ust nu håller du Söderandans tidning i din hand. För nionde året ges tidningen ut av lokala brottsförebyggande rådet i Södermalms stadsdelsområde. Vårt mål är att arbeta för ett renare, grönare och tryggare område, där vi bryr oss om varandra. Detta gör vi genom samverkan över gränser. I ett prestigelöst samarbete mellan olika aktörer som polis, Stockholms stad, bostadsrättföreningar och företagare, kan var och en bidra med sin kompetens för att nå det uppsatta målet. Arbetet kan vara långsiktigt eller mer kortsiktigt för att lösa den uppkomna situationen. Under det gånga året har Söderandans arbete till exempel haft fokus på att göra Björns trädgård tryggare och snyggare. I somras satsade vi bland annat på Söderandanvärdar i området och en förädling av belysningen i Björns trädgård, som beräknas vara klar innan årsskiftet. I vår tidning kan du läsa om hur vi arbetar med frågor kring oskyddade trafikanter och då inte minst säkerheten för de cyklister som rör sig i vårt område. I tidningen träffar du också Ingrid och Uno som är två Södermalmsbor från olika generationer som stärker upp polisens arbete genom att vara polisvolontärer. Läs även reportaget om nattvandring. Som nattvandrare är man ett par extra ögon som finns bland våra ungdomar och en hjälpande hand när så behövs. Varje fredagkväll under skolterminerna träffas nattvandrarna på Scandic Malmen, kom gärna dit en fredag 20.30. Även du behövs. Till slut hoppas du får en trevlig läsning om några saker vi gör för att du ska känna dig tryggare i Södermalms stadsdelsområde! VI SES! Men hur cyklar 13 du egentligen?
På Långholmen kommer det nog bli väldigt mycket ikväll, ryktet går, säger Matilda Letzén, fältassistent på Södermalm. De har känningar bland ungdomarna och vet vad som är på gång. Andra platser är de klassiska parkerna: Vitabergen, Tanto, Drakenberg, Skinnarviksparken, men också skolgårdar. Alla dessa klasser som går ut samtidigt, och så är vi så få föräldrar, är det inte ledsamt? säger en kvinna bland de frivilliga. Det är den 10 juni, en kväll då många skolor har sommaravslutning. Bland det tiotal vuxna som samlats på Södergården, Götgatan 37, för ett kort informationsmöte med polis och fältassistenter inför kvällens nattvandring, finns både nattvandrare och polisvolontärer. De gula västarna åker på och de frivilliga delar in sig i grupper: ett gäng går öster över mot Vitabergen, ett annat tar sikte på Långholmen. I den senare grupperingen ingår Per och Malin Axelsson, Henrietta Asplund och Anders Diamant. Kvällen är ljum och trots att det kommit några regnstänk tidigare går det att känna pulsen; natten har alla förutsättningar för att bli lång och händelserik. Gruppen enas om att ta Montelius vägen ovan Södermälarstrand bort mot Skinnarviksbergen. Det känns bra att göra det här, istället för att bara sitta hemma och tycka att någon annan borde vara ute, säger Per Axelsson. Han och sambon Malin har barn i de unga tonåren och förutom att kunna hjälpa till ikväll är nattvandringen också ett sätt att lära känna ungdomarnas omgivningar och vanor som ofta har en tendens att obemärkt löpa parallellt med de vuxnas. Uppe på Skinnarviksberget står tonåringar i klungor. Två poliser hukar sig, kliver igenom ett hål i gunnebostängslet och hasar ner längs berghällen till en glänta nedanför där ett 20- tal ungdomar uppehåller sig i grönskan. Nattvandrarna följer efter. En andedräkt av alkohol slår emot. En kille blir tvingad att tömma ut innehållet i sin sportbag på marken. Polisen ber de frivilliga om hjälp med att söka av buskarna; ofta gömmer de unga sprit redan dagen innan för att undgå att fastna i någon av polisens kontroller. De tjejer och killar som samlats här ikväll verkar inte fullt nöjda över polisens intåg. Om vi sitter och chillar, varför ska de komma och paja? säger en kille som precis gått ut nian och fortsätter: Okej typ om det är två som slåss och tre ligger och spyr, men nu? Vanliga vuxna är schysta, de kollar bara, och om någon är full frågar de efter hemnummer, säger en annan av ungdomarna och jämför med polisens insatser som de ofta upplever mer aggressiva: De tar ens väska och rotar igenom. Får respekt Och möjligen är det så: till skillnad från polisen så har de frivilliga egentligen inga befogenheter utöver att prata. Nattvandraren ska varken konfiskera alkohol eller handgripligen gå emellan i våldsamma situationer. Primärt handlar det istället om att synas och finnas till hands som en trygg och nykter vuxen person. Just det verkar också uppskattas från ungdomarnas sida: alla möten gruppen gör med unga under kvällen är lyckade. Till och med mötet med de två killar som sitter för sig själva och dricker starköl på en bänk och misstänksamt ryggar tillbaka vid åsynen av de gula västarna. Hej, säger Henrietta Asplund. Hej, svarar en av killarna och smyger ner sin ölburk i papperskorgen bredvid. Långsamt frostas samtalet av och till sist bryter ett skratt igenom. De tar adjö och när de fyra vandrar vidare genom kvällen har ny mark brutits: två unga grabbar som till en början varit avvisande kommer nästa gång de ser en gul väst skymta fram i skogsbrynet att vara mer tillmötesgående. Respekt. Det är ordet de unga använder när de beskriver mötena med nattvandrarna. Tillskillnad från polisen som, kanske aningen oförtjänt, får representera ett mer fientlig element. Halvvägs in i Högalidsparken står en polisman och pratar med några ungdomar. I handen håller han en literflaska