Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad
Företagen i västra säljer förhållandevis mer varor och tjänster till EU:s inre marknad jämfört med totalt. Företagen tar också mer aktivt vara på den inre marknadens möjligheter när det gäller samarbete, personal, inköp och offentlig upphandling. Men än så länge är det bara närmare procent av de större företagen i västra som ser EU:s som sin hemmamarknad. Bland de små företagen är det knappt fem procent som gör det. Det stora hindret anser företagen vara produktanpassning och brist på resurser för bland annat marknadsbearbetning. Det visar Kommerskollegiums utredning. Kommerskollegium har låtit statistiska centralbyrån (SCB) undersöka företagens attityder till och kunskaper om den inre marknaden. SCB intervjuade totalt 145 företag per telefon i januari i år. Svarsfrekvensen var 8 procent. Av de tillfrågade 145 företagen fanns 299 i Hallands, Götalands och Värmlands län. Dessa län har vi valt att särredovisa i denna rapport som är ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning om företagens kunskaper och attityder till inre marknaden 1. Företagen i västra ställs här enbart mot hur företagen i totalt har svarat. 2 Företagen Företagen som tillfrågats har fem eller fler anställda. De återfinns i alla branscher med undantag för jordbruk, mineral och tobaksindustrin. När det gäller företagen i västra har 44 procent handel med varor och/eller tjänster med länder inom EU:s inre marknad. Detta är något högre än för totalt (39 procent). Betecknande är också att företagen har en något större import än resten av landet. 6 Hur stor andel av er omsättning härstammar från export till EU, Norge, Island och Liechtenstein? 5 4 Mindre än % 11-4% 41-7% Mer än 7 % Totalt Som framgår av diagrammet är företagen i västra något mer exportinriktade än företagen i övriga. 1 Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Dnr -172-4 2 Statistiskt blir felmarginalen större ju mindre intervjuunderlaget är. Därmed är marginalen större, mellan 5- procent. Siffrorna i statistiken ska därför inte ses som den absoluta sanningen utan som en indikation.
Företagens kunskaper Den inre marknaden ska ge företag och EU-medborgare rätt till fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. Dessa rättigheter har haft sedan 1994 då det s.k. EES-avtalet trädde i kraft. Förutom EU-länderna ingår också Norge, Liechtenstein och Island i den inre marknaden. Men begreppet inre marknad visade sig vara relativt okänt för många företag i när Kommerskollegium lät SCB ställa frågan. Bara drygt hälften av företagen i västra visste vad begreppet den inre marknaden står för. Bland de större företagen var dock kunskapen betydligt högre, närmare 9 procent. Därmed skiljer sig företagen i västra åt från resten av landet där bara närmare 8 procent visste vad begreppet står för. Företagen fick även en direkt fråga om de kände till hur många länder som ingår i den inre marknaden. Endast hälften uppgav att de visste detta. Dessa fick då följdfrågan hur många länder tror du ingår i den inre marknaden.. Rätt svar ska vara 28 länder. Som framgår av diagrammet angav många 25 länder, det vill säga antalet EU-länder. Frågan kan visserligen uppfattas som något av en kuggfråga. Men den kan också visa att företagen inte tänker på att t.ex. Norge också ingår i den inre marknaden och att svenska företag kan ställa samma krav på rättigheter i Norge som i EU-länderna. 6 Hur många länder vet eller tror du ingår i den inre marknaden? 5 4 15 st 25 st 28 st Annat Företagen fick också göra en bedömning av kunskaperna om rättigheterna på den inre marknaden. Närmare hälften av företagen i västra liksom i övriga landet anser att deras egna kunskaper om den inre marknaden har stora brister. Lägger man ihop även de företag som uppgett att de har vissa brister i kunskapen har drygt tre av fyra företag kunskapsbrister när det gäller den inre marknaden. I ett avseende skiljer sig västra åt från resten av landet, något fler företag har uppgett sig ha mycket goda kunskaper.
