälsotalet under löpande 12-månadersperioder Förändring under 12- månadersperioden 3,0 Ohälsotal totalt - 12-månadervärde 63 Data tom 200903 2,0 1,0 54 45 Sjukskrivning - förändring Sjuk/aktivitetsers. - förändring 0,0-1,0-2,0-3,0-4,0 200412 200503 200506 200509 200512 200603 200606 200609 200612 200703 200706 200709 200712 200803 200806 200809 200812 200903 200906 200909-1,6 200912 36 27 18 9 0 Ohälsotalet - förändring Ohälsotalet - nivå Planerad utveckling Nödvändig minskningstakt för att nå målet om 33,5 Under 2008 var minskningen 2,5 dagar. Under 12-månadersperioden till och med mars 2009 minskade sjuk- och aktivitetsersättningsdelen av ohälsotalet med drygt 1,0 dagar och sjukfallsdelen med 1,6 dagar. Prognosen för helåret 2009 är att SA-delen ska minska med 1,2 dagar och sjukfallsdelen med 1,1 dagar.

13 (24) Skillnad mellan könen samt mellan län 2 i ohälsotal, absolut (dagar) och relativ (%) skillnad med och utan åldersstandardisering 20 55% 18 50% 16 44% 14 12 10 8 200412 200503 Diff - län, absolut Standardiserad diff- län, absolut Diff - kön, absolut Diff - län, relativ Standardiserad diff - län, relativ Diff - kön, relativ 200506 200509 200512 200603 200606 200609 200612 200703 200706 200709 200712 200803 200806 200809 200812 200903 200906 200909 200912 Utfallet för sjukförsäkringen skiljer sig väsentligt mellan olika regioner samt mellan könen. Spridningen mellan högsta och lägsta länsohälsotal har i antal dagar minskat kontinuerligt från 15,7 dagar i juli 2007 till 13,6 dagar i mars 2009. Till stor del är dock denna utveckling en följd av att ohälsotalet minskar generellt. Den relativa skillnaden (uttryckt i procent av lägsta länsohälsotal) har därför börjat minska märkbart först sedan i juli 2008. En viktig förklaring till regionala skillnader är att åldersstrukturen skiljer sig mellan länen. Den åldersstandardiserade skillnaden mellan högsta och lägsta länsohälsotal har minskat betydligt snabbare och mer uthålligt än den icke åldersstandardiserade, både i absoluta och relativa tal. En allt större andel av de regionala skillnaderna kan alltså förklaras med skillnader i åldersstruktur mellan de län som ligger högst respektive lägst (Jämtland respektive Stockholm sedan i september 2006). Enligt den regionala fördelning av ohälsotalsmålet som gjorts ska den ostandardiserade skillnaden i antal dagar mellan högsta och lägsta länsohälsotal minska från 13,6 dagar i mars 2009 till 11,7 dagar i december. Skillnaderna mellan kvinnor och män minskar kontinuerligt i absoluta termer men den relativa skillnaden minskar endast långsamt. 39% 33% 28% 22% Kundmätningar Försäkringskassans årliga kundundersökning har genomförts varje år sedan 1997. En nyhet för 2009 är att det blir två mättillfällen, juli och november. Tidigare år har endast en mätning gjorts. Förutom kundundersökningen kommer ESR-index att redovisas även i år. ESR-index bygger på telefonintervjuer och vänder sig till samtliga försäkrade till skillnad från kundundersökningen som riktar sig till dem som har eller har 2 Differens mellan högsta och lägsta län

14 (24) haft ett aktivt ärende hos Försäkringskassan. ESR-index kommer att mätas kvartalsvis och första resultatet redovisas i april. Medarbetarnas sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i februari, den senaste rullande 12-månadersperioden, ligger fortfarande kvar på 5,4 procent, vilket är samma resultat som vid årsskiftet. Frånvarons fördelning på kön och ålder är relativt oförändrad. Den andel av sjukfrånvaron som överstiger 60 dagar har minskat ytterligare sedan december 2008, från 57,5 till 56,6 procent. Personalens sjukfrånvaro, rullande 12-värden (%) 7,00 Personalens sjukfrånvaro i procent, r12-värden 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 200712 200802 200804 200806 200808 200810 200812 200902 200904 