Jonas har Europarekordet i entreprenörskap

tidningen för dig som vill förenkla ditt företagande Nr 73 2012 Jonas har Europarekordet i entreprenörskap möt även bryggeripionjärerna och läs mer om bästa nyföretagarkommunen, smart lönearbete och sociala medier

Besök oss på Kistamässan easyfairs Butiksleverantör 28-29 mars i monter F:12 Tröttnat på tidsödande kontant- och fakturahantering? Minska din administrativa börda varje dag. Genom att synkronisera kassasystemet med Visma vinner du mycket tid bokföringen blir automatiserad och du håller dessutom register såsom lager, artiklar, priser med mera synkroniserade mellan båda systemen. Synchronizer for Visma fungerar med alla våra kassasystem: Small, Medium och Large. Och om du väljer ett Cash IT Retail Medium- eller Largepaket kan du skapa en faktura eller order direkt i kassan till dina kunder. Underlaget hamnar i affärssystemet redo för vidare behandling. Du kan även förbereda en order som du hämtar upp i kassan när du tar betalt av kunden vid ett senare tillfälle. Om du har ett Cash IT Retail Largepaket kan du dessutom hantera handpenning som automatiskt blir korrekt bokförd, och du kan skapa offerter. Funktioner Cash IT Synchronizer for Visma Stöd för Visma Administration 500 Stöd för Visma Administration 1000 Stöd för Visma Administration 2000 Synkroniserar artikelregister Synkroniserar lager Synkroniserar kundregister Synkroniserar rabattavtal Synkroniserar offert Synkroniserar order Synkroniserar faktura Orderbetalning Kan placeras på en annan ort än kassan Säker överföring via internet (SSL) info@cash-it.se 054-21 75 50 cash-it.se

Utan uppfinningar ingen utveckling Nr 73 mars 2012 För att vara ett så litet land har Sverige bidragit med många viktiga uppfinningar till världens industriella utveckling. Skiftnyckeln, det moderna blixtlåset, tetra-förpackningen, dynamiten och celsiustermometern är några som brukar nämnas. Lika länge som nya uppfinningar sett dagens ljus har hoppfulla uppfinnare sett stora framtida möjligheter. Ekonomiska förtjänster för egen del och nytta för massor av andra människor. De egna framtida intäkterna har de försökt skydda med hjälp av patent. Ibland har det lyckats, ibland inte. Patentintrång och rena stölder har följt i uppfinningarnas spår. Det är naturligtvis inte bra samtidigt som det hela tiden sätter fingret på problemet med vad en uppfinning egentligen är. Bygger inte all innovation på tidigare känd kunskap? Vad är nytt med det nya? Man brukar säga att en ny uppfinning består av två eller fler gamla uppfinningar. Det är säkert sant. Förmodligen krävs det fler än så innan det kan bli ett unikt patent. Vad det ofta handlar om är förfining av redan känd kunskap eller teknik. Blixtlåset är exempel på det. En amerikan (Elias Howe hette han) fick ett patent på en första variant 1851. Flera snillen tog tag i bristerna hos Howes uppfinning och 1913 kom Gideon Sundbäcks konstruktion, av många ansedd som det första riktiga blixtlåset. Svenska småbryggerier på frammarsch 4 Anna prisad småföretagare med djurens bästa i fokus 8 Strängnäs vände nedgång till framgång. 6 Utan förlagan hade låset kanske inte nått den innovativa nivå som krävdes för att göra ursprungsidén till en massprodukt för all världens textil- och konfektionsindustri. Även på andra områden än de industriella sker framsteg med ursprung i sådant som redan är känt. Ta musiken till exempel. Visst är det ofta lätt att känna igen en gammal melodi i en ny? Påståendet att det är tillåtet att stjäla fyra takter har nästan blivit en sanning, likafullt erkänns det inte alls av de som bevakar upphovsrättsinnehavarnas intressen. I själva verket myntades uttrycket i en text av Povel Ramel i en revy på 1950-talet. Inom teknik, musik, litteratur, bildkonst och alla andra discipliner där innovation är en livsnerv finns det alltid förlagor. Vad det ytterst handlar om är att visa respekt för dem som sått fröerna till de idéer som utvecklats till unika verk. Upphovsrätten finns för att skapa detta skydd. Nog så aktuellt nu när både texter och bilder far runt i molnen på nätet. Detta och mycket annat kan du läsa mer om i det här numret. Trevlig läsning! Attract sparar tusenlappar med smart lönearbete alltid i Du&Datorn 14 Upphovsrätt lär dig mer om fritt och skyddat material 18 Löneskolan: Så korrigerar du felaktiga löner i Vismas löneprogram 22 Företagsskolan: Sociala medier för småföretag 24 Sex sidor frågor och svar om våra program och tjänster 30 Vårens kursschema 31 Krysset 20 Omslaget: 18-årige Jonas Djurstedt har Europarekordet i entreprenörskap och driver inte mindre än fyra framgångsrika företag. Han startade sin bana som entreprenör med en tanke om att skapa Sveriges hönsvänligaste hönserier. I dag förser hans bolag Lyckliga Hönor hela Västervik med ägg från frigående höns. Läs mer på sidan 10. Foto: Filip Lendahls Rolf Dahlberg, vd, Visma Spcs Du&Datorn ges ut av Visma Spcs AB, Växjö. Utgivare: Rolf Dahlberg. Redaktion: Petter Hammarbäck, Filip Lendahls och Alexander Rehnborg. Grafisk produktion: Giv Akt Information AB, Växjö. Tryck: V-TAB, Vimmerby. Tidningen trycks på 80 gram Grapho Cote. Adress: Du&Datorn, Visma Spcs AB, 351 94 Växjö. Annonsbokning: 08-594 784 30. Adressändring: 0470-70 60 00. ISSN 1100-8121. Eftertryck av text och bilder förbjuds. Redaktionen svarar inte för insänt icke beställt material. Allt redaktionellt material producerat för Du&Datorns räkning lagras elektroniskt och kan komma att publiceras på Vismas webbplatser eller i annan digital kommunikation utan att särskilt meddelande lämnas eller särskild överenskommelse görs angående sådan publicering. Externa medarbetare måste meddela eventuella förbehåll mot detta. I princip publiceras inte material med förbehåll mot elektronisk publicering. E-post: duochdatorn@visma.se. Visma Du&Datorn nr 73 mars 2012 3

Oppigårds brygger öl i jakten på nya traditioner Intresset för specialöl i Sverige växer. En av de ölsorter som säljer allt mer är ale, som får sin karaktäristiska smak genom överjäsning. Det finns i dag ett 50-tal småbryggerier i Sverige och de blir fler för varje år. 4 Visma Du&Datorn nr 73 mars 2012

