MEDDELANDE NR 2009:12 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2008
Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2008 MEDDELANDE NR 2009:12
Meddelande nr 2009:12 Referens Martin Christensen, Stefan Lundvall, Utvecklings- och informationsavdelningen, 2009 Kontaktperson Stefan Lundvall, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon 036-39 50 70, e-post stefan.lundvall@lansstyrelsen.se Webbplats www..lansstyrelsen.se/jonkoping ISSN 1101-9425 ISRN LSTY-F-M 09/12--SE Upplaga 40 ex. Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 2009 Länsstyrelsen i Jönköpings län 2009 2
Förord År 2000 påbörjades vid Länsstyrelsen ett projekt för att införa ett miljöledningssystem. Miljöutbildning för personalen genomfördes och en miljöutredning för hela verksamheten gjordes. En miljöpolicy antogs 2001 samtidigt som både mål och handlingsplan för miljöarbetet togs fram. En del åtgärder genomfördes, exempelvis en papperskampanj och när åtta nya tjänstebilar köptes in samma år valdes biogasdrift. Mål och handlingsplan för miljöledningsarbetet revideras årligen i samband med verksamhetsplaneringen. Ansvaret för miljöledningsarbetet ligger i linjeorganisationen. Under år 2007 bildades en ny avdelning, Utvecklings- och informationsavdelningen, som har tagit över rollen som samordnare. Avdelningens chef är också miljöansvarig. På varje avdelning finns ett miljöombud plus en ersättare. I denna rapport redovisas resultatet av miljöledningsarbetet under år 2008. Under det gångna året har Länsstyrelsen miljödiplomerats för första gången. Miljödiplomering genomfördes enligt Göteborgsmodellen, vilken bl.a. Jönköpings kommun arbetar med. Det är ett förenklat miljöledningssystem som bygger på samma grundtänkande som ISO 14001. Systemet är kvalitetssäkrat inom ramen för ett samarbete mellan förenklade miljöledningssystem i Sverige som heter Svensk Miljöbas. Diplomeringen gäller för ett år i taget och diplomeringen förnyas genom omdiplomering då en ny revision genomförs utifrån den checklista som används. Under 2008 minskade Länsstyrelsens utsläpp av koldioxid med 14 ton jämfört med föregående år, vilket främst beror på att utsläppen från fjärrvärmesystemet i Jönköping har fortsatt att minska och att Länsstyrelsens utsläpp från tjänsteresor i egen bil och flygresor har minskat i enlighet med resepolicyn. Länsstyrelsens miljöarbete är totalt sett mycket omfattande. I miljöledningssystemet väljs de områden ut där Länsstyrelsen bedömt att utveckling av arbetet och förbättringar varit angelägna och möjliga. 3
Innehållsförteckning Förord... 3 Länsstyrelsens indirekta miljöpåverkan... 5 Åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen... 5 Tillsyn av miljöfarlig verksamhet... 6 Omställning av energisystemet... 6 Länsstyrelsens direkta miljöpåverkan... 7 Minskade utsläpp från tjänsteresor... 7 Uppvärmning kraftigt minskade utsläpp... 11 El något ökad användning men låga utsläpp... 12 Vatten... 13 Kontorspapper...13 Nyckeltal... 15 Bilaga... 17 Uppföljning av detaljerade miljöledningsmål och handlingsplan för år 2008... 17 4
