Föräldraengagemang i barns idrottsföreningar

Föräldraengagemang i barns idrottsföreningar FoU-rapport 2004:8

FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 2003 (Anders Rönmark) 3. Etnisk mångfald och integration visar idrotten vägen? (Jesper Fundberg) 4. Möjligheten till motion och fysisk aktivitet lika för alla? 5. Kvinnor och män inom idrotten 2003 statistik från Riksidrottsförbundet 2004 1. Ätstörningar en kunskapsöversikt (Christian Carlsson) 2. Kostnader för idrott en studie om kostnader för barns idrottande 2003 3. Varför lämnar ungdomar idrotten en undersökning av fotbollstjejer och killar från 13 till 15 år (Mats Franzén, Tomas Peterson) 4. IT-användning inom idrotten (Erik Lundmark, Alf Westelius) 5. Svenskarnas idrottsvanor en studie av svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2003 6. Idrotten i den ideella sektorn en kunskapsöversikt (Johan R Norberg) 7. Den goda barnidrotten föräldrar om barns idrottande (Staffan Karp) 8. Föräldraengagemang i barns idrottsföreningar (Göran Patriksson, Stefan Wagnsson) Rapporterna kan beställas från Riksidrottsförbundets kundtjänst kundtjanst@rf.se eller tel 08-699 62 03 STOCKHOLM OKTOBER 2004

Förord Idrottsrörelsens samlar varje år barn och ungdomar till mer än 6 500 000 aktiviteter över hela landet, i många olika idrotter och på alla nivåer. Det blir nästan 18 000 varje dag, en fantastisk omfattning som visar att barn- och ungdomsidrotten idag är en verklig folkrörelse. Faktum är att över 80 procent av alla barn och ungdomar i Sverige någon gång går med i en idrottsförening. För att det ska vara möjligt att åstadkomma all denna aktivitet krävs ledare, ideella ledare. Hundratusenstals vuxna ställer upp, nästan alltid utan någon som helst ersättning, för att hjälpa de unga att utvecklas, inte bara som idrottare utan även som människor. De allra flesta av dessa ledare är föräldrar till de idrottande barnen. Föräldrar fungerar inte bara som tränare, det finns en oändlig rad andra sysslor som måste skötas för att idrottens hjul ska snurra utan gnissel. Barn ska skjutsas till träning och matcher/tävlingar, smutsiga tröjor ska tvättas, lotter ska säljas och bullar ska bakas. Allt detta görs också, ofta utan att någon lägger märke till det förrän det inte längre fungerar. Trots föräldrarnas viktiga roll är de ett hittills nästan helt outforskat område. Har alla idrottsföreningar engagerade föräldrar som ställer upp eller är det endast få föreningar förunnat? Kan, vill och orkar de det och hur stor andel av och i vilken grad engagerar sig föräldrarna i barnens idrottsföreningar? Hur väl känner föräldrarna till föreningarnas verksamhet? Vill och brukar föräldrarna vara med och påverka föreningens verksamhet? Det är bara några av de frågor man kan ställa, och som nu ställts av forskarna Göran Patriksson, Göteborgs universitet, och Stefan Wagnsson, Karlstads universitet. De har frågat drygt 700 föräldrar i 97 olika idrottsföreningar om deras engagemang i sina barns idrottande. Rapporten, som nu är klar, bekräftar vissa uppfattningar men tar också död på en del myter. Framför allt ger den en betydligt solidare bas för fortsatta diskussioner om föräldrarnas roll inom idrotten samt deras vilja och möjlighet att spela den rollen. Det är en viktig diskussion för barn- och ungdomsidrottens fortsatta utveckling. Anders Lundin Breddidrottschef Fotnot: Samtidigt med denna rapport publiceras rapporten Den goda barnidrotten - föräldrar om barns idrottande (FoU-rapport 2004:7).

Sammanfattning Föräldrarnas betydelsefulla roll i barnens idrottsföreningar har sällan ifrågasatts. Engagerade föräldrar som skjutsar, ställer upp som funktionärer, står i kiosk, säljer lotter, agerar tränare eller sitter i styrelsen m m har i vissa föreningar varit en förutsättning för dess utveckling och ibland överlevnad. Arbetsuppgifterna har då kunnat fördelas på fler medlemmar och en balans mellan föreningens arbetskrav och medlemmarnas samlade förmåga lättare kunnat uppnås, samtidigt som förutsättningarna för en väl fungerande demokrati gynnats. Trots den allmänna uppfattningen om föräldrarnas betydelse har forskningen rörande detta område varit starkt eftersatt. Syftet med denna studie har således varit att undersöka föräldrarnas engagemang i sina barns (7-12 år) idrottsföreningar samt att undersöka föräldrarnas insikt i och förståelse för verksamheten i dessa idrottsföreningar. Frågor vi ställt oss i denna studie är huruvida idrottsföreningar har engagerade föräldrar som ställer upp i föreningsarbetet eller om det endast är få föreningar förunnat? Kan, vill och orkar de det och hur stor andel av och i vilken grad engagerar sig föräldrarna i barnens idrottsföreningar? Hur väl känner föräldrarna till föreningarnas verksamhet? Vill och brukar föräldrarna vara med och påverka föreningens verksamhet? Med hjälp av ett frågeformulär, med i huvudsak frågor med fasta svarsalternativ, samlades data in från 734 föräldrar till idrottande barn i 97 olika idrottsföreningar runt om i Sverige. Svaren analyserades utifrån teorier om demokratiska processer samt med hjälp av en modell som innehöll olika dimensioner av föräldraengagemanget i barnens idrottsföreningar och hur de tillsammans påverkar graden av det totala föräldraengagemanget i idrottsföreningarna. Resultaten visade att föräldrarna i hög grad är engagerade i barnens idrottsföreningar, där 80 procent av föräldrarna på något sätt är engagerade i någon av sitt/sina barns föreningar, främst i form av att skjutsa barnen till match eller tävling. I genomsnitt engagerar de sig 3,5 timmar/normalvecka i barnens idrottsföreningar. Vidare framkom att graden av föräldraengagemang är högst inom lagidrotterna, att mer tid ägnas åt arbete i pojkarnas idrottsföreningar jämfört med flickornas och att andelen engagerade mammor och pappor är lika stor, men att pappor ägnar signifikant mer tid åt föreningsarbete än mammor. Av resultaten framkom även att föräldrarna har relativt god kännedom om föreningarnas organisation och målsättningar men inte om föreningarnas ekonomi. Diskussioner fördes om betydelsen av föräldrarnas höga grad av engagemang, vilka inte enbart utgör en viktig resurs för idrottsföreningarna och barnens idrottande, utan även skapar en del av förutsättningarna för en väl fungerande demokrati i Sverige. Författarna: Göran Patriksson, professor i pedagogik vid Idrottshögskolan, Göteborgs universitet och professor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet. Stefan Wagnsson, adjunkt i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet. 4

