tillförlitlighet Arne Bergquist Lantmäteriet

Relevanta dokument
Ny Nationell Höjdmodell

Höga vattenflöden/las-data/kris-gis. Mora Ulf Henriksson, Falu kn Lars Robertsson, Borlänge kn

Ny Nationell Höjdmodell (NNH)

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Fuktcentrums informationsdag

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning

Lantmäteriets Nationella Höjdmodell

GSD-Höjddata, grid 2+

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

1(10) Dokumentversion: 2.5. Produktbeskrivning: Laserdata NH

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

1(8) Dokumentversion: 1.0. Produktbeskrivning: Laserdata Skog

Ny nationell höjdmodell

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Vattenståndsberäkningar Trosaån

1(12) Dokumentversion: 2.4. Produktbeskrivning: Laserdata NH

Framtidens översvämningsrisker

Nissan översvämning 2014

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Tolkning av Översi k t s plan FalunBorlänge i enskilda ärenden vid byggnationer och anläggande av avlopp och andra infrastrukturanläggningar i

PM Översvämningsanalys

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

VA-frågor och klimatförändringar

1 (9) Version 1.0 ERFARENHETER OCH PRAKTISKA RÅD VID ANVÄNDNING AV NNH (BILAGA TILL PRODUKTBESKRIVNING)

VAXÖN - ÖVERSVÄMNINGSANALYS

Klimatanpassning i Örebro län

1(10) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

OSTLÄNKEN avsnittet Norrköping - Linköping Bandel JU2

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Analys av höjdmodeller

Översvämningskartering av Rinkabysjön

Mät och Kart 2017 Noggrannheter UAS

1(7) Dokumentversion: 1.1. Produktbeskrivning: Laserdata Skog

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Yttrande över Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat (M2015/1162/Kl)

NNH-data för 3Dvisualisering

Vägledning för skyfallskartering

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Sammanställning av situationen inför vårfloden i landet, vecka 10, 2010

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

NY NATIONELL HÖJDMODELL (NNH) TRIVS BÄST TILLSAMMANS MED NYTT NATIONELLT HÖJDSYSTEM (RH 2000)

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Geodata Skog. Utveckling av Skogliga grunddata mha laserskanning. Sektorsvis fördjupning till nationella geodatastrategin

Kulturarv för framtida generationer. Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

KRIS-GIS projekt i Eskilstuna Kvalitet i höjdmodeller

HYDROMODELL FÖR GÖTEBORG

Gemensam syn på översvämningsrisker

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård

ÖVERSVÄMNINGSKARTERING AV HÖJE Å GENOM LOMMA KOMMUN SAMT ANALYS AV STIGANDE HAVSNIVÅ

Sårbarhetskartering vattendrag

Översiktlig översvämningskartering vid skyfall för tunnelbanan i Barkarby, Järfälla

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

TORSBY BOSTÄDER KVARTERET BJÖRKEN DAGVATTENUTREDNING Charlotte Stenberg. Torsby bostäder UPPDRAGSNUMMER: GRANSKAD AV:

PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Från laserdata till kvalitetsäkrad höjdmodell. Christofer Grandin.

Från grundkarta till terrängdatabas

Åmsele Arbetet är utfört på uppdrag av Statens Räddningsverk Norrköping mars 1999

RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSKARTERING TIDAN, ÖSTEN - ULLERVAD JOAKIM HOLMBOM & ANDERS SÖDERSTRÖM UPPDRAGSNUMMER STOCKHOLM

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS)

SCA Skog. Hur har SCA Skog utnyttjat det unika tillfället som Lantmäteriets rikstäckande laserskanningen erbjuder?

Vägledning för skyfallskartering

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Kvalitetsbeskrivning laserdata

Översiktlig skyfallsanalys för planområdet Ekhagen 2:1, Jönköpings kommun. Geosigma AB

Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK

Klimatanpassning Daniel Bergdahl

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Framtidsklimat i Hallands län

Laserskanning. Lars Harrie, Lunds universitet. Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet

Kvalitetsbeskrivning nationell höjdmodell

2 Förord Eskilstuna kommun uppdrog åt Terra Firma att göra en detaljerad översvämningskartering av Eskilstunaån genom Torshälla, från Eklun

VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN. Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik

Simulering av möjliga klimatförändringar

Laserskanning. Lars Harrie, Lunds universitet. Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet

Gävle kommun - Analys av förutsättningar för naturolyckor längs kuststräckan

Att bygga ett klimatsmart Kalmar län

Klimat i förändring. En jämförelse av temperatur och nederbörd med

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Skyfallsmodellering inom den planerade fördelningsstationens avrinningsområde vid Gubbängens IP

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande

Riskbedömning för översvämning

Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag


Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Datum Handläggare Lars Erik. Widarsson Telefon E post. Allerum. Innehåll. sidan magasin.