200906 200908 200910 200912 Kvinnor Män Totalt Mål Plan Linjär (Plan) Jämfört med andra myndigheter inom den så kallade Centrogruppen är det enbart Kriminalvårdsverket och Arbetsförmedlingen som har högre sjukfrånvaro än Försäkringskassan (december 2008). Det innebär att det behöver vara fortsatt stort fokus på arbetsmiljö- och hälsoarbetet inom myndigheten om det långsiktiga målet på 4,0 procents sjukfrånvaro vid utgången av 2012 ska kunna uppnås. Uppföljningar av det interna rehabiliteringsarbetet visar att det finns ett antal förbättringsområden att arbeta med under året. Under 2008 var övertidsuttaget ovanligt stort, ca 280 000 timmar jämfört med 133 000 året innan. Antalet anställda som fick dispens att överskrida de 150 timmarna var 189 stycken. Hittills under 2009 ligger övertidstimmarna på en lägre nivå och trenden är att övertiden minskar månad för månad. Individuella utvecklingsplaner Försäkringskassans interna mål är att andelen medarbetare med individuell utvecklingsplan ska vara lägst 95 procent. De individuella utvecklingsplanerna är det instrument där chef och medarbetare utifrån medarbetarsamtalet och chefs- och medarbetaröverenskommelsen tillsammans bestämmer vilka utvecklingsaktiviteter medarbetaren behöver och ska genomföra för att få möjligheten att arbeta mot uppsatta mål. Utveck-lingsplanerna löper över tid

15 (24) men aktiviteterna i denna avslutas och följs upp utifrån de måldatum som är uppsatta i planen. I mars 2009 har 65 procent av personalen en utvecklingsplan. Medarbetarsamtalet ska vara genomfört senast den 15 juni varför vi inte kan räkna med att 95 procent har en plan förrän detta datum. Däremot ska utvecklingsplanen följas upp kontinuerligt under året. Ytterst handlar det om att ha rätt kompetens för de arbetsuppgifter som ska utföras. Att alla medarbetare ska ha en utvecklingsplan är ett baskrav för att säkerställa att en planering finns för individens och organisationens utveckling. Ekonomi Budgeten 2009 för anslaget förutsätter att Försäkringskassan tillförs medel om 665 miljoner kronor enligt den hemställan som lämnats till regeringen. Försäkringskassan har av de äskade 665 miljoner kronorna tilldelats 600 miljoner kronor i regeringens proposition (2008/09:99) om tilläggsbudget. För kommande år 2010-2012 hänvisas till inlämnad utgiftsprognos den 7 maj 2009. Sammanfattning utfall per finansieringskälla Budget helår Ack budget (mars) Ack utfall (mars) Avvikelse (kronor) Avvikelse (procent) Andel av helårsbudget Anslag 1) 7 704 061 1 921 333 1 887 539 33 793 1,8 % 24,5% AP-fond 572 950 158 186 136 086 22 100 14,0% 23,8% Samverkan 1 030 000 225 216 236 810-11 594-5,1% 23,0% Lån 600 000 124 500 117 737 6 763 5,4 % 19,6% Resultatet anses vara bra trots att inte samtliga organisatoriska enheter som tilldelats en budgetram håller den. Anledningen är att det bara är ett fåtal organisatoriska enheter som avviker negativt och det är bara för finansieringskällan samverkan som dessa avvikelser genererar ett överskridande jämfört med budget för första kvartalet. Den stora avvikelsen på samverkan beror på att budgeten för den aktuella organisatoriska enheten inte är korrekt periodiserad då en faktura i sin helhet inkommit i mars men var periodiserad att falla ut under flera månader. I dagsläget, utifrån utfallet för första kvartalet, finns det inte för finansieringskällorna AP-fond, samverkan och lån några indikationer på att tilldelad helårsbudget inte kommer att kunna hållas. Det kan dock förekomma att vissa organisatoriska enheter överskrider eller underskrider sina tilldelade ramar men som helhet påverkas inte det totala utfallet för Försäkringskassan. För anslaget är det en större osäkerhet om den tilldelade budgetramen kommer att kunna hållas då Försäkringskassan har fått ökade kostnader för handläggning av aktivitetsstöd.

