Rapport SGC 046 o GASANV ANDNING I MALERIER Charotte Rehn Thomas Ehrstedt Sydkraft Konsut AB December 1993 SGC Rapport SGC 046 ISSN 1102-7371 ISRN SGC-R--46--SE
Rapport SGC 046 GASANV ANDNING I MALERER o Charotte Rehn Thomas Ehrstedt Sydkraft Konsut AB December 1993 Rapport SGC 046 ISSN 1102-7371 ISRN SGC-R--46--SE
SGC~ SGC:s FÖRORD FUD-projekt inom Svenskt Gastekniskt Center AB aveapporteras normat i rapporter som är fritt tigängiga för envar intresserad. SGC svarar för utgivningen av rapportema medan uppdragstagama för respektive projekt eer rapportförfattarna svarar för rapportemas innehå. Den som utnyttjar eventuea beskrivningar, resutat e dy i rapportema gör detta het på eget ansvar. Dear av rapport får återges med angivande av käan. En förteckning över hittis utgivna SGC-rapporter finns i sutet på denna rapport. Svenskt Gastekniskt Center AB (SGC) är ett samarbetsorgan för företag verksamma inom energigasområdet Dess främsta uppgift är att samordna och effektivisera intressentemas insatser inom områdena forskning, utvecking och demonstration (FUD). SGC har f n föjande deägare: Svenska Gasföreningen, Sydgas AB, Sydkraft AB, Göteborg Energi AB, Mamö Energi AB, Lunds Energi AB och Hesingborg Energi AB. VENS~KNISKT CENTER AB,;;r~"' t~ örgen Thune
Gasanvändning i måerier Mamö 1993-12-01 INDUSTRI- OCH GASTEKNIK Charotte Rehn Thomas Ehrstedt HEADOFFICE: MALMÖ VJSJT/NG ADDRESS: CARL GUSTAFS VÄG 4 POSTAL AODRESS: TELEPHDNE: S-205 09 MALMÖ, SWEDEN +46 10140-25 60 00 TELEFAX +46(0)40-97 47 74 TELEX: 32810 skdmm s
SYDKRAFT KONSULT EVG - Charotte Rehn,Thomas Ehrstedt 1993-12-01 EG-9212m033 SAMMANFATTNING Avsikten med detta arbete har varit att beysa möjigheterna att använda gasbaserad teknik i måerier samt att jämföra dess tekniska och ekonomiska konkurrenskraft gentemot annan teknik. Inom industrie måning kan gas användas i föjande processer: uppvärmning av ugnar för torkning och härdning uppvärmning av oika förbehandingsbad uppvärmning av ventiationsuft ti sprutboxar rengöring av materiahanteringsutrustning emissionsdestruktion Av dessa processer är de tre förstnämnda de största energianvändarna. Gasedade ugnar för torkning och härdning kan vara konvektiva eer stråningsugnar. Av de konvektiva ugnarna har de direktedade högst verkningsgrad. De indirekt edade gasugnarna är i stort sett jämförbara med eugnar när det gäer prestanda, investerings- och underhäskostnader. Stråningsugnar (IR) kan i många fa utgöra det bästa aternativet varvid fördear såsom seektiv torkning, kortare torktid, ägre bränseförbrukning och mindre instaationsyta kan erhåas. Förbehanding såsom avfettning och fosfatering av metaprodukter sker i uppvärmda bad vika kan vara tämigen energikrävande. Här kan gasedade vätskevärmare vara ett konkurrenskraftigt aternativ. Det mest effektiva sättet att värma ventiationsuft ti sprutboxarna är genom direktuppvärmning med kanabrännare, en metod som dock inte är tiåten i Sverige p g a det åga gränsvärdet på C0 2 -hat i tiuften som gäer här. Aternativen är indirekt gasvärmda uftvärmare eer uftvärmare med hetvatten från gasedade pannor. Detta arbete har utförts på uppdrag av Terminagas AB och fmansierats av Sydkraft AB. Finamn : 9212m033.w51
SYDKRAFf KONSULT EVG - Charotte Rehn,Thomas Ehrstedt 1993-12-01 EG-9212m033 ~HÅLLSFÖRTECKNrnNG 1 2 2.1 2.1.1 2.1.2 2.1.3 2.2 2.3 2.3.1 2.3.2 2.4 3 3.1 3.1.1 3.1.2 3.1.3 3.1.4 3.1.5 3.1.6 3.1.7 3.2 3.3 4 4.1 4.2 5 6 INLEDNING TEKNIK Systembeskrivning Förbehanding Lackering Torkning och härdning Utformning av ugnar Järnrörese mean oika ugnstyper Konvektionsugnar Stråningsugnar Framtiden rör gas i måerier ERFARENHETER FRÅN INDUSTRIN Användbar gasbaserad teknik Uppvärmning av ugnar 1R -stråare före eer i ugnen Vätskevärmning Uppvärmning av ventiationsuft ti sprutboxar Oika upphettningsförfaranden inom verkstadsindustrin Emissionsdestruktion Avbränning av materiahanteringsutrustning Energianvändning Motiv för gas i måerier EKONOMI Investeringskostnad Drift- och underhåskostnader DISKUSSION REFERENSER Sid 2 2 2 3 3 4 5 5 6 8 9 9 9 O 11 12 12 12 13 13 14 15 15 15 17 18 Biaga Biaga 2 Leverantörer av måningsanäggningar och ugnar som kan erbjuda gasbaserad teknik Referensistor frän everantörer Fioamn : 9212m033.w51
SYDKRAFf KONSULT (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt 1993-12-01 EG-9212m033 1 INLEDNING Energianvändningen i måerier är stor och framförat är det stora mängder värme som behövs. I första hand är det uppvärmning av ugnar, vätskebad och ventiationsuft ti sprutboxar som är energikrävande. Avsikten med detta arbete har varit att utreda vika gasbaserade tekniker som är användbara i ett måeri samt deras tekniska och ekonomiska konkurrenskraft gentemot andra tekniker. I rapporten beskrivs även vika produkter och everantörer - det fmns på marknaden samt vika erfarenheter som erhåits från gasbaserad teknik i industriea måerier. När det gäer att beskriva verksamheten inom en viss bransch brukar normat sett aktue branschorganisation kunna vara ti god hjäp, bäde med teknisk information och diverse statistiska uppgifter. Eftersom måerier ofta utgör en de av någon annan verksamhet, t ex en mekanisk verkstad eer en möbetiverkare fmns ingen enhetig branschorganisation för måerier. I stäet fmns ett anta speciaiserade branschorganisationer och forskningsorgan såsom Institutet för Verkstadsteknisk Forskning (IVF), Svenska Träskyddsinstitutet, Svenska Träskivor, Svenska Färgfabrikanters Förening (SVEFF) och Institutet för Träteknisk Forskning (TRÄTEK). Denna mång~ fad av organisationer gör att statistiska uppgifter om t ex måeriers storek, energianvändning och okaisering bir mycket svårtigängig. Av b a denna anedning har det inte gätt att uppskatta viken gaspotentia som finns inom måeribranschen. Vid diskussioner med everantörer respektive användare av måningsutrustning är det inte ovanigt att oika för- eer nackdear utpekas som de mest betydesefua när man jämför t ex gas- och ebaserad teknik. Därför har utredningen agts upp på så sätt att tekniken och probematiken beyses des från everantörernas sida des från användamas sida. Tyvärr innebär detta att vissa uppgifter som erhåits från både everantörer och användare upprepas i texten. Vi anser emeertid att denna nackde mer än vä uppvägs av fördeama med den deade uppäggningen. Arbetet har utförts av Thomas Ehrstedt och Charotte Rehn, Sydkraft Konsut AB, på uppdrag av Terminagas AB samt fmansierats av Sydkraft AB. FinamD : 9212m033.w51
