Mall skriven av: Klas Eckerberg Datum: 2015-01-12 Uppdrag Innemiljöundersökning Älvkarleby Uppdragsnummer 352017 Handläggare Johanna Löf Datum 20150224 Senast ändrad 20150303 INNEMILJÖUNDERSÖKNING VID ÖSTANGÅRD, SOLGLÄNTAN OCH SKOGSGLÄNTAN ÄLDREBOENDEN, ÄLVKARLEBY Sammanfattning Under 2014 inleddes en utredning av innemiljö n vid a ldreböendena Ö stanga rd samt Sölgla ntan öch Skögsgla ntan (nedan kallade Gla ntörna) i Ä lvkarleby kömmun. Persönalen hade sedan en tid upplevt ha lsöbesva r sa söm rinnande ö gön, huvudva rk öch eksem, vilka sa ttes i samband med innemiljö n pa arbetsplatsen. Denna undersö kning ömfattar granskning av tidigare genömfö rda utredningar i lökalerna samt ökula r besiktning, fuktindikering öch ma tning av fuktkvöt samt tejp-pröver. Undersö kningen visar att det inte ga r att utesluta att emissiöner öch partiklar fra n slitna linöleum-mattör samt pa verkan fra n pa ga ende mö gelskadör i vindsutrymmen, i kömbinatiön med la g luftömsa ttning, kan bidra till de fö rmödade innemiljö relaterade ha lsöbesva ren. Gödka nda ÖVK-prötököll ska uppra ttas fö r samtliga lökaler. Äv fö rsiktighetsska l, samt med tanke pa den ljudniva söm kömmer att alstras, rekömmenderar Pröjektengagemang att lökalerna utryms medan a tga rder av vindsutrymmen öch yttertak vidtas. Ä tga rderna rekömmenderas att pröjekteras sa att ömflyttning kan ske etappvis. Projektengagemang Energioch klimatanalys AB Box 24 182 11 Danderyd Golfvägen 2 182 31 Danderyd 08-522 069 00 www.projektengagemang.se 1 (12)
Innehåll 1 Allmänna upplysningar... 3 1.1 Objektsbeskrivning... 3 2 Bakgrund... 4 2.1 Östangård... 4 2.2 Gläntorna... 4 2.3 Vindsutrymmen... 5 3 Metodbeskrivning... 5 3.1 Granskning av underlag... 5 3.2 Okulärbesiktning... 5 3.3 Intervjuer... 6 3.4 Mätningar... 6 3.5 Provtagningar... 6 4 Undersökning... 6 4.1 Intervjuer... 6 4.2 Allmänna iakttagelser... 7 4.3 Grundläggning och fasad... 7 4.4 Källare... 7 4.5 Östangård... 8 4.6 Gläntorna... 8 4.7 Vindsutrymmen... 9 5 Bedömning... 10 6 Rekommendationer... 11 6.1 Mattor... 11 6.2 Ventilation... 11 6.3 Fukt- och mögelskador... 11 Bilaga 1 Bilder Bilaga 2 Analyssvar tejpprover 2 (12)
1 Allmänna upplysningar 1.1 Objektsbeskrivning Byggår: Byggnadstyp: Stomme: Bjälklag: Fasader: Ventilation Tak Grund c:a 1969 (Ö stanga rd) c:a 1992 (Gla ntörna) Va rdbyggnad Sannölikt besta r ba rande va ggar öch ytterva ggar av betöng. Sannölikt tra bja lklag Putsade fasader (Ö stanga rd) Liggande tra panel (Gla ntörna) FTX (Ö stanga rd) Sannölikt FTX (Skögsgla ntan öch Sölgla ntan) Takpapp (Ö stanga rd) Pla ttak (Gla ntörna) Markplatta samt delvis ka llare (Ö stanga rd) Markplatta (Gla ntörna) 3 (12)
2 Bakgrund Under 2014 inleddes en utredning av innemiljö n vid a ldreböendena Ö stanga rd, Sölgla ntan öch Skögsgla ntan (nedan kallade Gla ntörna) i Ä lvkarleby kömmun. Persönalen hade sedan en tid upplevt ha lsöbesva r sa söm rinnande ö gön, huvudva rk öch eksem, vilka sattes i samband med vistelse i lökalerna. Utredningen inleddes av Rengö ringsgruppen ÄB, vilka pa Gla ntörna genömfö rde ma tningar av luften i vistelsezön i mars 2014 samt en enka tundersö kning enligt Ö rebrö-mödellen i juli 2014. Ökula rbesiktning av vindsutrymmen genömfö rdes i januari 2015 öch pröver tögs fö r analys av mikröbiell pa va xt. Inöm Rengö ringsgruppens utredning genömfö rdes a ven kemiska analyser av luft fra n ventilatiönskanaler i februari 2015. Resultatet fra n dessa tidigare utredningar redövisas nedan. Fö rvaltare vid Ä lvkarleby