Det bubblar i svensk ölkultur. De senaste åren har en mängd nya småbryggerier startat för att bredda ölmarknaden med specialbryggda ölsorter. Bryggpionjärerna Björn och Sylvia Falkeström på Oppigårds i Dalarna står i centrum för det nya öllandet Sverige. fakta Oppigårds Antal anställda: 7 Omsättning: 20 miljoner Brygger Sveriges näst mest sålda ale, Oppigårds Golden Ale Program/tjänster Visma Administration 500, Visma Skatt, Visma Lön 300 med flera Internet www.oppigards.com För många av oss vilar det ett visst romantiskt skimmer över lokal ölbryggning. Framför sig ser man lagerlokaler med gigantiska metalltankar, där en entusiastisk bryggmästare spatserar mellan tapparna och omsorgsfullt smakar av årets porter eller ale. Det är smaker och färger, humle och malt, passion och hantverk. När Du&Datorn besöker Oppigårds ölbryggeri, som är beläget på en gård i den lilla byn Ingvallsbenning utanför Hedemora, möts vi av den mindre romantiska lukten av klor. Bryggmästare och vd Björn Falkeström håller på att rengöra ölfat med högtryckstvätt, en av många nödvändiga arbetssysslor på det lilla ölbryggeriet. Gården var från början Björns föräldrahem och har funnits i hans släkt ända sedan 1700-talet. Det var under sin tid som ekonomistudent i som Björn Falkeström bestämde sig för att starta sitt eget ölbryggeri. Ungefär samtidigt, under 90- talet, startade flera andra bryggerier när en ölbryggarvåg svepte över landet. Björn och Sylvia Falkeström letade upp böcker om hembryggning på ett antikvariat. När de tillsammans återvände till Oppigård, förvandlade de en liten smedjebod på gården till ett ölbryggeri. Stora bryggerier inte lika intressanta längre I dag är Oppigårds ett erkänt svenskt ölmärke som exporterar till bland annat USA och lockar tusentals ölentusiaster på dryckesmässor landet runt. Deras Golden Ale är just nu Sveriges näst mest sålda ale, en ölsort som får sin fruktiga smak genom att överjäsas. Det är otroligt inne med öl just nu, i synnerhet specialöl som ligger utanför det ordinarie sortimentet av ljus lageröl. Numera vill människor bygga en personlig relation till maten och drycken de konsumerar. Då är inte stora bryggerier lika Sylvia och Björn Falkeström återvände till hjärtat av Dalarna för att förverkliga sin ölbryggardröm på Björns släktgård. En dröm som efter år av hårt slit och stora investeringar till sist blev verklighet. intressanta längre, eftersom deras produkter och varumärken ofta saknar det specialsortiment och den lokala anknytning som småbryggerierna har, säger Björn Falkeström. Han tror att marknadsandelen för specialöl kommer att fortsätta öka från cirka två procent i dag till tio procent eller mer i framtiden. Visst är öl en sällskapsdryck med alkohol i, det hymlar vi inte med, men vi vill kunna stå för någonting. Vi brinner för att brygga öl som faktiskt erbjuder en speciell smakupplevelse. För oss går det inte att göra öl som man själv inte tycker om, instämmer Sylvia Falkeström. Säljer på monopolmarknad Men hur är det egentligen att vara småföretagare och producera varor på beställning av ett statligt företag med marknadsmonopol? Folkhälsominister Maria Larsson (KD) gick sent förra året ut med en kommentar om att det troligtvis inte blir någon gårdsförsäljning. För Oppigårds är Systembolaget den självklara och viktigaste säljkanalen, samtidigt anser Björn Falkeström att lagstiftningen och monopolet ibland försvårar hans bryggeriverksamhet. Vi måste följa en mängd olika regler och inköpsrutiner för att kunna sälja till Systembolaget. Bolaget begär ofta in en speciell typ av öl, sedan får vi småbryggerier konkurrera med exempelvis smak och pris. Ett par personer agerar sedan smakexperter och bestämmer i princip vad konsumenterna ska dricka till maten. Det är klart att det alltid medför problem med mono pol, säger Björn Falkeström. Diskussionen om gårdsförsäljning tycker han helt har urartat och speglar inte verkligheten, vare sig för konsumenter eller för bryggerier. Myndigheter och intresseorganisationer pratar om att gårdsförsäljning i förlängningen skulle leda till att ungdomar låg fulla ute i vägdikena, det är helt absurt. Våra kunder besöker oss för att upptäcka nya och spännande smaker. Dessutom vill ingen prata om smuggelspriten, att var tredje öl i Sverige säljs under okontrollerade former, säger Björn Falkeström, och påpekar att han har mer än 20 års erfarenhet av att arbeta med alkohol. Samtliga Oppigårds anställda har en tvåårig bryggeriteknisk utbildning från Ludvika. Självhushåll och eviga värden Björn och Sylvia Falkeström är envisa entreprenörer och anser att långsiktighet är viktigt när man driver ett småföretag, att kunna låta saker ta sin tid. Björn är uppväxt i en miljö av självhushållning och filosofin kring denna livsstil verkar onekligen ha påverkat Oppigårds utveckling och varumärke. Björn och Sylvia har sammanlagt investerat cirka 12 miljoner kronor i bryggeriet, men har inte tagit en enda krona i lån för att finansiera företaget. Under uppstarten av bryggeriet kodade Björn datorprogram långt in på nätterna för att skapa en extrainkomst. Självhushållsfilosofin har inte varit ett medvetet val från vår sida, men jag har med mig vissa saker hemifrån. Jag tror att ärlighet, ödmjukhet och pålitlighet är eviga värden. I dag ska dessutom alla företag växa så snabbt, jag tror inte alltid det faller väl ut. I stället för att lägga pengar på att betala räntor har vi kunnat återinvestera mycket i bryggeriet och utveckla verksamheten. När man betraktar Oppigårds som släktgård från 1700-talet, mikrobryggeri sedan sena 90- talet och aktuellt varumärke under 2000-talet, kan man lätt urskilja en röd tråd som löper genom hela bryggeriets verksamhet. Ursprung, tradition och innovation. För Björn och Sylvia Falkeström har det inneburit att förvandla en över 300 år gammal gård till ölbryggeri, utveckla verksamheten utan att ta stora affärsrisker, och att på egen hand samla kunskap för att bidra till en helt ny ölmarknad i Sverige. Alternativet, intygar Björn, är inte värt att fundera på. Livet är för kort för att slösas bort på billig lager. Därför brygger vi unik öl här på Oppigårds och det kommer vi att fortsätta göra. Text: Alexander Rehnborg Foto: Lillemor Kax Visma Du&Datorn nr 73 mars 2012 5