SYDKRAFf KONSULT 2 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt 1993-12-01 EG-9212m033 2 TEKNIK 2.1 Systembeskrivning Energianvändningen svarar för ca 10 % av den totaa kostnaden för industrie produktmåning. Förbehanding, torkning och uppvärmning av ventiationsuft ti sprutboxarna är normat de största energianvändama. Det senare gäer speciet om ösningsmedesbaserad färg används, eftersom uften då inte går att få tiräckigt fri från ösningsmede för att kunna återföras ti fabriksokaen. Vid puverackering är det idag möjigt att återföra ventiationsuften ti fabriksokaen (1). I föjande kapite kommer vi att studera användningen av gas i anäggningar för måning och ackering varvid några everantörer av utrustning kommer att ge sin syn på gasbaserad teknik. En anäggning för måning eer ackering visas i figur. Anäggningen kan generet sägas bestå av förbehanding torkning måning/ackering avdunstning härdning kyning -Kyzon D D,,, Materiahantering 2.1.1 Förbehanding Figur Anäggning för ackering Förbehandingen är ti för att rengöra, avfetta och iband korrosionsskydda godset så att en bra grund för måning/ackering erhås. Exempe på förbehandingsprocesser är avfettning, sköjning, aktivering, fosfatering, och passivisering. Badtemperaturer på upp ti 70 C förekommer viket kräver någon form av uppvärmning. Finamo : 9212m033.wSI
SYDKRAFT KONSULT 3 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt 1993-12-01 EG-9212m033 2.1.2 Lackering 2.1.3 Torkning och härdning Det finns fyra oika typer av acker Lösningsmedesrika acker, som innehåer mer än 50 voymprocent ösningsmede Lösningsmedesfattiga acker, som innehåer mindre än 50 voymprocent ösningsmede Vattenburna acker, där vatten utgör huvuddeen av förtunningsmedet Puveracker, där acken sprutas på i form av ett torrt puver Lösningsmedesrika acker är fortfarande de vanigaste förekommande ackerna även om en kraftig minskning har skett under 80-taet. För de tre förstnämnda ackerna krävs en hög uftomsättning i sprutboxen p g a att häsofariga bindemede och pigment frigörs i sam band med ackeringen. Vid användning av puverack kan stora energibesparingar göras genom att återföra uften från sprutboxarna ti fabriksokaen, efter att puverpartikarna avskits. Oika acker stäer oika krav på uftomsättningen i ugnen. Störst uftomsättning kräver ösningsmedesbaserade acker p g a den exposionsrisk som föreigger om ösningsmedeshaten bir för hög. Eftersom det inte finns något ösningsmede i puverack kan uftomsättningen i ugnen dimensioneras utifrån andra kriterier än exposionsrisk. För vattenburna acker innebär avgången av vatten risk för korrosion i ugnen. Då en viss ufthastighet krävs för att skapa en stabi uftström i ugnen används dock som rege större uftomsättning än vad som krävs för att motverka korrosion. Puverack härdar vid högre temperatur än våtacker, normat omkring 200 oc. Utveckingen av puverackerna har dock medfört att det idag fmns acker som härdar vid temperaturer mean 130 C och 180 C. Detta ska jämföras med våtack som härdar vid 00 C. Den höga härdtemperaturen för puveracker medför att dessa inte kan användas för behanding av träprodukter. Torkning och härdning kan ske genom konvektion eer stråning där det förstnämnda sättet är det vanigaste. Energi åtgår för uppvärmning av gods, materiahanteringsutrustning såsom krokar och stäningar, ventiationsuft samt värme för att kompensera transmissionsföruster vid ugnens in- och utgång. En förde med torkning genom stråning är att ytterst ite energi åtgår för att värma upp gods och uft. Det är möjigt att använda gas både för konvektiv torkning och för torkning genom stråning, viket kommer att behandas närmare i föjande avsnitt. Finamn: 9212m.033.w51
SYDKRAFT KONSULT 4 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt 1993-12-01 EG-9212m033 2.2 Utfonnning av ugnar Ugnar kan vara utformade på oika sätt. De två vanigaste är kammarugnar och tunneugnar eer genomgångsugnar. Kammarugnar består av ett sutet utrymme med dörr för in- och utastning. En genomgångsugn har öppna in- och utgångar för att möjiggöra kontinuerig transport av gods. Detta eder ti att varm uft kan äcka ut ti omgivningen. Normat sett råder undertryck i ugnen, viket minskar utströmningen av varmuft från ugnens öppningar. Huvuddeen av den energi som åtgår i ugnen, utom den för uppvärmning av ersättningsuft, sprids tiokaen och bidrar ti okauppvärmningen under edningssäsongen. Det finns en rad oika utformningar av genomgångsugnar b a puckeugn, vändugn och het rak ugn, se figur 2. De två förstnämnda ger möjigheter ti minskad energianvändning jämfört med den sistnämnda. Tunneugn Vändugn Figur 2 Oika utformningar av genomgångsugnar Genom att puckeugnen har de båda öppningarna ägre än den varma zonen, utnyttjar man den varma uftens egenskaper att sträva uppåt ti att minimera värmeförusten genom öppningarna. En puckeugn innebär dock ägre kapacitet eftersom conveyems stigning i början och sutet av ugnen medför att avståndet mean upphängningskrokarna måste ökas. Vändugnar är ännu bättre än puckeugnar ur energisparsynpunkt Eftersom ugnen har en öppning istäet för två haveras förustema genom öppningen. Dessutom bir förustema ti omgivningen mindre eftersom vändugnen är mer Finamn : 9212m033.w51
SYDKRAFf KONSULT 5 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt 1993-12-01 EG-9212m033 kompakt, viket innebär mindre värmeöverföringsyta mot okaen. Ett annat sätt att minska värmeäckaget från ugnens öppningar är genom att dea in ugnen i zoner. I zonerna närmast öppningarna häs en ägre temperatur än i övriga wner. Zonindeningen gör det också möjigt att styra temperaturfördeningen i ugnen för att fä bästa möjiga kvaitet på acken. 2.3 Jämförese mean oika ugnstyper 2.3.1 Konvektionsugnar Vi har kontaktat 19 everantörer av måningsanäggningar och ugnar. Av dessa evererar 12 stycken utrustning för gasformigt bränse, se biaga. Hos 4 av everantörerna har vi gjort studiebesök. I samband med beskrivningen av oika ugnar ges exempe på företag som använder gasbaserad teknik. Ytterigare exempe äterfinns i biaga 2. Energianvändningen i en konvektionsugn beror av mänga faktorer, viket gör det svårt att generet faststäa energianvändningen hos en ugn. Den totaa energianvändningen för en ugn kan fördea sig enigt föjande: Ventiation, drygt 40% ofta mer Godsuppvärmning, drygt 20 % Transmission knappt 20 % Öppningsföruster, knappt 20% Det som bestämmer ugnens maximaa effektbehov under drift är det maximaa godsfödet, härdtemperaturen och. uftomsättningen i anäggningen. Om man vi beräkna energianvändningen per är utgår man frän det genomsnittiga effektbehovet och den drifttid som anäggningen är igång. De konvektionsugnar som förekommer är evärmda, direktvärmda med gas eer indirekt värmda med gas eer oja Livsängden och tiföritigheten är ungefär densamma oavsett va av ugn. En stor förde med gasdrivna ugnar är framförat att det är biigt att instaera effekt. Det medför att everantören ofta väjer att överdimensionera ugnen eftersom det ängre fram ger möjighet att öka produktionskapaciteten, om så är önskvärt. En gas- eer ojevärmd ugn kräver något större utrymme än motsvarande eugn på grund av att brännarhusen tar något större pats. Dessa paceras dock i de festa fa ovanpå ugnen. Processtekniskt är det fut möjigt att konvertera en gasvärmd ugn ti e, men att konvertera frän e ti gas är betydigt mer kompicerat, och en omfattande om-byggnad krävs. Vid puverackering är det speciet viktigt att häa jämn temperatur i ugnen eftersom puveracker är känsigare än vätacker. Puvret får varken under- eer överhärda. Det är inget probem att häa jämn temperatur med e eer moduerande gasbrännare, däremot kan det vara svärare med brännare av on/off-typ. Pinamn : 9212m033.w51