kömmun anlitade Pröjektengagemang Energi öch Klimatanalys ÄB (nedan kallat Pröjektengagemang) fö r att ta ett helhetsgrepp öm örsaken till de upplevda ha lsöbesva ren samt ge ett utla tande kring öm lökalerna bö r utrymmas eller ej. 2.1 Östangård Endast ett av sex ÖVK-prötököll fra n Ö stanga rds lökaler a r gödka nda. Mötiveringen till de underka nda prötököllen a r bl.a. att uppma tta flö den i till- öch fra nluftdön a r la gre a n de pröjekterade flö dena. Äv Rengö ringsgruppens rappört framga r a ven att flera av aggregaten tidigare sta tt stilla. Äv ÖVK-prötököll framkömmer att köndens nöterats pa öisölerade uteluftskanaler. I Ö stanga rd har inga luftpröver tagits fra n vistelsezön, utan endast i en utav tilluftskanalerna söm fö rser lökalerna med friskluft. Enligt prötököllet a r prövet nörmalt fö r tilluft öch na gön indikatiön pa önörmal mikröbiell pa va xt finns inte. Rengö ringsgruppen har muntligen uppgett att ventilatiönen var iga ng vid prövtagningen. Na gön enka tundersö kning har inte gjörts pa Ö stanga rd. 2.2 Gläntorna De luftpröver, sa kallade Screen Äir Indöör, söm Rengö ringsgruppen la tit utfö ra a r tagna i vistelsezön. Resultatet fra n prövtagningen vid Gla ntörna visar pa avvikande resultat fö r sa kallad mikröbiell status med mötiveringen att vissa a mnen, vilka kan pröduceras av mikröörganismer, pa tra ffats i fö rhö jda niva er. Dessa a mnen kan bildas vid fuktskadör i tra, men kan a ven avges fra n ej fungerande vattenla s öch avlöppsskadör samt vid t.ex. bakning. Enligt prötököllet fö rekömmer döck nörmala ma ngder mö gelsvampar öch bakterier i luftprövet. 4 (12)
I luftprövet fra n Sölgla ntan bedö ms resultatet fö r sa kallade kemiska emissiöner avvikande pa grund av en fö rhö jd andel a mnen söm kan ha rledas till lö sningsmedel i rengö rings- öch desinfektiönsprödukter, fa rg, lack öch lim. Pröv har a ven tagits fra n luft i tilluftskanal söm besö rjer Sölgla ntan respektive Skögsgla ntan med friskluft. Enligt analysen fö rekömmer inte na gra niva er av a mnen söm indikerar mikröbiell pa va xt. Rengö ringsgruppen har muntligen uppgett att ventilatiönen var iga ng vid prövtagningen. Enligt den enka tundersö kning söm genömfö rdes i juli 2014 framga r att persönalen besva ras av att inömhusluften upplevs söm insta ngd öch da lig samt att inömhustemperaturer a r hö g i stört sett a ret runt. Enka tundersö kningens resultat pekar inte pa att de upplevde ha lsöbesva ren indikerar fukt- eller mö gelskada. 2.3 Vindsutrymmen Rengö ringsgruppen har ökula rbesiktigat vinden öch nöterat mö gelangrepp ba de övan Ö stanga rd öch Gla ntörna, vilket öcksa bekra ftats via materialpröver. I sin rappörtering drar Rengö ringsgruppens slutsatsen att skadörna kan ha rledas fra n ba de la ckage via yttertak samt fra n varm, fuktig luft fra n vistelsezön via vindsbja lklag. 3 Metodbeskrivning 3.1 Granskning av underlag Inöm sitt uppdrag har Pröjektengagemang tagit del av ÖVK-prötököll fra n Ö stanga rd daterat 2013-12-10 samt Rengö ringsgruppens rappört daterad 2015-02-18, vilka har beskrivits övan. Underlaget har delvis legat till grund vid Pröjektengagemangs bedö mning. Na gra könstruktiönsritningar, na gra andra uppgifter öm byggnadernas könstruktiön eller ÖVK-prötököll fra n Gla ntörna har inte erha llits inöm uppdraget. 3.2 Okulärbesiktning Platsbesö k a gde rum den 19 februari 2015. Med vid besö ket var Peter Zetterlund, fö rvaltare, samt till viss del Per Ä hman, Rengö ringsgruppen, samt Carina Sandblöm, verksamhetschef. Vid besö ket var utömhustemperaturen c:a 2 C öch det var uppeha ll. Pröjektengagemang har endast genömfö rt stickprövsköntröll i lökaler öch ka llare öch framfö rallt fökuserat pa utrymmen da r persönal pa plats uppgett att avvikelser nöterats. 5 (12)
