Hem och konsumentkunskap

Relevanta dokument
Hem och konsumentkunskap. KOMMENTARDEL till inriktningen Hem och konsumentkunskap

LHK110, Livet i hem och familj, 15 högskolepoäng

LHK260, Att leva i en globaliserad omvärld, 15 högskolepoäng

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng

Hem- och konsumentkunskap inrättad

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT)

KUNSKAP OCH FANTASI (KUFA)

Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling (BAUN)

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Skattningsschema för Hem- och konsumentkunskap för lärare åk 1-3, 4-6 och fp 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet.

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ, 15 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

Beskrivning av kurs ht

Progression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet

LAU670, Allmänt utbildningsområde 2, Lärarprofessionens didaktiska uppdrag, 30 högskolepoäng

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

KUNSKAP OCH FANTASI (KUFA)

Ämnesblock matematik 112,5 hp

LID110, IDROTTSVETENSKAP, GRUNDKURS, 30 högskolepoäng

Kursbeskrivning ht vt 2015 Dnr :819

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng

LÄRARPROFESSIONENS DIDAKTISKA UPPDRAG, 20 poäng The Teaching Profession and Education, 30 ECTS

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling (BAUN)

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng

Kultur och språk för tidigare åldrar

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

Religionskunskap för lärare 1 2

LAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Kursbeskrivning för kurs inom LLII VT19

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

LVS210, Skapande verksamhet för tidigare åldrar 2, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER

Ämnesblock svenska 142,5 hp

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

Beskrivning av kurs ht 2015

LMS110, Människa, natur och samhälle för lärare 1 30 högskolepoäng

hem- och konsumentkunskap

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Lärarutbildningen 90hp/180hp

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LMN220, Naturvetenskap för lärare, tidigare åldrar, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

LAU985, Professionell förändring i läraryrket 30 högskolepoäng

Humanistiska programmet (HU)

LAU225 Allmänt utbildningsområde 2, Lärandets villkor och process: ur sociala och samhälleliga perspektiv 15 högskolepoäng

LAU990, Tvärvetenskaplig kurs och examensarbete 30 högskolepoäng

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

LYS inriktning 90 högskolepoäng efter eller

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi 15 högskolepoäng

LSU160, Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng

LAU325 Allmänt utbildningsområde 3, Lärandets villkor och process: ur ett samspelsperspektiv, avancerad nivå, 15 högskolepoäng

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅ

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LAU225 Allmänt utbildningsområde 2, Lärandets villkor och process: ur sociala och samhälleliga perspektiv NR=Ü ÖëâçäÉéç åö=

LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011, och reviderad för antagna fr. o. m 2015

Examensbeskrivning Diarienummer MIUN 2011/986

VFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

LAU310 Allmänt utbildningsområde 3, Lärandets villkor och process: ur ett samspelsperspektiv, 15 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap

Svensk författningssamling

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng

Kursplan för SH Samhällskunskap A

DOCH är sedan den 1 januari 2014 en del av Stockholms konstnärliga högskola (SKH).

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

LRE110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

LBD220, Bild och visuell kultur 2, Visuell kommunikation och estetiska läroprocesser, 30 högskolepoäng

Svensk författningssamling

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

Transkript:

KURSPLAN LHK110, LHK160, LHK210, LHK260 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Hem och konsumentkunskap KOMMENTARDEL till inriktningen Hem och konsumentkunskap Inriktning Hem och konsumentkunskap omfattar 60 högskolepoäng och är uppbyggd av fyra kurser. I varje kurs integreras verksamhetsförlagd utbildning (VFU), ämnesteori och ämnesdidaktik till en helhet. Progressionen i inriktningen kan beskrivas som en vetenskaplig progression där såväl det hushållsvetenskapliga perspektivet som kompetenser i lärarprofessionen fördjupas och breddas. LÄRARPROFESSION HUSHÅLLSPERSPEKTIV PROGRESSION fkqbdo^qflk= VFU Ämnesdidaktik Ämnesteori = Figur 1. Integration och progression i inriktning Hem och konsumentkunskap 1. Kursplaner i inriktning Hem och konsumentkunskap LHK 110, Livet i hem och familj (15 hp) I kursen utvecklar studenten en helhetssyn på hushållsvetenskap och skolämnet hem och konsumentkunskap. Aktiviteter är hushållstudier, litteraturseminarier, projektarbete med fördjupning samt analys av kursplanens karaktär, syfte, roll, perspektiv samt mål och kunskapsområden. Under VFU studeras undervisningens upplägg utifrån styrdokument. Elevsyn och Sidan N av U =