SYDKRAFf KONSULT 6 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt 1993-12-01 EG-9212m033 Eugnar Edrivna ugnar är de som säjs mest i Sverige enigt de everantörer vi varit i kontakt med. Ugnen kräver en uppvärmningstid på ca en havtimme. Med automatstart är dock ugnen tigängig vid arbetsdagens början. Verkningsgraden (energimängden i tifört bränse i förhäande ti den värmemängd som tiförs ugnen) för en konvektiv eugn är ungefär 90 %. Indirekt värmda gasugnar En indirekt värmd ugn ger samma kvaitet på den behandade ytan som en eugn. Den kan dock ha en något sämre verkningsgrad än eugnen. Verkningsgraden för en indirekt värmd gasugn igger mean 80 % och 90 % beroende på ugnens temperatur. 2.3.2 Stråningsugnar Effekten per brännare igger på upp ti 65 kw. Brännare med effekter upp ti 400 kw, ämpiga för mycket stora anäggningar, häer dock på att utveckas. Exempe på ett företag som använder indirekt värmd gasugn: - Wayne Europe i Mamö, everantör Mickaesen AB Direktvärmda gasugnar Vid direktvärmning sker förbränningen i uftkanaerna och torkningen sker med de heta rökgaserna som bidas. Verkningsgraden är 6-7 % högre för en direktvärmd ugn jämfört med indirekt värmd ugn eer eugn. Vädringsförusterna är i stort sett desamma för en direktvärmd gasugn som för en indirekt värmd gasugn eer eugn. Vid härdning av puverack bidas spatprodukter, vika måste vädras ut oavsett om processen är direkt eer indirekt. Det är en förde att använda direktvärmning vid ösningsmedesbaserad ack eftersom ösningsmedesångorna förbränns i ugnen. Det förekommer både åg- och högtemperaturbrännare. Rökgaserna (50 C - 0 C) från ågtemperaturbrännarna eds direkt in i ugnen. Om en högtemperaturbrännare används bandas rökgaserna (1100 C - 1200 C) med tiuft för att nä rätt temperatur innan de når ugnen. Industrie Ugnsteknik AB menar att man på det senare sättet erhåer ett torrare torkningsmedium och att korrosionsskador undviks på gods och i ugnen. Exempe på företag som använder direktvärmd gasugn: - Mijöack i Fakenberg, everantör SCS Måningssystem AB - Nitator i Oskarström, everantör SCS Måningssystem AB Att använda stråningsvärme (!R-stråning) för torkning är speciet ämpigt när torken utnytgas ite eer när gods med grova dimensioner torkas. Med stråningsvärme erhås fu effekt på några sekonder, viket kan jämföras med tradi- Finamn : 9212m033.w51
SYDKRAFf KONSULT 7 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt 1993-12-01 EG-9212m033 tione konvektionsvärme som kräver ca en havtimmes uppvärmning. Detta medför att en ugn med stråningsvärme kan startas när behov ftnns och behöver inte håas igång kontinuerigt som en konvektionsugn. Tids- och energiåtgång vid torkning av måat gods kan minskas avsevärt om stråningsvärme används istäet för kon vektionsvärme. Detta beror på att stråningsvärme torkar färgskiktet effektivt utan att godset behöver värmas, ti skinad mot konvektiv torkning där stor de av tiförd energi åtgår för uppvärmning av gods. Dock kan skuggade partier på gods kan inte torkas med stråning. Därför brukar IR kombineras med konvektiv torkning. Stråningen kan vara kort, mean- eer ångvågig. Ju kortare vägängd desto ängre tränger stråningen in i färgskiktet, se ftgur 3. Fördeen med kortvågig stråning är att inget tätande ytskikt i färgen bidas eftersom stråningen tränger genom färgskiktet och värmer påten som i sin tur eder värme ti färgskiktet. Torkningen sker därmed inifrän och ut. Om ett tätande ytskikt bidas hindrar det ösningsmede frän att avgå, viket kan ge upphov ti bubbor i acken. Nackdeen med kortvågig stråning är att energi åtgår för att värma godset. För mean- och ängvågig stråning föreigger viss risk för att tätande ytskikt bidas. Detta kan dock förhindras genom ångsammare uppvärmning. Eftersom meanoch ängvågig stråning stämmer bättre överens med färgens absorptionsspektrum tas en stor de av värmeenergin upp av färgskiktet och energi åtgår inte i onödan ti att värma godset. Vaet av stråning beror såedes på viken parameter som är viktigast att minimera, torktiden eer energiåtgången. Jämföresevis kan det sägas att konvektionstorkning är både mer tids- och energikrävande än torkning med stråning. I det förra faet sker värmeöverföring ti materiaet enbart genom edning, viket medför att det ättare bidas ett tätande ytskikt och därmed krävs en avsevärt ångsammare uppvärmning. För att acken ska härda vid konvektionstorkning krävs uppvärmning av både färgskikt och hea godsmängden. Mean- och Angvågig Kortvågig Konvakton stråning stråning Färgskikt Stipit Figur 3 Iustration av hur värme tränger ner i färgskiktet vid värmeöverföring via konvektion och stråning. Finamn : 9212m033.w51
SYDKRAFf KONSULT 8 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt 1993-12-01 EG-9212m033 Termoreaktorn Den s k Termoreaktorn är en typ av gas-ir med kataytisk förbränning av sekundäruften, viket reducerar haten av ösningsmede med 50-80 % enigt Linde Metateknik AB. Ca 40 % av Termoreaktorns effekt emitteras i form av stråningsenergi och 50 % i form av konvektionsenergi viket medför att även skuggade partier på godset torkas. Termoreaktorn tar mycket iten pats och verkningsgraden uppges vara högre än för konventionea torkmetoder. Kvaiteten av behandade produkter bir mycket hög speciet vid tjocka färgskikt eftersom stråningen tränger in i hea skiktet. Investeringskostnaden för Termoreaktorn är dock betydigt högre än för konventione!r-utrustning. Exempe på företag som använder Termoreaktnm: - ABB Traction i Hesingborg, everantör Linde Metateknik AB - Åkermans i Esöv, everantör Linde Metateknik AB IR kombinerat med konvektionsugn Två everantörer, Industrie Ugnsteknik AB och Triab Tri Innovations AB, kombinerar e-ir med en efterföjande konvektionsugn för e eer gas. Ugnarna är indeade i zoner med IR-deen först. Tiden för torkning kan påverkas genom