Regementsstaden Strängnäs räddades av småföretagen För några år sedan stod Strängnäs inför en kris. Det 60-åriga pansarregementet skulle läggas ner, Hemglass produktion försvann från orten och bioteknikföretaget Fermenta gick i graven. Då bestämde kommunen sig för att återuppliva näringslivet. Tillverkningsföretag, biokemisk industri och ett helt regemente, stadens viktigaste arbetsnäringar, hotas av nedläggning. Hur räddar man det lokala näringslivet undan en ekonomisk kris? Den frågan ställdes Strängnäs kommun inför när beskeden om nedläggningar blev ett faktum och över tusen jobb försvann. Strängnäs kommun insåg att man var tvungen att samverka med näringslivet för att kunna vända den negativa trenden. Det var under denna period som Birgitta Blanck, tidigare företagare inom redovisningsbranschen och verksamhetschef på NyföretagarCentrum, tillsattes som näringslivschef i kommunen. Tillsammans med lokala företag startade kommunen en serie workshops för att föra en dialog om Strängnäs framtid. Vi frågade helt enkelt näringslivet vad kommunen kunde göra för att underlätta nyföretagandet. Efter samtalen tog vi fram en handlingsplan som svar på den frågan, berättar Birgitta Blanck. Växthuset skapade tillväxt Handlingsplanen bestod av fem viktiga områden: Hur ska kommunen jobba med företagsfrågor, hur kan kommunen underlätta för nyetablering av företag, hur skapar man tillväxt, hur kan besöksnäringen i staden utvecklas och hur ska kommunen hantera arbetsmarknadsfrågor? Kommunen och näringslivet kunde gemensamt komma fram till nya lösningar på gamla problem. Kommunen skulle samarbeta med bland annat Nyföretagar- Centrum i företagsfrågor, man skulle fokusera på att underlätta exempelvis bygglovsärenden för att skynda på nyetablering, man skulle hörsamma företagens önskemål för att kunna växa, arbetsmarknadsfrågorna togs över av Birgittas näringslivsenhet och Strängnäs skulle börja utnyttja sitt geografiska läge nära och locka med nya bostadsområden. Vår kommun började se möjligheterna och kraften i att arbeta tillammans med näringslivet. När regementet lades ner startades vår inkubator, Växthuset, på uppdrag av Nyföretagar- Centrum. Hela vår näringslivsenhet flyttade in i byggnaden tillsammans med Nyföretagar- Centrum, Almi och andra viktiga aktörer. Växthuset blev ett lyft för Strängnäs stad, tycker Birgitta Blanck. Årets nyföretagarkommun Strängnäs är fortfarande en stad i förändring, men i dag ser många ljust på framtiden. Sedan krisåren 2005 2006 har huspriserna stigit, nya bostadsområden har blivit granne med Mälaren, inflyttningen har ökat och nyföretagandet har slagit rekord i landet under flera år. Enligt statistik från NyföretagarCentrum har 1 412 nya företag tillkommit mellan 2006 och juni 2011. Redan 2005 slog Strängnäs kommun nyföretagarrekord i Sverige och utsågs av Visma och NyföretagarCentrum till årets nyföretagarkommun. Näringslivsrådet Anders Svensson (FP) var överväldigad av blommor, diplom och en check på 100 000 kronor: Det är fantastiskt. Vi i Strängnäs är vana vid att aldrig få någon statlig hjälp, men tack vare ett starkt differentierat näringsliv är vi återigen beredda att gå vidare. Birgitta Blanck berättar att även kommunen har fått ett helt annat arbetsklimat. Vårt aktiva samarbete med näringslivet har förändrat hur kommunen ser på företagande. Vi har blivit bättre på att kommunicera lagar och regler. Samtliga 2 000 kommunanställda har genomgått utbildning för att lära sig tänka i termer av kundfokus även inom kommunal verksamhet. Våra kommunalråd säger i dag med stolthet: Vi är en småföretagarkommun! Söker framtida kompetens Inkubatorn har blivit en viktig samlingsplats i staden för nätverkande och kompetensutbyte. Det hålls regelbundna seminarier, workshops och kaffestunder där folk utbyter erfarenheter och kontakter. Birgitta Blanck spår att denna typ av mötesarena är framtiden för företag och arbetskraft. Jag tror det kommer att bli mindre vanligt att anställa på företag och istället viktigare att samla all specialkompetens i kluster, som vi gör på vår inkubator. Detta är i synnerhet aktuellt för industrin i Strängnäs där vi har en äldre ägarbild och man är orolig över om kompetensen kommer att finnas tillgänglig i framtiden. Därför jobbar vi just nu mycket med trendspaning, att se över vad det finns för jobb och försöka locka rätt arbetskraft till kommunen. 6 Visma Du&Datorn nr 73 mars 2012

Möten mellan framgångsrika entreprenörer och nystartare frigör viktig kreativitet i näringslivet, tycker Birgitta Blanck. I bakgrunden, från vänster, Nina Nordling, Håkan Askengren och Elisabeth Gustafsson. För näringslivet i Strängnäs har utvecklingen kanske fått störst genomslag. För 30 år sedan hade Strängnäs sex stora företag med 5 500 anställda, småföretagen ansågs oväsentliga. I dag har kommunen 3 900 småföretag och fortfarande sex stora företag, men med 1 300 anställda. Måste våga ta initiativ Sedan Strängnäs utsetts till nyföretagarkommun har nyföretagandet växt med i snitt 200 nya företag varje år. En del av prissumman har gått till affärsskolan Businesstart, där företagsintresserade invånare har chansen att gå på en serie seminarier och rådgivningsmöten kring allting som har med nyföretagande att göra, från hur man gör upp en marknadsplan till vilka försäkringar som är viktiga. Och intresset är stort 2003 hade kommunen 200 rådgivningar per år, i dag har de 450 årliga rådgivningar. Vad är då Strängnäs hemliga recept för att få ett blomstrande lokalt näringsliv? Birgitta Blanck tror att kommunen i regel bör ha en passiv roll, men att den också måste våga ta initiativ om näringslivet inte har tid eller samlingskraft att inleda ett samarbetsprojekt. Först måste man få igång en gemensam mötesplats för kommun och näringsliv. Där kreativa människor möts uppstår alltid spännande idéer. Kommunen bör också samarbeta med Arbetsförmedlingen för att få en överblick av arbetsmarknaden. Gör invånarna delaktiga i projektet, ta in mentorer som kan lyfta samarbetet och våga föra en öppen dialog. När invånarna märker att alla är delaktiga så tar saker fart. Vi rider på vår egen framtid Birgitta betonar vikten av att man arbetar med ett underifrånperspektiv. I längden måste projektet kunna bära sig själv, för det är bara näringslivet som kan utvärdera arbetet. Har nyföretagandet blivit lättare i kommunen? I Strängnäs är svaret uppen barligen ett rungande Ja och Birgitta Blanck är hoppfull inför framtiden. Jag tror vi kommer att fortsätta hålla en hög nivå på nyföretagandet. Vi rider på vår egen framtid eftersom folk nu vet att man får god hjälp här med företagandet och vår rådgivning håller hög kvalitet. Det är tack vare stadens småföretagare som vi en gång överlevde nedläggningarna och i dag har en välmående kommun. Text: Alexander Rehnborg Foto: Per Sandberg mera om strängnäs på sid 8 fakta Strängnäs kommun Län: Södermanlands län Invånare: 32 617 Slogan: Dynamisk idyll Känd för: Stiftsstad, Gripsholms slott, hade tidigare ett pansarregemente, utsågs till årets nyföretagarkommun 2005 Årets nyföretagarkommun utses av Visma Spcs och stiftelsen NyföretagarCentrum Sverige. Senast gick priset till Vara kommun. Tidigare vinnare är Strängnäs, Helsingborg, Gnosjö, Norrtälje, Åre och Strömstad (delade vinnare 2009) samt Enköping. Prispengarna på 100 000 kronor ska användas för att uppmuntra initiativ som gynnar nyföretagandet på den vinnande orten. Visma Du&Datorn nr 73 mars 2012 7