5

6

Inledning Bakgrund Idag är närmare 22 000 föreningar anslutna till Riksidrottsförbundet och inbegriper över 3 milj medlemskap (www.rf.se/scb, 2003). I vissa åldersgrupper är mer än varannan flicka och två tredjedelar av pojkarna medlem i någon idrottsförening. En verksamhet av sådan omfattning kräver en väl fungerande organisation med medlemmar som kan och vill engagera sig i föreningens arbete. Ur ett samhälleligt perspektiv kan ett sådant engagemang även sägas utgöra basen för en väl fungerande demokrati (Putnam, 1996). Föreningslivet skapar förutsättningar för demokratin genom att tillhandahålla gemensamma mötesplatser i samhället. Det är främst här som den för demokratin så centrala dialogen mellan människor kan föras och förtroende, vana att samarbeta och känsla av samhörighet medborgarna emellan kan utvecklas (socialt kapital) (Rothstein m fl, 1995). Här ges även möjligheter att träna upp och utveckla förmågan att formulera sig, argumentera, värdera och att gemensamt kunna fatta beslut (Vogel, Amnå, Munck, Häll/SCB, 2003). I Sverige har frivilliga medborgarsammanslutningar, som nykterhetsrörelsen, humanitära hjälporganisationer, fredsorganisationer och idrottsrörelsen ibland kallats för skolor i demokrati. Idrottsföreningarnas syften och mål har varierat genom åren men gemensamt för dessa har varit att de i huvudsak bedrivits på ideell basis. Krav på engagemang har således ej kunnat ställas i samma utsträckning som inom sammanslutningar där betalning för utförda tjänster verkat som incitament till engagemang. Idrottsföreningarna har istället fått förlita sig på att medlemmarnas intressen och behov kunnat tillfredsställas i den omfattning att de ansett det vara värt den tid som använts till arbete i föreningen. Väl omvittnade är de s k eldsjälarna, som genom sitt stora engagemang sett till att föreningsverksamheten kunnat fortleva utan några större krav på ekonomisk ersättning för sitt arbete. Idrottsföreningar kan i längden få svårt att utvecklas eller ens överleva om verksamheten bärs upp av endast ett fåtal individer vilka är starkt involverade i verksamheten. Risken att dessa eldsjälar åtar sig för mycket föreningsarbete är uppenbar, vilket kan leda till utbrändhet/utmattningsdepression och i förlängningen att dessa slutar engagera sig i föreningen. Det föreligger även en risk att de demokratiska värdena åsidosätts i föreningar där endast ett fåtal individer engagerar sig och beslutar om dess inriktning. I detta sammanhang kan föräldrar till barn i olika idrottsföreningar sägas ha en betydelsefull roll. Engagerade föräldrar som skjutsar, ställer upp som funktionärer, står i kiosk, säljer lotter, agerar tränare eller sitter i styrelsen m m har i vissa föreningar varit en förutsättning för dess utveckling och ibland överlevnad. Arbetsuppgifter har kunnat fördelas på fler medlemmar och en balans mellan föreningens arbetskrav och medlemmarnas samlade förmåga kunnat uppnås, samtidigt som förutsättningarna för en väl fungerande demokrati gynnats. Det finns en tendens att föreningsengagemanget i Sverige minskar. Människor har helt enkelt svårt att få tiden att räcka till. En kraftig ökning av arbetslösheten under 1990-talet kombinerat med en ökad arbetstakt, en allmänt ökad otrygghet och ökad konkurrens på arbetsmarknaden är några faktorer som tros ligga bakom ökade konflikter i valen mellan fritidsintressen, familj och arbete (Vogel m fl, 2003). Hur ser det då ut inom barnidrotten? Har de flesta idrottsföreningar engagerade föräldrar som ställer upp i föreningsarbetet eller är det få föreningar förunnat? Har föräldrarna tid att engagera sig i barnens idrottsföreningar? Kan, vill och orkar de det? Vid diskussioner med företrädare inom idrottsrörelsen rörande föräldrarnas engagemang i idrottsföreningarnas arbete framträder ibland två motsatta bilder. Av några målas en bild upp av fantastiska föräldrar som i hög grad alltid ställer upp och hjälper till i föreningsarbetet. Av andra en bild av föräldrar med bristande intresse för verksamheten, svag vilja att hjälpa till eller påverka föreningens verksamhet och där barnens idrottande används som en täckmantel för barnpassning. Dessa kanske överdrivna bilder av föräldraengage- 7