att ändra proportionerna mean IR- och konvektionsdeen. Anedningen ti att endaste-ir används är att man ansett att denna ger bättre kvaitet än gas-ir. Triab Tri Innovations AB panerar dock att provagas-ir eftersom man anser att bättre gas-ir-utrustning nu fmns på marknaden. Exempe på företag som använder IR kombinerat med konvektionsugn: - Hannes i Fakenberg, everantör Triab Tri Innovations AB - Press & Påt i Ronneby, everantör Industrie Ugnsteknik AB 2.4 Framtiden för gas i måerier Från 1995 är avfettning med trikoretyen (TRI) inte tiåten ängre. Aternativen ti TRI-avfettning är vattenbaserad sprutavfettning och zinkfosfatering. TRIprocessen innehåer mycket ösningsmede som avdunstar snabbt. Med det aternativ som erbjuds erhås en böt produkt som måste torkas innan ackering kan ske. Här är gas ett tänkbart aternativ, både för värmning av bad och för torkning viket kan öppna nya marknader för gasbaserad teknik. Triab Tri Innovations AB pekar på att biindustrin har investerat kart. I USA är det investeringar inom amän ytbehanding såsom vitvaror och inredningar som kan öka försäjningen av gasbaserad teknik. Utveckingen går mot att man bockar förbehandad påt i framtiden. Om påten bockas efter ackering kan måningen ske effektivare eftersom den sker på en pan yta. Dessutom erhås en bättre kvaitet då även kantema måas. Idag fmns sju anäggningar i värden för bockning av måad påt. Det är främst vitvaruindustrin som visat intresse för tekniken. I Europa fmns en anäggning som ägs av vitvarukoncemen Miee. Finamn : 9212m033.w51
SYDKRAFT KONSULT 9 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt 1993-12-01 EG-9212m033 3 ERFARENHETER FRAN INDUSTRIN 3.1 Användbar gasbaserad teknik Genom att b a besöka ett anta måerier har vi försökt beysa hur gasbaserad teknik används eer kan användas inom industrin. Avsikten med industrikontakterna har också varit att ge en ökad förståese för praktiska och ekonomiska möjigheter eer probem med gasbaserad teknik. Föjande företag besöktes: 3.1.1 Uppvärmning av ugnar Heurins, Varberg (e go ackerare, meta) Hanes, Fakenberg (påttunnor m m) VME, Braås (astvagnar) Nitator, Oskarström (bidear) Lammhuts möber, Lammhut (möber) Fransson i Lammhut, Lammhut (möber) Dessutom har vi tagit de av erfarenheterna från en studieresa ti ett anta franska måerier 1989 i Swedegas' regi (2). Föjande användningsområden för gas i måerier har kunnat identifieras: - Uppvärmning av ugnar - ffi-sträare före eer i ugnar - Vätskevärmning - Uppvärmning av ventiationsuft för sprutboxar - Oika upphettningsförfaranden. inom verkstadsindustrin - Avbränning av materiahanteringsutrustning - Emissionsdestruktion I det föjande behandas respektive användningsområde utifrån erfarenheterna från ovan nämnda besök. En gasedad ugn kan antingen värmas genom direktedning eer indirekt såsom beskrivits i kapite 2.3. Den vanigaste och mest ekonomiska metoden är direktedning eftersom den tivaratar en större de av rökgasernas värmeinnehå än vid indirekt uppvärmning. Temperaturen i en torkugn kan variera kraftigt beroende på viken typ av färg som ska torkas. I denna studie har ugnar med temperaturer mean 80 oc och 230 C påträffats. Torktiden varierar vanigtvis mean 15 minuter och en timme. En normastor direktedad kontinuerig torkugn i t ex en mekanisk verkstad kan ha en instaerad effekt på 300-600 kw och förbruka 8000-10000 nm 3 gas per år. Någon större skinad på gasförbrukningen mean torkning av vatten- eer ösningsmedesbaserad färg föreigger inte. Generet sett kräver puverack högre ugnstemperatur än de våta ackerna, viket kan betyda högre gasförbrukning för puverackema. Finamn : 9212m033.w51
SYDKRAFr KONSULT 10 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt 1993-12-01 EG-9212m033 Fördearna med gasedning jämfört med e och oja enigt några ugnseverantörer har behandats tidigare. Uppgifter som t ex bättre verkningsgrad och ägre energianvändning med gasdrift är mycket svåra att bekräfta genom studier av nya instaationer. Detta beror på att de utbytta anäggningarna atid är gama viket i sig betyder sämre prestanda. En nackde med direktedade gasugnar är de extra säkerhetsrutiner som krävs vid uppstart, viket innebär att ugnen i vissa fa måste vädras minst fem gånger före start (ugnsvoymen omsättes minst fem gånger). Att torkgods triar av från conveyem i en kontinuerig tork är inte het ovanigt Värmen måste då stängas av för åtgärd och den extra havtimmen som krävs för ventiation kostar pengar i form av produktionsbortfa. Skinaden mean att torka måat trä- och metamateria är i första hand temperaturen. Trämateria torkas i amänhet vid ägre temperaturer, 80 C-00 C, i indirekt värmda ugnar. 3.1.2 IR-stråare före eer i ugnen IR-stråare kan både användas som förvärmare före en kontinuerig ugn och som värmekäa i ugnen. I det förstnämnda faet förvärms godset för an undvika s k kokning, dvs båsbidning i acken p g a den snabba uppvärmning som sker när godset kommer in i ugnen. Ett sådant arrangemang förbereddes vid Heurins 1990 (3), men p g a produktionsstörningar genomfördes det adrig (störningarna hade inget med!r-instaationen att göra). Probemen med båsbidning östes istäet genom ändringar i färgsammansättningen. Då IR -stråare används i ugnen erhås en betydigt kortare torktid och därmed ägre gasförbrukning än vid konvektiv torkning. En jämförese mean IR och konventioneufttorkning för en kontinuerig färgtork gav föjande resutat (4): IR Konvektiv Torktid 21 min Besparing 62 % Bränseförbrukning 2845 kj/kg Besparing 32 % nstaations-~.;:;-;,;i~ 14 9 m 2 ~a ~~~ ~r~... ~-~~--------_j Besparing 52 % Figur 4 Jämförese mean IR- och konvektiv torkning Finamn : 9212m033.w51
SYDKRAFf KONSUL T 11 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt 1993-12-01 EG-9212rn033 3.1.3 Vätskevärmning Ett användningsområde där!r-tekniken är mycket användbar är vid bättringsmåning, dvs då skadade ytor måats om. Med IR behöver endast de ommåade ytorna värmas viket sparar både arbete och energi. Vi har inte kommit i kontakt med någon konventione gas-ir-tork i Sverige, men några användare av den s k temareaktorn (se kapite 2.3.2) finns det. Måning av metaföremå föregås mestades av behanding i oika bad såsom avfettning, fosfatering och sköjning. Temperaturen i dessa bad brukar igga mean 50 C och 70 C och storeken på baden kan variera från några hundra iter ti O m 3 eer mer. Uppvärmning och varmhåning av baden kan ske på oika sätt. Det vanigaste sittet är värmeväxing antingen i en extern värmeväxare eer genom singor pacerade i badets botten. I båda faen används heteer varmvatten som värmande medium. Nackdeen med detta förfaringssätt är att verkningsgraden inte bir särskit hög, beroende