5 45 4 35 25 15 5 Hur bedömer du ditt företags kunskap om vilka rättigheter ert företag har på EU:s inre marknad? Är de... Mycket goda Ganska goda Har vissa brister Har stora brister Företagens attityder till inre marknaden Av de tillfrågade företagen i Västsverige har 44 procent handel med länder inom EU:s inre marknad. Det är över genomsnittet för och detta gäller oavsett företagsstorlek. Men trots detta är det bara fem procent av företagen i västra som ser den inre marknaden som sin hemmamarknad. 5 45 4 35 25 15 5 Vad betraktar ni som er hemmamarknad? Världen EU Norden Närområdet
Bland de medelstora och stora företagen är det 17 procent som ser EU som sin hemmamarknad. De företag som svarat att Norden, och närområdet är deras hemmamarknad fick också frågan vad det är som hindrar dem från att se EU som en hemmamarknad. Vad hindrar att EU blir er hemmamarknad? 25 15 5 Byråkrati Språkproblem Resurser Produktanpassning Vill inte växa Licensavtal m m Som synes är det inte byråkrati och språkproblem i första hand som uppfattas som ett hinder. I västra vill vart fjärde företag som idag har Norden, eller närområdet som sin hemmamarknad helt enkelt inte växa. Många företag anger produktanpassning som ett hinder. Vi vet inte om denna förhållandevis höga siffra kan bero på att de inte känner till att deras produkt faktiskt inte ska behöva anpassas för att få säljas till länder inom den inre marknaden. Det kan också vara så att företagen stött på ett handelshinder och då gett upp. Vart sjätte företag anger att de saknar resurser för att bearbeta marknaden. Jämfört med innan var med i EU tycker vart tredje företag i västra sverige att möjligheterna till handel med EU blivit enklare eller mycket enklare. Närmare hälften tycker inte det är någon skillnad. Bara vart tionde företag har ökat sina inköp av varor eller tjänster sedan EU-medlemskapet. Västsvenska företagens utnyttjande av inre marknaden Hur tar företagen då vara på de möjligheter som den inre marknaden erbjuder? För att mäta attityden frågade vi om företagen har eller funder på att utnyttja vissa aspekter av den inre marknaden. eftersom det avspeglar en inställning som inte nödvändigtvis behöver omsättas i handling. Samarbete Närmare hälften av företagen samarbetar eller funderar på att samarbeta med något företag i ett annat land inom EU:s inre marknad. Både de små och de större företagen ligger något över rikssnittet.
Utvidgningen De medelstora och stora företagen i västra är mer aktiva när det gäller att utnyttja det faktum att EU fått ytterligare tio nya medlemsländer. I västra har 43 procent redan utnyttjat den utvidgade marknaden eller funderat på att göra det, (rikssnittet för medelstora företag är 36 och för stora företag 37 procent). Bland småföretagen är intresset mindre, 14 procent, vilket är i princip detsamma som för resten av landet. Anställt från annat land Vart fjärde företag har rekryterat eller funderar på att rekrytera personer från ett annat land inom EU:s inre marknad. Det är något mer än för hela, även om skillnaderna är marginella. Bland de större företagen är siffran 45 procent. Inköp av varor och/eller tjänster Endast 13 procent av företagen har ökat eller funderar på att öka sina inköp från de andra länderna inom inre marknaden sedan gick med i EU. Detsamma gäller för företagen i resten av landet. Offentlig upphandling Nästan vart fjärde större företag i västra har deltagit eller funderar på att delta i en offentlig upphandling i något annat land inom inre marknaden. Detta är fler än för totalt. 6 Vilken av den inre marknadens fördelar utnyttjas eller funderar företagen på att utnyttja 5 4 Samarbete Utvidgning Personal Inköp Offentlig upphandling
Sammanfattningsvis tar företagen i västra mer aktivt vara på den inre marknadens möjligheter när det gäller samarbete, personal, inköp och offentlig upphandling. När det gäller utvidgningen är det de större företagen som agerat. Vad anser då de västsvenska företagen behövs göra för att svenska företag ska bli bättre på att utnyttja möjligheterna på EU:s inre marknad? 6 Vilka insatser anser ni krävs för att svenska företag ska bli bättre på att utnyttja möjligheterna på EU:s inre marknad? 5 4 Utbildning Information Stöd Fler EU-regler Färre nationella regler EMU-medlemskap Här har företagen fått välja och ange ett obegränsat antal alternativ samt själva föreslagit andra åtgärder. Svaren på de fria åtgärdsförslagen är dock inte indelade efter branscher och kommer därför inte redovisas i denna specialrapport om företagen. Generellt kan sägas att kraven på information och utbildning är starkast också bland företagen i västra. Bland de större företagen vill närmare hälften att ska införa euron. Oavsett storlek är intresset för praktiskt stöd från stat och branschorganisation mer begränsat i västra än i totalt.