16 (24) Anslag per organisatorisk enhet Budget helår Ack budget (mars) Ack utfall (mars) Avvikelse (kronor) Avvikelse (procent) Andel av helårsbudget Styrelse, Internrevision, Allmänt Ombud 17 381 3 322 2 812 510 15,4% 16,2% Huvudkontoret1) 393 574 94 091 78 591 15 501 16,5% 20,0% Nationella försäkringscenter 1 976 446 488 368 512 690-24 322-5,0% 25,9% Lokala försäkringscenter 2 210 279 568 549 597 869-29 320-5,2% 27,0% Kundcenter och självbetjäning 375 055 91 066 88 667 2 399 2,6% 23,6% Avdelningen för IT 629 000 181 905 154 225 27 680 15,2% 24,5% Övriga gemensamma funktioner2) 699 090 169 351 142 829 26 523 15,7% 20,4% Projektportfölj 130 000 32 500 19 881 12 619 38,8% 15,3% Gemensamma kostnader3) 1 273 237 292 181 289 977 2 204 0,8% 22,8% Totalt 7 704 061 1 921 333 1 887 539 33 793 1,8% 24,5% 1) Staber, Försäkringsprocesser och Försäkringsutveckling 2) Gemensam Service, HR och Information Direkt, Verksamhetsnära HR, Information, Säkerhet och Informationssäkerhet samt Processjuridiska. Avdelningen IT ingår också i Gemensamma funktioner men redovisas separat. 3) Lokalförsörjning, Avskrivningar och räntor, Betalningssystem, Omställning och Omföring finansiering. Projektportföljen ingår också i Gemensamma kostnader men redovisas separat De två stora negativa avvikelserna i tabellen ovan kan förklaras med uppbokning av semesterlöneskuld som inte är periodiserad i budgeten (ny regel om kostnadsmässig anslagsavräkning gällande från och med 2009-01-01). Semesterlöneskulden är uppbokad på samtliga organisatoriska enheter men det är inom de två största enheterna det vill säga NFC och LFC som avvikelsen blir mer markant. Om inte semesterlöneskulden tas med gäller för både NFC och LFC att utfallet underskrider ackumulerad budget. För NFC underskrids både personalkostnader och övriga kostnader medan det för LFC är en fortsatt trend att personalkostnaderna överskrids men kompenseras av ett lägre utfall på övriga kostnader. Den avvikelse som finns på avdelningen för IT kan främst förklaras med att kostnader, framförallt för konsulter, inte har fallit ut i enlighet med den periodiserade budgeten. Dessa kostnader förväntas falla ut senare under året vilket då påverkar utfallet negativt jämfört med budgeten för den aktuella månaden. Det faktum att kostnaderna istället förväntas falla ut senare under året gör att tilldelade medel på helåret kommer att förbrukas. Den organisatoriska enhet som visar ett av de större underskridandena gentemot ackumulerad budget är fortfarande Gemensam Service (inom Övriga gemensamma funktioner). Det beror på eftersläpning av fakturor gällande skanning. Gemensam Service har svårigheter med att förutse när fakturorna från leverantören, för denna tjänst, förväntas komma in. Det råder också viss osäkerhet om vad den faktiska belastningen på det nybildade Nationell Internservice kommer att bli jämfört med tilldelad budget. Även den Centrala utbildningsbudgeten (riktar sig främst till kundmötesorganisationen) genererar för närvarande ett stort överskott. Det finns dock inget som indikerar att inte