des på verkningsgradsföruster i parrna och värmeväxare, des på värmeföruster då het- eer varmvattnet skaedas från panna ti bad. I detta sammanhang utgör de gasedade vätskevärmare ett möjigt aternativ. Dessa kan vara direkt- eer indirekt verkande. I det förra faet eds förbränningsgaserna direkt ut i badet i form av små gasbubbor och avger där värme. Denna metod ger mycket hög verkningsgrad vid ägre temperaturer än 50 C men är inte ämpig om förbränningsprodukterna påverkar badets sammansättning negativt eer om badets temperatur överstiger 60 C-70 C (då gasbubborna bidrar ti atför hög avdunstning). Det förekornmer inga direktverkande vätskevärmare i svenska måerier men frän det tidigare omnämnda studiebesöket i Frankrike (2) rapporteras om probemfri drift av direktverkande vätskevärmare både i avfettnings-, akaifosfaterings- och zinkfosfateringsbad. I de indirekt verkande vätskevärmarna får rökgaserna från en brännare passera igenom en singa i badets botten. Denna typ av gasedade vätskevärmare finns instaerade i ett ferta svenska ytbehandingsinjer (se Gotec:s referens-ista Biaga 2). Värmarna, som inte riskerar att påverka badets sammansättning är biigare än de direktverkande men har ä andra sidan sämre verkningsgrad än dessa. Referens (5) uppger att ett stort anta fa finns beskrivna i itteraturen där energibesparingar på 50 % uppnätts genom att ersätta ängvärmning med gasedade indirekta vätskevärmare. Förutsättningarna för detta är dock att hea ängsystemet tas ur drift och att het decentraiserad värmning införs. Författaren menar att i de festa i praktiken förekommande fa, dvs då endast vätskevärmningssystemet ersätts, kan endast besparingar på några få procent uppnäs med indirekt verkande vätskevärmare. Det är såedes tveksamt om instaation av denna typ av vätskevärmare kan vara önsamt annat än vid nyinvesteringar. Ett omfattande utveckingsarbete med indirekta gasedade vätskevärmare bedrivs dock vid Drifttekniska institutionen L TH i Mamö, varför denna teknik kan tänkas förbättras i framtiden. Finamn : 9212m033.w51
SYDKRAFr KONSULT 12 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt 1993-12-01 EG-9212m033 Utöver den typ av bad som nämnts ovan förekommer det bad för rening av materiahanteringsutrustning. Baden innehåer ut vid 90-00 C i vika den förorenade utrustningen får vistas tis a gamma färg och rost östs upp. Vid exempevis Heurins värms ett sådant bad med 23 st eektriska doppvärmare a 2,5 kw dygnet runt. Även här skue en gasedad vätskevärmare vara ett aternativ. 3.1.4 Uppvärmning av ventiationsuft ti sprutboxar Ventiationsuftfödet genom en sprutbox är stort och det åtgår mycket energi för uppvärmning. Ti detta kan gas användas på oika sätt varav direktuppvärmning med kanabrännare monterade direkt i tiuftaggregatet är det mest effektiva. Tyvärr är detta inte möjigt i Sverige idag p g a Svensk Byggnorms bestämmeser om högsta tiåtna C0 2 -hat i tiuften. Denna metod är dock vanig i utandet. Aternativen är indirekt gasvärmda uftvärmare eer uftvärmare med hetvatten från gasedade pannor. 3.1.5 Oika upphettningsförfaranden inom verkstadsindustrin 3.1.6 Emissionsdestruktion Den tiverkande verkstadsindustrin måar ofta sjäva sina produkter. Förutom de mer konventionea gasanvändningsområdena förekommer det troigtvis en mängd speciafa där gas är användbart. Två sådana fa påträffades på Hanens. I det ena faet ska rester av oja på påtar som ska användas för tiverkning av tunnor förångas. Eftersom tunnorna ska måas är det viktigt att a oja avägsnas, viket görs genom att påtarna får passera under en ramp med gasågor, varvid ojan förångas. Detta är dock energikrävande då mycket värme åtgår ti att värma upp sjäva påten. Ett tänkbart aternativ är att ersätta gasågorna med en gasedad IR-stråare där stråningsvågängden är så avpassad att en högre verkningsgrad än idag erhås. I det andra faet torkas en i efterhand måad svetsfog med en specie tiverkad hetuftramp och även här skue en gasedad IR-stråare utgöra ett aternativ. Måerier säpper årigen ut stora mängder ösningsmede ti atmosfären. De ständigt ökande mijökraven gör att industrin tvingas minska sina utsäpp. Detta sker oftast genom övergång ti vattenbaserad färg eer puverack eer genom att använda ack med ägre ösningsmedeshat I de fa då detta inte är möjigt eer tiräckigt får någon form av rening tiämpas, t ex förbränning av ösningsmeden. Det finns ett anta typer av destruktionsanäggningar på marknaden av vika fera kan drivas med gas. Fera måerier i Sverige har också instaerat reningsanäggningar, men få av dessa är gasdrivna. Finamn : 9212m033.w51
SYDKRAFf KONSULT 13 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt 1993-12-01 EG-9212m033 3.1.7 Avbränning av materiahanteringsutrustning 3.2 Energianvändning Vid puverackering hängs godset upp i stäningar för transport genom sprutbox och härdugn. För att sprutprocessen ska fungera krävs det att stäningarna är fria från gamma färg. Detta kan åstadkommas genom rening i utbad såsom beskrivits tidigare, men även genom att färgen bränns av i en ugn. En sådan gasedad ugn finns t ex hos Nitator i Oskarström, där förbränningen sker i två steg. I det första steget bränns stäningarna av och i det andra steget, som är en efterbrännkammare, sker den sutiga destruktionen. Det är mycket svårt att göra en uppskattning av viken gaspotentia det igger i måeribranschen som hehet. beroende på att måerierna ofta förekommer som en de i en produktionskedja t ex inom bi- eer möbetiverkningen. Uppgifter om energianvändningen specifikt i måeriet förekommer säan hos företagen och det fmns inte heer någon enhetig branschorganisation för måerier vars statistik skue kunna vara ti hjäp. För att i görigaste mån kargöra gaspotentiaen för ett specifikt måeri redovisas här de uppgifter om energianvändning som vi erhåit vid de gjorda industribesöken. Tork-/härdugn En kontinuerig torkugn med en instaerad effekt på 300-600 kw förbrukar ca 10 000 Nm 3 naturgas per år vid drift under dagtid, viket motsvarar ca 100 MWh/år. I ett måeri i ansutning ti en normastor industri, t ex en mekanisk verkstad eer möbetiverkare kan det fmnas en eer två sådana ugnar. Vi har försökt få fram ett mer generet samband mean instaerad effekt och bränseförbrukning, men de tifrågade ugnseverantörerna anser sig inte kunna ämna den typen av information. Ytbehandingsbad En ytbehandingsinje som innehåer 2-4 st tempererade bad (50-70 C) i. 8 m 3 förbrukar ca 1000-2000 Nm 3 naturgas per år, viket motsvarar ungefär 10-20 MWh/år. Gasanvändning för he industri med måeri I tabe redovisas gasanvändningen för tre stycken företag med måeri. Siffrorna avser tota användning, dvs även för okauppvärmning (uppgifter om användning enbart i måeriet finns ej hos företagen). FinamD : 9212m033.w51