Pröjektengagemang har inte besö kt vindsutrymmen med ha nsyn till det tra nga utrymmet öch risken fö r expönering av mö gelpa va xten. Pröjektengagemang har ista llet utga tt fra n de bilder söm Rengö ringsgruppen tagit fra n vindsutrymmena. Vid platsbesö ket nöterades ökula rt eventuella tecken pa fuktskadör öch avvikande lukter. Köntröll gjördes under gölvmattör pa tva platser i Ö stanga rds lökaler. Bilder fra n platsbesö ket a terfinns i bilaga 1. 3.3 Intervjuer Under platsbesö ket intervjuades verksamhetschef Carina Sandblöm samt vissa ur persönalen anga ende deras iakttagelser i lökalerna samt eventuella ha lsöbesva r de sa tter i samband med lökalerna. Viktigt att nötera a r att eventuell medicinsk bedö mning av ha lsöbesva r hös persöner söm vistas i lökalerna inte ömfattas av uppdraget. 3.4 Mätningar Na r tecken pa eventuell fuktpa verkan öbserverades, genömfö rdes sa kallad fuktindikering med ma tinstrument Prötimeter av mödell Survey Master. Denna typ av ma tning a r endast just en indikering av öm va rdena skiljer sig ma rkbart inöm ett ömra de. Na gra faktiska ma tva rden erha lls inte att ja mfö ra möt nörmala. Fuktkvötsma tning genömfö rdes i gölvsöcklar med samma ma tinstrument. Pa örganiska material finns risk fö r mö gelpa va xt vid RF > 70-75 %. I tra mötsvarar detta en fuktkvöt (u) pa 15-16 %, vilket anva nts söm referensva rde. 3.5 Provtagningar Tejp-pröver tögs fra n övansidan av gölvsöcklar pa tre platser fö r analys av öm sa kallad mjö lning fö rekömmer, vilken kan örsakas av krackelerad pölish fra n linöleummattör. Ha lsöbesva r vid sa dan mjö lning kan ge liknande ha lsöbesva r söm beskrivits av persönalen. 4 Undersökning 4.1 Intervjuer Vid intervjuer under platsbesö ket kunde det söm framkömmit vid enka tundersö kningen bekra ftas. Vanliga symptöm söm beskrevs vid platsbesö ket var rinnande ö gön öch eksem pa armar öch ben. Platser da r persönalen nöterat tecken pa fuktpa verkan i byggkönstruktiönen pekades ut. 6 (12)
Vid intervjuer framköm att det vid flertalet tillfa llen fö rekömmit la ckage in i lökalerna vid regn öch snö sma ltning, vilket a ven framga r av Rengö ringsgruppens rappörtering. Det framköm att det var minst ett a r sedan ett sa dant la ckage skedde senast. Det har inte framkömmit öm na gra a tga rder i byggnaderna vidtagits efter sa dana la ckage. 4.2 Allmänna iakttagelser Na gön avvikande lukt söm kan ha rledas till en eventuell mö gelskada öbserverades inte i lökalerna. Inte heller tecken pa fö rhö jt fukttillskött öbserverades, sa söm köndens pa fö nsterrutör eller mikröbiell pa va xt pa inva ndiga ytör. Rinnmärken noterades invändigt i tapet på flera platser samt droppmärken på vissa undertaksplattor. Fuktindikering visade dock inte på några förhöjda fuktnivåer, vilket troligen beror på att dessa skador hunnit torka ut. Det överensstämmer med personals uppgifter om att det var minst ett år sedan vattenläckage noterades senast. Någon avvikande lukt eller mikrobiell påväxt kunde inte heller noteras vid dessa områden. Inömhustemperaturen nöterades subjektivt söm na göt fö rhö jd vid besö ket, men na gra ma tningar genömfö rdes inte. Samtliga linöleummattör nöterades vara slitna. Ventilatiönen kunde könstateras vara i drift vid besö ket, men na gra ma tningar eller mer utfö rliga köntröller genömfö rdes inte. Flera fra nluftsdön var mycket smutsiga. 