kunskapssyn är två begrepp som hanteras. LHK 160 Mat och måltider i ett hållbart samhälle (15 hp). I kursen utvecklar och fördjupar studenten sina kunskaper inom området mat och lärande för hållbar utveckling. Mat, matvanor, måltider, näring och hälsa hanteras i fyra dimensioner ekologisk, ekonomisk, social och kulturell dimension i den hållbara utvecklingen. Ett hushållsperspektiv anläggs och tillämpningar i kök och projektarbete kopplas till lärarprofessionen och vetenskapligt förhållningssätt. Inom VFU ingår att studenten planerar och genomför undervisning. LHK 210 Handla för framtiden (15 hp). I kursen utvecklar och fördjupar studenten sina kunskaper inom områdena konsumentekonomi och boende. Olika kompetenser i lärarprofessionen integreras i ämnesstudierna och i ämnesdidaktik är bedömning och betyg viktiga moment. Under VFU ingår att kunna hantera undervisning med utgångspunkt i kunskapsområdet Konsumentekonomi respektive Boende och att integrera dessa moment i ett helhetsperspektiv. LHK250 Att leva i en globaliserad omvärld (15 hp). Studier av hushåll i världen, beroende och samspel samt globaliseringens konsekvenser för samhälle, hushåll och individ bidrar till fördjupning och breddning av hushållsperspektivet. Lärarprofessionen analyseras i förhållande till det internationella perspektivet och den potential som ämnet hem och konsumentkunskap har i skolans verksamhet. Ett självständigt projekt genomförs i vilket en didaktisk idé hämtad från VFU problematiseras, utvecklas och genomförs i undervisning. Under VFU ingår att självständigt planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning utifrån kursplanens intentioner. 2. Förklaring av centrala begrepp Hushållsvetenskap HUSHÅLLET ÄR STUDIEENHETEN Inom hushållsvetenskap är hushållet den enhet som studeras. Den engelska beteckningen Family Ecology pekar på det systemtänkande som finns inom hushållsvetenskap. Hushållets medlemmar samspelar med varandra och med den omgivande miljön. Hushållet hanterar och omvandlar materiella och immateriella resurser, fattar beslut, väljer, agerar och utvecklar vanor. Att skapa ett hem, utveckla relationer, hantera ekonomi, ta hand om inredning, städa och tvätta, laga och servera Sidan O av U =

mat är exempel på aktiviteter som är beroende av hushållets inre dynamik och av villkor i den omgivande miljön. HUSHÅLLETS VERKSAMHETER Hushållets verksamheter används i skolans kursplan för hem och konsumentkunskap som begrepp för de aktiviteter som hushåll genomför. I kursplanen beskrivs verksamheterna inom fyra områden; mat och måltider, konsumentekonomi, boende och social gemenskap. I inriktningens kursplaner har vi valt att använda dessa begrepp och utbildningen hanterar kunskapsområdena dels var för sig och dels integrerat för att skapa en helhet. HUSHÅLLSPERSPEKTIV Det som sker i hushåll är komplext. Att anlägga ett hushållsperspektiv innebär att olika företeelser studeras utifrån hushållets dynamik och aktuella situation. Det kan vara enskilda hushåll som studeras med kvalitativa metoder. I dessa fall betonas det enskilda hushållet. Det kan också innebära att man diskuterar företeelser i samhället utifrån hushållsperspektiv i generell betydelse och då används begreppet i obestämd form genom att till exempel skriva hushålls agerande. Kunskapsbegreppet KUNSKAP I HANDLING I skolans kursplan för hem och konsumentkunskap karaktäriseras arbetssättet av kunskap i handling. I inriktning hem och konsumentkunskap använder vi begrepper kunskap i handling för att lyfta fram kursplanens kunskapssyn. Tillsammans med en helhetssyn på verksamheterna i hushållet bildar det grund för undervisningen. Kunskap i handling betyder att man lär sig genom att delta i verksamheten och interagera med människor i omgivningen. Eleven tar ansvar i en arbetsprocess. Reflektionen sker i handlingen när teori och praktik vävs samman i en dialektisk process. Det kan uttryckas så här: När eleven förstår vad som skall göras och använder sin förmåga att agera reflekterat i arbetsprocessen använder vi begreppet kunskap i handling. Hållbar utveckling Begreppet hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling är begrepp som tolkas och används genom hela inriktningen. De olika dimensionerna i begreppet hanteras inom ramen för hushållsvetenskap och hem och konsumentkunskap. Att kunna diskutera begreppet hållbar utveckling, och ha förmåga att analysera situationer och moment inom ämnet hem och konsumentkunskap i förhållande till lärande för hållbar utveckling är ett sätt att utveckla förståelse för hur begreppet kan hanteras i skolans verksamhet. Sidan P av U =