Katten Molly har blivit kastrerad och ska nu få åka hem. Anna Fucik visar upp såret för lillmatte Julia och Julias kompis Tilde, medan matte Elisabeth tittar på. Veterinären Anna älskar friheten som småföretagare Det som en gång var en övergiven industrilokal är i dag en blomstrande veterinärmottagning. Anna Fucik startade eget för tre år sedan och vann Strängnäs kommuns nyföretagarpris 2011. Idén till att starta eget företag kom delvis som ett naturligt svar på Annas tidigare livssituation. Hon arbetade då inom annan veterinär verksamhet som ofta krävde jour- och nattjobb. Detta tvingade henne att pendla mellan arbetet och jordbruket där hemma, samtidigt som hon tog hand om två barn. Det var under min mammaledighet som jag kom på idén att starta egen veterinärmottagning. Jag började med att driva en nätbutik, Stallapoteket, som specialiserade sig på vårdprodukter för djur. Efter en tid ställde jag mig själv frågan om det fanns möjlighet att utveckla verksamheten i trakten, berättar Anna. Och möjligheter fanns det. När Anna fick reda på att det stod en tom industrilokal till uthyrning i närområdet valde hon att slå till på en gång. I början av 2009 inledde hon förvandlingen av den gamla fabrikslokalen och den 2 maj samma år stod hennes mottagning Veterinären i Stallarholmen redo för invigning. Kreativt och lättillgängligt Två år senare blev Anna utnämnd till årets nyföretagare av Strängnäs kommun. Motiveringen lydde att Annas kreativitet och initiativförmåga hade lett till att hennes företag utvecklade hög kompetens och tillgänglighet för kunderna. En företagare med ordning och reda. Det var jättekul att bli uppmärksammad för sitt arbete och få den uppskattningen. Stallarholmen är en ort som växer, så nu vill jag vara kvar här och utveckla verksamheten, säger Anna. NyföretagarCentrum stöttade I dag uppskattar hon friheten som småföretagare att kunna jobba lokalt där hon bor och samtidigt driva jordbruket hemma på gården. Anna upplever också att hon har fått en mer nära relation till sina kunder och patienter sedan hon startade sin mottagning. Jag har fått mycket hjälp av NyföretagarCentrum för att sätta mig in i situationen som företagare. Jag har fått rådgivning om hur man startar företag, vilka kontakter som är viktiga och hur man hanterar frågor som skatt och anställningar. När man startar ett företag tror jag det är viktigt att man har någon som bollplank för sina idéer, annars får man fundera ut väldigt mycket på egen hand. Anna har inte upplevt några större hinder från kommunen eller andra myndigheter under sin resa som småföretagare. Trafikverket utgör ett litet undantag. De nekade oss skyltning till kliniken med motiveringen att en veterinär inte är samhällsnytta, något som jag tror få djurägare skulle hålla med om, påpekar Anna. I samma stund hörs ett mjao i bakgrunden en ny patient har anlänt till veterinären i Stallarholmen. Text: Alexander Rehnborg fakta Foto: Per Sandberg Veterinären i Stallar holmen Anställda: 3 Omsättning: 1,5 miljoner kronor 2011 Internet www.vetistallis.se Ekonomiprogram Använder redovisningskonsult 8 Visma Du&Datorn nr 73 mars 2012

Vill du byta upp dig? Förr eller senare inser vi alla att det finns dem som har skaffat sig det bästa. Och att det lönar sig. Vill du också ligga i gräddfilen istället för i bakvattnet? Då är det dags att byta upp sig till moderna grejer! Öka din försäljning med E-butik Flex E-butik Flex är en e-handelsplattform där du kan få all funktionalitet du önskar. Kunniga medarbetare hjälper dig att utforma din webbshop så att du kan sälja mer och mer för varje år. Optimerad för Google och med avancerade designmöjligheter står du väl rustad för framtidens konkurrens. Några av fördelerna med E-butik Flex: Komplett koppling till Visma Administration Olika prislistor och rabattavtal för inloggade kunder Flera språk och valutor Frakt- och momshantering för internationell handel Möjlighet till specialanpassningar exakt efter dina behov Och mycket mer! HÖR GÄRNA AV DIG! TELEFON: 0470-778590 E-POST: FLEX@E-BUTIK.SE WEBB: WWW.E-BUTIK.SE/FLEX Visma Du&Datorn nr 73 mars 2012 9 E-butik i Norden AB, Lovisinsgatan 3, 151 73 Södertälje

Jag ska tjäna en miljon i månaden innan jag fyller 30 Han är 18 år ung, men driver redan fyra företag i fyra helt olika branscher. Lägg till det ett Europarekord i entreprenörskap och en nystartad bana som föreläsare. Jonas Djurstedt har i högt tempo byggt upp en meritlista som för de allra flesta skulle ta en hel karriär att få ihop. Det är lätt att imponeras av Jonas Djurstedts driftighet. Och jag erkänner utan omsvep att jag själv dras med av hans entusiasm när jag besöker honom i småländska Västervik för Du&Datorns räkning. Han verkar se affärsidéer överallt och har en förmåga att formulera och sälja in dem så att vilken långivare som helst skulle lätta på plånboken. Åldern en faktor Visst, det skiner igenom lite tonårig naivitet här och där i resonemanget när Jonas berättar om sin syn på att driva företag. Men det har nog snarare hjälpt honom framåt än hämmat hans entreprenörskap. Han går in med inställningen det här fixar jag, i stället för att i förväg haka upp sig på hinder som kan tänkas komma längre fram. Men att vara ung företagsledare är inte helt oproblematiskt. Jag är yngst i alla mina företag och ändå är det jag som bestämmer. Det kan vara ett problem om du inte vet hur du ska hantera det. Det är viktigt att lyssna och ta in vad varje enskild medarbetare säger. Företaget har många likheter med ett fotbollslag, varje lagdel är viktig för att helheten ska prestera. Om din personal trivs på jobbet och känner sig delaktiga i företagets resultat skapas en positiv laganda. Då kan jag lova att de kommer jobba hårt tillsammans för att vända på siffrorna i perioder när affärerna går sämre, förklarar Jonas. Jag har en bra mentor, en bankman som tidigare drivit egen redovisningsbyrå. Av honom har jag lärt mig allt jag kan om företagande och ledarskap. Tydliga målsättningar Jonas trycker hårt på att du måste våga fråga om råd för att lyckas. När tillfälle ges ska du suga åt dig så mycket kunskap som möjligt från personer som redan har de erfarenheter du själv saknar. Och det är inte direkt några lättviktare i entreprenörskap som han själv tagit hjälp av. Han har brevväxlat med Ingvar Kamprad och lärt sig vikten av tydliga målsättningar av Skypes grundare Niklas Zennström. Det är faktiskt otroligt vad en enskild person kan åstadkomma med rätt inställning. Man kan manipulera sig själv till att göra vad som helst. För mig funkar det som så att ju högre mål jag sätter desto större blir mitt engagemang. Dina mål ska vara tydliga, mätbara och tidsbestämda, menar Jonas. Fram till i mitten av september i fjol, en månad innan Jonas fyllde 18 år, satt det ett A3- ark upptejpat i taket över hans säng. På pappret stod det: Tre aktiebolag innan den 15 september 2011. Den målsättningen såg han varje kväll innan han somnade och varje morgon när han vaknat. Han nådde sitt mål och har fått rejält med publicitet för bedriften. Enligt Almi företagspartner innehar Jonas Europa rekordet i entreprenörskap genom att vara den europé som startat flest bolag före sin artonårsdag. Vilket såklart försvårades av att han som minderårig varken fick äga något i sina företag eller skriva på ett enda papper själv. Ny tid nya projekt Nu är han myndig och styr de tre bolagen, AB Lyckliga Hönor, Socky och UD Bemanning, som du kan läsa mer om i faktarutan på nästa uppslag. Dessutom driver han tillsammans med en partner en ny satsning på en salladsbar i Västervik. Vi ska profilera oss starkt med närproducerade råvaror och service utöver det vanliga. Alla bitarna börjar falla på plats och enligt planen öppnar vi i juni med sex anställda. Den gamla A3:an i taket över 10 Visma Du&Datorn nr 73 mars 2012

