Positiv Ridning Systemet Diskussion om hållbarhet Av Henrik Johansen En häst som har det bra presterar mycket bättre. Alla vinner därför på att vi med förenade krafter arbetar för att förbättra hästens hållbarhet. Det borde ju ligga i allas intresse att hästarna håller så länge som möjligt. Det är en konst som är minst lika svår som att utbilda hästen, att bevara det vi har i den unga hästen från början och att se till att utbildningen inte samtidigt har det priset att hästen förlorar eller försämrar renheten i gångarterna, sin utstrålning och sin aptit på livet, eller att muskler och leder överbelastas. Vad är det då som gör att det går fel? Det kan vara sadeln som är problemet eller skoningen eller så kan det vara träningen eller något i hästens miljö. Varje område som jag kommer att ta upp här förtjänar sin egen artikel, och det är också min tanke, att sådana artiklar kommer att följa efter denna. Denna artikel ska läsas som mitt bidrag till en diskussion om hållbarhet. Jag skriver den utifrån mina egna erfarenheter från mitt praktiska arbete med hästar och som tränare. När vi pratar om hållbarhet är vi också tvungna att prata om verkning och skoning, om uppväxt och foder, om stallmiljö och allt annat runt omkring våra hästar. Det är min förhoppning att denna artikel blir den första i en serie som kommer att ta upp andra områden utöver själva träningen. Jag hoppas också att andra, som har arbetat med hästar som deras levebröd, vill bidra med goda råd, inlägg och artiklar. Att detta är ett viktigt ämne är det ingen tvekan om. Ska vi lyckas att förbättra ridhästarnas hållbarhet måste alla krafter samordnas och det är ju en av idéerna och fördelarna med att samla information på Internet. Det är mycket svårt att prata och skriva om hållbarhet utan att låta negativ, och det är inte min mening, men samtidigt måste vi erkänna att det är på tiden att vi tar tag i ämnet. Ridsporten växer överallt i världen och det läggs ner mycket tid och pengar på den. Det måste också medges att alla vi som jobbar med hästar professionellt kan bli bättre, och att vi har ett stort ansvar på våra axlar. Det måste ju ligga i allas intressen att hästen håller så länge som möjligt och att den får ett anständigt liv. Vi vill inte lägga ner en massa tid och pengar på sporten för att sedan inse att det var bortkastat på grund av vår brist på kunskap. Det allra vikigaste är naturligtvis att vi tar hänsyn till hästen. Hästarna gör så otroligt mycket för oss och vi är skyldiga dem bästa möjliga villkor. En häst som har det bra, presterar också mycket bättre, så jag kan bara se fördelar med att vi med förenade krafter arbetar på att förbättra hästens hållbarhet. Vi ser allt för många hästar som i en allt för ung ålder får göra upprepade besök hos veterinären. Men en nästan lika viktig sak som att behandla hästen är att ta reda på varför hästen blev halt eller överansträngd. Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 1
Ibland är det något som måste ändras för att vi inte ska behöva åka till veterinären snart nog igen. Som jag tidigare nämnt kan det vara sadeln som är problemet, eller skoningen, träningen eller något i hästens miljö. Det är inte alltid så lätt att hitta orsaken men vi bör nog försöka lite bättre än vad vi gör idag. Vi ser alltför många hästar som får sluta sina dagar som promenadhästar eller som döms ut pga. diverse skador. Vi ser talangfulla, positiva unghästar med utstrålning och aptit på livet med tre rena, bra gångarter. Och alltför ofta ser vi samma hästar igen som fem-sexåringar med spänningar och där gångarterna inte längre är rena. Jag är säker på att de flesta vet vad jag tänker på och håller med. Att dessa skador ofta är något som vi människor påfört hästarna är det heller ingen tvekan om. När detta är sagt står det också helt klart att det bara är vi som arbetar med hästarna som kan göra något åt saken. Det är som sagt en konst som är minst lika svår som att utbilda hästen, att bevara det som vi har i den unga hästen från början och att se till att utbildningen inte samtidigt har det