3. Preciseringar av innehållsliga aspekter A. Professionalism, genusperspektiv och värdegrund i ett mångkulturellt samhälle PROFESSIONSPERSPEKTIV Inriktningen vänder sig till studenter som utbildar sig till lärare i hem och konsumentkunskap. Kursplanerna har skapats genom integration av ämnesteori, ämnesdidaktik och VFU. Att kunna planera, genomföra, dokumentera, analysera, värdera och utveckla undervisning i förhållande till skolans styrdokument är vägledande i utbildningen. Progression i det vetenskapliga förhållningssättet och kompetenser i lärarprofessionen integreras i arbetsuppgifter i kurserna. I inriktningen används olika modeller för att förtydliga de överväganden som lärare gör i samband med undervisningens planering, genomförande och utvärdering. De begrepp som hanteras i modellerna rör utgångspunkter i styrdokument, elevers och lärares förutsättningar, perspektiv, mål, ramar, innehåll, aktiviteter samt betyg och bedömning. Ämnesinnehållet i kurserna har sin grund i de fyra kunskapsområden som ingår i skolämnet hem och konsumentkunskap; mat och måltider, konsumentekonomi, boende och social gemenskap. I inriktningen integreras innehållsliga delar och bearbetas didaktiskt i olika arbetsuppgifter. Det innebär att vid redovisning av projekt, uppgifter i samband med tillämpningar i kök, seminarier och workshop får studenten planera undervisning inför sin egen grupp och reflektera över sitt eget lärande. Samhällsperspektiv Studenterna bearbetar kursinnehåll och reflekterar omkring sitt lärande i förhållande till skolans mål och olika kompetenser i lärarprofessionen. Samhällsperspektivet förtydligas genom att kursernas mål och innehåll på ett genomgående sätt kopplas till dimensioner i hållbar utveckling såväl lokalt som globalt. Människors förmåga att skapa en trygg tillvaro i hem och familj ingår som en viktig komponent i framtidens resurs Individer och hushåll agerar och de dagliga handlingarna och vanorna får betydelse för samhällets utveckling. Hem och konsumentkunskap har ett starkt samband med hållbar utveckling. Att på ett medveten sätt kunna välja, ta ansvar och agera kräver kunskap om konsekvenser av det egna beteendet för samhälle och natur. Faktorer som påverkar konsumtion och resursanvändning är hushållens storlek och sammansättning, boendestruktur och arbetsmarknadssituation. I debatten om det hållbara samhället kan hushållens verksamheter sättas i relation till individen och omgivningens påverkan i ett samhällsperspektiv. Medieanvändning, budskap och tolkningar, mediers inverkan mm anknyts till olika kursmoment genom hela inriktningen. Hushållens agerande har avgörande betydelse för den hållbara konsumtionen. Sidan Q av U =