starksprit. Senare hinner han ifatt frivilliggruppen på sin cykel. Tre femtonåriga tjejer som springer runt med vad de tror är en liter renat, säger han, skakar på huvudet och förklarar hur de fått tag i flaskan: spritaffären görs upp på förhand via sms-kontakt, sedan möts de i ett gathörn där alkohol och flaska byter ägare. Hade vuxit av att nattvandra Han håller upp flaskan. Utländsk logotyp, troligtvis östeuropeisk. Etiketten påminner om dem polisen hittade när de för något år sedan sprängde en utländsk liga som satt i system att sälja giftig industrisprit till unga. Nattvandrarna lyssnar och nickar. Polisen ber dem hålla utkik efter liknande flaskor. Vad fint det är att se er ute i kväll, säger han och försvinner iväg på sin cykel. På väg ner mot Långholmen talar Malin Axelsson om nattvandringarna som ett sätt att nätverka; den här typen av frivilligarbete har satt henne i kontakt med föräldrar som har barn på andra delar av Söder. En mamma jag pratade med förklarade att hon vuxit av att nattvandra, säger hon och berättar om den oroliga kvinna som dragit på sig västen och gett sig ut på stan som ett sätt att möta och lära sig bemästra sina egna föräldrarädslor. Vid Långholmens östra gångbro står två poliser och hovar in förbipasserande minderåriga. Två kartonger till bredden fyllda av tomglas och lustgaspatroner kvällens skörd så långt, men endast en bråkdel av vad de kommer att konfiskera. På Långholmen har det visat det sig vara lugnt, tvärt emot vad prognosen visat. Men natten är lång och mörkret har ännu inte hunnit sänka sig över Södermalm. Tomas Lauffs
Samverkan Söder är ett nätverk som ingår under paraplyet Söderandan. Med i mötesgruppen finns representanter från ungdomsgårdar, bibliotek, polis, fältassistenter och andra organisationer som på olika sätt arbetar med verksamhet för ungdomar. Monica Ahlqvist, preventionssamordnare vid Södermalms stadsdelsförvaltning, är den som kallar till mötena som äger rum omkring sex gånger per år. Syftet med träffarna är att sprida goda exempel, att låta sig inspireras och att göra saker tillsammans. Ofta har man inte resurser nog i den egna verksamheten, man har inte råd, men om samverkar så kan man dela med sig av varandras erfarenheter och kunskaper, säger hon. Annika Scutt, Familjekonsulent vid Frälsningsarmens kår 393, som bland annat driver stödgrupper för barn som växer upp i missbruk, ger ett konkret exempel på det resursutbyte som Monica Ahlqvist beskriver: Någon som arbetar på en ungdomsgård kanske möter ett barn som mår riktig dåligt, och kanske då kommer på att Annika jobbar ju med de här frågorna, säger hon. Samverkan Söder går också ut på att personal från de olika verksamheterna ska lära känna varandra och få en inblick i hur andra jobbar för ungdomarnas bästa. Därför flyttar mötena alltid runt mellan mötesdeltagarnas lokaler. Jag har fått vara på ungdomsgårdar som jag aldrig satt min fot på. Jag har varit på närpolisen och vet nu var de finns det är jättenyttigt att känna till om det skulle hända något, säger Annika Scutt. Tema-snack Eftersom nätverket inbegriper många verksamheter och representanterna från dessa i regel består av nya ansikten vid varje möte blir varje sammankomst också en social utmaning. Monica Ahlqvist förklarar: Vi har lagt in en lång kaffepaus på dagordningen så fort kaffe serveras då släpper tungorna, säger hon och berättar att de inspirerats av mötesmodellen Vi har lagt in en lång kaffepaus på dagordningen så fort kaffe serveras då släpper tungorna. open space som fokuserar på spontana samtal. Hon berättar att det i mångt och mycket är under kafferepen de otvungna stunderna som de mest intressanta idéerna kläcks. Man har ett antal givna teman, sedan går man till den grupp som pratar om det man är intresserad av och där efter vidare till den grupp som har mer att säga. Den metoden har vi använt, och det har fungerat otroligt bra, säger Monica Ahlqvist. Tomas Laufs Vi är här för varandra. Nattvandra i höst! Att nattvandra är ett sätt att visa att man bryr sig. Som nattvandrare blir du en vuxen förebild, ett medmänskligt stöd för ungdomarna och kan hjälpa till att förebygga drogmissbruk, våld, främlingsfientlighet och skadegörelse. Har du en fredagskväll över då och då, och vill vara med och göra en insats? Välkommen! Fredagar kl 20.30 med samling på Hotel Scandic Malmen vid Medborgarplatsen. Vill du veta mer? Kontakta fältassistenterna, tel 076-12 12 100 eller e-post nattvandring@soderandan.se. Mer info finns även på soderandan.se
Förra hösten drog ombyggnationen av Slussen igång ett projekt som beräknas bli klart först en bit in på 2020-talet. Förutom ett komplext vägnät är Slussen också knutpunkt för allehanda kollektivresenärer, cykel- och gångtrafik. Under morgonrusningen stressar folk mellan buss och tunnelbana, på kvällarna tar nattlivet vid med andra utmaningar. Kort sagt: Slussen är en plats där människor rör sig under dygnets alla timmar och frågan är hur säkerheten kan upprättållas också under pågående ombyggnation. Mot den bakgrunden sammanstrålar var tredje månad personal från polisen, trafikkontoret, exploateringskontoret, Söderandan och SL för att genomföra trygghetsvandringar i området. Bengt Jansson, samordnare för Söderandan förklarar: Vi samlas vid Sjöfartshotellet och går sedan en promenad kring Hornsgatan, Katarinavägen och rör oss sedan ner till området vid gångtunnlarna och djurgårdsfärjorna. Risk att förfalla Eftersom nuvarande