17 (24) utbildningen kommer att genomföras men den kommer att ske senare under året. Avvikelsen på Projektportföljen för första kvartalet ligger under den ackumulerade budgeten. Det kan förklaras med att många projekt fick sin budgettilldelning sent och inte kom igång förrän i februari. Det gör att utfallet i januari var betydligt lägre än budgeten medan utfallet i februari och mars ligger över den periodiserade budgeten på grund av att många projekt nu kommit igång med sin mest kostnadsintensiva fas. Det finns i dagsläget inte något som indikerar att tilldelad budgetram för projektportföljen kommer att överskridas. AP-fond per organisatorisk enhet Budget helår Ack budget (mars) Ack utfall (mars) Avvikelse (kronor) Avvikelse (procent) Andel av helårsbudget Styrelse, Internrevision, Allmänt Ombud 0 0 0 0 Huvudkontoret 1) 39 750 26 347 17 424 8 923 33,9% 43,8% Nationella försäkringscenter 119 163 26 490 24 218 2 272 8,6% 20,3% Lokala försäkringscenter 12 326 3 092 3 266-174 -5,6% 26,5% Kundcenter och självbetjäning 15 511 3 930 5 115-1 185-30,2% 33,0% Avdelningen för IT 142 000 41 902 32 960 8 942 21,3% 23,2% Övriga gemensamma funktioner 2) 12 350 3 088 1 069 2 018 65,4% 8,7% Projektportfölj 45 000 11 250 14 202-2 952-26,2% 31,6% Gemensamma kostnader3) 186 850 42 087 37 832 4 256 10,1% 20,2% Totalt 572 950 158 186 136 086 22 100 14,0% 23,8% 1) Staber, Försäkringsprocesser och Försäkringsutveckling 2) Gemensam Service, HR och Information Direkt, Verksamhetsnära HR, Information, Säkerhet och Informationssäkerhet samt Processjuridiska. Avdelningen IT ingår också i Gemensamma funktioner men redovisas separat. 3) Lokalförsörjning, Avskrivningar och räntor, Betalningssystem, Omställning och Omföring finansiering. Projektportföljen ingår också i Gemensamma kostnader men redovisas separat Underskridandena gentemot ackumulerad budget för AP-fond beror till största delen på att kostnader inte fallit ut i enlighet med budget och att de istället, för de flesta organisatoriska enheter, kommer att falla ut senare under året. Det påverkar då utfallet negativt jämfört med den periodiserade budgeten för den aktuella månaden. Det gäller till exempel avdelningen för IT där kostnader, framförallt för konsulter, inte har fallit ut i enlighet med den periodiserade budgeten, Försäkringsprocesser (inom Huvudkontoret) där kostnaderna, framförallt för porto, för det orange kuvertet än så länge är lägre än budgeterat samt Gemensam Service (inom Övriga gemensamma kostnader) där det är en stor eftersläpning av fakturor avseende skanning från leverantören. Det finns dock organisatoriska enheter som redan indikerar att budgeten inte kommer att förbrukas. Det gäller framförallt Nationella försäkringscenter. Det finns också andra som indikerar ett överskridande, framförallt

18 (24) Försäkringsprocesser, vilket gör att i dagsläget bedöms budgeten för AP-fond förbrukas även om vissa enheter överskrider medan andra underskrider. Samverkan per organisatorisk enhet Budget helår Ack budget (mars) Ack utfall (mars) Avvikelse (kronor) Avvikelse (procent) Andel av helårsbudget Styrelse, Internrevision, Allmänt Ombud 0 0 0 0 0,0% 0,0% Huvudkontoret 1) 13 700 499 14 258-13 758-2755,1% 104,1% Nationella försäkringscenter 0 0 0 0 0,0% 0,0% Lokala försäkringscenter 946 415 207 245 211 827-4 582-2,2% 22,4% Kundcenter och självbetjäning 0 0 0 0 0,0% 0,0% Avdelningen för IT 0 0 1-1 0,0% 0,0% Övriga gemensamma funktioner 2) 0 0 0 0 0,0% 0,0% Projektportfölj 0 0 0 0 0,0% 0,0% Gemensamma kostnader 3) 69 885 17 471 10 724 6 747 38,6% 15,3% Totalt 1 030 000 225 216 236 810-11 594-5,1% 23,0% 1) Staber, Försäkringsprocesser och Försäkringsutveckling 2) Gemensam Service, HR och Information Direkt, Verksamhetsnära HR, Information, Säkerhet och Informationssäkerhet samt Processjuridiska. Avdelningen IT ingår också i Gemensamma funktioner men redovisas separat. 