Länsstyrelsens indirekta miljöpåverkan Indirekt miljöpåverkan uppstår när Länsstyrelsen i sin verksamhet påverkar andra så att det medför miljöpåverkan av något slag. Den indirekta miljöpåverkan är betydande för Länsstyrelsen eftersom syftet med verksamheten ofta är att påverka andra. Exempel på verksamheter som har indirekt miljöpåverkan är beslut om tillstånd eller bidrag, information, rådgivning och utbildning. I den här rapporten redovisas endast delar av Länsstyrelsens miljöarbete, nämligen de delar där Länsstyrelsen bedömt att förbättringar av arbetet både varit möjliga och angelägna. Det är svårt att mäta eller exakt beskriva hur miljöbelastningen ändras till följd av de åtgärder som Länsstyrelsen gör avseende indirekt miljöpåverkan. Förbättring avseende indirekt miljöpåverkan handlar om att underlätta för eller påverka andra att ta mer miljöhänsyn. I många fall är Länsstyrelsen endast rådgivande och i de fall Länsstyrelsen har möjlighet att besluta är handlingsutrymmet ofta begränsat av olika hänsyn som ska tas enligt lagstiftningen. I detta avsnitt ges exempel på arbetet med indirekt miljöpåverkan inom de områden som har prioriterats i miljöledningssystemet. Under år 2008 prioriterades sju verksamheter i Länsstyrelsens miljöledningsarbete varav fyra gällde indirekt miljöpåverkan, nämligen operativ tillsyn inom miljöskydd, översiktsoch detaljplaner, omställning av energisystemet samt åtgärdsprogram för miljömålen. Åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Det finns fyra åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen framtagna för Jönköpings län. I dessa finns totalt 170 åtgärder och för 117 av dem har Länsstyrelsen ett genomförandeansvar. 5
Detaljerade miljömål 2007 D 3:1 Alla Länsstyrelsens åtgärder i åtgärdsprogrammet från Djurens och växternas år ska vara genomförda vid årets slut. Uppföljning Andel (i huvudsak) genomförda åtgärder: 88 % D 3:2 Minst 95 % av Länsstyrelsens åtgärder i åtgärdsprogrammet från Året för vattnets bästa ska vara genomförda vid årets slut. Andel genomförda åtgärder: 86 % D 3:3 Länsstyrelsens åtgärder i åtgärdsprogrammet från Den bebyggda miljöns och klimatets år ska genomföras och minst 70 % av dem enligt tidplan. 53 % löper enligt tidplan D 3:4 Ett förslag till revidering av åtgärdsprogrammet från Luftens och hälsans år ska tas fram i bred samverkan med andra aktörer, och Målet uppnått en revidering av åtgärdsprogrammet från Året för vattnets bästa ska påbörjas. Som framgår av tabellen uppfylldes ett av målen helt, ett av dem till tre fjärdedelar medan övriga i det närmaste uppfylldes. Arbetet med att genomföra åtgärdsprogrammen har nu på ett bra sätt tagits med i verksamhetsplaneringen, även om resurserna inte har räckt till för att genomföra alla åtgärder fullt ut. Den i miljöledningsarbetet prioriterade verksamheten Översikts- och detaljplaner ingick med åtgärder i Åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen och hade därför inga egna mål i 2008 års handlingsplan. Tillsyn av miljöfarlig verksamhet Ett av Länsstyrelsens övergripande miljömål under året var att minska företagens negativa miljöpåverkan genom en effektiviserad tillsyn. Under året har Länsstyrelsen avslutat ett projekt gällande MIFO-undersökning av pågående verksamhet avseende verkstadsindustri med trihantering (lösningsmedel). Målet om att prioritera Miljöskyddsfunktionens egeninitierade tillsyn och i första hand genomföra denna som riktade tillsynsprojekt bedöms därmed uppfyllt till hälften. De egeninitierade tillsynen har dock fortfarande en liten omfattning. Omställning av energisystemet Ett kunskapsunderlag för en klimat- och energistrategi har tagits fram och en lägesrapport lämnats till Energimyndigheten. Även åtgärdsförslag på kortare sikt (till år 2014) har tagits fram samordnat med ett förslag till åtgärdsprogram för Luftens och hälsans miljömål (se ovan D 3:4). En energi- och klimatstrateg har rekryterats och ett diskussionsunderlag för fortsatt arbete har tagits fram. 6