priset att hästen förlorar eller försämrar renheten i gångarterna, sin utstrålning och sin aptit på livet, eller att muskler och leder blir överbelastade. Vad är anledningen till att det går galet? Här kommer några exempel på vad jag tycker är de viktigaste orsakerna. Varje enskilt ämne kommer att behandlas djupare i kommande artiklar. Rids hästen in i för ung ålder? Att den unga hästen blir hanterad från marken i tidig ålder är en stor fördel. Att det innan inridningen är en bra kommunikation mellan häst och ryttare är en ovärderlig fördel inte minst med tanke på säkerheten. Men själva inridningen bör inte påbörjas förrän hästen är minst tre år eftersom skelettet inte är färdigt att bära en ryttare tidigare. Är hästen stor och kanske kraftig bör man vänta tills den är fyra år. Hästarna är heller inte mentalt utvecklade för denna uppgift förrän de är tre eller fyra år gamla. I den åldern bör de också ridas under kort tid åt gången och inte varje dag. Hästar växer i perioder vilket betyder att det kommer perioder där det händer en massa i hästens kropp. Många hästar har inte växt färdigt förrän de är sex år gamla. I de perioder som de växer är det mycket viktigt att man sänker kraven betydligt. Min erfarenhet är att det ofta är här som vi gör skada på hästen, ofta för resten av hästens liv. Så lyssna till de signaler som du får från den unga hästen. Ser det ut som den är i en växtperiod eller känns den inte som den brukar är det en bra idé att ge hästen en månads ledigt. Longering av unghästen som förberedelse för inridning Mycket få ryttare kan longera en unghäst så att den är i balans. Man ser ofta ryttare longera unghästar i syfte att göra dem trötta genom att låta dem springa runt i full fart helt obalanserade i hopp om att hästen inte ska kasta av dem, när de senare sitter upp i sadeln. Denna form av longering är enormt belastande för senor och leder och bör inte förekomma. I övrigt är det numer sällsynt med kapson, istället knäpps longerlinan fast i bettet, som finns i munnen på den unga hästen som inte lärt sig bettets inverkan ännu. Se också kapitlet om Longering. Har vi som ryttare för dålig kunskap om grunderna? Kan vi rida den unga hästen i balans och harmoni med ryttaren så kan de flesta skador undvikas. Kan vi inverka så att hästarna förstår språket, dvs. lära dem deras ABC, ja, då kan de flesta spänningar undvikas och istället bygger vi upp kommunikation, förståelse och tillit. Det är också viktigt att den unga hästen rids i rätt tempo. Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 2
Är hästen fysiskt och mentalt klar för de krav vi ställer på den? Ofta har vi för bråttom på fel sätt. Det tar inte längre tid att utbilda hästen på rätt sätt. Det rätta sättet kan man skriva en hel bok om och det finns det inte plats för här. Jag vill dock nämna några viktiga saker: Hästen måste kunna följa med både fysiskt och mentalt. Det ska vara en röd tråd genom hela utbildningen. Hästen ska ha en riktig och bra grundutbildning och lära sig sitt ABC. När vi kräver något av hästen ska vi ofta fråga oss själv om vi har det som krävs. Är hästen mottaglig för att lära? Är den tillräckligt stark och avspänd? Förstår den hjälperna som ska användas för att utföra den rörelse eller prestera den bäring som vi har tänkt oss att kräva av den? Passar sadeln? Vi är idag mycket medvetna om hur viktigt det är att sadeln passar till hästen. Att hitta rätt sadel och storlek är dock inte en lätt uppgift. Jag har ofta sett hästar som efter att de fått en sadel som passar dem arbetar så mycket bättre att man knappt tror att det är sant. Det är mycket viktigt att vara uppmärksam på hästens reaktion på sadeln. Här finns det ett passande uttryck, det är bara den som har skon på sig som vet vart den trycker. Sadlar som inte passar hästen kan leda till skador på leder och senor. Jag är ingen expert och ska därför inte uttala mig i detaljer om detta ämne men det hoppas jag att det är människor med större kunskap än mig som vill. Är verkning och skoning korrekt? Inte heller på detta område är jag expert. Jag