3) Lokalförsörjning, Avskrivningar och räntor, Betalningssystem, Omställning och Omföring finansiering. Projektportföljen ingår också i Gemensamma kostnader men redovisas separat Det är Försäkringsprocesser (som ingår i Huvudkontoret) som överskrider sin ackumulerade budget markant. Anledningen är att en faktura från Arbetsförmedlingen avseende aktiva rehabiliteringsinsatser inom projektet alternativa insatser har fallit ut i år istället för 2008 vilket inte har varit möjligt att ta hänsyn till i budgeten samt att en faktura från NUTEK som periodiserats falla ut under mars till december i sin helhet har fallit ut i mars. Avvikelsen på gemensamma kostnader ligger på lokalförsörjning och omföring finansiering. Båda dessa utfall baseras på tidsredovisningen när omföring av finansiering görs från anslag till övriga finansieringskällor. Det har rapporterats färre timmar på samverkan än den bedömning som gjordes när budgeten fastställdes för aktuell period. Den lägre belastningen på samverkan gör att belastningen på anslaget ökar med motsvarande då det är mot anslaget som samtliga kostnader bokförs för att sedan föras om till övriga finansieringskällor som till exempel samverkan. Försäkringsprocesser indikerar att den tilldelade budgetramen kan komma överskridas men då andra organisatoriska enheter inom gemensamma kostnader indikerar för ett underskridande är prognosen att den totala ramen för samverkan inte kommer att överskidas.

19 (24) Lån per organisatorisk enhet Budget helår Ack budget (mars) Ack utfall (mars) Avvikelse (kronor) Avvikelse (procent) Andel av helårsbudget Projektportföljen Immateriella 400 000 100 000 97 751 2 249 2,2% 24,4% anläggningstillgångar IT Materiella anläggingstillgångar 1) 150 000 22 500 19 128 3 372 15,0% 12,8% Övr. materiella anläggningstillgångar 1), 2) 50 000 2 000 857 1 143 57,1% 1,7% Totalt 600 000 100 000 97 751 2 249 2,2% 24,4% 1) Periodisering av budgeten för materiella anläggningstillgångar bygger på antagande då den inte är inläst i ekonomisystemet 2) Inkluderar budget för Gemensam Service och Lokalförsörjning De organisatoriska enheter som tilldelats budget för lån, både avseende immateriella och materiella anläggningstillgångar, underskrider ackumulerad budget för den aktuella perioden. Anledning till det låga utfallet på övriga materiella anläggningstillgångar är att Internservice som har 40 miljoner kronor av budgeten inom kort kommer att påbörja ett arbete med att göra en inventering av vilket investeringsbehov som finns under året. Utifrån denna görs en prognos över investeringsbehovet och nödvändiga investeringar kommer att göras vilket ökar belastningen månaderna framöver. 4. Indikatorer för nya reformer Nedan kommer de fem reformer som har trätt i kraft under 2008 att redovisas. Inledningsvis rapporteras Försäkringskassans implementering av reformerna under våren 2009. De långsiktiga effekterna i samhället kommer att redovisas i årsredovisningen eller i de separata uppdrag som givits för detta. 1. Regeländringar i sjukförsäkringen Antal sjukfall samt fallängderna minskar kontinuerligt men eftersom det är en långsiktig trend som pågått under flera år går det inte att säkert sätta utvecklingen i samband med det nya regelverket. Nybeviljandet av sjukersättning har minskat radikalt men det går egentligen inte att direkt härleda till regelförändringarna. Överlag gäller att indikatorer för såväl myndighetens tillämpning som för försäkringsutfallet kommer att kunna ge betydligt mer information inom de närmaste månaderna. Indikatorer Indikatorer för att följa myndighetens tillämpning av regeländringarna i sjukförsäkringen saknas ännu på många områden varför det är svårt att bedöma hur de nya regelverken tillämpas. Antal bedömningar vid dag 90 och dag 180 satt i relation till antal sjukfall som passerar dessa gränser kommer att kunna följas under våren. Då kommer det även att gå att följa registreringarna av