Redan som sexåring började Jonas Djurstedt sälja jordgubbsplantor från renslandet hemma i Getterum utanför Västervik. När han fyllde 15 hade han byggt upp startkapitalet till sitt första företag. sängen har ersatts av ny med en minst sagt kaxig målsättning nedskriven. Mitt nya långsiktiga mål är att tjäna en miljon i månaden sammantaget på mina företag innan jag fyller 30. Det är inte fråga om att jag själv ska ta ut en lön i den storleken, jag är faktiskt jävligt snål och köper bara det jag absolut behöver. Nej, vinsterna ska antingen gå tillbaka in i företagen så att de kan växa ännu mer, eller fördelas på stiftelser och slussas vidare till välgörande ändamål. Min gissning är att det här inte är sista gången du får tillfälle att läsa om Jonas Djurstedt. Han ligger i startgroparna för en föreläsningsturné med ett eget koncept riktat mot gymnasieelever. Och jag tror inte det lär stanna vid fyra företag, det finns ju fler branscher att ge sig in i och nya spännande affärsidéer att sälja in. Text och foto: Filip Lendahls FORTS. PÅ NÄSTA sida Visma Du&Datorn nr 73 mars 2012 11

Jonas företag i korthet AB Lyckliga Hönor Äggproduktion med frigående höns som får gå både inom- och utomhus. I dagsläget har hönseriet cirka 500 hönor och producerar 20 000 ägg i månaden. Två anställda sköter produktionen. Äggen säljs till de flesta livsmedelsbutikerna i Västervik. Ingen transport får vara längre än sju mil. Jonas kommentar: Lyckliga Hönor är mitt hjärteprojekt. Det finns många djur som far illa i trånga burar i äggbranschen, vilket gör mig förbannad. Mitt mål är att driva Sveriges hönsvänligaste äggproduktion. Planen är att växa till 4 000 hönor under 2012. AB Socky Säljer en egendesignad plastklämma som håller ihop strumporna genom tvätten och underlättar sorteringen. Bolaget har tagit in riskkapital och står inför en internationell lansering. Jonas kommentar: Det finns liknande produkter i formgjuten plast. Min stansas ut, vilket gör att jag kan producera till en femtedel av priset och ändå behålla produktionen i Sverige. Slutprodukten ska inte kosta mer än en krona, du ska inte behöva tänka efter innan du lägger den i varukorgen. Jag siktar på stora volymer och tänker ge en grossist i varje land ensamrätt till produkten. UD Bemanning Företag med inriktning mot hushållsnära tjänster, främst städ. Affärsidén kombinerar cykelburen personal med rutavdrag och de lägre arbetsgivaravgifterna för anställda under 26 år för att erbjuda kunden riktigt konkurrenskraftiga priser. Säljer även sina städtjänster till företagskunder. I dagsläget tolv anställda och ett femtiotal fasta kunder. Jonas äger 75 procent av bolaget som han driver tillsammans med ytterligare två personer. Jonas kommentar: Vi har expanderat enormt på kort tid nästan helt utan marknadsföring. Risken var att vi enbart skulle ses som ett lågprisföretag, men kunderna har märkt att vi levererar kvalitet. Jag har insett att unga anställda som får chansen att visa framfötterna på sitt första jobb verkligen lägger ner sin själ i arbetet. Utan att säga för mycket kan jag lova att UD Bemanning kommer att växa kraftigt framöver och bli det projekt som sätter mig på entreprenörskartan på allvar. Jonas bästa tips till unga företagare Lägg din tid på det du är bäst på. Koncentrera dig på de delar av verksamheten där du kan göra störst skillnad. Delegera alla andra uppgifter. För min del är det sälj, sälj, sälj. Jag är helt inriktad på att skaffa nya kunder till mina företag. Leverera alltid mer än vad du har lovat. Den extra guldkanten ger nöjda kunder och nöjda kunder är bästa marknadsföringen. Var ärlig till hundra procent i dina affärsrelationer. Det kommer du alltid att få igen i slutändan. VI TJÄNAR TID OCH ÄR MER EFFEKTIVA IDAG Idag har vi digitaliserat hela föregående bokföringsår och lagt in det i LevDoc. Vi tjänar mycket tid på att snabbt och effektivt hitta och ha kontroll på våra leverantörsfakturor. Det skulle vara mycket svårt för oss att gå tillbaka till vårt gamla sätt där vi manuellt sökte i pärmar. //Betongborrarn AB Läs mer på erip.se LevDoc Online VISMA 12 Visma Du&Datorn nr 73 mars 2012

SKATTEVERKET Denna sida är en annons Är du trött PÅ allt ditt Se vår informationsvideo på www.addmobile.se PaPPersarbete? Låt det inte ta mer tid än nödvändigt. Fakturera direkt när arbetet är avslutat med AddMobile Toolbox får du ett snabbt och lätt verktyg som hjälper dig att ta vara på din tid. KÖRJOURNAL ARBETSORDER TIDRAPPORT Med fältpersonal kommer pappersarbete, jagande av tidsedlar och slarvigt ifyllda arbetsordrar. Låt AddMobiles mobila system Toolbox för montörer, servicetekniker eller fordon underlätta för dig! Skapa och planera arbetsordern på kontoret i din dator med Toolbox kraftfulla planeringsmodul. Skicka ut ordern till fältpersonalens telefon och spara onödig körning. Eftersom systemet är helt webbaserat krävs ingen lokal installation det kan nås från vilken dator som helst. Personalen rapporterar löpande i sin telefon om utfört arbete, nedlagd tid, använt material och fyller i sin kontrollblankett. De ser sina arbeten, det är mindre risk för missuppfattningar och att några jobb ska glömmas bort. På kontoret följer man statusen på uppdragen löpande, beläggningen på de olika montörerna och får överblick över alla tider som man enkelt attesterar. Bättre kontroll över både pågående och utförda uppdrag sparar tid och pengar, samtidigt som man kan fakturera mycket snabbare. AddMobile Toolbox är integrerat med Visma Administration, vilket gör att man direkt kan skicka en faktura när ordern är klar. färdiga branschlösningar Vi har färdiga lösningar för de flesta branscher; hantverksföretag (som elektriker, VVS, golv läggare, målare etc.) bygg-och entreprenad, serviceföretag, transport, FAKTURA vinterväg hållning med mera. JOURNAL ATT BETALA: Vad addmobile kan göra för just ditt företag: FAKTURA ATT BETALA: INFORMATION JOURNAL INFORMATION KÖRJOURNAL ARBETSORDER TIDRAPPORT Med AddMobile Toolbox som arbetar direkt med Visma Administration slipper du en massa onödigt pappersarbete. en ny generation av toolbox Är HÄr Använd appen på iphone, Android, ipad eller PC. Välj själv en hårdvara som passar din verksamhet och din personal! Viktigast för oss är precis som tidigare: programmet ska vara lätt att använda, ha lokal data för att kunna arbeta i miljöer utan mobiltäckning och spara pengar för företaget. kontakta addmobile www.addmobile.se 040-10 65 00 info@addmobile.se Med elektroniska körjournaler är Skatteverket inga problem. Inget missas eller glöms bort och framför allt slipp pappersarbetet! Bättre planering och kontroll över pågående arbeten, samt full uppsikt över var fordonen befinner sig. SKATTEVERKET Visma Du&Datorn nr 73 mars 2012 13