SYDKRAFf KONSULT 14 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt 1993-12-01 EG-9212m033 Tabe Tota gasanvändning för industri med måeri Anstäda Industrityp MWh/år totat Kommentar totat 40 Legoackerare 1500 Metadear. Stor egoackerare i Sverige 100 M ek. verkstad 2200 20 anstäda i måeriet 150 Mek verkstad 8000 Stor ande av verksamheten är måeri 3.3 Motiv for gas i måerier B and de besökta industrierna är det tre stycken som har gas idag, nämigen Heurins, Nitator och Hanens. Dessa tifrågades varför man gått över ti gas varvid föjande svar erhös: När måeriet byggdes (1989) vades gas då detta var det mest ekonomiska aternativet. Samtidigt konverterades hea verkstaden ti gas. - Förbättrad inre och yttre mijö. Mindre sot än vid ojeedning. Sot kan ge försämrad kvaitet på de måade ytorna. Även ekonomiska aspekter. - Bra för mijön. Skickiga och aktiva gasförsäjare. Dock utovades inga ekonomiska fördear jämfört med oja. Ett motiv som atid är gitigt vid övergäng frän e ti gas är möjigheten ti minskade kostnader för toppeffekt eftersom gaspriset är mindre beroende av effektuttaget än epriset. Finamn : 9212m033.w51
SYDKRAFf KONSULT 15 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt 1993-12-01 EG-9212m033 4 EKONOMI 4.1 Investeringskostnad Under denna rubrik görs en jämförese mean fasta och röriga kostnader för erespektive gasanäggningar, speciet ugnar. För att det ska vara ekonomiskt motiverat att konvertera en anäggning ti gasbaserad teknik krävs att föjande förutsättningar är uppfyda: Det måste finnas ett behov av att byta ut gamma utrustning mot ny Större deen av fabriken måste konverteras ti gasdrift om inte gas redan fmns indraget ti fabriken Om kriterierna ovan är uppfyda fmns förutsättningar för gasanvändning vid måning och ackering. Investeringskostnaden för en indirekt värmd gasanäggning är 10-15 o/o högre än för motsvarande eanäggning. Det är främst komponenter som gasbrännare, gasparrna och värmekanaer som utgör de mest fördyrande posterna. För en direktvärmd anäggning bir investeringskostnaden i stort sett densamma som för en eanäggning. I ovanstående jämförese har inte hänsyn tagits ti investeringskostnaden för gasotank, edningar etc. För Termoreaktorn igger investeringskostnaden ca 50 o/o över kostnaden för konventione torkningsteknik enigt Linde Metateknik AB. Termoreaktorn är en kataytisk gas-ir som finns beskriven i 2.3.2. Om gas inte fmns framdraget ti industrin tikommer kostnaden för detta, viket för naturgas och nätgaso består i en ansutningsavgift. För icke nätbunden gaso betyder det en investeringskostnad för gasoinstaationen. 4.2 Drift- och underhåskostnader Driftkostnaderna är beroende på de aktuea marknadspriserna på gas, oja och e. Dessa kan variera ganska kraftigt med tiden viket gör en jämförese osäker. Fördeen med det ena eer andra energisaget i en specifik appikation är också beroende av appikationens storek. Detta kommer sig av att priset på de oika energisagen i oika grad är beroende a v effekt- och energiuttag. Uppskattningsvis kan dock sägas att med de priser och skatter som gäde i januari 1993 var priset på e 2-3 gånger högre än priset på gaso och naturgas. Detta betyder naturigtvis ägre driftkostnader för gasbaserad utrustning än ebaserad d o. Finamn : 9212m033.wS
SYDKRAFI' KONSULT 16 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt 1993-12-01 EG-9212m033 Driftkostnaden för en Termoreaktor är enigt Linde Metateknik AB upp ti 70 o/o ägre än för konventione torkning i konvektiv ugn. Det beror som tidigare nämnts på att energiåtgången bir ägre p g a att hea godsmängden inte behöver värmas. Den ägre driftkostnaden gäer dock för de tiämpningar som är ämpiga för torkning med stråning. Underhåskostnaden för gas bedöms vara något högre än för e eftersom en anäggning som använder gas kräver mer översyn än motsvarande anäggning för e. Underhåskostnaden för oja är svårare att bedöma eftersom everantörer av utrustning säan instaerar ojeedade anäggningar idag. Ingen av de industrier vi besökte hade någon uppfattning om underhåskostnaden för ojeedade anäggningar. Finamn : 9212m033.w51
SYDKRAFf KONSULT 17 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt 1993-12-01 EG-9212m033 5 DISKUSSION Måerier är stora energianvändare och de processer som använder mest energi är ugnar, uppvärmning av ventiationsuft och vätskevärmning. Om gas redan fmns instaerad kan det vara önsamt att instaera gasbaserad teknik, om befmtig utrustning är uttjänt Förtjänsterna med gasbaserad utrustning kan i sig inte motivera att icke avskriven utrustning byts ut. Om gas inte finns instaerad krävs det dessutom att en stor de av industrin går över ti gas för att investeringen ska kunna bi önsam. Gasen konkurrerar både med e och oja i ett måeri. Oja används i första hand för edning i en centra panna för okauppvärnming och andra uppvärmningsändamå, men används även i indirekt edade ugnar. E för uppvärmning används företrädesvis i ugnar. Det är inga större skinader i investerings- och underhäskostnader mean gas- och eanäggningar (ugnar). De senare har dock högre driftkostnader på grund av högre energipris. Band de användningsomräden för gas i måerier som diskuterats är det några som är speciet intressanta. Detta gäer t ex gasedade IR-sträare som kan användas i ugnen, enskit eer tisammans med konvektionstorkning, eer utanför ugnen i oika appikationer. Ett annat intressant användningsområde är de direktvärmande vätskevärmarna som kan ha en mycket hög verkningsgrad. Dessa kan användas både i oika behandingsbad och reningsbad. Det fmns dessutom säkerigen ett anta mindre användningsomräden som är produktspecifika där t ex IR kan användas. Finamn : 9212m033.w51
SYDKRAFT KONSULT 18 (18) EVG - Charotte Rehn, Thomas Ehrstedt 1993-12-01 EG-9212m033 6 REFERENSER () B Kinton - Kåmark, L Österberg, Institutet för verkstadsteknisk forskning, Göteborg; Energibesparing i ackeringsverkstäder, STU-rapport 81-5385, 1984 (2) L Nisson, Sydgas; Studieresa ti Frankrike beträffande naturgas för ytbehandingsutrustuing, 17-18 maj 1989 (3) I Gunnarsson, Energi-Anays AB; Lacktorkning med kataytisk gas-ir hos AB Heurins i Varberg, 1992-01-15 (4) M Johansson, Å Jansson DTI LNTH/Mamö;!R-värmning med gasstråningsbrännare i oika typer av värmnings- och torkprocesser, SwedeGas 1988 (5) R Christensen, ÅF-Energikonsut Syd AB; Anays och försag ti handingsprogram för programområdet industrie vätskevärmning med gas, sacrapport O 17, december 1991 Finamn: 9212m033.w51