20 (24) bedömning mot tidigare arbete, mot annat arbete hos arbetsgivaren samt mot arbete på reguljär arbetsmarknad. Bedömning av särskilda skäl för fortsatt sjukskrivning efter dag 180 kommer att kunna registreras från juni 2009. Sammantaget bör tillämpningen av rehabiliteringskedjan alltså snart kunna följas även om kvaliteten i statistiken inledningsvis kan ha vissa brister. Antal ansökningar och beslut om fortsatt och förlängd sjukpenning samt handläggningstider går att följa redan nu. Till och med den 10:e april hade nästan 8 600 personer ansökt om fortsatt sjukpenning varav omkring 2 500 fått ersättningen beviljad. Cancerdiagnoser står för omkring 30 procent av ansökningarna och omkring 60 procent av beviljad fortsatt sjukpenning. Ingen färdig uppföljning finns av ansökningar och beviljanden av förlängd sjukpenning. Handläggningstiden vid ansökan om sjukersättning har förbättrats jämfört med för ett år sedan men fortfarande finns omkring 4 000 ansökningar om nybeviljande enligt det gamla regelverket som inte behandlats. Med nuvarande takt kommer samtliga av dessa ha behandlas först till sommaren 2009. Indikatorer för försäkringsutfallet finns men det går på grund av knappheten av administrativa indikatorer generellt ännu inte att sätta i samband med tillämpningen av de nya reglerna. Överlag förkortades sjukfallen snabbt under 2008. Den återstående medelfallängden vid dag 30 var omkring 20 procent lägre än under 2007. Särskilt stor var minskningen mellan dag 180 och dag 365 under andra halvåret 2008. Avsluten i sjukfall över 180 dagar har ökat i januari och februari 2009 jämfört med ett år tidigare. Med information från utbetalningarna i mars beräknas omkring 5 000 det vill säga 50 procent fler sjukfall över 180 dagar ha avslutats under dessa två månader än om samma relativa avslutsfrekvens hade uppmätts under samma period ett år tidigare. Det tycks alltså som att myndighetens genomgång av de befintliga långa sjukfallen och prövningen av dessa mot rehabiliteringskedjans sista steg har satt vissa spår i försäkringsutfallet. Det går dock i dagsläget inte att säga hur lång tid denna genomgång kommer att ta och hur stor andel av sjukfallen som kommer avslutas under denna period. Avsluten under januari-februari ligger dock högre än vad som bedömts i tidigare prognoser. Redan nu vet vi att antal indrag av sjukpenning ökat i januari till mars 2009 med totalt 500 stycken eller 50 procent jämfört med ett år tidigare. Sedan halvårsskiftet 2008 nybeviljas i genomsnitt 1 500 sjukersättningar per månad (att jämföra med mer än det dubbla under 2007). Främst är det antal utbyten från sjukpenning som minskat markant jämfört med tidigare. Vad som händer när en stor grupp med förlängd sjukpenning närmar sig sin 550:e dag är svårt att bedöma utifrån utfallet så långt. Antal övergångar från tidsbegränsad sjukersättning till ersättning tillsvidare har dock endast minskat marginellt. Även här är det svårt att bedöma vad som kommer att ske när stora grupper vid årsskiftet 2009-2010 inte längre kommer att kunna få nya perioder enligt övergångsbestämmelserna. Utflödet efter en period med tidsbegränsad sjukersättning har ökat från omkring 15 procent under första halvåret 2008 till drygt 20 procent därefter. En fjärdedel av dem som avslutar en tidsbegränsad sjukersättning är inskrivna på Arbetsförmedlingen.