Länsstyrelsens direkta miljöpåverkan Minskade utsläpp från tjänsteresor Många av Länsstyrelsens fler än 200 tjänstemän reser mycket inom länet, mest för inventeringar, tillsyn och sammanträden. För dessa resor används huvudsakligen bil. Under året har fordonsparken förnyats genom att åtta biogasbilar (Opel Astra) ersatts med åtta nya bilar med biogasdrift av märket Opel Zafira. Länsstyrelsen har totalt 12 tjänstebilar och 56 procent av antalet resta mil i bil kördes med dessa år 2008. Andelen bilresor i hyrbil ökade från 33 % år 2007 till 38 % 2008. Antal mil med egen bil i tjänsten minskade kraftigt till 6 % av det totala bilresandet. Totalt ökade resandet i bil med drygt 10 %. Det görs många resor till konferenser i hela Sverige med Stockholm som vanligaste destination. Här dominerar tågresandet stort men även flyg- och bilresor förekommer. Enligt Länsstyrelsens resepolicy ska i första hand tåg användas vid resor utanför länet. Om man av särskilda skäl måste flyga i tjänsten för att till exempel hinna till ett förmiddagsmöte, ska hemresan företas med tåg. Flygresandet minskade med 23 % år 2008. Länsstyrelsens sammanlagda resande ökade under år 2008 med 19 % på grund av att resandet med tåg och buss ökade kraftigt, med 46 %. Det sammanlagda resandet under år 2008 motsvarar ungefär 37 varv runt jorden, varav 23 varv i bil. 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 0 tjänstebilar hyrbilar egen bil tåg/buss flyg Tot Diagram 1. Tjänsteresor, rest sträcka (mil) med olika färdmedel, tjänsteresor åren 2001-2008 7
160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 flyg tåg/buss egen bil hyrbilar flyg tåg/buss egen bil hyrbilar tjänstebilar 40 000 tjänstebilar 20 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 2. Tjänsteresor, färdmedlens bidrag till utsläpp av koldioxid (kg) åren 2001-2008. Koldioxidutsläppen jämfört med år 2007 är i stort sett oförändrade trots det ökande resandet. Det är stor skillnad på hur mycket olika färdmedel släpper ut. Som framgår av diagrammet ovan är den resta sträckan med tåg/buss större än med hyrbilar. Ändå är utsläppen av koldioxid från tågresorna marginella. De syns inte mer än som ett streck i diagram 2. 250 200 150 100 50 0 FFV 100% E85 Bifuel 100% biogas miljöbil bensin miljöbil diesel "medelbilen" Diagram 3. Utsläpp av fossil koldioxid i g/personkilometer i genomsnitt från olika biltyper (Naturvårdsverket) Som framgår av diagram 3 skiljer sig utsläppen stort mellan olika typer av bilar. Diagrammet är baserat på de uppgifter som ska användas när statliga myndigheter redovisar sina utsläpp av koldioxid till regeringen. Samtliga bilar utom medelbilen är klassade som miljö- 8
bilar. Utsläppen från dessa alternativ varierar mycket beroende på bränsle. Stapeln längst till vänster gäller E 85 som är en blandning av 85 % etanol och 15 % bensin. Det är bensinen som ger upphov till utsläppet av fossil koldioxid. Kör man bara på biogas är utsläppet av fossil koldioxid noll. Stapeln längst till höger visar utsläppet från medelbilen i den svenska bilparken. Uppgifterna gäller utsläpp vid avgasrör, det vill säga utsläpp från framställning av bränslen är inte medräknade. Räknas de utsläppen in ökar utsläppen för alla bränsleslag, men skillnaderna mellan bränslena (de som används på svenska marknaden) kvarstår. För biogas kan man dock hävda att utsläppen är i stort sett noll eller rent av negativa även om man räknar in tillverkning och den totala effekten då utsläpp av metan från soptippar och gödsling minskar när slammet och gödseln har rötats vid biogastillverkningen. I Länsstyrelsens resepolicy betonas också att mängden resor kan minskas genom att i större utsträckning ersätta fysiska möten med telefon- och videokonferenser. Antalet telefonkonferenser beställda genom Länsstyrelsens växel har ökat kontinuerligt sedan 2005, vilket framgår av nedanstående diagram. 