Inomvetenskapligt perspektiv I undervisningen integreras de fyra kunskapsområdena mat och måltider, konsumentekonomi, boende och social gemenskap till en helhet som är begriplig, hanterbar och meningsfull utifrån olika situationer i den hållbara utvecklingen. Kreativitet och förmåga att anpassa handlingar till olika situationer och föränderliga resurser är delar i den kunskap som läraren har att hantera inom hem och konsumentkunskap. Verksamheter i hushåll studeras och analyseras och ger utrymme för diskussion om vad det innebär att praktisera ett demokratiskt och jämställt förhållningssätt. Konsumtion, produktion och handel innebär att materiella och immateriella resurser hanteras i hushåll och samhälle. Samhällsförändringar på regional, nationell, och global nivå påverkar människor i deras hushåll och vardagsliv. I den privata sfären kan omvärldsförändringar upplevas som riskfyllda och skapa en känsla av osäkerhet. Hushållens beroende av omvärlden kräver kunskap, flexibilitet och förmåga att lösa problem för att kunna genomföra medvetna val. Detta gäller till exempel området mat. Förändringar i samhället med ökad livsmedelsproduktion och låga matpriser i förhållande till inkomstnivå har medfört ett rikligt och växande utbud av snabbmat, söta drycker, godis, glass, snacks och bakverk. Människor kan äta mer och fetma har blivit ett problem både för individ och samhälle. Goda matvanor stärker folkhälsan och i samhället är matglädje, nyttig mat, säker mat, etiska och kulturella aspekter på mat viktiga frågor. I lärarprofessionens yrkesetik ingår att kunna hantera undervisning om hushållets verksamheter och problematik i hushållets vardag utifrån insikt om variation i de lärandes hemsituation. Den didaktiska kompetensen skall särskilt utveckla förmågan att stärka elevens känsla av att kunna behärska sin egen livssituation. Synen på kunskap om mat och måltider, konsumentekonomi, boende och social gemenskap kan belysas i ett tidsperspektiv och kopplas till frågor om ålder, genus och familjetraditioner. Den kreativa och lustbetonade dimensionen med estetiska och sensoriska aspekter är grundläggande när olika miljöer för lärande utvecklas och formas i samspel med eleverna. Individ och grupperspektiv I inriktningen är de olika kompetenserna i lärarprofessionen underlag för reflektion i samband uppgifter inom både högskoleförlagd utbildning (HFU) och VFU. Hur lär sig den enskilde eleven och hur påverkas lärande när elever arbetar i grupp? Hur kan elever erbjudas möjligheter att utveckla skicklighet i att organisera, arrangera och utföra uppgifter som förekommer i hushåll och utveckla ett reflekterande förhållningssätt till sina handlingar? Att arbeta som lärare innebär att möta och kommunicera med elever och att ge dem utrymme för inflytande och delaktighet i planering av undervisningen. Detta ställer krav på lärarens ämneskompetens, metodiska kompetens och didaktiska kompetens Sidan R av U =

Att ställa sig frågan vad det innebär att lära andra att lära sig sätter in de didaktiska frågorna i ett sammanhang. Ämnet hem och konsumentkunskap har en potential för att kunna studera och analysera elevers lärande i förhållande till olika sätt att variera undervisningen. Eleverna arbetar både självständigt och tillsammans med andra och genomför uppgifter i en arbetsprocess som ofta behöver slutföras under arbetspasset. De handlingsmål som finns i skolans hem och konsumentkunskap kan främja och stärka elevernas självtillit och ge dem ökad handlingsförmåga vilket ställer krav på arbetsledande och social kompetens i lärarens profession. GENUS OCH VÄRDEGRUNDSPERSPEKTIV Lärande för hållbar utveckling återspeglas i innehåll och genomförande samt i litteratur och implementeras genom de arbetsuppgifter studenterna genomför inom HFU och VFU. Detta ger många ingångar för att kunna behandla värdegrundsfrågor och genusfrågor. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Kunskap och medvetenhet om genus har betydelse för lärarens strategier i undervisningen och bidrar till att eleverna kan utveckla ett demokratiskt och jämställt förhållningssätt. Genus, kultur och social tillhörighet är exempel på kategorier som synliggör maktstrukturer och könsordningar. I hem och konsumentkunskap är relationer mellan människor ett centralt tema och ställningstaganden inom hushållets verksamheter ger uttryck för synen på genus och värdegrundsfrågor. I inriktningen bearbetas frågor om jämställdhet, genus och mångkultur bland annat inom den sociala dimensionen i hållbar utveckling. Genom att studenten analysera innehållet i styrdokumenten kan frågorna lyftas fram och hanteras inom VFU. Andra uppgifter i undervisningen inbjuder till reflektion omkring mänskliga rättigheter, interkulturella frågor, solidaritet och ansvar. Hur kan vi skapa det goda samhället? Vad betyder dilemman mellan olika intressen och värderingar? Hur kan vi nyttja och fördela resurser mellan människor? B. Integration De innehållsliga momenten i kursplanerna har utformats med tanke på att ämnesteori och ämnesdidaktik kan integreras både inom HFU och VFU. Projekt, hushållsstudier, workshop och andra arbetsuppgifter i kurserna utformas för att studenterna skall utveckla sin förmåga att integrera olika kunskapsområden, anlägga perspektiv, samt utveckla och integrera didaktisk kompetens och ämneskompetens. Didaktiska modeller används och är utgångspunkt i undervisningen. Genom att planera och genomföra undervisning utifrån en modell kan de didaktiska frågorna sättas in i konkreta situationer. Val av innehåll och aktiviteter behöver motiveras och detta bidrar till att studenten får tillfälla att reflektera över olika faktorer som integreras när undervisning genomförs. Vad har jag sett? Vilken elevsyn och kunskapssyn har läraren? Hur avspeglas det i elevernas arbetsuppgifter? Hur bedömer läraren elevernas prestationer? Vad händer när jag själv undervisar? Hur reagerar eleverna? Hur kan jag bedöma vad de lärt sig? Frågor om lärande så som det kommer till uttryck i bland annat VFU dokumenteras och kopplas till vetenskaplig litteratur och styrdokument. I inriktningen Sidan S av U =