Slussen är under rivning görs större inga renoveringar i den befintliga arkitekturen och området löper därför risk att förfalla. Det gäller att vi har koll så att det inte blir en massa skadegörelse, att lampor och glasrutor slås sönder, säger Bengt Jansson och förklarar att en sönderlagen lampa lätt kan leda till fler. Men en stor del av arbetet handlar också om att se till så att de tillfälliga trafiklösningar som upprättats faktiskt är säkra och fungerar. Alla Bäck, trafikingenjör vid Trafikkontoret, berättar att hon under trygghetsvandringarna tittar på kontreta saker: saknas det en skylt någonstans, eller behövs en refug flyttas för att framkomligheten ska bli bättre? Eftersom trafiklösningarna är tillfälliga är det mycket skyltning och staket som sitter löst, vilket gör ordningen sårbar. Det räcker med att någon går och sparkar på en skylt så att den pekar åt fel. Det är så mycket folk som rör sig där och som arbetsledare är det därför aldrig fel att kontrollera saker flera gånger. Men överlag tycker jag det funkar bra, med tanke på vilken komplex plats det är, säger Alla Bäck. Skador antecknas och informationen går sedan ut till montörer som åtgärdar felen. Förutom direkta fysiska slitage berättar Alla Bäck att hon också tar in mycket av polisens synpunkter, anmärkningar som kan bottna i annat än ren funktionalitet. Bengt Jansson förklarar: Det behövs ofta flera ögon för att se ett problem ur flera synvinklar. Trafikkontoret ser slitaget, Polisen ser faran. Den breda kompetensen gör att vi får ett brett synfält. Peter Magnusson, chef för det lokala poliskontoret vid Slussen, säger: Vi har inte den naiva synen på hur saker och ting borde fungera, utan kan säga att med utgång i verkligheten så kommer inte det här att fungera. Konstruerar man en vägbana eller en cykelbana på det här sättet, så kommer vi få en vägbana där taxibilar ställer sig i cykelbanan. Peter Magnusson anser att trygghetsgruppens styrka ligger i prestigelösheten: Vi försöker ta hand om de polisiära delarna och trafikkontoret jobbar med att åtgärda felen till nästa möte. Jag är väldigt glad över det samarbete som vi har fått till. Målsättningen är att fortsätta trygghetsvandringarna fram till dess att den nya Slussen är klar. Och visst lär det behövas för under 2015 startar de stora arbetena. Bron närmast Saltsjön kommer att rivas och då får istället den västra bron ta hand om trafiken. Vidare kommer också Katarinavägen att stängas av för biloch busstrafik. Tomas Lauffs För en rökfriare innerstad Södermalms, Norrmalms och Kungsholmens stadsdelsförvaltningar arbetar tillsammans med ett tobaksförebyggande projekt för att främja rökfrihet och rökfria miljöer för våra barn och ungdomar. Är du intresserad av att veta mer? Läs mer på stockholm.se/rokfriareinnerstad Är du i åldern 13-17 år och vill engagera dig i arbetet? I oktober startar vi en referensgrupp med ungdomar. Kontakta nina.bjorck@stockholm.se om du är intresserad!
LUNCH MITT PÅ SÖDER? Välkomna till Söderandan Söderandan och Fastighetsägarna i Stockholms Södermalmsavdelning med Nacka och Värmdö har under hösten kommit överens om en ökad samverkan. Många fler medlemmar välkomnas till Söderandan. Läs mer på www.soderandan.se Välkommen till Scandic Malmen! Vi serverar härliga varmrätter med en fräsch salladsbuffé, där bröd, vatten och kaffe alltid ingår. 95:- Mån-Fre 11.30-13.30. Götgatan 49-51. Ring oss på 08-517 347 00 för att boka bord. Varmt välkommen! scandichotels.se/malmen
ESTELLE CONRAUX, 31, MEDBORGARPLATSEN, ODLINGSANSVARIG FÖR TRÄDGÅRD PÅ SPÅRET: Söder är en mötesplats. Genom att odla upp marken nere vid spårområdet i Skanstull har vi förvandlat en gammal plats som förr inte utnyttjades. Att göra någonting gemensamt inger förtroende och skapar ett utbyte mellan generationer. Det blir en sorts demokratiskola. Vi har många invandrare som är engagerade här på odlingsfestivalen finns allt från Thailand till Turkiet jag är själv från Frankrike och har lärt mig svenska genom att läsa odlingsböcker. Med en odlingsfestival som idag vill vi visa på mångfalden i odling, att det går att vara aktiv och förändra staden. Man behöver inte vara passiv och förlita sig på politiker. HANNA LÖFMARK, 26, MED VIOLA (till höger), VID BOFILLS BÅGE: På Söder är jag född och uppvuxen. Men nu flyttar vi till en gård i Skåne. Vi vill testa på att odla och leva lantligare. SUSANNE LÖFMARK, 52, MARIATORGET: Söder kan ibland vara lite stökigt, men de positiva sakerna överväger. Det finns mycket grönt kvar i parkerna, kring Tanto och på Långholmen. På Söder är det också stor blandning av människor, det är högt i tak. PER STRÖMSTEDT 70+, KERSTIN STRÖMSTEDT, 70 +, FOLKUNGAGATAN: Här finns en slags gemenskap, man kan egentligen inte ta på det. Vi flyttade hit 1960 första gången och har sedan bott på Söder i omgångar. Men Söder har också förändrats, förut var det mycket små gamla hus, nu är det rejält förtätat, fast jag tycker nog att det blivit till det bättre, många ruckel har försvunnit. Där emot är det viktigt att parker och koloniområden får vara kvar. De är Söders gröna lungor. ANDERS RYDMARK, 50, RINGVÄGEN: Söder är nog den stadsdel i Sto som är mest naturlig. Hit komm från hela världen och känner sig ma. Det är öppet och enkelt. Om undrar vad som är finast så är d to. Jag är själv född och uppvuxe Söder och har dessutom tränat och killar i fotboll i 25 år. Det ha inte om någon elitverksamhet, u att få alla att vara med.