4.3 Grundläggning och fasad Vid platsbesö ket nöterades att det fö rekömmer planteringar öch gra smatta direkt möt fasad vid flertalet platser. Detta a r ur fuktsynpunkt inte att rekömmendera. Vid flertalet sta llen i den putsade fasaden pa Ö stanga rd fö rekömmer a ven tecken pa fuktintra ngning genöm missfa rgningar, sprickör samt att putsen sla ppt. Na gön fö rdjupad köntröll skedde inte utva ndigt. 4.4 Källare I ka llaren söm a r bela gen under delar av Ö stanga rd nöterades fuktintra ngning via ytterva gg pa ett flertal platser, bl.a. i gölvet pa töaletten i ömkla dningsutrymmet. I fö rra dsutrymmet intill, utmed samma ytterva gg, fö rekömmer fa rgflagning öch fuktkvöten a r na göt fö rhö jd i gölvsöckeln. I va gg under ka llartrappan nöterades liknande tecken pa fuktintra ngning öch fuktkvöten a r na göt fö rhö jd i gölvsöckeln. Dessa fuktgenömslag möt ytterva ggar kan ha rledas till bristfa llig dra nering. I duschen i ömkla dningsutrymmet visade fuktindikering pa fö rhö jda va rden lökalt da r öcksa mattan sla ppt, vilket tröligen kan ha rledas till bristfa lligt ta tskikt. I 7 (12)
innerva gg mellan undercentral öch fla ktrum nöterades tecken pa la ckage fra n installatiönen. Na gön mikröbiell pa va xt pa örganiskt material kunde inte ökula rt nöteras öch na gra avvikande lukter nöterades inte i ka llaren. Ka llarutrymmet a r uppva rmt öch ventilerat. 4.5 Östangård Vid kontroll under matta i matrum samt korridor i Östangårds A-del noterades två linoleummattor vara limmade på varandra. Den översta mattan är mycket torr och spröd och personal uppger att det luktar starkt avvikande då mattan städas. Det noterades en frän, avvikande lukt mellan de båda mattorna, men några tecken på påverkan på limmet genom så kallad förtvålning förekom inte. Linoleummattor blir med tiden torrare, vilket påskyndas om för mycket vatten och/eller starka rengöringsmedel används, vilket också den avvikande lukten vid städning är tecken på. Linoleummattan behöver även regelbundet förses med vax alternativt polish för att klara fuktiga städmetoder. Änalys av tejp-pröver söm tögs pa gölvsöcklar indikerar inte att det fö rekömmer na gön mjö lning av pölish, men sammansa ttningen med inslag av partiklar inneha llande kisel öch kalcium kan sannölikt ha rledas till linöleummattörna söm a r slitna öch törra. Partiklar inneha llande kalcium kan ge besva r med irriterade slemhinnör, men prövet a r endast kvalitativt öch det anger inte i vilka köncentratiöner sa dana partiklar fö rekömmer. 4.6 Gläntorna Vid passage mellan Sölgla ntan öch Skögsgla ntan nöterades en avvikande lukt av tröligen cigarettrö k. Enligt verksamhetschefen a r det fö r tillfa llet ingen av de böende söm rö ker i sina la genheter, men det har fö rekömmit tidigare. Vid platsbesö ket nöterades fimpar utanfö r entre erna, vilket skulle kunna vara en örsak till lukten öm cigarettrö k tar sig in via entre erna till passagen. Detta utreddes inte na rmare vid platsbesö ket. Vid platsbesö ket nöterade a ven Pröjektengagemang en svag mikröbiell lukt fra n tilluftsdön i samma passage, mellan Sölgla ntan öch Skögsgla ntan. Det framga r inte av tidigare utredningar vilka fö rha llanden söm ra dde vid luftprövtagningarna. Det ska tilla ggas att dessa ma tningar endast a r indikerande öch inte ensamma kan avgö ra örsaken till fö rmödade innemiljö relaterade ha lsöbesva r, vilket framga r ba de av analysprötököll öch Rengö ringsgruppens rappörtering. Det finns inte heller na gra samband mellan specifika köncentratiöner öch upplevda ha lsöbesva r. Det ga r döck inte att utesluta att de avvikande va rden söm uppma tts i Gla ntörnas lökaler kan ha rledas till de upplevda ha lsöbesva ren. De fö rhö jda kemiska 8 (12)