80 70 68 60 50 45 52 40 30 31 20 10 0 2005 2006 2007 2008 Diagram 4. Antal telefonmöten 2005-2008 Utsläppen från tjänsteresorna redovisas i nedanstående tabell. kväveoxider kolväten kolmonoxid koldioxid Tjänstebilar 74 (67) 19 (11) 187 (163) 60 247 (54 946) Hyrbilar 10 (12) 21 (6) 200 (143) 45 230 (39 951) Egen bil 41 (78) 13 (24) 98 (187) 11 312 (21 673) Tåg/buss 1 (1) 0,04 (0,04) 0,15 (0,09) 80 (93) Flyg 15 (29) 2 (7) 18 (24) 5 612 (7 176) Totalt 141 (157) 55 (46) 503 (516) 122 481 (123 838) Tabell 1. Utsläpp till luft från Länsstyrelsens tjänsteresor i kg år 2008. 2007 års siffror inom parentes. 9
Faktaruta om avgaser Koldioxid (CO 2 ) Utsläpp av koldioxid från fossila bränslen är den största orsaken till oron över klimatförändringar till följd av en ökande växthuseffekt. Fossila bränslen är till exempel diesel, bensin och fossilgas (som också kallas naturgas). Den koldioxid som bildas när biogas förbränns bidrar däremot inte till ökad halt av koldioxid i atmosfären. Det beror på att biogasen ingår i kolets kretslopp i biosfären. Kväveoxider (NO och NO 2 ) Bidrar till försurningen och övergödningen av sjöar och hav. Bildar tillsammans med kolväten marknära ozon som är hälsoskadligt och orsakar skador på växtlighet. Dieselbilar släpper ut betydligt mer kväveoxider än bensin. Kolmonoxid (CO) Kolmonoxid (som också kallas koloxid) är en hälsoskadlig gas som bildas vid ofullständig förbränning av bränslen. Vid bilkörning är utsläppen störst efter kallstarter. Partiklar Partiklar är hälsoskadliga och bildas vid ofullständig förbränning av bränslen. Utsläppen är störst från dieselfordon. Kolväten (HC) Blandning av hälsoskadliga gaser som bildas vid ofullständig förbränning av bränslen. Bildar tillsammans med kväveoxider marknära ozon som är hälsoskadligt och orsakar skador på växtlighet. 10
Uppvärmning kraftigt minskade utsläpp Per ytenhet var värmeanvändningen 66 kwh/m 2 för länsstyrelsebyggnaden och 131 kwh/m 2 för residenset. För länsstyrelsebyggnaden innebär detta en viss ökning jämfört med år 2007 medan residenset uppvisar en något mindre energiåtgång per kvadratmeter. Värme, kwh 600 000 500 000 400 000 300 000 Länsstyrelsebyggnaden Residenset 200 000 100 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 5. Användningen av fjärrvärme i Länsstyrelsebyggnaderna (kwh) åren 2001-2008 I de uppgifter som Länsstyrelsen får från fastighetsägarna ingår även andra hyresgäster (restaurang Guvernören är den största) eftersom de inte går att skilja ut i statistiken. Länsstyrelsens förbrukning är därför beräknad utifrån den andel som används av totala lokalytan. Uppgifterna är gradtalskorrigerade för att möjliggöra jämförelse mellan år där temperaturen varit olika. Jönköping Energi genomförde under året ytterligare åtgärder för att minska oljeanvändningen i fjärrvärmesystemet. Därför har Länsstyrelsens utsläpp av koldioxid från uppvärmning minskat från 33 ton år 2007 till 22 ton år 2008. 11