TOG FESTEN TILL SÖDER. Mia Löfgren, Söderandan-ambassadör, uppträdde på Meidis. Indra Krigsman, 8, provar lyckan i fiskdammen i Hammarby sjöstad. Med lite tur fastnar en påse gott på kroken välbehövligt för att fylla på energidepåerna efter knatteloppet. BARRY WALKER, 50, SÖDRA STATION, MED DOTTERN JULIA, 2: Eftersom jag är från Los Angeles vill jag bo i innerstaden där saker händer. Jag gillar storstadskänslan på Söder. Jag har bott här i 13 år nu, men min fru har bott här hela livet. I år har vi testat att odla tomater, min dotter Livia har odlat upp en stor solros. ckholm er folk hemdu et Tann på tjejer ndlar tan om Sara Silander, 28, Hornstull: Slumpen förde mig till Södermalm. Jag gillar Medborgarplatsen, sedan Slussen började byggas om har det blivit att man hänger mer här. Jag tycker om Söder, men det skulle kunna göras grönare. Södermalmsnytts nyhetschef Henrik Engström intervjuar Henrik Söderström på trafikkontoret om det nya projektet med bredare cykelbanor på Götgatan. AN BUTKHOT, 16, UPPLANDSVÄSBY: Det finns många ramper i Stockholm, men de flesta är förbjudna för cykel. Vi åker ofta hit från Upplands Väsby för att cykla. Det är nice folk som hänger här.
Adina Tolstoy och GAbriel Nordqvist är två av alla ungdommar som sommarjobbat med Söderandan....Adina Tolstoy och Gabriel Nordquist som sommarjobbar som Söderandanvärdar. Vad innebär det att vara söderandanvärd? Det innebär att man måste vara öppen, tillgänglig och ambitiös. Det är också viktigt att kunna se olika typer av människor. Det är nog det allra viktigaste. Jag är född och uppvuxen på Södermalm, så för mig är det som att gå omkring hemma, säger Amina Tolstoy som har området kring Medborgarplatsen som arbetsplats. Målet är att hjälpa människor, att nå ut till dem. Men också att plocka skräp. Ibland känns det som att man gör hur mycket som helst, och ibland som att man gör ingenting alls. Det här jobbet är ganska unikt: i vissa delar speglar det arbetslivet, i vissa delar inte alls, säger Gabriel Nordquist. Känner ni att ni gör skillnad? Ja, det känner jag absolut, säger Adina Tolstoy och berättar om när de höll på och sopade löv och någon i arbetsgruppen protesterade: Men det kommer ju komma nya löv igen? Ja, men det är samma sak med skräp, men vi måste ju börja någonstans, vi måste plocka bort det, svarade hon. Polisens Det är det lilla ansvar vi har, säger Adina Tolstoy. Ja, man hjälper i alla fall till, flikar Gabriel Nordquist in. Vad har ni för minnen från tiden som gått? volontärer Det roligaste med att jobba i Gamla stan är att man får träffa en massa tyskar, jag gillar tyskar, säger Gabriel Nordquist och berättar skämtsamt om när två tyska turister ville knäppa en selfie med honom. Adina Tolstoy har ett annat minne: En gång tog vi fast en man med narkotika på sig. Hon berättar att de såg en man som uppträdde misstänksamt med en påse pulver. I närheten fanns en polisbil och hon och värdkollegan larmade. Han åkte dit, säger hon. Frivillighet och engagemang - mot brott, för trygghet Under sommaren jobbade omkring 50 ungdomar i åldrarna 16-18 som söderandanvärdar på Södermalm och i Gamla stan. I arbetsuppgifterna in- Polisens gick att plocka skräp och hålla rent, att dela ut brottsförebyggande information och hjälpa människor, men också att rapportera till polisen om brott pågår. volontärer Polisens volontärer Frivillighet och engagemang - mot brott, för trygghet Frivillighet och engagemang - mot brott, för trygghet www.polisen.se/volontar
är Söderandan träffar Soran Ismail på en restaurang i Skrapan sitter han inbegripen i ett telefonsamtal med Sveriges Radio. Direkt efter intervjun ska han sätta sig i bilen nere på Götgatan utanför och köra genom stan till radiohuset. Efter några månaders frånvaro från Morgonpasset i P3 är det åter dags att köra igång. Det ska bli väldigt kul att sända Morgonpasset igen, säger han och berättar att kollegorna på redaktionen är underbara. Det var i upptakten mot valet som Sveriges Radio gjorde bedömningen att Soran Ismail var allt för partisk och att hans medverkande därför skar sig med Public Service policy om opartiskhet. Men själv ser han sig varken som debattör eller politiker, utan istället som en person med samhällsintresse, och som komiker kommenterar han gärna sin omgivning. Det jag tänker och säger är oftast en spegling av samhället. Men det kan ju också vara så att man är ute en kväll och så händer det något, och då pratar man om det. Det kan vara grund i något politiskt, eller så är det bara trams, säger han. I sin medverkan i P1 Sommar 2012 pratar Soran Ismail om diskriminering, om hur det varit att växa upp på landsbygden omgiven av nynazister, om att bli bedömd annorlunda än infödda svenskar, om hur svårt det är att som rasifierad person fullt ut accepteras som svensk i Sverige. Det verkar stigmatiserande; den orättvisa och diskriminerande bedömningsgrund som kommer sig av att betraktaren