emissiönerna söm uppma tts i luftpröver fra n Sölgla ntan skulle t.ex. kunna ha rledas till den avvikande lukten. De kan a ven ha rledas till emissiöner söm uppsta r vid sta dning av linöleummattör, speciellt eftersöm dessa a r slitna. I la genhet 1048 pa Skögsgla ntan har mattan sla ppt i duschutrymmet öch indikering visar att det lökalt fö rekömmer fukt. En bristfa lligt a tga rdad skada i plastmattan öbserverades, vilken hö gst tröligen örsakat skadan. Änalys av tejp-pröver söm tögs pa gölvsöcklar indikerar inte att det fö rekömmer na gön mjö lning av gölvpölish, men sammansa ttningen med inslag av partiklar inneha llande kisel öch kalcium kan sannölikt ha rledas till att linöleummattörna a r slitna öch törra. Partiklar inneha llande kalcium kan ge besva r med irriterade slemhinnör, men prövet a r endast kvalitativt öch det anger inte i vilka köncentratiöner sa dana partiklar fö rekömmer. Det finns inte heller na gra samband mellan specifika köncentratiöner öch upplevda ha lsöbesva r. 4.7 Vindsutrymmen Det platta taket med uteluftsventilerat vindsutrymme a r en s.k. riskkönstruktiön eftersöm risk fö r köndens fö religger med mö gelpa va xt söm fö ljd. Öm ta tskikt mellan lökaler öch vinden inte heller a r ta tt finns risk att inömhusluft tar sig upp i utrymmet öch köndenserar. Inöm uppdraget har inte utförmningen av genömfö ringar övan Ö stanga rd kunnat utredas. Flertalet fra nluftsfla ktar fö rekömmer t.ex. enligt bilder fra n yttertaket, vars funktiöner öch dragningar genöm tak öch vindsbja lklag inte framkömmer varken via ritningar eller ÖVK-prötököll. Det a r a ven öklart hur vindsbja lklaget öch dess ta tskikt a r utförmat öch da rmed hur en eventuell spridning av fö rörenad luft fra n vinden kan te sig. Rengö ringsgruppen söm besiktigat vindsutrymmena uppger att la ckage via yttertaket örsakar de stö rsta mö gelskadörna övanfö r Ö stanga rd. De uppger a ven att visst la ckage sker via genömfö ringar övanfö r Gla ntörna samt att skadörna dessutöm berör pa köndens fra n fuktig öch varm luft söm tar sig upp fra n lökalerna via vindsbja lklaget. Öavsett hur vindsbja lklag öch eventuellt ta tskikt a r utförmat, har Pröjektengagemang sva rt att se att la ckage av inömhusluft via vindsbja lklaget skulle bidra till köndens pa vindsutrymmet i na gön stö rre ömfattning. Mötiveringen a r att det tröts allt fö rekömmer en luftömsa ttning i lökalerna, a ven öm de pröjekterade flö dena inte uppna s enligt ÖVK-prötököll fö r Ö stanga rd. Na gra tecken pa fö rhö jt fukttillskött i lökalerna nöterades inte heller vid platsbesö ket. Pröblem ha rleds ista llet fra mst till la ckage samt köndens av fukt söm fö rs in med uteluften. 9 (12)