El något ökad användning men låga utsläpp Elanvändningen har fortsatt att öka och var under år 2008 den högsta som noterats sedan Länsstyrelsen började med miljöredovisning år 1999. Ombyggnaden av lokalerna år 2005-2006 med ett nytt lunchrum och flera nya sammanträdesrum med kylanläggningar och spotlightbelysning har bidragit till ökad elanvändning. Antalet anställda har också ökat. Ventilationen står för en stor del av elanvändningen. År 2008 var elanvändningen 115 kwh/m 2 i länsstyrelsebyggnaden och 26 kwh/m 2 i residenset. 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 Länsstyrelsebyggnaden Residenset 200 000 100 000 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 6. Användningen av el i Länsstyrelsebyggnaderna (kwh) åren 2001-2006 Eftersom Länsstyrelsen under år 2007 övergick till Bra Miljöval El har ändå miljöpåverkan från Länsstyrelsens elanvändning minskat från 81 ton år 2006 till mindre än 1 ton år 2007 och år 2008. Genom att endast köpa Bra Miljöval-märkt el baseras Länsstyrelsens elanvändning från år 2007 bara på förnybara energikällor som till exempel vindkraft och biokraftvärme. Även gammal vattenkraft (redan utbyggd) ingår under särskilda krav, till exempel att pengar avsätts för naturvårdsåtgärder. Länsstyrelsen bidrar därmed inte till användning av kolkraft eller andra fossila alternativ. Eftersom tillgången på förnybara energikällor är begränsad är det fortfarande viktigt att arbeta för att minska elanvändningen. 12
Vatten Vattenanvändningen har under år 2008 minskat ytterligare till 26 liter per dag och årsarbetskraft. Den stora förbrukningen år 2006 beror till stor del på den ombyggnad av lokalerna som då pågick. 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1999 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 7. Användningen av vatten i Länsstyrelsebyggnaderna (liter/årsarbetskraft och dag) Kontorspapper Efter en lyckad sparkampanj under år 2001 minskade förbrukningen av kopieringspapper. Dubbelsidig kopiering infördes i nästan alla sammanhang. Därefter ökade förbrukningen igen under ett par år. Under år 2005 infördes nya rutiner för trycksaker vilket bidrog till att förbrukningen minskade. En del rapporter trycks utanför Länsstyrelsen och kommer inte med i statistiken. Under år 2008 har pappersanvändningen totalt sett minskat och nyckeltalet ligger på 37 ark per årsarbetskraft och dag. I nyckeltalet ingår förbrukningen i kopieringscentralen för rapporttryckning med mera. Av nedanstående diagram framgår varje vånings pappersförbrukning i antal ark under 2008. Störst förbrukning hade våning tre (förmodligen beroende på att diariet finns här) och våning tre i tillbyggnaden, medan våning två i tillbyggnaden och våning två hade lägst förbrukning inom Länsstyrelsen. 13
700 600 500 400 300 2006 2007 2008 200 100 0 vån2 vån2 tillb vån3 tillb vån3 vån4 vån5 vån6 vån7 vån8 Strukt Diagram 8. Länsstyrelsens pappersanvändning, antal ark totalt åren 2006-2008 14
Nyckeltal Nyckeltal för år 2008 och förändring i procent jämfört med år 2007. Trafikslag Resta mil Resta mil/ åa kg utsläpp per åa* av: Koldioxid Kväveoxider Förändring av miljöpåverkan Tjänsteresor Bil 90 623 +10 % 408 +9 % 526-1 % 0,56-21 % Tåg, buss 52 729 + 46 % 237 + 45 % 0,36-10 % 0,01 oför. Flyg 3 676-23 % 17-29 % 25-24 % 0,07-46 % Totalt 147 028 + 19 % 662 +18 % 551-2 % 0,64-26 % Uppvärmning 76 kwh/m 2 +7 % 2 844 kwh/åa* +5 % Elanvändning 101 kwh/m 2 +1 % 3 812 kwh/åa* +0,2 % Vattenanvändning 26 liter/dag och åa -19 % Kopieringspapper 37 ark/dag och åa - 21 % * åa = årsarbetskrafter. Antalet årsarbetskrafter var 222 st år 2008. År 2007 var antalet åa 220 st. **Förändring av miljöpåverkan från uppvärmningen har två ansikten. Utsläppen till följd av Länsstyrelsens användning har minskat eftersom Jönköping Energi har ersatt olja i fjärrvärmesystemet med andra energikällor. Å andra sidan har förbrukningen ökat under året. Utsläpp av koldioxid totalt (ton) Sektor 2007 2008 Förändring av miljöpåverkan Tjänsteresor 124 122 Uppvärmning 33 22 Elanvändning 0,033 0,034 Totalt 157 144 15