vill därför bara nämna några av de viktigaste punkterna. Hoven som hästen står och går på är som grunden på ett hus: Är det skevt eller obalanserat, så blir resten av huset också det. Att skon är tillpassad till hoven i stället för att hoven blir tillpassad till skon, är ytterligare en viktig faktor när vi talar om att öka hästens hållbarhet. Det är ingen tvekan om att fel verkning och skoning är en orsak till många hältor. Det är inte den enskilda hovslagarens fel, de flesta göra allt vad de kan för att utföra ett bra jobb. Skulden finns ofta i för dålig utbildning och att det är för dåligt samarbete med dem som tränar hästen. Den plats vi hänvisar hovslagaren till är också ofta dålig med hänsyn till utrymme och ljus. En bra arbetsplats stimulerar alltid till att göra ett bra jobb. Vi ska försöka att få ett mycket bättre samarbete mellan tränare, veterinärer och hovslagare på detta område och med tanke på hästarnas bästa samordna våra erfarenheter för att förbättra det samlade resultatet. Är underlaget tillräckligt bra? Kräver vi av hästarna att de ska arbeta taktmässigt och i bäring mellan ryttarens hjälper och dessutom utföra diverse rörelser är ett bra underlag av ovärderlig betydelse. Vi skulle aldrig drömma om att be idrottsfolk eller balettdansörer att arbeta på ett underlag som inte var optimalt eller som kan ge skador. Hästar är mycket olika med hänsyn till vilket underlag de tycker bäst om. Det finns dock en del krav som de alla har: Underlaget ska vara fast och jämnt så hästarna inte behöver vara rädda för att tappa balansen. Det får inte finnas ställen i underlaget där det är så djupt att hästen kan sjunka ner. Många människor vill gärna göra ett så bra underlag som möjligt för hästen genom att lägga ett alltför tjockt lager av diverse material, med resultatet att det ofta blir både för djupt och tungt. Då ökar också risken för skador på senor och leder. Underlaget ska ge hästen möjlighet att få fäste och får inte vara så löst att den kan halka. På ett underlag som är för hårt och/eller för torrt tappar hästen elasticiteten i gången och det kan också ge skador på skelett och leder. Det är många olika underlag som är välfunge- Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 3
rande och det finns många kombinationsmöjligheter. Vilka material eller hur vi ska kombinera dem beror på flera faktorer. Rör det sig om ett underlag för en utomhusbana eller ska det läggas i ett ridhus? Hur är grundförhållandena under underlaget osv.? Ska det användas till hoppning eller dressyr eller båda delarna? Är det tal om en utomhusbana är dränering dessutom viktigt, så regnvattnet rinner av. Är hästen skapt för den gren vi rider? När vi skaffar oss vår första häst, är det inte alltid vi har klart för oss vilken gren vi vill prioritera högst. Men det kommer kanske en dag, när vi tar ett beslut om att nu är det dressyr, hoppning eller fälttävlan vi vill satsa på. Att vi har en häst med talang för den gren vi väljer har också mycket med hästens hållbarhet att göra. Ber vi hästen om att arbeta på ett sätt som är emot dess natur och har den inte en exteriör och övriga förutsättningar som gör det möjligt för den att utföra det vi begära av den, kommer den snart att bli överbelastad. Se också min tidigare artikel, Diskussion om mål. Rid hästen i rätt form? Att hästen inte alltid rids i en form som är ändamålsenlig är det nog heller inte många som är oense med mig om. Att beskriva vilken form som är den korrekta är omöjligt och skulle också vara helt fel. Formen ska varieras från häst till häst. Ålder, utbildningsståndpunkt och själva målet med träningen just nu spelar en stor roll. Men hästen får under inga omständigheter känna sig handikappad av den form som vi arbetar den i. Den får aldrig tvingas till att arbeta i en bestämd hållning. Den hållning hästen rids i ska inte vara statisk utan den ska varieras. Se också kapitlet om Hästens form samt månadens artikel från november om dressyrhästens form. Är arbetet varierande? Ensidigt arbete är också något som sliter på hästarna. Vi bör inte rida