5 Bedömning Med utgångspunkt från analyser av emissioner i inomhusluften, partikelsammansättning på tejp-prover samt noteringen av de slitna linoleummattorna, som dessutom ger ifrån sig avvikande lukt, går det inte att utesluta att mattorna kan vara en bidragande orsak till de förmodade innemiljörelaterade hälsobesvären. De mindre fuktskador som noterats i källare och specifika duschutrymmen kan inte ensamma sättas i samband med de upplevda hälsobesvären i lokalerna. De analyser av prov från tilluftskanaler som Rengöringsgruppen låtit utföra indikerar att emissioner från de pågående mögelskadorna inte via ventilationen sprider sig till lokalerna. En svag mikrobiell lukt noterades dock från ett tilluftsdon i passagen mellan Solgläntan och Skogsgläntan. Inom uppdraget har inte någon information erhållits kring byggnadernas konstruktion och det går därmed inte att utesluta att de pågående mögelskadorna kan påverka lokalernas inomhusluft. Ovanstående i kombination med den bristfälliga luftomsättningen som OVKprotokollet från besiktningen av Östangård indikerar, gör att koncentrationerna av eventuella föroreningar riskerar att bli förhöjda. En försämrad luftomsättning riskerar även att bidra till en förhöjd inomhustemperatur. En förhöjd inomhustemperatur, vilket enligt enkätundersökningen från Gläntorna upplevs som besvärande, förstärker ofta upplevelsen av sådana hälsobesvär som personalen beskriver. 10 (12)
6 Rekommendationer 6.1 Mattor Pröjektengagemang rekömmenderar att byte av samtliga linöleummattör planeras eftersöm dessa a r slitna öch törra öch tröligen ger ifra n sig emissiöner öch partiklar. Öbservera att dubbla mattör, vilket nöterats pa Ö stanga rd, inte bö r fö rekömma ur innemiljö synpunkt. Rekömmendatiönen a r att samtliga lager matta avla gsnas öch att betöngen slipas ren fra n matt- öch limrester innan ny matta la ggs pa. Sta drutinerna bö r ses ö ver eftersöm mattörnas skick kan vara tecken pa att fel sta dmetöder anva nds. Se Gölvbranschens införmatiönsblad öm skö tsel av linöleummattör. Sa törra metöder söm mö jligt öch sa milda rengö ringsprödukter söm mö jligt ska efterstra vas. Mattörna ska a ven regelbundet behandlas med vax alternativt pölish beröende pa hur de tidigare behandlats. 6.2 Ventilation En da lig luftömsa ttning ö kar köncentratiön av damm, partiklar öch emissiöner fra n ma nniskör öch byggnadsmaterial i lökalerna, vilket kan sta rka upplevelsen av innemiljö relaterad öha lsa. ÖVK-prötököll ska uppra ttas fö r Gla ntörna samt a tga rder vidtas enligt ÖVK-prötököll fra n Ö stanga rd sa att gödka nda ÖVK-prötököll finns fö r samtliga delar av lökalerna. Projektengagemang rekommenderar att en loggring av lokalernas inomhustemperatur sker under c:a en vecka vintertid respektive sommartid för att kontrollera att de rekommenderade riktvärdena 20 24 C vintertid och 20 26 C sommartid uppfylls. Detta rekommenderas att genomföras först efter att åtgärder av ventilation samt vindsutrymmen utförts. 6.3 Fukt- och mögelskador Eftersöm de fuktgenömslag söm nöterats i ka llarutrymmen möt ytterva ggar kan ha rledas till bristfa llig dra nering, rekömmenderas att denna ses ö ver. Eftersöm persönal uppger att det vid flera tillfa llen fö rekömmit la ckage in i lökalerna, inneba r det att det fö religger en risk fö r att örganiskt material inne i könstruktiönen kan vara angripet av mikröbiell pa va xt. Ä ven öm sa dana skadör idag a r uttörkade ska angripet material avla gsnas. Detta bö r utredas vidare. Pröjektengagemang har införmerats öm att yttertaket övan Ö stanga rd planeras att a tga rdas eftersöm detta örsakar la ckage, vilket starkt kan rekömmenderas. Pröjektengagemang rekömmenderar att all takpapp byts ut. Det mest ha llbara a r döck att det nya taket fa r ett utfö rande med ö kad lutning fö r fö rba ttrad avvattning. De la ckage söm nöterats vid genömfö ringar övan Gla ntörna behö ver öcksa a tga rdas fö r att undvika att liknande skadör uppsta r igen. 11 (12)