BU.AGA LEVERANTÖRER AV MALNINGSANLÄGGNINGAR OCH UGNAR SOM KAN ERBJUDA GASBASERAD TEKNIK. _--.i Triabffri Innovations AB Lars Karsson, tfn 031-27 21 30 Aegårdsgatan 3 431 50 MÖLNDAL SCS Måningssystem AB Jan Örengård o Anders Jansson tfn 036-16 15 50 Hedentorpsvägen 4 555 94 JÖNKÖPING Industrie Ugnsteknik AB Georg Berge, tfn 0301-304 79 Industrivägen 438 03 HÄRRYDA Linde Metateknik AB Per Linde, tfn 042-18 00 90 Rågångsgatan 4 252 27 HELSINGBORG Lytzen-Modow AB Leif Lund, tfn 042-14 84 80 Landskronavägen 16 252 32 HELSINGBORG Gotec AB Lars Lindgren, tfn 031-58 18 40. Backa Bergögata 10 422 46 IDSINGSBACKA Trineo AB Lars Andersson, tfn 0393-127 20 Box 88 561 22 HUSKV ARNA Enterprise AB/Idea-ine AB Ingvar Carsson, tfn 0392-360 38 säggatan 28 565 33 MULLSJÖ Michaesen AB Jimmy Gadby, tfn 040-29 00 10 Kabingatan 13 212 39 MALMÖ Fäkt Industri AB Kenneth Moberg, tfn 0470-870 00 Kvarnvägen 351 87 VÄXJÖ IPP Ingemar Löf, tfn 0370-706 80 Box 173 568 00 SKILLINGARYD Tervento System AB Ernst Johansson, tfn 0914-105 00 Svarvargatan 6 937 32 BURTRÄSK Finamn : 9212m033.w51
BILAGA 2 REFERENSLISTOR FRÅN LEVERANTÖRER På föjande sidor presenteras referensistor som erhåits från ett anta everantörer. På grund av referensistornas skiftande kvaitet går det inte att utäsa viket energisag som används vid aa anäggningar. Det bör påpekas att istorna inte gör anspråk på att vara hetäckande. Finamn : 922m033.w51
REFERENSLISTA FöRETAG Industripuver Uddevaa Termoreguator Motaa stäspeciaisten Hägersten Anderstorp Lackeringsservice Perrna System Musjö Leba Hierstorp Etac Anderstorp Lindab Försöv Dekorationsist Mariestad Eectroux Torsvik Universaantenner Ruda LVI produkter Järpås Sprayway Poen Joco Produkter Norge Nyströms Bor Eektra Enoc Anderstorp Dekorationsist Mariestad Nyströms Bor {tvätt) ses MÅLNINGSSYSTEM 5CS JAN ÖRENGÅRD AB Sintringsanäggning Conveyor puverbox/fiter Puveran med Fe-fosf kompett ine. 2 box E värme Puveran kompett för för smådetajer.2 box E värme Spärrfiter 4 st Puverspr.box Conveyor Conveyor Värmesystem sinterugn E. Puveran. manue för biradioantenner E värme Puverine med Fe-fosf samt primerdopp för radiatorer, PoF conv. PC-styrning. box Gasovärme Puverspr.boxar 2 st Puverbox med sprututr för trådbe. Puverine kompett box. Evärme Puverhärdugn gaso Puverine kompett med citrustvätt för profigods. box E värme Aut. korgtvätt
Pey Industri Tranås Mijöack i Fakenberg Thermopane Hesingborg Runack Munka Ljungby Runack Munka Ljungby Nitator Oskarström Prozink Aneby LMV Das ånged Borga Fästdon Uddevaa BT Hand Truck Mjöby LVI produkter Järpås Hombergs Fabriks A-torp Håes Industri Musjö Främmestads Smide Främmestad Afing Ämhut Puverine med Fe-fosf för inredningsdet i tråd. PC-styrning. 3 boxar Gasovärme Puverine m Fe-fosf kompett an för ego. 2 boxar Naturgas Fe-fosfatering för radiatorer. Puveran m Fe-fosf kompett ink primer. 2 boxar Naturgas Våt.ine med forcert. E värme Kompett ine för puv samt våtack ink EDsamt P o F conv. avsedd för bigods. PC-styrn Zn-fosfatering Naturgas Frånuftsfiter Sprutkabin Puverbox med utr. och fi ter för skruvack. 2 boxar Puveran kompett för hydrau. 2 boxar E värme Pyreysugn c;aso Puverbox med utr. Spärrfi ter Puveran m Fe-fosf komp ine. 2 boxar Gasovärme Puveran med zn-fosf samt primer för stågjutgods ti biind. PC-styrning. 3 boxar. Gasovärme Fe-fosfat samt torkugn. GasovArme
Reiners Industri Jönköping LEBA Hierstorp Berbom & söner Hjo Gavana jönköping Industriackering Vetanda ROL Inredningar Jönköping Puveran KompeLL LOL inredn offentig mijö. 3 boxar. Gasovärme Fiterskåp ( pebax Puverbox, fiter spr. Huv samt fiter ti zinkgryta Profianäggning med P & F conv ugn samt sprutor och återvinning. Fosfatering ugnar gaso samt conveyor Gods 3000 x 2000 x 600
IL:IUI~;;...,I REFERENSLISTA Skandinavien. 1992-0J-17 (J) Processvärme för vatten och uft. Lanemark. Naturgas och gasobrännare. Kund -- Johan Nissons Lådhande,Göteborg Fiskådtvätt Hannes Industrier, Lackhärdnings- Fakenberg ugn Skandinavisk Kassetermina, Skagen Fiskådtvätt Br.Johanssons Puver Lackhärdningsackering, Värnarne ugn Eektra Enoc, Anderstorp Modu service, Karshamn Värme industri, Näden Påtteknik, Ronneby Utrustning. TX40 250kW TX20 5x35kW Luftvärmare TX40 300kW FD5 140kW Ytbehandings- TXJO 200kW anäggning,för- TX20 SOkW behanding och ugn FD 5 OOkW Puverackerings TXJO 200kW anäggning, för- 'FDS 135kW behanding ocn ugn Lackhärdningsugn Förbehanding, Zinkfosfatering Hannes Industrier, Varmuft Fakenberg generator Sean Väst, Varberg skåningsbad Hannes Industrier, Lackhärdnings- Fakenberg ugn Garphyttan Wire, Garphyttan Osby AB Oofström Kippo AB Mamö Ytbehandingsinje. Betningsinje, järn- och zinkfosfatering Lackhärdn ings ugn Ytbehandingsinje, förbehandingsbad och ugnar FDJ OOkW TX40 4x300kW TX30 x200kw FD2 35kW TX40 J45kW TX30 16X65kW Luftvärmare TX40 4x293kW TX30 4x220kW FD5 6x47kW TX30 7x65 kw TX30 185 KW TX20 70 KW FD5M 2xOOKW FD5 100 KW Leverans 1988 1988 1988 1989 1989 1989 1989 1990 1990 1990 1990 1990 1990 1990
Äghags, Skiingaryd GVA Industriservice Göteborg Paco, Vetanda Hannes Industrier Fakenberg Oaka, Lundeskov Danmark AB Joh. Kocks Treeborg Norsk Oje Q-ack Lesjöfors Gava Minerausafabrik, Askim, Norge samha Landskrona Stifab Torneia Oso Vaskeri, Oso Sean Väst Varberg storvask Skien, Norge Puverine Skeefteå Varmvatten för sakteri Varmvatten för betongstation Lackhärdningsugn Uppvärmningsbad Förbehandinginje Varmuftsgenerator Varmuftsgenerator Ytbehandingsinje, förbehandingsbad och ugnar Härdugn för gasusfibrer Ytbehandingsinje, förbehandingsbad och ugnar Ytbehandingsinje, förbehandingsbad och ugnar Luftvärmning för torktumare skåningsbad Luftvärmning för torktumare Lackhärdningsugn FD3 FD10 80 KW 180 KW TX40 2x400KW TX25 105 kw TX20 70 kw FD2 50 kw TX20 75 kw TX40 4x400 kw F02 50 kw moduerande 1990 1990 1990 1990 1990 1990 1990 TX40 220 kw 1991 TXJO 145 kw F015 2 x 250kW F010 2 x 150kW F010 270 kw moduerande TX40 TX20 FOS FD10 F015 TX40 TXJO FOS F010 FD15 220 kw 65 kw 110 kw 220 kw 270 kw 220 kw 145 kw 110 kw 220 kw 270 kw 1990 1991 1991 F010 2x250kW 1991 moduerande TXJO 160 kw 1991 moduerande F010 250 kw 1991 moduerande FD10 4X110 kw 1991 F010 1X175 kw Moduerande
Gava Minerausfabrik, Askim, Norge Härdugn för gasusfibrer FD 15 3x320 kw 1991 Moduerande Gava Minerausfabrik, Trondheim Hamstads Varmförzinkning, Hamstad Gava Minerausfabrik, Askim, Norge Geiranger Vaskeri Norge Härdugn för gasus f i b rer Torkkista Härdugn för gasusfibrer Luftvärmning för torktumare FD15 3x320 kw 1991 Moduerande FD10 220 kw 1992 FD15 5x320 kw 1992 Moduerande FD10 290 kw 1992 Dessutom har Brue Internationa, Hjörring; Scanray Industrifyring, Ärhus; Teijo Tvättmaskiner, Hesingfors, Afa Lava, Lund och Eectroux storkök, Aingsås byggt in TX system i utrustningar som sedan exporterats.