manget föranleder, tillsammans med ovanstående resonemang, ett flertal frågor som söker mer nyanserade svar. Hur stor andel av och i vilken grad engagerar sig föräldrarna i barnens (7-12 år) idrottsföreningar? Hur väl känner föräldrarna till föreningarnas verksamhet? Vill och brukar föräldrarna vara med och påverka föreningens verksamhet? Engagerar sig män mer än kvinnor och skiljer sig engagemanget åt mellan olika idrotter? Detta är bara några av de frågor som söker svar i föreliggande undersökning. Med dem i bakhuvudet ger vi oss i kast med tidigare forskning inom problemområdet för att om möjligt komma närmare svaren. Tidigare forskning Det är ont om studier rörande föräldraengagemang i barnens idrottsföreningar. Förvisso förekommer ett antal undersökningar som tangerar området. Dessa har dock främst varit inriktade på föräldrarnas engagemang i relation till barnens aktivitet, varav den övervägande delen i huvudsak riktats mot de negativa aspekterna av föräldrarnas engagemang (överdrivet engagemang/föräldrapress) (Augustsson, 1997; Wagnsson, 2001; Nyberg, 2000; Söderqvist, 2002). De fåtal studier som behandlat det aktuella problemområdet har primärt inriktat sig mot andra närliggande forskningsfrågor och således har inte föräldrarnas engagemang i barnens idrottsföreningar mer specifikt belysts. Av äldre mindre studier kan nämnas att Malmsten m fl (1983) intervjuade 20 föräldrar med barn 7-9 år inom idrotterna ishockey, fotboll och gymnastik om deras engagemang och kännedom om sina barns idrottsutövande. Utifrån undersökningsresultaten framkom en bild av föräldrar som i hög grad är intresserade av att hjälpa till i föreningens verksamhet. I stort sett alla föräldrar (18 st) ville hjälpa till i föreningarna vid tävling och träning t ex som chaufförer eller genom att samla in pengar och priser. Malmsten m fl pekade även på föreningsinformationens betydelse, där föräldrar som fått information i form av föreningsblad, tidningar m m i högre grad var engagerade i föreningen. Undersökningens ringa urval och inaktualitet tillåter oss dock inte att utifrån den dra några större slutsatser om föräldrarnas engagemang idag. En av få studier som behandlat problemområdet på senare tid, om än indirekt, är Staffan Karp (2000) som i sin avhandling Barn, föräldrar och idrott undersökt idrottens betydelse för idrottsaktiva barn och deras föräldrar. Studien omfattade 18 barn i åldrarna 10-12 år med respektive föräldrar inom idrotterna golf och fotboll fördelat på två idrottsföreningar. Med hjälp av djupintervjuer tillfrågades föräldrarna bl a om sitt deltagande och sina uppfattningar om den aktuella föreningens verksamhet. Här framkom att flertalet föräldrar med barn inom golfföreningen (1 500 medlemmar) engagerade sig i sitt barns idrottande och då företrädesvis genom att skjutsa barnen till och från träning och tävling. Den övervägande delen av föräldrarna spelade själva golf för att tillfredsställa sina sociala behov. På grund av föreningens expansion hade dock samhörigheten och klubbkänslan kommit att försämras med påföljden att små subgrupper inom föreningen hade bildats. Intervjusvaren visade även att det inte var ovanligt att barnen följde med sina föräldrar och spelade golf och att behovet av organiserad, ledarledd träning därför inte var lika stort som inom övriga idrotter. Ett visst motstånd mot att utveckla verksamheten för yngre uttrycktes, då denna i viss mån ansågs minska tillgängligheten på banan för de vuxna medlemmarna. Vad gäller föräldraengagemanget inom fotbollsföreningen var involveringen i föreningen överlag stort men varierande. Intervjusvaren visade på intressanta skillnader i föräldraengagemang mellan de olika lagen inom samma förening, där föräldrar i vissa lag upplevdes som starkt involverade i verksamheten, medan man i andra lag upplevde stora svårigheter att engagera föräldrarna. En av respondenterna uppskattade att 80-85 % av föräldrarna ställde upp i en eller annan form och arbetade ideellt, vilket bör ställas i kontrast till en annan respondent med ledarfunktion i samma förening som uttryckte en känsla av att ständigt få ta hand om allt. Karp noterade vidare intressanta skillnader mellan de två idrotterna där han bl a menade att golfföräldrarna i större utsträckning valde golfen åt sina barn, medan föräldrarna inom fotbollen mer rekryterades till föreningen som ledare och tränare via barnen. Karps studie låter oss förstå hur olika bilder 8