hela tiden ser genom ett visst par glasögon. Problematiken stavas strukturer och kan närmare beskrivas som de invanda perspektiv människor använder sig av för att se och begripa sin omgivning. Samma mekanismer, menar Soran Ismail, återfinns i annan diskriminering, till exempel den som involverar kön. Han gör exempel av hur en kvinnlig komikerkollega presenteras i egenskap av att vara kvinna, där egenskapen att hon är kvinna verkar vara viktigare än att hon är komiker. Personen som gör presentationen menar förmodligen inget illa med det, men ändå blir det fel. Om vi nu känner till dessa strukturer, hur ska man förhålla sig till dem? Oavsett problematik så tror jag det är bra att vara ödmjuk, att inse att man kan göra fel, även om man kanske inte förstår att man gjort fel. Ingen är perfekt, det tycker alla, men folk beter sig som att de vore perfekta. Om man får kritik så slår man ifrån sig den. Men om man tänker sig att kritik bara kan komma inifrån en själv så är det inte så värst utvecklande. Grunden tanken är: jag kanske har fel, låt oss ta reda på det. Det handlar om att ta ansvar för att vara en vuxen människa. Humor, som han vill använda sig av den, verkar perspektivöverbryggande. Den blir ett effektivt verktyg för att förmedla nya synvinklar och på så vis också ett verktyg för att hjälpa människor att nå djupare insikt. Mitt sätt att jobba med humor är att ta ett annat grepp på en fråga, att attackera något från en annan vinkel. Jag kanske vrider något 70 eller 130 grader. Ur den vinkeln är man kanske lite mer oförberedd, man har inte sina sköldar uppe. Då kan man få folk att tänka nytt, att se saker ur ett annat perspektiv, säger han. Är det viktigt att det finns humor i ett samhälle? Jag tror att det är väldigt sunt. Det är nog ingen slump att det finns skämt i de mest mörka situationer, det är inte för att man tycker det är roligt, utan för att man behöver en ventil för att pysa ut det tryck som annars kan bli för högt. Skratt är den förlösande faktorn i slutändan. Kan humor bidra till det? Jag tror att allvaret stärker humorn, och att humorn stärker allvaret. Tomas Lauffs Söderandan informerar Förbättrade metoder i arbetet med våld i nära relationer Ungefär tio procent av alla barn i Sverige har någon gång upplevt våld i hemmet. Södermalms stadsdelsförvaltning möter varje år många barn och vuxna som har bevittnat våld i familjen eller som själva har blivit slagna. Ett av flera utvecklingsprojekt inom sociala avdelningen handlar om våld i nära relationer. Stöd och skydd till dig som är utsatt för våld av närstående Du som bor inom Södermalms stadsdelsområde är välkommen att kontakta mottagningsenheten på Södermalms stadsdelsförvaltning, 08-508 12 112. Telefontid mån tors 8.30 16.30, fre 8.30 16.00. Projektet drivs av Södermalms stadsdelsförvaltning
Älggräs/Älgört 2 4 6 7 Sedan 2012 drivs det tobaksförebyggande projektet För en rökfriare innerstad på Södermalm. Den övergripande strategin är att arbeta tobaksförebyggande på flera nivåer. Tillsammans med ungdomar, föräldrar, skolpersonal, fritidsledare och fältassistenter arbetar projektet för att fler ungdomar ska vara rökfria. Som metod utvecklas tobakspolicys och andra handlingsplaner. Tillsynen mot butiker som säljer tobak förstärks också. I år expanderade projektet till att också omfatta Norrmalm och Kungsholmen. Man ser generellt att rökningen minskar bland ungdomar över hela staden. Men just innerstadsstatsdelarna ligger högt i andelen rökande. Vi jobbar därför tillsammans med frågan utifrån ett innerstadsperspektiv, säger Nina Micaux projektledare vid Stockholms stad. Målsättningen är att projektet ska verka på långsiktig basis och en första uppföljning kommer att ske genom Stockholmsenkäten 2016. Vår förhoppning är att andelen som röker då har minskat, säger Nina Micaux. Händer det att du ibland känner dig rädd om du ensam är på väg hem sent en helgnatt? Då kan du ringa till Nattknappen så får du sällskap i luren. Det var polisen som 2009 tog initiativ till att starta en telefonjour. Tanken var att personer på väg hem sena helgkvällar skulle ha någon att vända sig till om de kände sig otrygga. Kanske är du en av dessa personer? När du ringer Nattknappen svarar någon av polisens volontärer som sitter stationerad i polishuset på Kronobergsgatan. Till denne kan berätta var du är och vart du ska, och han eller hon är När människor lever tillsammans i en stad uppstår friktion slitningar till följd av att vi är olika. Det kan till exempel handla om trafiksituationen runt en skola, att man tycker att den är otrygg, kanske att folk kör fortare än man får, säger Bengt Jansson, samordnare för Söderandan. Annan problematik som gör ett område otryggt kan inbegripa missbruk, snatteri, inbrott med mera. Söderandan vill gärna hjälpa till med att komma tillrätta med sådan samhällsproblematik på det lokala planet. Vi erbjuder då som ett alternativ sedan med i