samma form i dressyr varje dag eller i samma form för länge åt gången. Det är naturligtvis också ett slitage om vi ber hästen om att hoppa för många hinder och för ofta. Många ryttare har svårt att komma bort från volten. De känner säg säkra på volten och menar att de tappar det som de kallar att ha hästen på tygeln när de lämnar volten. Men är det något som sliter på hästarna är de att gå runt, runt på en volt en längre tid. Rid hästen så mycket som möjligt på raka linjer. Det finns många sätt vi kan variera arbetet på t.ex. genom att tömköra eller att arbeta med cavalettis. Skifta mellan samlande och lösgörande arbete. Att låta hästen komma ut på en tur i terrängen har nästan alltid en positiv effekt. Simning är ett annat riktigt bra sätt att träna på för de flesta hästar. Ovillighet som beror på ömhet blir ofta förväxlat med olydighet Känns hästen annorlunda en dag mot vad den brukar böra du ha alla sinnen öppna. Hästen har bara ett sätt att tala om för oss att det är något fel och det är genom att spänna sig och gå emot ryttarens hjälper. Väljer vi att slå dövörat till dessa signaler får vi kanske inte bara en häst som tappar tilliten, utan också en häst med bestående men. Se också kapitlet om Ursäkter sett med hästens ögon. Rider vi hästarna i för dålig balans? Hästen är alltid i balans, det är sällan som vi ser dem falla omkull. Den stora frågan är bara hur balanserar den? Ryttarens uppgift är att hjälpa hästen att hitta ett sätt att balansera där den inte behöver använda sig av negativ spänning. När hästen rids i en form som är rätt för den, i rätt tempo och i harmoni med ryttaren, Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 4
blir det möjligt för den att arbeta utan att bli överbelastad. Se också kapitlet om Balans och jämvikt. Är vi inte duktiga nog på att förstå de signaler vi får från hästen när den har ont? Upptäcker vi en dag att hästen går emot den ena tygeln på ett sätt som den inte brukar kan vi vara säkra på att den är öm någonstans i kroppen eller att den inte är ren i gången. Börjar hästen att hänga på båda tyglarna kan den mycket väl vara öm i båda frambenen. Vill hästen inte gå framåt som den brukar, kan de också bero på att den har ont i båda frambenen. Går hästen emot i halvhalterna kan det bero på at den har smärtor i bakbenen eller i ryggen. Listan här kan bli mycket lång och det får den gärna bli om vi alla då blir bättre på att förstå de signaler vi får från hästen. För lite motion? Vår stressade tillvaro med tillhörande brist på tid gör att det i vissa tider är svårt att ge hästen den motion den behöver. Det är dock ingen tvekan om att det är viktigt för hästens hållbarhet att den får mycket motion. Den häst som får mycket motion har dessutom också ofta ett bättre immunförsvar. Att hästen får gå ute i hage så mycket som möjligt är att föredra för de allra flesta hästars välbefinnande. Att rida hästen två gånger om dagen istället för en kan också vara ett sätt att täcka hästens behov av motion. Att gå med hästen en halvtimme om dagen utöver den vanliga träningen är ett annat sätt man kan täcka hästens behov av motion på. Är konditionen för dålig i förhållande till kraven? Att kräva prestationer av hästen som den inte har tillräckligt bra kondition för kan naturligtvis också leda till överbelastning. Då inte bara på muskler och leder utan också på hjärta och lungor. En häst i god kondition är som regel sundare och har ett bättre immunförsvar. Du kan själv göra något för att bilda dig en uppfattning om hästens kondition genom att mäta dess puls omedelbart efter det att den arbetat och sedan igen efter några minuters vila. Generellt kan man säga att ju lägre pulsen är efter arbetet och ju snabbare den går ner till det normala, ju bättre är hästens kondition. Mera om detta i en senare artikel. Om musklerna inte utvecklas blir lederna överansträngda En stor del av träningen går ut på att utveckla hästens muskler och här talar vi om ett arbete som tar tid, ofta flera år, innan hästen blivit stark nog att klara de större uppgifterna. Med systematisk och varierad