Attract växer med smar Det hela startade med massagefåtöljer som såldes på postorder. De blev snabbt en hit, men på Attract nöjde man sig inte med det. Man vidareutvecklade konceptet, breddade sortimentet och sålde ännu mer. Ta bara det där med spikmattan som var så otroligt populär för några år sedan. Attract var kanske inte först, men med största sannolikhet det företag som sålde flest. Efter 500 000 sålda mattor i Sverige skulle man kunna tro att det inte gick att sälja så många fler. Så då började de exportera mattan till fler länder. I dag säljer vi ganska bra i länder som Tyskland, England, Spanien, Grekland och lite grann i USA där vi försöker komma in. England går bäst för tillfället, berättar Erika Eriksson som är ekonomiansvarig. Trots företagets bakgrund med postorderverksamhet säljs nu mattorna uteslutande via agenter i de här länderna. Mattan säljs fortfarande i Sverige, både via postorder och via återförsäljare, men inte i samma omfattning som tidigare. Dramatiska år De senaste åren har varit ganska omvälvande för företaget som tidigare hette Datura Trading. Sedan 2008 har företaget gått från 2 till 25 anställda och 15-faldigat omsättningen samtidigt som produktutbudet utökats och försäljningskanalerna breddats. Det låter kanske inte så omvälvande när de själva berättar, men det har förstås krävts en hel del arbete internt för att ge företagets entreprenörer fritt spelrum: Vi ville hitta nya produkter så då åkte huvudägaren Johan Andersson och jag till Kina och kom tillbaka med lite nya idéer. Det var då vi hittade promenadbandet som är vår huvudprodukt just nu. Ja, du har kanske sett den i reklamen på tv, säger Torbjörn Cina Parment Lundmark på det ihopfällbara motionsbandet som enkelt kan stuvas undan. Hastigheten är reglerbar från 0,8 km/h till 12 km/h så bandet passar såväl för promenader som för jogging och löpträning framför tv:n. Stor försäljning och ett allt större produktutbud kräver stora lagerytor. Det här är ett av Attracts tre lager. Persson som är vd och har huvudansvaret för inköp och logistik. Förra året sålde Attract otroliga mängder av promenadbandet, det var verkligen en succé. Så inför i år tog man fram en uppdaterad version som man även kan springa på, det är den de kallar motionsbandet. Det är den nya modellen som säljs nu och vi tror fortfarande att det finns stora marknader för motionsbandet. Men vi har även lite nya produkter i år som till exempel fleecefilten Cozyone med ärmar och Kiikoi sovkläder i ett helt nytt funktionstyg kallat Soft n Dry Tex med hög absorberingsförmåga, tillägger Torbjörn Persson. I dag säljs 90 procent av Attracts produkter i huvudsak av stora återförsäljare som Clas Ohlson, Stadium, Intersport och Life. Resten går via postorder och Attracts egen webbshop. Många vill ju kunna prova och känna på produkter som promenadbandet innan man köper. Massagefåtöljerna kan du numera testa och provsitta i Clas Ohlsons butiker, berättar Erika Eriksson, som även fått slita med baksidan av framgången. Smartare lönearbete När jag kom in i företaget använde de redan Visma Administration och Visma Lön. Och det passade ju bra, för jag hade också jobbat i Vismas program tidigare och tycker fortfarande att de funkar jättebra, säger Erika. Men Erika insåg ganska tidigt att det inte skulle hålla med allt manuellt arbete, de skulle behöva automatisera mer. Visma Lön funkade jättebra, men när de började bli allt fler anställda och satt där med tidrapporterna som skulle fyllas i för hand tyckte de att lönearbetet tog för lång tid. 14 Visma Du&Datorn nr 73 mars 2012

tare lönehantering De tre livsnjutarna Lena Olafsen, Torbjörn Persson och Erika Eriksson. Visma Stämpla blev lösningen Då tog de hjälp av en konsultfirma som även hjälpte dem med kopplingar mellan Visma Administration och e-handelslösningen, att ta fram egna specialrapporter och att bygga en koppling mot deras lagersystem där de nu kan få ut färdiga etiketter och liknande direkt från Visma Administration. Använd Visma Stämpla, rådde konsulten, och det visade sig vara ett ovanligt bra förslag. Vi märkte att vi inte hade koll på personalens arbetstider och pratade till och med om att införa en gammaldags stämpelklocka. Så vi följde rådet och det har fungerat långt över förväntan. Det är vår löneadministratör som tjänat mest tid, berättar Erika som själv sköter bokföringen. Nu gör de anställda sina egna löneunderlag och det är ett väldigt smidigt system. Vi behöver ju bara gå in och attestera och kolla så att det ser bra ut och sedan är ju lönen klar. Det är jättesmidigt och underlättar jättemycket, säger Linda Viström som sköter lönearbetet på företaget. FORTS. PÅ NÄSTA sida Visma Du&Datorn nr 73 mars 2012 15

Vad tycker de anställda om att stämpla och registrera sin egen tid? De tycker att det är positivt. De ser ju även hur mycket de jobbat och hur de ligger till med flextid dag för dag. Visst var det lite problem i början som att man glömde att stämpla, men nu fungerar det mycket bra, berättar Erika. Bra är även att man kan lägga in allt själv, om man har semester, är sjuk. Sedan görs ju löneberäkningarna med automatik. Löneprogrammet har verkligen sparat oss mycket tid, tillägger Linda. När jag frågar om deras bakgrunder och utbildningar inom lönearbetet ler Erika och erkänner direkt. De har ingen formell utbildning i lönearbete. Som så många småföretagare är de självlärda, och har själva lyckats hitta egna vägar till den kunskap som ändå krävs. Ringer Vismas support först Vi har ringt supporten om det varit någonting vi undrat över och det har faktiskt varit en jättebra hjälp, erkänner Erika, men tillägger snabbt att de även tagit Yantra-spikmattan med egna patenterade spikar finns i tre olika storlekar. Nu kompletteras den med nya akupressurprodukter. hjälp av en lönekonsult som gick igenom och kollade så att alla inställningar var de rätta med semesterskulder och semesterberäkningar och sådant. Då kollade hon även igen om våra rutiner så att vi gjorde lönearbetet på rätt sätt. Annars har vi klarat oss bra med hjälp av supporten på Visma som hjälpt oss, tillägger Linda. Ja, det är verkligen en fantastisk support ni har. Jag säger oftast det så fort det är något, ring Vismas support först. Vi har ju även hjälp av vårt konsultföretag som är duktiga på Vismas program, men de tar ju rätt bra betalt också, och man klarar sig förvånansvärt långt med er support, fortsätter Erika och ger supporten ett högt betyg. Automatiserar med reseräkning Nästa steg för Attract blir att ansluta Visma Reseräkning till löneprogrammet. De har inte varit så mycket resor tidigare, men nu när resandet ökat är planen att underlätta resandet på samma sätt som tidsregistreringen. Det är lite krångligt i dag med förmåner och traktamenten, avdrag och tider hit och dit. Ofta får jag göra om underlagen för de stämmer inte då de anställda inte förstått hur de ska fylla i dem och vilka regler som gäller. Det blir så mycket enklare för den anställde att använda Visma Reseräkning och då slipper jag förhoppningsvis göra om jobbet en gång till. Och sedan är det förstås en stor fördel att få in reseräkningarna direkt i löne programmet med automatik, tillägger Erika. Text och foto: Petter Hammarbäck fakta Attract Sweden AB Antal anställda: 25 Omsättning: cirka 100 miljoner kronor Internet www.attract.nu Ekonomiprogram Visma Administration 2000 Visma Lön 600 Visma Stämpla Visma Bokslut Ditt Visma Administration har redan en koppling till PayEx! Genom vår Visma integration skickar du enkelt och snabbt din fakturainformation till PayEx. Ansök om nedan tjänster innan 30 maj så bjuder vi dig på integrationen första året. (Ordinarie kostnad 1 690:-/år) Med PayEx fakturabelåning finns möjligheten till ett bättre rörelsekapital, ni slipper agera bank och får hjälp med er administration. Erbjud dina kunder att delbetala. PayEx köper er faktura och låter sedan er kund delbetala. PayEx kan köpa era fakturor vid förfallodatum eller senare så slipper ni ha kvar gamla kundfodringar. Belaning PayEx Delbetala Forfallokop Modulen har förenklat vårt arbete jämfört med tidigare lösningar, ett lätthanterligt instrument för säker överföring av fakturafiler. Mats Nilsson, Administrativ chef Blekinge Delikatesser AB Kontakta oss på: tel. 0498-20 20 00 alt. sales.credit@payex.com, www.payex.se 16 Visma Du&Datorn nr 73 mars 2012