samtalet till dess att du kommit hem innanför dörren. Eftersom den du pratar med vet var du befinner dig går det snabbt att larma polisen om det skulle behövas. Men för de allra flesta som ringer blir det aldrig nödvändigt, det är bara skönt att ha någon att prata med på väg hem. Namnet Nattknappen kommer sig av att vissa mobiltelefoner är förprogrammerade så att man endast genom ett knapptryck snabbt kan larma vid i en nödsituation. Nu finns en egen tjänst för dig som är i behov av akut stöd om du känner dig otrygg. Samtalet är kostnadsfritt. att vi kommer till det geografiska område där problemet finns för ett så kalllat street-meeting. Boende och företag i området får då berätta om problemet och kanske komma med konkreta idéer till lösning. Vi lyssnar och samlar sedan ihop en grupp om fem-sju personer en polis och annan personal från stadsdelen som vi tycker som passar för problemet, säger Bengt Jansson. Är det något du upplever som ett problem i området där du bor och känner att du själv vill vara med och ta tag i detta? Då är du varmt välkommen att kontakta Bengt Jansson på Söderandan: bengt.jansson@soderandan.se Sugen på ett street-meeting? Gå en träd- eller örtavandring på Södermalm. ERIKSDALSLUNDEN ÅRSTALUNDEN Eriksdalslunden är en grön oas som sprider ut sig vackert direkt mot Mälaren. Här finner du ett 2 km långt strandområde av naturkaraktär. Längs stranden finns båtklubbar och uteserveringar och längre in finns ett koloniområde. Välkommen att kontakta Södermalms stadsdelsförvaltning om du har några frågor, kenneth.kempendahl@stockholm.se. Örtavandring Älggräs/Älgört Filipendula ulmaria Älggräs, även kallad älgört, förekommer främst i fuktiga marker och kan uppnå en höjd av 1,5 meter. Den tillhör familjen rosväxter. Bladen har en angenäm doft och har använts för smaksättning av öl och mjöd, främst genom att man gnuggat insidan av faten med bladen. Av älggräsets blommor kan även saft tillverkas enligt samma princip som när man gör fläderblomssaft. Årstavikens strandpromenad Sträv kardvädd Följ med på en spännande örtavandring längs det vackra promenadstråket och upptäck Eriksdalslunden från en ny sida. stockholm.se/sodermalm Sträv kardvädd Dipsacus strigosus 2 4 7 Strandklo Sträv kardvädd är en tvåårig ört som kan bli 1,5 meter hög. Den är lätt att skilja från de övriga väddväxterna eftersom den har sina blommor i runda samlingar, de övriga kardväddsväxterna har avlånga blomsamlingar. Sträv kardvädd förekommer sparsamt i Sverige. Strandklo Lycopus europaeus 7 8 Besksöta/Bittersöta Producerad av NII www.niik.se Strandklon växer ofta vid stränder och i fuktiga diken. Växtsättet är upprätt med motställda blad och växten blir ca 20-70 cm lång. Den blommar med vita kransställda blommor under juni-september. Det är en flerårig ört som sprids med hjälp av flytande frön och utlöpare. Arten är luktlös och har använts för att färga ylle, linne och silke med en varaktig svart färg. Besksöta/Bittersöta Solanum dulcamara Besksötan, även kallad bittersötan, är en buske med slingrande grenar som ofta vrider sig kring andra växter. Namnet kommer av smaken från de unga grenarna. Den har inom folkmedicin använts mot gikt och reumatism, utslag, eksem, skabb och sår. Den har röda bär och vackra lila blommor med gula hopsittande ståndare. Växten är giftig. På www.soderandan.se laddar du enkelt ner trädvandringar och örtavandring. Gå din egen guidade tur när det passar dig. 7 ortapromenad_a4_skarptryck_130819.indd 1 2013-08-19 09:42:12
13 Poliserna Krister Drakeklint och Fredrik Hellgren vill vara goda föredömen för Söders cyklister. Söderandans arbetsgrupp Ömma och oskyddade trafikanter ses för att prata om hur man kan förbättra cykelmiljön i stadsdelen. ntalet gångtrafikanter, bilister och cyklister ökar konstant i Stockholms innerstad. Men vägnätet ser likadant ut som det gjort i många årtionden. Det innebär en ökad belastning, och med det ökar också olycksriskerna, säger Johan Heed, närpolisområdeschef på Södermalm, och fortsätter: Cykelfrågan berör väldigt många, det finns en hel del konfliktytor mellan olika trafikanter. Han insåg att uppgiften att skapa ett mer trafiksäkert Södermalm för cyklister var något som polisen inte kunde klara av själva. Sedan ett år tillbaka sammanträder med jämna mellanrum därför representanter för Polisen, Trafikkontoret, Cykelfrämjandet, Folksams forskningsenhet och Söderandan för att förbättra situationen för oskyddade trafikanter. Cykelrapport-app Arbetet har bland annat resulterat i ett cykelevent som hölls i Götgatsbacken i april månad, där det delades ut information till förbipasserande cyklister. Vi lärde oss mycket av det, bland annat hur vi ska göra för att nå ut till rätt målgrupp, säger Bengt Jansson, samordnare för Söderandan, och förklarar att planen är att eventet ska bli ett återkommande inslag i kampen för ökad cykelsäkerhet. På annat håll hade Cykelfrämjandet kläckt