integreras frågor om bedömning och betyg. Studenterna konstruerar egna tentor, genomför och bedömer resultat och sätter detta i förhållande till styrdokument. De prövar i VFU att arbeta med provuppgifter, identifiera bedömningsgrund och hantera frågor om betyg. C. Progression Progressionen i utbildningen ligger i ämnesteoretisk fördjupning och breddning samt ämnesdidaktisk fördjupning som efterhand ställer större krav på studenternas förmåga att identifiera och analysera eget lärande och att med det som utgångspunkt kunna välja och genomföra olika arbetsuppgifter inom HFU och VFU. I Figur 1 (s 1) åskådliggörs integration och progression avseende hushållsvetenskapligt perspektiv och lärarprofessionen. De första kurserna inleds med hushållet i ett lokalt perspektiv när verksamheterna i hemmet och familjen studeras. I ämnesdidaktik och inom VFU är det centrala att utveckla kunskap om och förståelse för hem och konsumentkunskapens syfte, mål, perspektiv och potential i skolans verksamhet. Styrdokumenten analyseras och inom VFU bearbetas frågor om elevsyn och kunskapssyn. I de följande kurserna utvecklas ämneskompetens inom olika områden. Kunskapsområden behandlas och fördjupas genom varierade arbetssätt och krav på ökad förmåga till vetenskapligt förhållningssätt vid rapportskrivning och andra redovisningar. Samarbete i grupp och självständigt arbete ingår för att stärka förmågan att kommunicera med andra och för att utveckla självkännedom och identifiera eget behov av utveckling. Studenten utgår från egna kunskaper och erfarenheter, skriver mål för sitt kunskapande och anknyter målen till krav i kursplanerna och mål i lärarexamen. I den avslutande kursen hanteras de fyra kunskapsområdena i ett helhetsperspektiv. Hushåll i världen, beroende och villkor för utveckling i det globaliserade samhället och de framtida utmaningar mänskligheten står inför diskuteras utifrån kompetenser i lärarprofessionen. Litteratur som ingår har valts för att bidra till ökad progression. Vissa titlar behandlas under hela inriktningen för att studenten skall utveckla förmåga till djupare analys och ökad förståelse. I inriktningen ingår redovisningar med rapportskrivning där studenten kan reflektera över vad det innebär att gå från ett beskrivande förhållningssätt till att kunna problematisera, analysera och reflektera. Studenten utvecklar ett vetenskapligt förhållningssätt genom att studera och kritiskt granska forskningsrapporter. I inriktningen ingår, utöver att skriva egna rapporter, att kritiskt bedöma studiekamraters rapporter samt att kunna diskutera bedömningsgrund och bedömningskriterier. Inom VFU ingår först att kunna observera undervisning och diskutera omkring det som händer. Efterhand ingår uppgifter för att utveckla förmåga att också kunna analysera, ifrågasätta och reflektera omkring undervisning samt föreslå andra lösningar i undervisningssituationer. Progression inom VFU innebär att från början endast delta i vissa moment tillsammans med lokal lärarutbildare till att självständigt ta hand om undervisningen. Sidan T av U =

Specialisering och examensarbete Efter inriktningens 60 hp kan studenten välja specialisering om 30 hp för att fördjupa och bredda sin kompetens. För att studenten skall kunna erbjudas val utifrån egna behov av utveckling kan olika kurser kombineras inom specialiseringen. Sidan U av U =