MEIJERBERGS ARKIV SVENSK ORDFORSKNING GÖTEBORG 2014 FÖR UTGIVET AV STYRELSEN FÖR MEIJERBERGS INSTITUT VID GÖTEBORGS UNIVERSITET GENOM BO RALPH

Relevanta dokument
MEIJERBERGS ARKIV MEIJERBERGS ARKIV FÖR SVENSK ORDFORSKNING UTGIVET AV STYRELSEN FÖR MEIJERBERGS INSTITUT VID GÖTEBORGS UNIVERSITET GENOM BO RALPH

Strängt upptagen och fast besluten

LexicoNordica. Kollokationers roll i SAOB:s betydelsebeskrivning. Kilde: LexicoNordica 19, 2012, s

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

7. Sammanfattande diskussion

1. Inledning 1. och givit många värdefulla förslag till förbättringar. För kvarvarande brister ansvarar jag givetvis själv.

Kommentar till Sven-Göran Malmgrens recension En ny svensk konstruktionsordbok i LexicoNordica 11

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Lite småkonstigt! GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. En konstruktionsgrammatisk undersökning av [lite små-adj]

Kort presentation av Korp, Sveriges nationalkorpus

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA

Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008

Begå eller ta självmord?

Grammatik för språkteknologer

Arbetsplan i Thailändska

Korp. Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2016

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Grammatik för språkteknologer

Suffixet som kom smygandes tillbaka

Semantiska relationer. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Förändringar i modern svenska några tips om hur man undersöker den och vad man kan hitta

Fraser, huvuden och bestämningar

Grammatisk teori III Praktisk analys

Neurolingvistik - Grammatik

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Att bygga en språkbro mellan allmänhet och vårdpersonal

Satslära introduktion

Juridiska, svenska eller mittemellan?

Statistisk grammatikgranskning

Karp. Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2016

Ett tidigt försök att etablera en svensk juridisk vokabulär? Lexikaliska och fackspråkliga perspektiv på en juridisk handbok från 1674

Din jävel! Vokativa nominalfraser med possessivpronomen

*han är nyss bekymrad b)pp kan i motsats till de flesta andra Adj. aldrig ta en gradkvantor (som t.ex. mycket):

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

LEARNING ACTIVITIES AND TEACHING METHODS

1. Inledning Bakgrund

Källa: korpus En presentation av verbfraser i en ordbok jämfört med en korpus

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Vetenskapligt skrivande. Några råd inför det vetenskapliga skrivandet

!!!! !! 1. Tala är silver, tiga är visdom. Margareta Hellgren. Användningen av konventionaliserade

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

Kvantitativ samhällsanalys med språkteknologiska metoder.

ENGA21: Engelska fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

Ordförråd och Ordbildning

HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN?

Hur bildas grammatiska ord? Maria Bylin Språkvårdare i svenska på Språkrådet

Karp. Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2017

Datorlingvistisk grammatik

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Automatisk extraktion av idiom ur text ANDREAS PETTERSSON

Hur konstigt som helst!

Uppbyggandet av en svensk medicinsk korpus för termvalidering och termextrahering hur bra täcker SNOMED CT olika delfackområden?

Metoder för inlärning av ordbetydelser i läroböcker

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

LexicoNordica. Betydelsebeskrivningar i nordiska ordböcker. Henrik Lorentzen & Emma Sköldberg. Kilde: LexicoNordica 19, 2012, s.

EN2D11, Engelska: Språkvetenskaplig teori och metod, 15,0 högskolepoäng English: Linguistic Theory and Method, 15.0 higher education credits

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Motivation & Emotion Anvisningar och Schema

KANDIDATUPPSATS. Man ska inte ropa hej förrän man trillat ner i ån. en studie om hur ett ordspråk kan varieras. Elin Andersson


Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A2, 7,5 hp

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Mer, mera, fler, flera

Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08

När brödrosten utträder ur sitt brödrostskap

Semantik. Semantik och språkteknologi

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.