idén om Cykelrapporten en mobilapp där cyklister på ett smidigt sätt själva kan rapportera in väghinder, tycka till om farliga trafiklösningar och med hjälp av gps-koordinater märka ut ärendet på en karta. När ett ärende rapporterats av en användare kan andra rösta för att få saken åtgärdad. Efter tio röster går ett mail per automatik iväg till Trafikkontoret. Zacharias Elinder på Cykelfrämjandet förklarar: Tio tusentals människor cyklar i Stockholm varje dag. Vi ville koppla ihop alla dessa med trafikplanerarna. Förslag till förbättringar märks ut som glödlampor, problem som röda pins och åtgärdade fel som gröna fl a g g o r. Det blir positivt åt båda hållen, säger Zacharias Elinder och förklarar att appen på så vis också hjälper till att synliggöra Trafikkontorets arbete med att åtgärda problemen. Cykelfrågor är en blindfläck och det finns väldigt lite information om hur cyklister rör sig samt vilka typer av problem dessa trafikanter stöter på. Appen bidrar till att samla in den informationen åt forskarna trafikforskarna på Folksam, som varit med och finansierat appen. Det var ett krav från vår sida, säger Helena Stigson, trafiksäkerhetsforskare vid Folksam. Polischef Johan Heed är också mycket positiv till Cykelrapporten. Vi har alltid poliser som är ute och rör sig, men all information vi får in är jättebra, oavsett kanal. Framför allt är vi jätteberoende av att få reda om det blir en kraftig försämring någonstans, säger han. Göra sin röst hörd Men han poängterar att samtidigt som appen är ett sätt för cyklister att göra sin röst hörd, och i förlängningen få saker och ting att hända, är det ändå visad hänsyn som är den allra viktigaste ingrediensen i ett säkrare cykelklimat: Att man först och främst följer de trafikregler som finns, samt anpassar sig efter den trafiksituation som råder där och då. För att lära sig mer om hur cyklar kan användas i polisarbete tillbringande Krister Drakeklint och Fredrik Hellgren vid Södermalmspolisen nyligen fyra dagar hos den cykelburna polisen i Amsterdam. Tanken är att på sikt ha 6-8 cyklande poliser på Södermalm. Målet för oss är att vara goda föredömen, att visa upp för cyklister att såhär ska man bete sig i trafiken, säger Krister Drakeklint. Man får bättre kontakt och bättre förståelse från cyklisterna när vi alla står där i hjälm, säger Fredrik Hellgren och berättar att han som cyklande polis aldrig stött på någon cyklist som förnekat en rödljuskörning. Men det har hänt rätt många gånger när jag suttit i bil. Där finns en del psykologi, säger han. Tomas Laufs
14 I dagsläget existerar det bara på idéplanet visionen om hur band kan knytas mellan unga och äldre. Enkelt uttryckt handlar det om att finna styrka i bägge gruppers svagheter. Unga friska ben som möter lite sämre ben en reservmormor eller reservfarfar. Det finns många vitala äldre som skulle kunna ge ungdomar en massa inom många områden, och dessutom har de tid, säger Anders Sjöberg och förklarar att det bortom det rent praktiska också finns en tydlig social aspekt: Många äldre som bor på institutioner får väldig sällan besök av ungdomar, och många ungdomar är också helt utan någon form av äldre kontakt. Många gånger så kan de inte komma ut om det inte finns personal som kan ta ut dem på utflykt, säger han och men manar att volontärinsatser från ungdomar skulle kunna vara en möjlig resurs. En idé är att sådana möten skulle kunna ske under skoltid, kanske inlemmas under något ämne. Man skulle också kunna tänka sig pensionärer som hjälper till på skolgården: det saknas klassmorfäder. Det tror jag kommer Unga friska ben som möter lite sämre ben - en reservmormor eller reservfarfar bli ännu viktigare i framtiden och jag tror att alla har gagn av det här, säger han. En annan del av projektet skulle kunna innefatta redan befintligt kulturarbete. I det fall elever sätter upp en konstutställning, en skolpjäs, en konsert eller hänger sig åt annan kulturutövning så innebär det inga större insatser att ge en extra föreställning på det närbelägna äldreboende, eller att flytta konstutställningen dit för några dagar extra dagars visning. I dagsläget finns ingen konkret plan för hur detta ska gå till men målsättningen är att projektet i någon form ska kunna komma igång under 2015. Tomas Laufs Söderandan presenterar Jul & nyårshälsningen i Södermalmsnytt Stöd Söderandan genom att deltaga i Jul & Nyårshälsningen den 13 december. För mer info kontakta Bengt Jansson, 070-598 05 55 eller bengt.jansson@soderandan.se