83 % vill samarbeta mer med kollegor. 10 % gör något åt det. Kom-igång med effektiva arbetssätt, jobba smidigare med Office 365 och Telia. Söker ni fler samarbeten, färre jobbresor och kontoret på fickan? Med Telias gränslösa bredband skapar företaget tajtare relationer internt, till kunder och leverantörer. I alla våra accesser, både fasta och mobila, ingår just nu Office 365 med Kom-igång-hjälp. Programmen stöder arbetssätt som fokuserar på bättre affärer och samarbeten online via ständigt uppdaterade dokument. Ni kan mejla var ni än är och arbeta effektivt med videomöten och chatt. Uppdateringar sker automatiskt och med Telias support får ni mer tid för det ni brinner för. Besök Telias butiker, telia.se/office365 eller ring 90 400. Välkommen till bättre affärer. Visma Du&Datorn nr 73 mars 2012 17 Erbjudandet med Microsoft Office 365 Max50 med 6 fria månader för upp till 3 användare gäller företag och längst tom 22/3 2012. Pris efter 6 månader är 49 kr/mån och användare. Användare utöver de 3 som ingår 49 kr/mån och användare. Kom-igång-hjälp gäller för 1 person/administratör. Värde 499 kr. Ingen bindningstid. Gäller endast nya kunder på produkten Microsoft Office 365 Max50 som innehar eller köper annan tjänst hos Telia. Alla priser exkl. moms gäller inom Sverige.

Så gör du när det blir fel Ibland blir det fel på lönen och då måste du göra en korrigering. Det kan till exempel uppstå en skuld till nästa lön för att du gjort ett större avdrag på lönespecifikationen än vad lönen täcker. Ett annat alternativ kan vara att en anställd fått för mycket pengar och ska betala tillbaka. Om en skuld uppstår till nästa lön rättar du detta enklast genom att reglera skulden på nästkommande lönekörning. Men har den anställde slutat finns ingen lön att reglera skulden mot och då behöver du göra en bortbokning och eventuellt en inbetalning från anställd ifall den anställde ska betala skulden. I version 2012 av Visma Lön 300/600 har det tillkommit en funktion som gör det enklare att göra dessa rättelser. I det här avsnittet av Löneskolan går Ulla Lindblad igenom och visar på vilka olika sätt man kan rätta till felen. Så här gör du för att boka bort en skuld på en vanlig lönekörning: Bortbokning på en vanlig lönekörning Du kan göra rättelsen direkt på lönespecifikationen på en ordinarie lönekörning. När det uppstår en skuld på en lönespecifikation visas direkt följande information: Du väljer löneart beroende på vilken typ av skuld det är och bokar bort skulden direkt på lönespecifikationen. Om du bestämmer dig för att avvakta med att boka bort skulden förs den över till nästa lönekörning och där kan du också boka bort den. Om du väljer fel lönearter eller om det finns belopp på lönespecifikationen som det går att kvitta skulden mot får du information om detta och bortbokningen avbryts. Här är ett exempel på en anställd som är föräldraledig och har en släpande skuld för fackavgift som du bestämmer dig för att boka bort. Här fanns det alltså ingen lön att kvitta skulden mot och då kan du boka bort den istället. Hade du inte bokat bort skulden skulle den legat som skuld till nästa lön. Du får hela tiden bra information i de dialogrutor som öppnas. Läs noga vad som står och följ anvisningarna. Bortbokning och inbetalning från anställd på en separat lönekörning Du kan även skapa en ny lönekörning enbart för att boka bort en skuld som uppstått på en ordinarie lönekörning. På samma sätt kan du skapa en lönekörning för att registrera en inbetalning från en anställd. Det senare alternativet kan vara bra att ha om du betalat ut för mycket lön eller för hög ersättning av misstag till någon anställd. Då ber du den anställde betala tillbaka pengarna och när du registrerar inbetalningen blir det rätt både i löneprogrammet och i bokföringen. När du väljer att skapa en ny lönekörning har du alternativ för Typ av lönekörning. För det mesta är det en ordinarie lönekörning du väljer och någon gång ibland en extra lönekörning. Nu kan du också välja Inbetalning från anställd. På en lönekörning av denna typ kan du antingen boka bort en skuld, både boka bort en skuld och registrera en inbetalning eller bara registrera en inbetalning. Boka bort skuld Jag tar först ett exempel där det bara ska bokas bort en skuld. I detta fall är det en nettoskuld. På ordinarie lönekörning i april uppstod en skuld på Marias lönespecifikation som jag vill korrigera på en separat lönekörning i mitten av maj. Denna typ av bortbokning gör man till exempel om det uppstår en skuld för något som det senare visar sig att den anställde inte ska betala. När jag har valt typ av lönekörning Inbetalning från anställd och skrivit in datum visas listan på alla anställda men ingen anställd är markerad. Jag sätter i markeringen på den eller de anställda jag vill skapa lönekörningen för. Obs! Som jag sa tidigare hade skulden kunnat bokas bort på den lönespecifikationen den uppstod på men nu valde jag att inte göra det. Jag ställer mig i kolumnen Belopp och skriver 372,00. Du får alltid förslag på ett bokföringskonto på de lönearter du väljer för bortbokning. Bokföringskontot går att ändra direkt i lönespecifikationen eller i löneartsregistret. Så här ser det ut när jag bokat bort skulden: Löneart 9315 Skuld till nästa lön, netto försvinner. Jag markerar lönespecifikationen som klar och sparar den. Registrera en inbetalning I nästa exempel ska jag registrera en inbetalning från en anställd. Kalle har fått ut ersättning för 150 arbetade timmar istället för 100 timmar. Istället för en nettolön på 8 982 kr har han fått 12 756 kr. Jag ber Kalle återbetala mellanskillnaden på 3 774 kr. För att korrigera felet måste jag även veta hur mycket bruttolön och hur mycket skatt för mycket som låg till grund för nettolönen, men det behöver ju inte Kalle bekymra sig om. När Kalle betalat tillbaka pengarna registrerar jag inbetalningen. Då skapas en helt tom lönespecifikation eftersom det inte finns någon skuld registrerad. Jag måste själv välja rätt lönearter i listan som visas. För att få rätt på skatt, arbetsgivaravgifter och bokföring måste jag utgå från den brut- 18 Visma Du&Datorn nr 73 mars 2012