En arbetsdag på kontoret kan innehålla. Så klarar man språkkontrollen DATORER RICKARD DOMEIJ


Semantik och pragmatik

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska

Carl-Erik Lundbladh: Handledning till Svenska Akademiens ordbok. Stockholm: Norstedts 1992.

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Det gick fort som bara den.

Semantik och pragmatik

GYMNASISTERNAS ÅSIKTER OM ORDINLÄRNING

Satsdelar. Carina

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8

Corpus methods in linguistics and NLP: Introduktion till sökverktyget Korp

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

Lingvistiskt uppmärkt text

Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp

Nedan listas ett antal portaler och länkbibiliotek, svenska och internationella. Prova dem och jämför med kritierierna ovan.

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser

Har folk blivit ett pronomen? Utvecklingen av ordet folk under perioden

Teoretisk lingvistik och datalingvistik. Robin Cooper

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Allmän studieplan för doktorsexamen i tyska

Transkript:

MEIJERBERGS ARKIV FÖR SVENSK ORDFORSKNING UTGIVET AV STYRELSEN FÖR MEIJERBERGS INSTITUT VID GÖTEBORGS UNIVERSITET GENOM BO RALPH 40 GÖTEBORG 2014

HÅRTARBETE OCH STRÄNG VILA Svenska kollokationer i lexikografisk och lexikologisk belysning AV BODIL ROSQVIST

Innehåll 1. Inledning 1 1.1. Syfte 2 1.2. Disposition 3 2. Ordkombinatorik ur ett lexikaliskt perspektiv 5 2.1. Kollokationer 7 2.1.1. Den korpus- eller frekvensorienterade inriktningen 8 2.1.2. Den systemorienterade inriktningen 9 2.1.2.1. Teorin om lexikala funktioner 12 2.1.2.2. Svensk kollokationsforskning med systemorienterad inriktning 14 2.1.2.3. Grammatiska kollokationstyper 16 2.1.2.4. Semantiska kollokationstyper 17 2.2. Teoretiska utgångspunkter i föreliggande arbete 19 3. Kollokationer i ordböcker i teori och praktik 21 3.1. Urval 21 3.2. Placering och redovisningssätt 22 3.2.1. Redovisning i explikationsdelen 23 3.2.2. Redovisning i demonstrationsdelen 24 3.2.3. Kollokationers presentationsordning 25 3.3. Tidigare studier av kollokationer i ordböcker 25 3.3.1. Äldre svenska ordböcker 26 3.3.2. Kollokationer av typen verb + substantiv i tre ordböcker 27 3.3.3. Engelska inlärningsordböcker 28 4. Kollokationsbeskrivningen i SAOB: bakgrund 30 4.1. SAOB:s syfte 31 4.2. SAOB:s användare 32 4.3. Excerptsamlingen (SAOBs) 33 4.3.1. Excerperingsarbetet på SAOB:s redaktion 34 4.3.2. Det excerperade materialets representativitet 36 4.3.3. Modern korpus kontra traditionell excerptsamling 38 4.4. Riktlinjer för redigeringen av SAOB 38 4.4.1. Handledning till Svenska Akademiens ordbok 40 4.4.2. Urval, kvalitet och omfång 41 4.5. Beskrivningssätt i SAOB 42 4.5.1. Explikationsdelen 43 4.5.2. Demonstrationsdelen 45