Högläsning förälder-barn blir en alltmer sällsynt företeelse. För åtta år sedan läste 70 procent av föräldrarna för sina barn, idag är det endast 30 procent som gör det. En rapport visade på att pojkar i klass fyra knappt kunde ta sig igenom Pippi Långstrump. Läsningen har gått ner katastrofalt. Idag gör man andra saker istället, det är tv, datorspel och surfplattor som boken konkurrerar med, säger Agneta Forsberg. Tillsammans med Karin Axelsson på Luma biblioteket i Sjöstaden började hon därför spåna fram idéer till motvärn, och efterhand tog ett projekt form. Tanken var att motverka den illitterata farsoten genom att få barn att själva fatta tyckte för litteratur och läsning redan i unga år. Efter att ha lagt fram en konkret plan fick de fick 150.000 kronor av turrådet i anslag för genomförande. I ett samarbete mellan biblioteken på Medborgarplatsen, Hornstull och Luma har en sorts studiecirklar hållits en gång i månaden under det senaste året. Eleverna har varit förskollärare och barnskötare och föreläsarna pedagoger, bibliotekarier och litteraturvetare, bland andra Ag- kulneta Edwards, Kerstin Bergöö, Ulla Rhedin och Anna Engström. I grund och botten har det handlat om hur man inspirerar barn till att använda boken, hur man gör för att krypa in i sagan och verkligen använda den, säger Agneta Forsberg och berättar att projektet skapat ringar på vattnet: I och med att många förskollärare och barnskötare träffade varandra och delade med sig av erfarenheter så hände det en massa roliga saker ute på förskolorna. Hon nämner hur sagor och böcker blivit till teater, hur boklådor med möjlighet till hemlån upprättats och att barn själva tagit initiativ till läsning. I samband med studiecirklarna utbildades så kallade läsombud. En av dessa är Katrin Forsmark, förskollärare vid Nicolaigårdens förskola i Gamla stan. Hon berättar att en del av fokus i verksamheten legat på att tidigt få högbarnen att etablera en relation till böcker och läsning som företeelse. Vi funderade kring vad det är för miljö som fungerar bra för läsning. Kan man sitta och läsa hur som helst, när som helst? När lyssnar man bäst? berättar Katrin Forsmark. De gjorde i ordning särskilda bokrum och även en bokambulans en vagn i vilken barnen kan samla upp böcker och laga skadade pärmar. Vi pratade om hur vi tar hand om våra böcker, att man inte kastar dem hur som helst, säger Katrin Forsmark och fortsätter: Vi märkte att barnen började prata om böcker på ett helt annat sätt, framförallt om innehållet, vad de tyckte om och inte, och att de ställde frågor på ett helt annat sätt. De blev väldigt engagerade. En titel som blivit mycket populär är Det var en gång det som inte var av Monica Hirsch och Bagir Kwiek. Boken innehåller muntligt återberättade romska sagor. Våra barn blev väldigt intresserade. Det var som att lyfta på locket, säger Katrin Forsmark som menar att sagorna i boken berör något vi alla ser runt omkring oss idag. Det handlar om att lyfta det som finns omkring en. Barnen bygger på sin erfarenhetsbank av alla historier och tankar som de får, och de berättelserna tar de sedan med sig i livet, säger hon. Agneta Forsberg är mycket nöjd med utgången av projektet och berättar att studiecirkeln och föreläsarna kommer att fortsätta framöver, om än inte lika ofta. Vidare förklarar hon att förskolor i andra stadsdelar nu fått upp ögonen för det som numera går under benämningen Södermalmsmodellen. Nu har vi hållit på ett år, och detta har smittat av sig till hela staden säger hon och avslutar tänkvärt: Läsning är en demokratifråga. Det är jätteviktigt att man tycker att det är roligt och spännande. Tomas Laufs DEN BÄSTA JULBUFFÉN ÄR REDAN DUKAD Scandic Sjöfartshotellet Vore det inte skönt att hoppa över disken efter julmiddagen i år? Hos oss är allt redan uppdukat och förberett så du kan bara njuta av maten. Julbuffén serveras från och med 1: december. Happy hours lyser upp i mörkret I april fick Söderandan KPs stipendium på 50 0000 kronor av Rotary Skanstull. Stipendiet ska användas till en belysningsinstallation i Björns trädgård för att göra miljön i parken tryggare och fräschare. Söderandan har nu i samarbete med Stockholms stads trafikkontor tagit fram en mer spektakulär belysning som förväntas vara på plats kring 1:a advent 2014. Belysningen som har namnet Happy hour består av en tio meter hög belysningsmast utrustad med åtta spotlights som är placerade i spiral kring mastens övre del. Dessa spotlights kan sedan skifta i olika färger för att ge en mer spektakulär upplevelse. Inledningsvis kommer lamporna att ha ett vitt sken för att besökare i parken ska vänja sig vid den annorlunda belysningen. Efter en tid kommer sedan färgljusen att slås på. Masten kommer att vara placerad i närheten av tunnelbanans entré. Gäller endast förbokningar. För bokning och information, vänligen kontakta meeting.sjofart@scandichotels.com Välkommen! scandichotels.se/sjofart
16 Snart 2000 medlemmar (företag, föreningar, förskolor, skolor, äldreboenden, församlingar och myndigheter) vet det redan Så här enkelt är det att gå med i Söderandan! 1. 2. 3. Gå in på www.soderandan.se 1. Klicka på medlemskap till höger på sidan 2. Scrolla ner och klicka på Ansök om medlemskap 3. Sen är det bara att fylla i dina uppgifter och skicka. Och det bästa av allt det är helt gratis att vara med!