av föräldraengagemanget kan uppstå och att det förekommer stora skillnader i föräldraengagemang mellan olika idrotter, men även att det kan skilja sig mellan olika lag i samma förening. Karps kvalitativa ansats tillhandahåller möjligheter att ge en detaljrik och kontextualiserad bild av det aktuella problemområdet (Bryman, 1997). Den kvalitativa ansatsen är dock behäftad med vissa problem. Det ringa urvalet medför stor försiktighet med att dra allt för långtgående slutsatser bör vidtas och möjligheterna att kunna generalisera till andra idrottsföreningar eller idrotter begränsas. Ytterligare en forskare, som i viss mån har berört det aktuella problemområdet, är Redelius (2002) vars avhandling Ledarna och barnidrotten syftade till att öka kunskaperna om vilka barn- och ungdomsidrottsledarna är och vad de står för. Den empiriska grunden utgjordes av enkätsvar från 525 idrottsledare, 564 blivande lärare och 521 blivande fritidsledare. I tillägg till detta utfördes även 18 djupintervjuer av idrottsledare. Svaren analyserades utifrån ett kulturellt, sociologiskt och genusteoretiskt perspektiv. Här visade resultat, som kan vara av intresse för denna studie, att minst 20 procent av ledarna är kvinnor och att en stor grupp, framförallt män uttryckte att det egna barnet utgjorde incitament för engagemang i föreningen. Männen motiverade det delvis med att de ville få mer tid tillsammans med sina barn men även med att deras barn saknade tränare. Ytterligare orsaker till föräldrarnas engagemang var att de ville försäkra sig om att barnen fick plats i föreningen samt garantera att verksamheten blev bra. Redelius konstaterade att den manliga dominansen bland ledare är ett utmärkande drag inom barnidrotten, medan annan föreningsverksamhet oftast förenas med ett lågt manligt åtagande. I avhandlingen framkom även negativa aspekter av föräldrarnas engagemang, där en stor del av ledarna upplevde föräldrarna som ett problem. Vissa upplevde att föräldrarna var okunniga men ändå lade sig i ledarens uppgifter eller uttryckte åsikter på ett icke önskvärt sätt. Vidare uttryckte en del ledare oro eller medkänsla för barn som pressades för hårt av sina elitinriktade föräldrar. Vogels m fl, (2003) rapport om Föreningslivet i Sverige är den undersökning som kanske bäst, om än indirekt, behandlat föreliggande studies frågeställningar. De har till skillnad från Karp (2000), använt sig av en kvantitativ ansats. Nämnda rapport bygger på en av SCB/ Häll, (1994) tidigare utförd intervjuundersökning rörande 1992 års föreningsliv i Sverige. Studien hade en såväl tvärsnitts- som longitudinell design. Syftet med rapporten var att studera förändringar mellan 1992 och 2000 i fråga om medlemskap, medlemsprofiler, medlemmarnas aktivitet, tidsinsats och intresse att arbeta i föreningarna samt att undersöka för vilka befolkningsgrupper deltagandet förändrats. Vogel m fl studie riktade sig till 5 677 vuxna i åldern 16-84 år, verksamma inom politiska organisationer, intresseorganisationer, solidaritetsrörelser, religiösa organisationer och livsstilsorganisationer, där idrottsföreningar innefattas i sistnämnda kategori. Resultat visade att idrottsrörelsen år 2000 vid sidan om fackföreningsrörelsen utgjorde den största gruppen av organisationer i fråga om medlemstal, förtroendemän och aktiva medlemmar. 31 % av Sveriges befolkning var medlemmar i någon idrottsförening varav 17 % var aktiva medlemmar och 7 % av hade något förtroendeuppdrag. En fjärdedel av medlemmarna var med i flera idrottsföreningar. Vidare var andelen aktiva medlemmar i särklass högst inom idrottsföreningarna vid en jämförelse med övriga sammanslutningar. Resultaten visade dessutom, liksom inom de flesta andra föreningstyper, att lägre ekonomisk och social status hade samband med ett lägre engagemang i idrottsföreningarna och följaktligen var arbetarklass, lågutbildade, utländska medborgare och låginkomstfamiljer underrepresenterade. I övrigt påvisades könsskillnader i medlemskap och aktivitet inom idrottsföreningarna. Här framgick även att det överlag var fler män (38 %) än kvinnor (24 %) som var medlemmar, och att män i större omfattning än kvinnor hade olika förtroendeuppdrag i idrottsföreningarna. I genomsnitt arbetade dessa 14 tim/mån inom ramen för föreningens verksamhet, vilket är en arbetsinsats som inte nämnvärt förändrats sedan 1992. Skillnader i medlemskap och förtroendeuppdrag mellan lag- och individuella idrotter noterades till lagidrotternas fördel. Vad gäller andelen 9