4.6. Undersökningsmaterial 50 4.6.1. Verb + substantiv (= objekt) 50 4.6.2. Substantiv (= subjekt) + verb 53 4.6.3. Adjektiv + substantiv 55 4.6.4. Adverb + adjektiv 56 4.6.5. Verb + adverb 58 4.7. Metod 59 5. Kollokationsbeskrivningen i SAOB: resultat 61 5.1. Verb + substantiv (= objekt) 63 5.1.1. Redovisning vid basen 63 5.1.2. Redovisning vid kollokatorn 65 5.1.3. Ej anträffade kollokationer 67 5.2. Substantiv (= subjekt) + verb 69 5.2.1. Redovisning vid basen 69 5.2.2. Redovisning vid kollokatorn 71 5.2.3. Ej anträffade kollokationer 72 5.3. Adjektiv + substantiv 73 5.3.1. Redovisning vid basen 73 5.3.2. Redovisning vid kollokatorn 77 5.4. Adverb + adjektiv 78 5.4.1. Redovisning vid basen 78 5.4.2. Redovisning vid kollokatorn 80 5.5. Verb + adverb 80 5.5.1. Redovisning vid basen 81 5.5.2. Redovisning vid kollokatorn 82 5.6. Närläsning av åtta ordboksartiklar 83 5.6.1. Kollokationsinformation i artiklarna FRUKTAN OCH INJAGA 84 5.6.2. Kollokationsinformation i artiklarna STUDIUM och BEDRIVA 90 5.6.3. Kollokationsinformation i artiklarna BLIXT och LJUNGA 95 5.6.4. Kollokationsinformation i artiklarna SJUK OCH SVÄR 99 5.7. Sammanfattning och diskussion 102 5.7.1. Beskrivningssätt 103 5.7.2. Är SAOB:s kollokationsurval tillfredsställande? 104 5.7.3. Täckningen av kollokationer i SAOB:s excerptsamling 105 5.7.4. Synkron och diakron variation hos kollokationer i SAOB:s... 107 beskrivning 107 5.7.5. Redovisning av första (resp. sista) belägg på kollokationer 108 6. Magn-kollokatorer i bruk: bakgrund 110 6.1. Den lexikala funktionen Magn 110 6.2. Fältteorin 112

6.3. Tidigare undersökningar av kollokationsmönster 114 6.4. Teoretiska utgångspunkter i föreliggande arbete 116 6.5. Material 117 6.5.1. Undersökta kollokatorer 117 6.5.2. Undersökta texter och korpusar 118 6.5.2.1. Textmaterial förnusvenska 118 6.5.2.1.1. Sökningar för konstruktionstypen adjektiv + substantiv 120 6.5.2.1.2. Sökningar för konstruktionstypen adverb + adjektiv 120 6.5.2.1.3. Sökningar för konstruktionstypen verb + adverb 121 6.5.2.2. Textmaterial för äldre svenska 122 6.6. Metod 122 6.6.1. Urval 123 6.6.1.1. Ersättningsord för adjektiven eller adverben 125 6.6.1.2. Frasernas paradigmatiska egenskaper 126 6.6.1.3. De substantiviska huvudordens semantik 127 6.6.2. Semantisk kategorisering 128 6.6.2.1. Huvudfälten 130 6.6.2.2. Ordfålten och delfålten 130 6.6.3. Specificering av ordfålten 132 6.6.3.1. EMOTION 132 6.6.3.2. KOGNITION 132 6.6.3.3. (FYSIOLOGISKT) TILLSTÅND 132 6.6.3.4. EGENSKAP/ATTITYD 133 6.6.3.5. MÅLINRIKTAD HANDLING 133 6.6.3.6. HÄNDELSE 134 6.6.3.7. SOCIAL KONTAKT 134 6.6.3.8. OMGIVNING/MILJÖ 135 6.6.4. Ordbilder i gränssnittet Korp 135 6.6.5. Statistiska beräkningar 137 7. Fem Magn-kollokatorer i autentiska texter 138 7.1. Konstruktionstypen adjektiv + substantiv 139 7.1.1. Hård 139 7.1.1.1. Huvudfält A: Egenskaper/Inre tillstånd 140 7.1.1.2. Huvudfält B: Verksamheter/Yttre företeelser 141 7.1.1.2.1. Ordfältet MÅLINRIKTAD HANDLING 141 7.1.1.2.2. Ordfältet HÄNDELSE 143 7.1.1.2.3. Ordfältet SOCIAL KONTAKT 144 7.1.1.2.4. Ordfältet OMGIVNING/MILJÖ 150 7.1.1.3. Sammanfattning 151 7.1.2. Kraftig 152 7.1.2.1. Huvudfält A: Egenskaper/Inre tillstånd 152