Pröjektengagemang har införmerats öm att skadat virke samt isöleringen i vindsutrymmena ska bytas, vilket starkt kan rekömmenderas. Vindsbja lklaget bö r besiktigas i samband med att isöleringen avla gsnas öch tecken pa risk fö r fukt- öch mö gelskadör i könstruktiönen nöteras öch a tga rdas. Det har inöm uppdraget nöterats flera risker till de la ckage söm fö rekömmit. Det framga r t.ex. inte av ÖVK-prötököll fra n Ö stanga rd var de nöterade uteluftskanalerna söm saknar isölering a r placerade. Dessa bö r lökaliseras öch isöleras fö r att undvika att dessa örsakar fuktskadör p.g.a. köndens i könstruktiönen. Enligt bilder fra n Ö stanga rds yttertak fö rekömmer flera fra nluftsfla ktar vars funktiön eller utförmning inte har kunnat utredas inöm detta uppdrag. Dessa fra nluftskanaler bö r tas i beaktande med avseende pa ba de risk fö r köndens samt la ckage vid genömfö ringar. Utredning bö r a ven gö ras av öm dessa kan leda fuktig fra nluft fra n lökalerna till vindsutrymmet. Da införmatiön framkömmit öm att virke i vindsutrymmen planeras att behandlas med anti-mö gelmedel vill Pröjektengagemang införmera öm vikten av att va lja ra tt medel. Lökalerna bö r a ven vara tömsta llda da medlet pa fö rs samt ytterligare na gra dagar da refter. Pröjektengagemangs rekömmendatiön a r att priöritera att byta sa mycket skadat material söm mö jligt framfö r att anva nda sa dant anti-mö gelmedel. Möt bakgrund av det söm framkömmit vid platsbesö k, tidigare genömfö rda utredningar samt att uppgifter saknas kring ta thet i vindsbja lklaget kan inte Pröjektengagemang utesluta att de skadör söm nöterats pa vindarna pa verkar innemiljö n i lökalerna. Äv fö rsiktighetsska l, samt med tanke pa den ljudniva söm kömmer att uppsta i lökalerna vid a tga rder av vindsutrymmen öch tak, rekömmenderar Pröjektengagemang att lökalerna i Ö stanga rd samt Gla ntörna utryms under a tga rdsperiöden. Pröjektengagemang rekömmenderar att a tga rderna pröjekteras sa att ömflyttning kan ske etappvis. Jöhanna Lö f Innemiljökonsult Pröjektengagemang Energi öch klimatanalys 12 (12)
K:\PEEKA\MAR\Uppdrag\352017\05_Utredning\BIldbilaga.docx Bilaga 1 Bilder Bild 1 Planteringar direkt mot fasad noteras på flertalet ställen och tecken på fuktpåverkan förekommer i form av missfärgningar, sprickor och skadad puts. Bild 2 Källarväggar visar tecken på fuktpåverkan. Bilden är från förrådsvägg i omklädningsutrymmet. www.projektengagemang.se 1 (3)
K:\PEEKA\MAR\Uppdrag\352017\05_Utredning\BIldbilaga.docx Bild 3 Fuktindikering visar på förhöjda värden under matta i toalettutrymme mot yttervägg i omklädningsutrymme i källare. Bild 4 Kontroll under linoleummatta på Östangård visade att det förekommer dubbla mattor. Det luktar avvikande mellan mattorna. Den översta mattan är mycket spröd. 2 (3)
K:\PEEKA\MAR\Uppdrag\352017\05_Utredning\BIldbilaga.docx Bild 5 Märken efter tidigare läckage i lägenhet 1031 i Solgläntan. Fuktindikering visade inte på förhöjda värden och något mikrobiell påväxt eller avvikande lukt noterades inte. 3 (3)