medlemmar tenderade denna att minska något (-2 %), dock inte lika markant som inom politiska partier, där en tredjedel av medlemmarna hade försvunnit under 90-talet. Vogel m fl (2003) konstaterade att idrottsrörelsen skiljer sig från övriga sammanslutningar i det avseendet att aktiviteten där är mer begränsad till barn- och ungdomen. Resultaten visade vidare att föräldrar ofta deltog aktivt i idrottsföreningens verksamhet och då främst i anslutning till barnens idrottande. Totalt sett var närmare hälften av papporna och nästan en tredjedel av mödrarna medlemmar i någon idrottsförening. Av undersökningen framgick även att det främst var föräldrar, och då företrädesvis pappor, som dominerade bland förtroendevalda. 15 % av papporna hade ett styrelseuppdrag i någon idrottsförening jämfört med 6 % av mödrarna. Detta kan jämföras med sammanboende utan barn där 8 % av männen respektive 4 % av mödrarna hade något förtroendeuppdrag. Föräldrar talade också oftare på möten och försökte själva påverka beslutsfattandet. Främst var det gruppen sammanboende med barn som var engagerade i föreningen där 48 % av de sammanboende männen respektive 33 % av kvinnorna var medlemmar i någon idrottsförening. Motsvarande siffror för ensamstående män med barn var 50 % gentemot 26 % av kvinnorna. Av resultaten framgick även att det var sammanboende föräldrar inom lagidrotter som har störst andel medlemmar och i störst utsträckning hade förtroendeuppdrag. Utifrån resultaten från ovanstående rapport kan man konstatera att idrottsrörelsen står sig stark gentemot andra frivilligorganisationer i Sverige och att föräldrarna här tillmäts en betydande roll. Vogel m fl (2003) bidrar starkt till att öka förståelsen för vårt problemområde, dock saknas fortfarande svar på flertalet av de frågor som inledningsvis ställdes. Bland annat saknas resultat som mer i detalj är kopplade till frekvensen och karaktären av föräldrarnas engagemang, d v s vilka arbetsuppgifter som utförs och i vilken utsträckning. Dessutom saknas utförligare resultat rörande föräldrarnas påverkan på och vilja att påverka verksamheten i barnens idrottsförening. Med anledning av att det främst är föräldrar som får ta det ekonomiska ansvaret för barnets idrottande har vi även valt att redogöra för en rapport av Centrum för Marknadsanalys AB (CMA) (2004). På uppdrag av RF utfördes en undersökning där 1 502 familjer tillfrågades om sina kostnader för barnens (7-15 år) idrottande inom tio av de mest vanligast förekommande idrotterna 1. Resultaten visade att det i genomsnitt kostar 4 510 kr/år för föräldrarna att låta barnen ägna sig åt någon av de undersökta idrotterna. Det framkom vidare att kostnaderna är som högst inom idrotterna ishockey (9 300 kr/år) och ridsport (8 200 kr/år). Det rörde sig främst om kostnader för utrustning, avgifter och resor. Kostnader för resor uppgick till i genomsnitt 1 332 kronor (högst inom ishockey, 3 300 kr, och simning, 2 415 kr). Kostnaderna för utrustning uppgick i medeltal till 870 kr (högst inom ishockey, 2 000 kr, och ridsport, 1 500 kr) och kostnader för avgifter 1 399 (högst inom ridsport, 4 250 kr, och inom tennis, 2 500 kr). Med tanke på det stora ekonomiska ansvar som åligger föräldrarna kan detta åtagande sägas falla inom ramen för ett indirekt engagemang i idrottsföreningarnas verksamhet. Sammanfattningsvis kan vi sluta oss till att forskningen inom området är starkt eftersatt, där för närvarande inte någon studie primärt behandlat det aktuella problemområdet. Fortfarande finns frågor som ytterligare bör bearbetas varvid föreliggande undersökning i högsta grad är relevant för att inte säga nödvändig för att kunna kunskapen om föräldraengagemang inom barnidrotten. Syfte 1 Basket, fotboll, friidrott, golf, gymnastik, innebandy, ishockey, ridsport, simning och tennis Med anledning av den bristfälliga forskningen rörande föräldrarnas engagemang i barnens idrottsföreningar finns ett antal frågor som söker svar. Syftet med föreliggande studie är således att: ge en övergripande bild av föräldrars engagemang i sina barns (7-12 år) idrottsföreningar undersöka föräldrarnas insikt och förståelse för verksamheten i barnens (7-12 år) idrottsföreningar Dessutom kommer vi att studera ovanstående frågeställningar med uppdelning på kön (mammor, pappor), olika idrottsgrenar m m. 10