7.1.2.2. Huvudfält B: Verksamheter/Yttre företeelser 153 7.1.2.2.1. Ordfaltet MÅLINRIKTAD HANDLING 153 7.1.2.2.2. Ordfältet HÄNDELSE 155 7.1.2.2.3. Ordfältet SOCIAL KONTAKT 156 7.1.2.2.4. Ordfaltet OMGIVNING/MILJÖ 158 7.1.2.3. Sammanfattning 160 7.1.3. Stark 160 7.1.3.1. Huvudfält A: Egenskaper/Inre tillstånd 161 7.1.3.1.1. Ordfaltet EMOTION 161 7.1.3.1.2. Ordfaltet KOGNITION 163 7.1.3.1.3. Ordfältet (FYSIOLOGISKT) TILLSTÅND 163 7.1.3.1.4. Ordfältet EGENSKAP/ATTITYD 164 7.1.3.2. Huvudfält B: Verksamheter/Yttre företeelser 167 7.1.3.2.1. Ordfaltet MÅLINRIKTAD HANDLING 167 7.1.3.2.2. Ordfaltet HÄNDELSE 170 7.1.3.2.3. Ordfältet SOCIAL KONTAKT 173 7.1.3.2.4. Ordfaltet OMGIVNING/MILJÖ 177 7.1.3.3. Sammanfattning 182 7.1.4. Sträng 183 7.1.4.1. Huvudfält A: Egenskaper/Inre tillstånd 183 7.1.4.2. Huvudfält B: Verksamheter/Yttre företeelser 185 7.1.4.2.1. Ordfälten MÅLINRIKTAD HANDLING och HÄNDELSE 186 7.1.4.2.2. Ordfaltet SOCIAL KONTAKT 188 7.1.4.2.3. Ordfältet OMGIVNING/MILJÖ 190 7.1.4.3. Sammanfattning 191 7.1.5. Svår 192 7.1.5.1. Huvudfält A: Egenskaper/Inre tillstånd 192 7.1.5.1.1. Ordfältet (FYSIOLOGISKT) TILLSTÅND 193 7.1.5.1.2. Ordfältet EGENSKAP/ATTITYD 195 7.1.5.2. Huvudfält B: Verksamheter/Yttre företeelser 195 7.1.5.2.1. Ordfälten MÅLINRIKTAD HANDLING och HÄNDELSE 195 7.1.5.2.2. Ordfaltet SOCIAL KONTAKT 198 7.1.5.2.3. Ordfältet OMGIVNING/MILJÖ 199 7.1.5.3. Sammanfattning 201 7.2. Konstruktionstyperna adverb + adjektiv och verb + adverb 202 7.2.1. Hårt 202 7.2.1.1. Huvudfält A: Egenskaper/Inre tillstånd 204 7.2.1.1.1. Ordfälten EMOTION OCH KOGNITION 204 7.2.1.1.2. Ordfältet (FYSIOLOGISKT) TILLSTÅND 204 7.2.1.1.3. Ordfältet EGENSKAP/ATTITYD 206 7.2.1.2. Huvudfält B: Verksamheter/Yttre företeelser 207