PRODUKTLISTA 1. Lantbruksmaskiner och redskap 2. Vitvaror 3. Kabar 4. Meta m~ber 5. Meta inventarier och tibeh~r ti fabriker 6. Lampor och amphåare 7. Ventier och fittings B. Vattenkran 9. Ångpannor, vattenv~rmare, br~nnare, v~rmeeement 10. ADB - terminaer, TV, radio 11. Cykar, motorcykar 12. Eektriska motorer, vattenpumpar 13. F~ktar och uftkonditionerare 14. Tr~dgårdsm~ber 15. Gasfaskor, t~ndare 16. Varuvagnar, traiers, tibeh~r 17. Verktyg 18. D~rrar, f~nster och fasader stå/auminium 19. Foto apparater, repro utrustning 20. Lego ackering 21. Kontro paneer, eektriska dear 22. Skytar, utst~ningspaneer 23. Fyg, vapen. Diverse 25. H~gtrycksrensera 26. Dear ti biindustrin 27. Bier 28. Båte 29. Tak och v~ggpaneer 30. Industrimaskiner och tibeh~r * 2 eer fera an~ggningar - årtaet anger senaste instaation
Produktgrupp Instaationsår SVERIGE ABN * Afa Lava Agri Andersson & Son * Aska Cyinda Bacho Bankeryds Puverackering Becker Industrif~rg Bergbom & Isaksson Bifjedre, R~nneby Bjerkvik B.M Svetsprodukter Borås AB Brd. Homberg * Eica AB * Eektroux, Ingestad Eektroux, Motaa Eektroux, Torsvik * Eektra standard Eektra - Linden Enterprise Er bi Exator F. Lunden Fagerhut Fecho Mekaniske F~kt Bostadsventiation F~t Evaporator Garphyttan Ge-Ge Industri Gisaved Gnos j~ Gr~nges Aminium Guard Smide Gunnebo Bruk Hag ab Hans-Agne Jacobsen 2 3 20 26 4 2 2+3 2+3 9 21 6 6 6 13 13 26 5 26 5 6 1976 1986 1976 1990 1980 1984 1986 1978 1986 1984 1983 1977 1981 1990 1984 1981 1981 1987 1982 1989 1976 1987 1974 1980 1985 1990 1987 1983 1981 1980 1977 1979 1987 1984 1985 1981 Sida 8
Henke Kemi H. Lakering H~de Maskiner * Hörby Bruk Industriackeringen Hasberg * Industripuver Anderstorp * I ro J.E.B.A Produkter Josefsson J0nk0pings Verktygsindustri K.A.K. Mekaniska Kifab * Kien Industri Kinna Landstinget Leba Lid J~rnvare Lindab * LM Ericsson, stockham LM Ericsson, Karskrona Lovsj0 Bruk Mekaniaverken * Meta Patent Mirror Trading Mora Armatur Motaa Puverack * Mårdakev Industri Ni kap Noring Industriackering Paco * Pastmeta Press och Påt Primus Sievents * Reiners Industri Rob o Samha Daa Samha Exean Samha Forme * Samha H0gand Samha Kamarsund Samha Kintand Samha SAV 20 14+ 20 20 30 20 17 20+ 13 21 21 10 3 26 8 20 5 20 20 (18) 15 4 17 11 26 4 1986 1990 1979 1990 1980 1983 1988 1982 1979 1984 1990 1981 1988 1979 1977 1987 1978 1981 1988 1988 1981 1983 1983 1986 1984 1985 1982 1984 1979 1982 1979 1988 1977 1983 1981 1986 1986 1980-1989. 1987 1981 1986 1987 Sida 9
Savsjct> Fager 1988 Sonny's Maskiner AB 1986 Sprut & Brann 15 1984 Sti Industri 1977 Svenska Massing 6 1984 Svenska Påtrct>r 13 1980., Swed Form 20 1988 Sydfernis 1983 Thermofrost 13 1975 Tour & Andersson 7 1988 Transpo 4 1989 Vademarsvig Mekanosvets 4 1983 Vastervigs Puverack 20 1988 Vätterbygdens Industriakering 1991 Vovo - Oufstrct>m 26 1982 Vastsvenska Pastbeagning 1985 Witreco Interior 1983 0rebro Industriackering 20 1985 0rebro Lackering 20 1975! Sida 10
Fäkt Automotive Paint Finishing Systems Page 51 (90) 1986-12-08 Deivery to Vear of Equipment No. of ength of Capacity de i very units units units/h m SWEDEN AB Bi & Truck 1964 Cars Repair System: 4 Gothenburg Spray Booth Bake Oven Ename Spray Booth Ename Bake Oven AB Vovo Borås Car Bodies: Rust Proteetian Booth 1977 Bas Chassis: Chassi Spray Booth with Body ift Drying Zone AB Vovo 1978 Car Bodies: Gothenburg Spray Booth 8 Fash-off Zone 6,5 Batch Ovens 2 13 Wash Booth 7 1978 Assembed Cars: Garage Repair Spray Booths 3 Garage Repair Paint Bake Ovens 2 AB Vovo 1979 Extension of Spray Booth 12 Gothenburg D['~Ot:..o....f= Jr:..11
Fäkt Automotive Paint Finishing Systems Page 52 ( 90) 1986-12-DB Deivery to Vear of de1very Equipment No. of ength of Capacity units units units/h m AB Vovo Gothenburg 1961 1962 1963 1964 Car Bodies: Soder Grind Booth Spray Booth Repair Spray Booth Repair Bake Oven with Cooer Wax Spray Booth aboratory Spray Booth Repair Spray Booth Repair Bake Oven with Cooer Soder Grind Booth 9 2 50 1964 Sma 11 Parts: Dry-off Oven with Cooer Dip Tank with Orain Oeck Spray Booth Bake Oven with Cooer 2 2 1964 Automatic Whee Rim Paint Shop: Dry-off Zone Bow-off Zone Bake Oven AB Vovo Gothenburg 1965 Commercia Vehices: Spray Booth Bake Oven Truck Bodies: Spray Booth Bake Oven OCI":OI:: Dnf' JJ:;.?J