21 (24) Till och med den 10:e april 2009 har omkring 7 400 personer ansökt om steglös avräkning. 2. Tandvårdsreformen Sammanfattningsvis börjar det nya tandvårdsstödets inflöde, hantering, handläggning, normering och kontroller att påvisa stabilitet. Tandvården handläggs på tre nationella försäkringscenter (NFC), i Lund, Göteborg City och Umeå. I januari 2009 implementerades en enhetlig arbetsprocess (Ensa) hos de NFC som handlägger tandvård. Genom regelbundna träffar bland chefer och specialister säkerställer nu Försäkringskassan att processen följs. Utöver processen för ensad handläggning har Försäkringskassan publicerat ett antal informationsmeddelanden om tandvård. Dessa interna meddelanden har till syfte att vara ett stöd för handläggare i beslutsfattandet runt tandvård. Antalet inkomna samtal till kundcenter för partners har initialt varit större än beräknat. Ett antal vårdgivare har även önskat att kunna diskutera försäkringsodontologiska frågor direkt med Försäkringskassans odontologiska rådgivare. Som ett stöd till dessa vårdgivare har Försäkringskassan tillfälligt inrättat en fördjupad odontologisk rådgivning. Den fördjupade rådgivningen innebär att vårdgivaren får ett fördjupat odontologiskt stöd om vilka åtgärder som får utföras vid vissa diagnoser. Denna rådgivning ska inte förväxlas med förhandsprövningar. Vårdgivarna kan komma i kontakt med denna rådgivning via samtal till kundcenter för partners. Under perioden januari till mars 2009 har kundcenter för partners svarat på cirka 1 700-2 400 samtal i veckan om tandvård. Antalet samtal är lägre i mars än det var i januari. Av dessa har cirka 100 skickats vidare till den fördjupade odontologiska rådgivningen som är förlagd till NFC Umeå. Kundcenter för privatpersoner svarar på knappt 180 tandvårdssamtal i veckan. Antalet samtal är lägre i mars än det var i januari. Den vanligaste frågan som ställs är densamma som för övriga förmåner: vad ska jag få för ersättning? Under perioden januari till mars har drygt 2 600 000 tandvårdsbesök rapporterats in. Av dessa har drygt 62 000 hamnat för manuell handläggning. Det innebär att i drygt 97 procent av alla inrapporterade besök har ett beslut fattas maskinellt av IT-stödet. I 85 procent av de manuella ärendena är orsaken till manuell handläggning att underlaget är inskickat senare än 14 dagar efter att åtgärden utfördes. Övriga manuella ärenden beror främst på att patienten inte är registrerad hos Försäkringskassan. Andelen ärenden som kräver manuell handläggning har minskat under året. Under årets första veckor var det cirka 6 procent av alla inrapporterade besök som krävde manuell handläggning och under vecka 10 till 14 var det under 2 procent som krävde manuell handläggning. Under perioden januari till mars har Försäkringskassan på vårdgivarens begäran rättat inskickat underlag från vårdgivare i drygt 46 000 inrapporterade besök. Även här förväntas en minskning att ske delvis genom den kommande möjligheten för vårdgivaren att själv korrigera enkla fel, men även ökad

22 (24) erfarenhet av det nya tandvårdsstödet och dess system kommer att minska felaktigheter. Försäkringskassan har även beslutat i knappt 15 000 ärenden om efterhandskontroller. Cirka 8 procent av dessa efterhandskontroller har inneburit att de kontrollerade besöken har behövts korrigeras. I cirka 40 procent av alla efterhandskontroller har det fattats beslut inom 35 dagar. 3. Intyg om barns frånvaro från förskola/skola Den första juli år 2008 infördes ett krav på att den enskilde måste styrka barnets frånvaro från förskola/skola med ett intyg för att få rätt till tillfällig föräldrapenning. Vid implementeringen av intyget skapades ett informationsblad som medföljer intyget, självbetjäningstjänsterna uppdaterades med information och en sida med information om intyget skapades på Försäkringskassans hemsida, denna information har därefter uppdaterats successivt. Informationen på hemsidan riktar sig både till föräldrar och till förskolor/skolor. Befintliga faktablad och broschyrer uppdaterades också med information om intygskravet. Intyget skickas idag hem till kunden automatiskt efter det att en anmälan har gjorts. I de fall kunden väljer att förutom anmälan även göra sin begäran via självbetjäningstjänsten på Internet medföljer ett portofritt svarskuvert. Intyget går dock inte, vilket skapar viss frustration bland kunderna, att skriva ut eller hämta från