7.2.1.2.1. Ordfaltet MÅLINRIKTAD HANDLING 207 7.2.1.2.2. Ordfältet HÄNDELSE 208 7.2.1.2.3. Ordfålten SOCIAL KONTAKT och OMGIVNING/MILJÖ 209 7.2.1.3. Sammanfattning 212 7.2.2. Kraftigt 213 7.2.2.1. Huvudfält A: Egenskaper/Inre tillstånd 214 7.2.2.1.1. Ordfaltet (FYSIOLOGISKT) TILLSTÅND 214 7.2.2.1.2. Ordfältet EGENSKAP/ATTITYD 216 7.2.2.2. Huvudfält B: Verksamheter/Yttre företeelser 218 7.2.2.2.1. Ordfältet HÄNDELSE 218 7.2.2.2.2. Ordfälten SOCIAL KONTAKT och OMGIVNING/MILJÖ 220 7.2.2.3. Sammanfattning 221 1.23. Starkt 222 7.2.3.1. Huvudfält A: Egenskaper/Yttre företeelser 223 7.2.3.1.1. Ordfältet EMOTION 223 7.2.3.1.2. Ordfältet KOGNITION 224 7.2.3.1.3. Ordfaltet (FYSIOLOGISKT) TILLSTÅND 225 7.2.3.1.4. Ordfältet EGENSKAP/ATTITYD 226 7.2.3.2. Huvudfält B: Verksamheter/Yttre företeelser 228 7.2.3.2.1. Ordfältet MÅLINRIKTAD HANDLING 228 7.2.3.2.2. Ordfåltet HÄNDELSE 229 7.2.3.2.3. Ordfaltet SOCIAL KONTAKT 230 7.2.3.2.4. Ordfältet OMGIVNING/MILJÖ 233 7.2.3.3. Sammanfattning 234 7.2.4. Strängt 235 7.2.4.1. Huvudfält A: Egenskaper/Inre tillstånd 236 7.2.4.1.1. Ordfältet (FYSIOLOGISKT) TILLSTÅND 237 7.2.4.1.2. Ordfaltet EGENSKAP/ATTITYD 238 7.2.4.2. Huvudfält B: Verksamheter/Yttre företeelser 239 7.2.4.3. Sammanfattning 240 7.2.5. Svårt 242 7.2.5.1. Huvudfält A: Egenskaper/Inre tillstånd 243 7.2.5.1.1. Ordfältet (FYSIOLOGISKT) TILLSTÅND 244 7.2.5.1.2. Ordfaltet EGENSKAP/ATTITYD 245 7.2.5.2. Huvudfält B: Verksamheter/Yttre företeelser 245 7.2.5.2.1. Ordfältet SOCIAL KONTAKT 246 7.2.5.2.2. Ordfältet OMGIVNING/MILJÖ 247 7.2.5.3. Sammanfattning 247 7.3. Kapitelsammanfattning och diskussion 247 7.3.1. Regelbundenheter i kollokatorernas semantiska mönster 248 7.3.2. Oförutsägbarhet i kollokatorernas semantiska mönster 250

7.3.3. Förändrad kombinatorik i ett diakront perspektiv 251 7.3.4. Kollokatorernas adverbiella användning i förhållande till den adjektiviska 253 8. Prefererade Magn-kollokatorer per semantiskt falt 256 8.1. Tio typiska Magn-kollokatorer per grammatisk konstruktionstyp 259 8.2. Huvudfält A: Egenskaper/Inre tillstånd 260 8.2.1. Ordfältet EMOTION 261 8.2.2. Ordfältet KOGNITION 261 8.2.3. Ordfaltet (FYSIOLOGISKT) TILLSTÅND 262 8.2.4. Ordfältet EGENSKAP/ATTITYD 264 8.3. Huvudfält B: Verksamheter/Yttre företeelser 264 8.3.1. Ordfältet MÅLINRIKTAD HANDLING 265 8.3.2. Ordfältet HÄNDELSE 266 8.3.3. Ordfältet SOCIAL KONTAKT 269 8.3.4. Ordfaltet OMGIVNING/MILJÖ 272 8.4. Sammanfattning och diskussion 276 8.4.1. Typiska Magn-kollokatorer per semantiskt fält 277 8.4.2. Antal Magn-kollokationer per konstruktionstyp 280 8.4.3. Diskussion 281 9. Sammanfattning och avslutande diskussion 283 9.1. Kollokationer och lexikala funktioner (LF) 285 9.2. Semantisk motivation och oförutsägbarhet 286 9.3. Avhandlingens semantiska analysmodell 287 9.4. Kollokationer i ordböcker 288 9.5. Slutord 291 Summary 292 1. Collocations 292 2. Collocations in general-purpose dictionaries and especially 293 the SAOB 293 3. Semantic fields 295 4. Five intensifying collocators in authentic texts 296 5. Intensifying collocators per semantic field 299 6. Concluding remarks 301 Litteratur 302 A. Ordböcker 302 B. Övrig litteratur 303

Appendix 311 Bilaga 1. Förkortningar i citat från SAOB 311 Bilaga 2. Specificering av textmaterialet i kapitel 7 312 Bilaga 3. Förteckning över kollokationsbaser i kapitel 8 318