på lönen tolön han fick för mycket, det vill säga 5 350 kronor. Jag har också räknat ut mellanskillnaden på skatten, 1 576 kronor. För att få rätt i bokföringen väljer jag konto 7010 Lön till kollektivanställda på löneart 8900 Inbetalning tabellbrutto. I fältet Inbetalt belopp visas då det belopp Kalle betalat in. Du måste alltså själv välja rätt lönearter och rätt konto för bokföringen. Bokföringskontot går att ändra direkt i lönespecifikationen eller i löneartsregistret där du också kan skapa egna lönearter för inbetalning beroende på vad inbetalningen gäller. Du kan inte registrera inbetalning av bruttolön och nettolön på samma lönespecifikation. Ska du registrera både och, måste du skapa ytterligare en lönekörning av typen Inbetalning från anställd. När jag är klar låser jag lönekörningen och kan sedan skriva ut lönespecifikationerna som vanligt. Det blir ingen utskrift av en inbetalningslista utan bara ett bokföringsunderlag. Inte nytt men värt att påminna om Om du har använt snabbval i kalendariet eller på lönekörningen för att registrera en avvikelse och det senare visar sig att det var fel, kan du korrigera snabbvalet. Denna typ av fel behöver du kanske inte åtgärda förrän på nästa ordinarie lönekörning. Jag har registrerat sjukfrånvaro fyra dagar i april för Anders och avvikelsen finns med på lönekörningen i maj. Anders meddelar att detta är fel, han var hemma och vårdade sjuka barn. Jag öppnar snabbvalet i kalendariet och klickar på knappen Korrigera snabbval. Programmet nollställer snabbvalet genom att vända på alla lönearter. Nu kan jag välja snabbvalet Vård av barn på samma datum. Korrigeringen kommer med på nästa lönekörning. Denna typ av korrigering kan du bara göra om du använder Snabbval när du registrerar avvikelser, inte om du plockar lönearter manuellt. Tryck på F1 för att öppna dokumentet Inbetalning från anställd som finns i Hjälpen. Där kan du läsa mer om funktionen och där finns också fler exempel. löneskolan Ulla Lindblad Integrerat med Integrerat med Integrerat med Bokföringsunderlaget rättar det mesta i bokföringen och det inbetalda beloppet bokförs på kontot för banken. Det som du eventuellt måste ändra manuellt i bokföringen är uppbokningen av semesterskulden. Det som inte bokas tillbaka är den schablonavsättning du eventuellt gör på bokföringsunderlaget vid varje lönekörning men eftersom den bara är en mycket ungefärlig beräkning spelar det ingen stor roll. När jag skriver ut arbetsgivardeklarationen för perioden kommer bruttolönen och skatten att minskas med inbetalningen som är gjord. Du kan inte se detta på en arbetsgivardeklaration för en period där du bara registrerat en inbetalning från en anställd eftersom arbetsgivardeklarationen inte kan innehålla negativa värden. Det krävs att du också har skapat minst en vanlig lönekörning för att få med avdraget på arbetsgivardeklarationen. Integrerat med Innovativt enkelt prisvärt JLM Data presenterar LevScan, 3.0 Innovativt enkelt prisvärt nu med tolk-funktion, Innovativt enkelt prisvärt samt avancerad attestfunktion. JLM Data presenterar LevScan, 3.0 Kontakta oss för en kostnadsfri demo JLM Data nu med presenterar tolk-funktion, LevScan, 3.0 040-261440-www.jlmdata.se samt nu avancerad med tolk-funktion, attestfunktion. Kontakta samt avancerad oss för en attestfunktion. kostnadsfri demo Kontakta 040-261440-www.jlmdata.se oss för en kostnadsfri demo 040-261440-www.jlmdata.se Visma Du&Datorn nr 73 mars 2012 19

Stjäl inte, använd fria bi Du använder väl inte andras upphovsrättsskyddade bilder på ditt företags hemsida eller i annat tryckt material? Det kan stå dig dyrt. Straffet för uppsåtligt intrång, som den strängare tillämpningen kallas, är böter eller fängelse i upp till två år. Nej, du får inte ens fotografera av ett upphovsrättsskyddat verk och använda bilden som din egen. Det finns särskilda regler för hur och i vilka sammanhang återgivning av andras verk får ske. Kanske kan du hävda god tro eller att det är en privat kopia? Eller att bilden är så allmän att den inte uppnår verkshöjd? Eller förändra bilden så den ser annorlunda ut? Du får visserligen ändra i ett verk så länge det är för privat bruk, men inte publicera det som ditt eget. Och så länge det går att identifiera unika drag från originalverket anses ändringar kränka den ideella upphovsrätten. Så nej, detta är sällan några framkomliga vägar. Utgångspunkten är nämligen att ett verk alltid når verkshöjd, så en publicerad bild som upptäcks brukar sluta med att man får betala en rundlig summa för publiceringen direkt till fotografen. Bättre då att använda fria bilder som du får använda som de är, ändra i och publicera. Och sådana finns det gott om. Använd publika bilder i stället Även om alla bilder omfattas av upphovsrätten har många frivilligt valt att göra sina bilder tillgängliga för allmänheten. Och antalet fria bilder växer snabbt. Tanken att dela med sig på detta sätt är egentligen inte ny. Du kommer kanske ihåg freeware-program? Eller begreppet public domain, alltså verk som ägs av alla och får användas fritt? Allt fler fotografer släpper nu sin äganderätt till sina digitala bilder upphovsmannen blir ju inte av med sin bild bara för att du får använda en kopia av den. Kanske kan du också tänka dig att dela med dig av några bilder? Men vad händer om någon får för sig att förvanska dina bilder på ett mindre tilltalande sätt och du får skulden för tilltaget? Fria bilder med restriktioner För att skapa ordning och låta bildernas ursprungliga ägare ha någon form av kontroll på vad vi andra får göra med deras bilder finns det ett regelverk som kan hjälpa till att styra hur fria bilder får användas. Creative Commons kallas detta regelverk och innefattar både symboler och regler för hur bilderna får användas. Alla bilder som görs tillgängliga med Creative Commons licensregler är gratis och tillgängliga för alla som vill, men kan ha olika former av begränsningar i vad man får använda dem till och hur upphovsmannen ska erkännas vid publicering. Som upphovsman kan man välja licensform och där avgöra hur andra får använda bilderna: kommersiellt, om de ska få bearbetas, om de bearbetade verken ska omfattas av dina ursprungliga regler och om det ska krävas ett omnämnande där du namnges som upphovsman till originalverket. Vilka bilder som är fria att använda med Creative Commons licensregler anges med en CCsymbol i anslutning till bilden. Det finns fyra symboler som anger vad man får och inte får göra med bilderna, och dessa kan även kombineras på olika sätt. BY Erkännande (byline). Du måste ange upphovsmannen och/ eller licensgivaren. SA Dela lika (share alike). Om du ändrar, bearbetar eller bygger vidare på verket får du endast distribuera resultatet under samma licens eller en liknande licens som denna. ND Inga bearbetningar (no derivatives). Du får inte förändra, bearbeta eller bygga vidare på verket. NC Icke kommersiell (no commerce). Du får inte använda verket för kommersiella ändamål. CC (by, sa) står därmed för att bilden får användas kommersiellt och att bilden får ändras, men att upphovsmannen måste anges och att bilden måste delas vidare även efter att du gjort ändringar i den. I praktiken innebär detta att du som använder en bild med CC-licens måste ange upphovsman och CC-licensform vid publiceringen av bilden. Sker publicering på internet bör du även länka till bildkällan och CC-licensens förklaring. Men det är ju ett ganska lågt pris för att få använda bilder gratis. Text och foto: Petter Hammarbäck 20 Visma Du&Datorn nr 73 mars 2012