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Uppbyggnad och tillämpning av en vattendragsmodell för Emån Ola Nordblom Lars-Göran Gustafsson Mona Sassner Paul Widenberg. Holsbybrunn

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Tofta Krokstäde 1:51, Gotland

Transkript:

Översvämningskarteringars i tillförlitlighet Arne Bergquist Beredskapssamordnare Lantmäteriet

Agenda Hur påverkas översvämningsriskerna av den pågående klimatförändringen? Kvalitet i höjdmodell d baserad på laserskannade data, hur funkar det? Projektbeskrivning och resultat från en aktuell studie Ny nationell höjdmodell, status och kvalitet

Konsekvenser av ett förändrat klimat Oavsett scenario och modell tycks årsnederbörden öka i större delen av Sverige. Enligt Rossby Centers beräkningar ökar nederbörden mest under vintern medan sommaren kan bli torrare än i dag i framförallt sydöstra Sverige

Konsekvenser av ett förändrat klimat Skillnaderna i temperatur och nederbörd de senaste åren jämfört med normalen visar viss samstämmighet med prognoserna

Fram till 2100 får vi räkna med att snötäckets ts varaktighet t blir ett par månader kortare i hela landet. I Götaland och södra Svealand kommer ett varaktigt snötäcke på mer än ett par veckor att räknas som ovanligt redan inom ett par decennier.

Konsekvenser av ett förändrat klimat Sammantaget kommer risken för extrema flöden att förändras åt olika håll över landet. Kartan visar förändringen av återkomsttid för dagens 100-årsflöde. I sydväst ökar risken på grund av kraftigare höst- och vinternederbörd. I mellansverige minskar risken då mindre mängd ackumulerad snö under vintern ger minskad risk för extrema vårflöden.

Exempel på översvämnings- hotat område I Kristianstad finns landets lägsta punkt 2,41m under havsytan. Innanför den markerade cirkeln återfinns Sjukhus, vårdhem, Räddningstjänsten, larmcentral, reningsverk och ett antal skolor. Vid en större översvämning eller dammbrott skulle sjukhusets hela entréplan läggas under vatten. Lägsta punkt Damm

Kvalitet i höjdmodeller

Kvalitet i höjdmodeller

Kvalitet i höjdmodeller

Kvalitet i höjdmodeller Lika med medelfelet 2-3 gånger medelfelet 5 gånger medelfelet l

Kvalitet i höjdmodeller

Kvalitet i höjdmodeller Det ska dock sägas att dagens teknik ger hög punkttäthet även vid stora flyghöjder. Det är därför kanske k inte datafångsten i sig som är kritisk utan bearbetning av data - Geometrisk korrigering, klassificering och filtrering, fineditering samt interpolering. Beroende på ambitionsnivå kan denna bearbetning b utgöra en stor del av kostnaden för en höjdmodell baserad på laserskannade data

Höjddatas påverkan på kvaliteten i översvämningsanalysen Eller: Hur bra behöver höjddata vara? Vattendrag där det fanns högupplöst höjddata över närområdet? En höjddataexpert En fluvialgeomorfolog Eskilstunaån, Höjdmodell d med ett globalt lt medelfel l på knappt 0.3 m och bättre än 0.1 m på plana hårdgjorda ytor Dan Klang, GeoXD, Teknologie doktor Anders Brandt, Universitetslektor i geomatik på Högskolan i Gävle

Undersökningsområde Område South. Flacka stränder Område North. Branta stränder

Degenerering av höjddata Degenerering av Höjdmodellen för att simulera stegvis ökad flyghöjd.

Degenerering av höjddata 0,300 DEM kvalitet South Summa Täthet + offset Plan Höjd Interpolation 0,250 0,200 RMSE (m) 0,150 0,100 0,050 0,000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 Flyghöjd (m)

Översvämningsanalys

Översvämningsanalys

Osäkerhet i utbredning Strandlinjen ns avvikelse e från refere ensmodell (m) 100 10 1 0.1 0.01 50x50 m 25x25 m 10x10 m Höjdmodeller 10x10-50x50 Flyghöjd 1500-5500 m Flyghöjd 1122/1232 m 4x4 m 2x2 m 1x1 m 0.001 0 0.2 0.4 0.6 0.8 1 Strandens lutning mot vattendraget t (m/m)

Ny Nationell Höjdmodell Skanningstatus Klart i lager Kvalitetskravet i höjd är bättre än 0.2m på plana hårdgjorda ytor Godkänd planering Skanning påbörjad Skanning avslutad Kontroller på hittills flugna ytor visar dock att felet över plana hårdgjorda ytor hamnar under 0,1 m vilket erfarenhetsmässigt t skulle tala för ett globalt medelfel på betydligt bättre än 0.5m. Kanske så bra som 0.3m?

Ny Nationell Höjdmodell Kravet på punkttäthet är bättre än 0.5 punkter per kvadratmeter i genomsnitt. Problemet är ju att punkt- tätheten t varierar över ytan beroende på hur många pulser som når ned till mark. Blått = >0.5 pkt/m 2 Grönt = 0.25-0.5 pkt/m 2 Gult = 0.0625-0.25 0625 0 pkt/m 2 Rött = <0.0625 pkt/m 2 Svart = 0 pkt/m 2 Genomsnitt = 0.5-1 pkt/m 2

Ny Nationell Höjdmodell Andra konstruktioner som kan vara svåra att klassificera rätt är broar - kan bli en damm över vattendraget, och suterränghus - var går mark över i byggnad?

Ny Nationell Höjdmodell