16
Bilaga Uppföljning av detaljerade miljöledningsmål och handlingsplan för år 2008 17
Bilaga Uppföljning av mål och handlingsplan för år 2008 Datum 2009-02-16 Beteckning 100-2780-09 BB Uppföljning av detaljerade miljöledningsmål och handlingsplan för år 2008 BBB Övergripande miljömål Detaljerade miljömål Åtgärd i handlingsplan (ingår i arbetsplan) Uppföljning Metod och mått Ansvarig Kommentar Ö 1 Länsstyrelsen ska Miljödiplomeras senast år 2008. D 1:1 Länsstyrelsen ska uppfylla kraven för Miljödiplomering i juni 2008. Målet helt uppnått Genomförande av de obligatoriska punkterna och minst 75 % av åtgärdspunkterna i checklistan för Miljödiplomering. Genomfört Miljödiplom Miljöansvarig Länsstyrelsen erhöll miljödiplom juni-08 Ö 2 Länsstyrelsens direkta miljöpåverkan ska minska. (Målet uppnått på grund av minskade utsläpp från värmeanvändningen) D 2:1 Utsläppen av koldioxid från tjänsteresorna ska minska med minst 15 ton jämfört med år 2007. Utsläppen var 124 ton år 2007. Målet inte uppnått - 1,4 ton Minskningen ska ske genom att 1. Oplarna ersätts med gasbilar (4 bilar i juni och 4 bilar i oktober). Rutiner följs så att de nya bilarna till minst 90 % drivs med biogas (ca 1,8 ton). Genomfört Resultat +0,4 ton (byte sent på året) 2. Vid bilhyror hyrs normalt miljöbilar som drivs med E 85 eller biogas (minst 10 ton). Ej genomfört Resultat + 5 ton (- 14 ton om bara E 85 till kontrollanter) 3. Flygresandet begränsas enligt resepolicyn. Vid planering av och deltagande i möten övervägs val av plats, tid, och mötesform (ev. video- eller telefonmöten) för att minska behovet av flygresor. Genomfört Resultat - 1 ton 4. Landshövdingebilen ersätts med en miljöbil som drivs med E 85 eller biogas (ca 3 ton). Genomfört Resultat -0,5 ton (byte sent på året) Uppföljning ingår i den årliga miljöredovisningen. Även uppföljning under året av att rutiner för tankning och hyra fungerar och uppföljning av flygresor i augusti. Ledningsgrupp (genomförande) Miljöstrategen (uppföljning) Resultat härutöver: egen bil i tjänsten -10 ton, övriga bilar +4,7 ton
BILAGA Övergripande miljömål Detaljerade miljömål Åtgärd i handlingsplan (ingår i arbetsplan) Fortsättning Ö 2 D 2:2 De koldioxidutsläpp som orsakats av tjänsteresor och uppvärmning under år 2008 ska klimatkompenseras genom inköp av reduktionsenheter i FN:s eller EU:s regelverk. Målet är uppnått i och med budgetbeslutet D 2:3 Pappersutskrifter på Länsstyrelsen ska normalt göras dubbelsidiga. Målet är uppnått De juridiska förutsättningarna för klimatkompensation utreds, och klimatkompensation genomförs i den mån det är möjligt. Genomfört, kompensationen genomförs enligt budget 2009 144 ton ( 40 000 70 000 kr) Rutiner tas fram och genomförs som säkerställer att målet nås. Genomfört D 2:4 Miljökraven i Länsstyrelsens upphandlingsrutiner ska vara kända bland personalen och följas. Vid behov ska de revideras. Målet inte uppnått till mer än hälften Halvdagsseminarium genomförs om Länsstyrelsens upphandlingsrutiner, med deltagare från alla funktioner. Delvis genomfört D 2:5 Andelen inköpt ekologiskt/rättvisemärkt och/eller närodlad mat och dryck ska öka. Målet är uppnått. Bananerna i fruktlådorna ersätts med KRAV-märkta bananer (kostnad 5 000 kr). Genomfört Vid beställning av mat och dryck till