Teoretiska utgångspunkter Våra teoretiska utgångspunkter tar avstamp i Robert Putnams (1996) forskning om demokratins effektivitet. Vidare har inspiration hämtats från Rothsteins m fl (1995) syn på demokrati som dialog. Bidrag har även hämtats utifrån Vogels m fl (2003) differentiering av olika deltagandenivåer i föreningslivet och Kenyons (1969) modell över olika involveringstyper och roller i idrottssystemet. En förutsättning för en väl fungerande demokrati är förekomsten av gemensamma mötesplatser i samhället (Rothstein m fl 1995). Här pekar författarna, med stöd av Putnams forskning på det organiserade föreningslivets stora betydelse. Det är främst inom ramen för detta som den för demokratin så centrala dialogen mellan människor kan föras och förtroende och samhörighet medborgarna emellan kan utvecklas, något som Putnam benämner skapandet av ett socialt kapital. Putnam kunde, genom longitudinella studier av olika regioner i Italien, där förutsättningarna för demokratin var väsensskilda, visa ett samband mellan medborgarnas engagemang i frivilliga organisationer och en väl fungerande demokrati. Som en bieffekt visade sig medborgarnas involvering även ha betydelse för en stark ekonomisk utveckling i dessa regioner. Redan på 1830- talet hade dock Alexis de Tocqueville i sin klassiska analys av den framväxande demokratin i USA kommit fram till liknande slutsatser. Medborgarnas benägenhet att frivilligt organisera sig och samverka för att få saker och ting gjorda i närmiljön, men även i vidare sammanhang, medförde att den amerikanska demokratin i högsta grad var aktiv och vital (Hadenius, 2001). Tocqueville betonade, liksom Putnam, vikten av ett livaktigt civilt samhälle, där olika organisatoriska nätverk och starka relationer (socialt kapital) till andra människor utanför familjen, tillsammans utgör incitament för ett starkt civilt samhälle och fungerar därmed som en länk mellan familjen och staten. Dessa för demokratin och samhället så viktiga nätverk eller sammanslutningar kan delas in i olika, delvis överlappande områden, vilka visas i figur 1. Sociala sfären Staten Politiska sfären Individ-Familj Ekonomiska sfären Figur 1. Det civila samhället (Hadenius, 2001) Den politiska sfären innehåller organisationer som har till uppgift att påverka den offentliga verksamheten (främst politiska partier men även fackföreningar och miljögrupper). Den ekonomiska sfären i sin tur omfattar intressesammanslutningar med ekonomisk inriktning (företagarföreningar, fackliga organisationer, kooperativa föreningar m m). Till den sociala sfären räknas fritidslivets sammanslutningar och kulturella, religiösa och ideella föreningar, däribland idrottsföreningar. Norén (1995) har i sin rapport Förändringen av socialkapitalet i Sverige försökt att mäta styrkan av det civila samhället i Sverige och har här valt att utgå från några av Putnams (1996) huvudsakliga mätvariabler av det sociala kapitalet: fritidens användning (områden personen väljer att aktivera sig inom), förtroendet för de offentliga institutionerna samt engagemanget i föreningar och organisationer. Föreliggande studie ämnar i huvudsak inte att mäta det sociala kapitalet i Sverige i sin helhet utan har begränsats till att undersöka föräldrarnas engagemang i barnens idrottsföreningar 2. Således är det främst variabeln engagemang i föreningar och organisationer som tilldrar sig vårt intresse. 2 En mätning av detta engagemang kan likväl ge en indikation/indirekt delmått på det sociala kapitalet i samhället 11

Idrottsrörelsen, med över 3 miljoner medlemmar 3 fördelat på 22 000 olika föreningar, utgör en betydande del av den sociala sfären och är näst efter fackföreningsrörelsen den största frivilliga organisationen i Sverige. En uppslutning av denna dignitet ger förvisso indikationer på ett stort engagemang, men att enbart använda medlemsantalet som måttstock för engagemanget inom olika organisatoriska nätverk är vilseledande. En person kan inneha medlemskap i flera föreningar samtidigt och kan dessutom vara såväl aktiv som passiv medlem. Vidare låter medlemsantalet oss inte utröna aktivitetsnivån hos medlemmarna. Inte heller huruvida de genom olika demokratiska processer väljer att påverka föreningarnas verksamhet. Medlemskapet kan således endast ge oss en fingervisning om vidden av föreningsengagemanget. För att få en mer adekvat bild av engagemanget bör vi inkludera andra dimensioner av begreppet. Här har vi valt att ta hjälp av Vogels m fl (2003; s 24) rikstäckande undersökning om föreningslivet i Sverige. De har i sin studie valt att differentiera deltagandet i idrottsföreningarna utifrån graden av engagemang i föreningarna vilket, förutom det formella medlemskapets utveckling, ger möjligheter att visa hur medborgarna använder föreningarna i vidare mening. De skiljer således på nio olika nivåer av deltagande: 1. Formellt medlemskap 2. Förtroendeuppdrag 3. Övrigt aktivt deltagande 4. Passivt medlemskap 5. Antal föreningar man är med i 6. Om man talat på möten 7. Om man påverkat besluten 8. Tidsinsatsen i föreningarna 9. Intresse att arbeta inom olika föreningar I Vogels m fl (2003) uppdelning finner vi dock ingen åtskillnad i engagemanget beroende av de olika roller som man kan inneha inom idrottssystemet. Som idrottsförälder kan man t ex vara starkt involverad i föreningens styrelsearbete, men inte i rollen som funktionär, eller vara en förälder som ivrigt hejar på sitt barn som åskådare men sällan vara engagerad som ledare o s v. I detta sammanhang har vi därför tagit hjälp av Kenyons (1969) modell för att ytterligare tillföra en dimension av begreppet engagemang. Kenyon skiljer i huvudsak på två sätt att engagera sig i idrott: Primär respektive sekundär involvering. Det förra begreppet innebär ett aktivt deltagande i någon idrott i antingen tävling eller träningsform (elitidrott, breddidrott, motionsidrott) och det senare alla andra former av deltagande. Kenyon särskiljer vidare mellan två olika former av sekundär involvering i idrott: 1. Involvering i form av konsument, som kan ske dels direkt i form av åskådare, dels indirekt via massmedia. 2. Involvering som producent, vilket innefattar personer som ser till att aktiv idrott möjliggörs. Dessa producenter indelas i sin tur i tre kategorier: Ledare (tränare, lagledare, materialförvaltare m m), skiljedomare (funktionärer, domare, regelstiftare m m) och idrottsföretagare med kommersiella intressen (tävlingsarrangörer, tillverkare av idrottskläder och annan utrustning m m). Av Kenyons modell framgår att man kan vara engagerad i idrottssystemet på olika sätt. Det bör dock tilläggas att en och samma individ kan ha olika roller vid olika tillfällen. En breddidrottare kan exempelvis vara såväl åskådare, TV-tittare som lagledare. Med utgångspunkt i ovanstående förefaller det som en fusion av huvudinriktningarna i Kenyons typologi och Vogels m fl (2003) uppdelning vore det mest fruktbara redskapet att använda vid analys och diskussion av resultaten. Denna sammansmältning av perspektiv saknar dock några för denna studie relevanta element. Såväl frekvensen (hur ofta man engagerar sig) som intensiteten (i vilken utsträckning individen mobiliserar sina fysiska och psykiska resurser) är viktiga dimensioner av begreppet föreningsengagemang som bör innefattas i en modell för att öka dess relevans och på så sätt göra den mer komplett. 3 2 140 000 medlemmar i åldern 16-84 år. 12