hemsidan, detta skulle riskera att leda till att alltför många blanketter fick hanteras manuellt vilket skulle kunna leda till mycket stora kostnader. Information till kommunerna spreds via Sveriges kommuner och landsting (SKL) som under senvåren 2008 gjorde ett utskick till alla kommuner med bland annat information om reformen, utdrag ur lagen samt ett referensexemplar av intygsblanketten. Denna information togs fram och spreds av SKL men sakgranskades av Försäkringskassan. Utöver detta har ingen riktad informationsinsats gjorts gentemot förskolor/skolor då det bedömdes vara i det närmaste ogörligt med tanke på mängden verksamheter som skulle ha behövt letas upp och kontaktas. Viss kontakt har dock skett via mail och telefon men då på enskilda förfrågningar. Det finns i dagsläget ingen löpande kontakt med SKL eller friskolornas riksförbund rörande intygskravet. Detta har dock inte heller efterfrågats. Internt har befintligt utbildningsmaterial uppdaterats, normerande styrdokument har utökats och kalkyldokument har reviderats. Detta gjordes innan lagens ikraftträdande och, undantaget utbildningsmaterialet, har dessa dokument inte reviderats på nytt. Mediabilden av själva intygshanteringen, skild från diskussioner om reformens mål, har varit, och är till viss del, relativt negativ. Media har skildrat föräldrar och förskole-/skolpersonal som har uttryckt frustration över hanteringen av intyget och en extra arbetsuppgift. Media har dock på senare tid tenderat att fokusera även på föräldrarnas skyldighet att sköta intygshanteringen vilket gör att mediebilden får anses har ljusnat något. Det har dock sedan

23 (24) implementeringen varit ett mycket hårt medietryck med dagliga mediekontakter. Att hantera intyget i handläggningsprocessen tar, enligt utarbetad processkalkyl, ca 1 minut om ärendet är komplett. Givet att ärendet är komplett innebär detta att handläggningstiden inte påverkas negativt eftersom Försäkringskassan tagit hänsyn till denna extra minut vid bemanningen av handläggningen. I praktiken är det dock så att många skickar in intyget senare än begäran om ersättning och dessutom gör det faktum att det tillkommit en extra blankett att det ibland behövs kompletteringar exempelvis om den enskilde missar någon information. Detta har inneburit att handläggningstiderna påverkats och att Försäkringskassan fått svårare att klara målet att 90 procent av ärendena ska betalas ut inom 30 dagar från kundens begäran om ersättning. 4. Jämställdhetsbonus Föräldrar med gemensam vårdnad till barn födda efter den 30 juni 2008 kan under vissa villkor ansöka om jämställdhetsbonus. Försäkringskassan meddelar föräldrar som kan vara berättigade till jämställdhetsbonus att de kan ansöka om detta. Det är också möjligt att ansöka om jämställdhetsbonus även om Försäkringskassan inte informerar om att man kan vara berättigad till jämställdhetsbonus. Ansökningsblanketter kan laddas ned från Försäkringskassans hemsida eller fås hemskickade efter kontakt med Försäkringskassan. 2009 meddelade Försäkringskassan 66 föräldrar att de kunde vara berättigade till jämställdhetsbonus avseende 2008. Det låga antalet som kan vara berättigade till jämställdhetsbonus är inte förvånande. De dagar som är reserverade för respektive förälder (mamma- och pappamånaderna) måste vara nyttjade innan föräldern kan vara berättigad till jämställdhetsbonus. Detta innebär att det bara är maximalt två månader som kan ge rätt till jämställdhetsbonus under 2008. Detta i kombination med att det ofta är kvinnan som är föräldraledig de första månaderna efter födseln får till följd att få kan vara berättigade till jämställdhetsbonus för 2008. Av de 66 föräldrar som fick meddelandet om att de kan vara berättigade till jämställdhetsbonus ansökte 28 om detta. Av de 28 ansökningarna har 21 avslagits eftersom de inte uppfyllde villkoren, fyra utreds fortfarande och tre har beviljats jämställdhetsbonus. Eftersom det är så få som ansökt om jämställdhetsbonus sedan den infördes går det inte att säga någonting om handläggningstiderna. För ansökningar från år 2008 är handläggningen koncentrerad till ett nationellt försäkringscenter (NFC) Sollentuna. Under 2010 kan fler NFC komma att handlägga ärenden eftersom antalet ansökningar beräknas bli betydligt fler än de som kom in för 2008. Inga beslut är dock fattade om hur många eller vilka NFC som eventuellt ska handlägga jämställdhetsbonusen.