personal och besökande vid externa möten, evenemang och liknande ska ekologiskt/rättvisemärkt och/eller närproducerat alternativ efterfrågas. Genomfört i mindre utsträckning * En utredning görs om förutsättningarna att beställa ekologiskt/rättvisemärkt och/eller närproducerat alternativ till personal och besökande vid möten på Länsstyrelsen. Genomfört** Uppföljning Metod och mått Uppföljning av utsläpp ingår i den årliga miljöredovisningen. Antal deltagare i seminarium. Ansvarig Kommentar Avdelningschef Administrativa avdelningen Stefan Lundvall har kontaktat Energimyndighen, Naturvårdsverket (jurist) och miljödepartementet, vilka inte ser några hinder. Minskade utsläpp med 14 ton. Avdelningschef Administrativa avdelningen Avdelningschef Administrativa avdelningen Upphandlingsseminarium har genomförts, men miljökrav behandlades marginellt. Avdelningschef Administrativa avdelningen *15 av 25 FA svarade, varav 8 EJ, 1 ej aktuellt och 6 i mindre utstr. Guvernören serverar dock krav/rättvmärkt kaffe i våra automater **Volym och upphandlingsunderlag har tagits fram
BILAGA Övergripande miljömål Detaljerade miljömål Åtgärd i handlingsplan (ingår i arbetsplan) Ö 3 Länsstyrelsens beslutade åtaganden i antagna åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen ska genomföras senast år 2010 (totalt 114 åtgärder). D 3:1 Alla Länsstyrelsens åtgärder i åtgärdsprogrammet från Djurens och växternas år ska vara genomförda vid årets slut. Målet uppnått till mer än hälften Målet: från 25 till 34 genomförda åtgärder Resultat: från 25 till 30 genomförda åtgärder Genomfört till mer än hälften D 3:2 Minst 95 % av Länsstyrelsens åtgärder i åtgärdsprogrammet från Året för vattnets bästa ska vara genomförda vid årets slut. Målet uppnått till mer än hälften Målet: från 8 till 35 genomförda åtgärder Resultat: från 8 till 32 genomförda åtgärder Genomfört till mer än hälften Se åtgärdsprogrammen för miljökvalitetsmålen och respektive funktions arbetsplan 1. D 3:3 Länsstyrelsens åtgärder i åtgärdsprogrammet från Den bebyggda miljöns och klimatets år ska genomföras och minst 70 % av dem enligt tidplan. Målet uppnått till mer än hälften Det innebär att av de 17 åtgärder som berörs ska minst 13 genomföras enligt tidplan och övriga ligger kvar i planeringen. Vid årets början var 9 av dem pågående, 6 ej påbörjade och 2 genomförda. Genomfört till mer än hälften D 3:4 Ett förslag till revidering av åtgärdsprogrammet från Luftens och hälsans år ska tas fram i bred samverkan med andra aktörer, och en revidering av åtgärdsprogrammet från Året för vattnets bästa ska påbörjas. Målet uppnått Arbetsgrupper tillsätts. Genomfört (90 % genomfört eller delvis genomfört i första programmet) Uppföljning Metod och mått Andel (i huvudsak) genomförda åtgärder: 88 % Motivering för ej genomförda åtgärder. Se bilaga 1. Andel genomförda åtgärder. 86 % Motivering för ej genomförda åtgärder. Se bilaga 1. Andel genomförda åtgärder. 35 % 53 % löper enligt tidplan Motivering för ej genomförda åtgärder. Ansvarig Kommentar Berörda avdelningschefer och funktionsansvariga 5 av de 9 åtgärder som skulle genomföras under året genomfördes helt eller delvis (fast med tvekan). Berörda avdelningschefer och funktionsansvariga 24 av de 27 åtgärder som skulle genomföras under året genomfördes helt eller delvis Berörda avdelningschefer och funktionsansvariga 9 av de 13 tretton som omfattas av målet löper enligt tidplan. Styrgruppen för miljömålsarbetet Förslag Luftens och Hälsans på remiss mars-09 Arbetsgrupper har tillsatts för vattenmålen.