träning och genom att långsamt öka kraven tränas hästen på ett sätt som leder till att dess muskler utvecklas. Tänk på att när du tränar hästen tränar du en toppatlet. Det är en uppgift som kräver stor insikt i muskellära och träningsfilosofi. Blir hästen inte tränad så att dess muskler utvecklas, överbelastas ofta lederna. Håller ryttaren hästen i en krampaktig hållning för att ha kontroll? En häst ska vara på plats mellan hjälperna men den ska också känna sig fri när den är vad vi kallar innanför ramen. Hästen får aldrig känna sig instängd i ett hörn när den arbetar mellan hjälperna. Att kunna rida sin häst så att den är på plats mellan hjälperna och samtidigt känner sig fri är möjligt, men det kräver att man som ryttare har satt sig ordentligt in i teorin och därmed har fått förståelse för alla dessa begrepp. Se kapitlet om Hästen mellan hjälperna. Den unga hästen rids ofta i ett allt för högt tempo De flesta hästar är inte färdiga för att gå i ökad trav förrän de är ca sex år gamla. De har inte styrkan, bäringen, balansen och tekniken för- Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 5
rän de har fått en god grundutbildning. Jag får ofta elever som har som önskemål att deras unghäst så fort som möjligt ska lära sig att gå i det tempo som vi normalt kallar för ökad trav. Anledningen är att de ska visa hästen i något av de test vi har för unghästar och ska de ha några förhoppningar om högre poäng ska hästen visa att den kan öka steglängden, som en häst som är tränad för de högre klasserna. Förr i tiden kallade vi detta för slaktartrav, inte helt utan grund. Låt oss hoppas att domarna en dag blir så duktiga att de kan bedöma hästens gångarter i ett tempo som är normalt för unghästen. Vi rider normalt den yngre hästen i ett lite högre tempo än den mer rutinerade hästen - men alltså inte i ökad trav. Anledningen till att vi gör det är att unghästen, som ju inte rids i samma samling som den rutinerade hästen, har mer vikt i rörelseriktningen. För att vikten inte ska hamna på framdelen ska hästen ridas i ett tempo som motsvarar vikten i rörelseriktningen. Upptäcks skador i tid? Gör det till en vana att kolla igenom din häst redan inne i stallet. Se på pälsen och studera allmäntillståndet. Känn igenom hästens ben genom att stryka med händerna från knäet och ner mot hoven. Är det en svullnad, eller värme som inte brukar vara där har du möjlighet att upptäcka detta i tid. Gör det till en vana att regelbundet ta hästens temperatur så att du vet vad normaltemperaturen är hos din häst. Andra goda råd om vad du själv kan göra finner du i kapitlet Ursäkter sett med hästens ögon. Kontaktar vi veterinären i tid? Det känns inte bra när vi misstänker att det inte står riktigt rätt till med våra hästar. Det kostar pengar att kalla på veterinären och det tar tid. Tänk om veterinären hittar något så att min häst måste vila ett tag. Alla träningar och de tävlingar som jag har anmält till. Ska vi inte snabbt komma överens om att det är dumt att resonera så här? Är hästen inte helt okey, ska vi naturligtvis så fort som möjligt göra vad vi kan för att den ska få det bättre, även om det innebär ett besök hos veterinären. När orutinerade ryttare utbildar unghästar Den unga hästen har varken läst böcker eller studerat ridning på video, så den behöver all den hjälp den kan få till att lösa uppgiften som går ut på att den ska lära sig hur den ska använda kroppen när den bär en ryttare på ryggen. Den ryttare som ska utbilda den unga hästen måste ha så stor erfarenhet, känsla och förståelse för uppgiften att han eller hon kan hjälpa hästen med att lösa den. Kan ryttaren inte det är hästen tvungen att gissa sig fram till många lösningar och kommer ofta att gissa fel. Man kan faktiskt säga att det är som att sätta en fälla för den unga hästen om den inte får kunnig hjälp från början. Om alla från början kunde lära sig att rida hästen i balans och i harmoni med ryttaren är jag säker på att hållbarheten skulle bli betydligt bättre för våra hästar. Henrik Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 6