I Figur 2 redovisas en enkel modell där vi försökt integrera relevanta dimensioner av begreppet föräldraengagemang, utifrån ovan diskuterade teoretiska perspektiv med syftet att använda denna som mall och förklaringsmodell vid analys och tolkning av resultaten. såväl aktiva som passiva medlemmar. Primärt engagemang avser föräldrar som själva utövar någon form av idrott i sitt barns idrottsförening och dimensionen förtroendeuppdrag omfattar föräldrar som har olika styrelseuppdrag. Dimensionen intresse avser föräldrar- Figur 2. Schematisk modell över föräldrarnas engagemang i barnens idrottsföreningar Modellen visar olika dimensioner av föräldraengagemanget i barnens idrottsföreningar och hur de tillsammans påverkar graden av det totala föräldraengagemanget i idrottsföreningarna. Dessa dimensioner utesluter ej varandra och således kan föräldrar återfinnas inom olika dimensioner samtidigt. I ovanstående modell omfattar begreppet indirekt engagemang de föräldrar som genom olika medvetna processer aktivt påverkar utformningen av verksamheten i föreningen, genom att t e x göra sin röst hörd på medlemsmöten, kommer med förslag till tränaren angående ändring av innehåll i träningen, ger ekonomiska bidrag eller röstar på medlemsmöten/årsmöten. Ett direkt engagemang omfattar föräldrar som är aktivt involverade i föreningen i form av att t ex hjälpa till att skjutsa barnen till och från match/tävling, stå i kiosken, att hjälpa till eller sälja bingolotter, men som inte har ambitioner att medvetet påverka föreningens verksamhet. Dimensionen medlemskap innefattar föräldrar som är betalande föreningsmedlemmar och består av nas intresse och vilja att påverka föreningens verksamhet och omfattning avser andelen engagerade föräldrar i barnens samtliga idrottsföreningar (om barnet/barnen är med i mer än en idrottsförening). Begreppen omfattning, tid, intensitet och frekvens förekommer i olika grad och har inneslutits av det skälet att samtliga andra dimensioner varierar i avseende på dessa. Modellens två streckade cirklar illustrerar den dynamiska aspekten av föräldraengagemanget så till vida att graden av engagemang varierar beroende på styrkan hos respektive dimension. Föräldraengagemanget kan således ses som ett kontinuum där Inget engagemang och Mycket hög grad av engagemang utgör ändpunkterna. Sammanfattningsvis har vi, med utgångspunkt av ovanstående teoretiska genomgång, valt att definiera föräldraengagemang i barnens idrottsföreningar som: Föräldrarnas delaktighet, påverkan och intresse för arbetet i barnens idrottsföreningar. 13

Undersökningens uppläggning Bakgrund Föreliggande rikstäckande undersökning har initierats av Riksidrottsförbundet (RF) med syftet att kartlägga föräldrarnas insikt, förståelse och engagemang i sina barns idrottsföreningar. I samband med ett möte, tillsammans med representanter för Breddidrottsenheten inom RF, drogs riktlinjerna i stora drag upp för undersökningens design, urvalsförfarande, val av datainsamlingsmetod och genomförande. Design Med syftet att erhålla en övergripande bild av föräldrarnas insikt, förståelse och engagemang i barnens idrottsföreningar i Sverige totalt sett, föll valet på att utföra en survey-undersökning där data samlades in med hjälp av frågeformulär. Denna datainsamlingsmetod lämpar sig väl när man vill samla in en större mängd relevant information förhållandevis snabbt och billigt (Thomas & Nelson, 1996). Man bör dock vara medveten om att denna metod har vissa svagheter. Föräldrarna kan utifrån sina erfarenheter, förväntningar och aktuella känslotillstånd vara olika motiverade att besvara frågorna eller ha olika svårt att läsa och förstå frågorna vilket kan påverka studiens giltighet. Vidare kan det vara svårt att få en helhetsbild och en djupare förståelse för föräldraengagemanget inom barnidrotten då fenomenet uppkommer i ett komplext samspel mellan individer (föräldrar, barn, tränare/ledare m fl) och den omkringliggande miljö (Dyer, 1995; Thomas & Nelson, 1996). Här hade en kvalitativ ansats i form av djupintervjuer med fördel kunnat användas som ett komplement till enkärmetoden (Bryman, 1997). Begränsade ekonomiska och tidsmässiga resurser inom projektet tillät emellertid inte en kompletterande undersökning av denna karaktär. I frågeformuläret fanns dock ett fåtal öppna frågor, där föräldrarna gavs möjligheter att utveckla sina svar för att därigenom kunna ge en mer fyllig och nyanserad bild av sitt engagemang. Urval Valet av respondenter har stor betydelse för i vilken utsträckning man kan generalisera resultaten till avsedd population (Trost, 2001). I ett försök att ge en så övergripande och bra bild av föräldrarnas engagemang som möjligt gjordes därför ett rikstäckande slumpmässigt urval av föräldrar till barn 4 (7-12 år) som var aktiva medlemmar i en idrottsförening inom de 10 idrotter som enligt statistik från RF (2003) 5 hade flest utövare, d v s inom basket, fotboll, friidrott, golf, gymnastik, handboll, innebandy, ishockey, ridsport och simning. Valet av ovanstående idrottsgrenar grundade sig även på det faktum att dessa representerade en jämn fördelning av individuella idrotter och lagidrotter samt en sammantaget jämn könsfördelning mellan pojkar och flickor i avseende på antal utövare. Med utgångspunkt från ovanstående strategiska urval av idrottsgrenar utfördes därefter ett stratifierat urval 6. Detta stickprov drogs utifrån samtliga registrerade idrottsföreningar i Sverige (inom respektive idrott/strata) och innefattande 10 idrottsföreningar per idrott/ strata. Undersökningens ursprungliga urval omfattade således 100 olika föreningar inom 10 olika idrotter. Ett överurval på 10 föreningar inom respektive idrott utfördes baserat på erfarenheter av tidigare studier (CMA, 2004), där svårigheter att erhålla aktuellt medlemsregister från valda idrottsföreningar förekom, en farhåga som även besannades i denna undersökning. Insamling av aktuella medlemsregister pågick därför avsevärt längre än beräknat. Mot slutet av den beräknade projekttiden togs ett beslut att inte fortsätta förfrågan om aktuella medlemsregister. Med anledning av detta kom föräldrar till barn inom 97 olika idrottsföreningar (10 basket-, 10 fotboll-, 10 friidrott-, 10 golf-, 9 gymnastik-, 9 handboll-, 9 innebandy-,10 ishockey-, 10 ridsport- och 10 simföreningar) att ingå i studien. Utifrån insamlade medlemsregister valdes 10 barn per förening slumpvis ut 7. Med ambi- 4 Med utgångspunkt från RF åldersindelning för barnidrott (Idrottens vill, 1995) valdes föräldrar till barn i åldrarna 7-12 år att ingå i undersökningen 5 http://www.rf.se 6 Med hjälp av data från Statistiska centralbyrån (SCB) 14