BILAGA Övergripande miljömål Detaljerade miljömål Åtgärd i handlingsplan (ingår i arbetsplan) Ö 4 Minska företagens negativa miljöpåverkan genom en effektiviserad tillsyn (verksamhetsområde 555 i miljöutredningen: 18621) D 4:1 Länsstyrelsens egeninitierade miljötillsyn ska prioriteras och ska i första hand genomföras såsom riktade tillsynsprojekt. Målet uppnått till mer än hälften Projekt gällande MIFO-undersökning av pågående verksamhet gällande verkstadsindustri med trihantering (2007-2008) samt fortsätta projekt med ytbehandlingsindustri och ev. företag med påverkan på Munksjön Åtgärden genomförd Behovsutredning för den egeninitierade tillsyn som ska visa vilka resurser som behövs för att uppnå målet. Behovsutredningen ska bland annat fokusera på: Industrins användning av prioriterade ämnen genom tillsynsbesök och riktade krav på substitution. Energi genom tillsynsbesök och riktade krav på energieffektivisering Systemtillsyn av verksamhetsutövares egenkontroll Ta fram prioriteringsgrund för omprövning av villkor/tillstånd meddelade med stöd av miljöskyddslagen. (enligt RB 2008 mål 2). Åtgärden delvis genomförd Uppföljning Metod och mått Avstämning mot arbetsplan Avstämning mot arbetsplan Ansvarig Kommentar Miljöskyddsfunktionen Se bilaga 2 Berörda avdelningschefer och funktionsansvariga Se bilaga 2
BILAGA Övergripande miljömål Detaljerade miljömål Åtgärd i handlingsplan (ingår i arbetsplan) Ö 5 Integrering av miljömålen vid prövning av miljöfarlig verksamhet. (verksamhetsområde 5511 i miljöutredningen: 18411) Det övergripande målet är uppfyllt och detaljerat mål behövs inte för år 2008. Ö 6 Andelen förnybar energi ökar i länet och energihushållning främjas. D 6:1 En klimat- och energistrategi tas fram i bred samverkan med andra aktörer. Målet uppnått till mer än hälften Klimat- och energistrateg tillsätts, interna och externa arbetsgrupper utses. Strategin ska vara klar den 31 oktober. Genomfört till mer än hälften Uppföljning Metod och mått Ansvarig Kommentar Avdelningschef Utvecklings- och informationsavdelningen Ett kunskapsunderlag har tagits fram och lägesrapport skrivits. Åtgärdsförslag har tagits fram och ett diskussionsunderlag för fortsatt arbete. Strateg har tillsatts.
Länsstyrelsen i Jönköpings län 551 86 Jönköping Telefon: 036-39 50 00 Fax: 036-12 15 58 Webbplats: www.lansstyrelsen.se/jonkoping E-post: jonkoping@lansstyrelsen.se