Rapport Sida 1 (4) T1502806 6TRHV2LD5KQ Registrerad 2015-02-24 09:28 Projektengagemang Energi&Klimatanl. Utfärdad 2015-02-26 Johanna Löf Golfvägen 2, Mörby C Pl 6 182 11 Danderyd Projekt Bestnr Analys av material Er beteckning Kortis prov 1 Provtagare Johanna Löf Provtagningsdatum 2015-02-19 Labnummer O10651167 Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign Partikelanalys* 1 1 EH Mineral och oorganiska partiklar Kalciumrika partiklar 10 Andel-[%] (t.ex. byggdamm) Kiselrika partiklar 10 Andel-[%] (t.ex. silikatmineral) Fibrer Organiska fibrer 50 Andel-[%] (t.ex. textil, cellulosa) Övriga partiklar Organiska partiklar 5 Andel-[%] (t.ex. plast, papper) Kiselhaltiga partiklar 10 Andel-[%] (t.ex. plast, färg, gummi) Klorrika partiklar 10 Andel-[%] (t.ex. plast, salt) Svavelhaltiga partiklar <5 Andel-[%] (t.ex. aska) Titanrika partiklar <5 Andel-[%] (t.ex. plast) Organiska partiklar med Zn, P (t.ex. polish) <5 Andel-[%] ALS Scandinavia AB Box 511 183 25 Täby Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av
Rapport Sida 2 (4) T1502806 6TRHV2LD5KQ Er beteckning Solgläntan Provtagare Johanna Löf Provtagningsdatum 2015-02-19 Labnummer O10651168 Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign Partikelanalys* 1 1 EH Mineral och oorganiska partiklar Kalciumrika partiklar 10 Andel-[%] (t.ex. byggdamm) Kiselrika partiklar 20 Andel-[%] (t.ex. silikatmineral) Fibrer Syntetiska oorganiska fibrer <5 Andel-[%] (t.ex. mineralull) Organiska fibrer 10 Andel-[%] (t.ex. textil, cellulosa) Övriga partiklar Organiska partiklar 10 Andel-[%] (t.ex. plast, papper) Kiselhaltiga partiklar 10 Andel-[%] (t.ex. plast, färg, gummi) Klorrika partiklar 30 Andel-[%] (t.ex. plast, salt) Svavelhaltiga partiklar <5 Andel-[%] (t.ex. aska) Aluminiumrika partiklar <5 Andel-[%] (t.ex. plast) Titanrika partiklar <5 Andel-[%] (t.ex. plast) Organiska partiklar med Zn, P (t.ex. polish) ej påvisat Andel-[%] ALS Scandinavia AB Box 511 183 25 Täby Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av
Rapport Sida 3 (4) T1502806 6TRHV2LD5KQ Er beteckning Skogsgläntan Provtagare Johanna Löf Provtagningsdatum 2015-02-19 Labnummer O10651169 Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign Partikelanalys* 1 1 EH Mineral och oorganiska partiklar Kalciumrika partiklar 5 Andel-[%] (t.ex. byggdamm) Kiselrika partiklar 15 Andel-[%] (t.ex. silikatmineral) Fibrer Organiska fibrer 5 Andel-[%] (t.ex. textil, cellulosa) Övriga partiklar Organiska partiklar 25 Andel-[%] (t.ex. plast, papper) Kiselhaltiga partiklar 20 Andel-[%] (t.ex. plast, färg, gummi) Klorrika partiklar 20 Andel-[%] (t.ex. plast, salt) Svavelhaltiga partiklar <5 Andel-[%] (t.ex. aska) Aluminiumrika partiklar 5 Andel-[%] (t.ex. plast) Titanrika partiklar <5 Andel-[%] (t.ex. plast) Organiska partiklar med Zn, P (t.ex. polish) ej påvisat Andel-[%] ALS Scandinavia AB Box 511 183 25 Täby Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av
Rapport Sida 4 (4) T1502806 6TRHV2LD5KQ * efter parameternamn indikerar icke ackrediterad analys. Metod 1 Paket A-4B. Partikelbestämning, kvalitativ, i materialprov eller på tejp (identifiering av olika partikeltyper). Tejpen guldbelades före analysen med svepelektronmikroskopet. Instrumentet är utrustat med en energidispersiv detektor för bestämning av element med atomnummer >5. EH Godkännare Elke Hålenius Utf 1 1 För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Box 511, 183 25 Täby. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten gäller endast det identifierade, mottagna och provade materialet. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se aktuell produktkatalog eller vår webbplats www.alsglobal.se Den digitalt signerade PDF filen representerar orginalrapporten. Alla utskrifter från denna är att betrakta som kopior. 1 Utförande teknisk enhet (inom ALS Scandinavia) eller anlitat laboratorium (underleverantör). ALS Scandinavia AB Box 511 183 25 Täby Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av