tionen att få en så jämn könsfördelning hos föräldrarna som möjligt, riktades varannan enkät till barnets mamma/kvinnliga ansvariga respektive varannan till pappan/manlige ansvarige. Sammantaget sändes således 1 000 enkäter ut riktade till föräldrar (500 mammor/ kvinnliga ansvariga respektive 500 pappor/ manlige ansvarige) med föreningsaktiva barn i åldrarna 7-12 år (födda 1997-1992), inom 97 olika idrottsföreningar fördelade på 10 olika idrottsgrenar. Frågeformulärets utformning Med intentionen att stärka studiens reliabilitet (tillförlitlighet) och validitet (att undersökningen mäter vad den avser att mäta) utfördes inledningsvis en s k pilotstudie. Detta förfaringssätt möjliggör kontroll av att rätt frågor ställs i förhållande till studiens syfte samt att man, om det visar sig nödvändigt nödvändigt, kan omformulera, förkasta eller lägga till frågor och på så vis minimera risken för olika mätfel (Dyer, 1995; Patel & Davidson, 2003). Pilotstudier genomfördes i 4 olika omgångar. Första omgången omfattade 20 föräldrar med barn aktiva i friidrottsföreningen IF Göta i Karlstad inom vilken projektassistenten är aktiv. Andra omgången omfattade två forskare och en administratör på Karlstads universitet tillika föräldrar till barn i aktuell målgrupp. Tredje omgången omfattade tio föräldrar till barn inom IF Göta och fjärde omgången fyra föräldrar till barn inom samma förening. Frågeformuläret modifierades efter varje omgång till sin slutgiltiga form (bilaga 1) utifrån diskussioner och förslag som framkom vid varje omgång. I syfte att ytterligare stärka studiens validitet fördes en kontinuerlig dialog med Breddidrottsenheten inom RF gällande utformningen av enkätfrågorna. I frågeformuläret klargjordes inledningsvis vilken idrott och idrottsförening som respondenten skulle ha i åtanke vid ifyllandet genom att förtrycka utvald idrott, föreningens namn samt förälderns kön på framsidan av respektive formulär. Detta för att dels kunna särskilja andra eventuella föreningar som barnet var medlem i, dels kunna rikta frågeformuläret till avsedd förälder (mamma/kvinnlig ansvarig eller pappa/manlig ansvarig). Med anledning av detta tillvägagångssätt utformas 194 separata framsidor 8. Något som betydligt försvårade och ökade kostnaderna för den administrativa delen av projektet. Därefter ställdes ett antal bakgrundsfrågor (fråga 1-13) följt av frågor (14-16) som avsåg att mäta föräldrarnas nuvarande engagemang i den utvalda föreningen men även i övriga idrottsföreningar. Fråga 17 syftade till att ge svar på föräldrarnas syn på sin nuvarande grad av engagemang. Frågorna 18-20 avsåg att undersöka respondenternas kännedom om mål, organisation och ekonomi i idrottsföreningen i stort, men även i barnets träningsgrupp. Därefter tillfrågades (21-24) de om aktuell påverkansgrad samt viljan och möjligheten att påverka idrottsföreningen i stort samt i barnets/barnens träningsgrupp. De därpå följande frågorna (25-26) behandlade idrottsföreningarnas satsning på speciell idrottsverksamhet för föräldrarna. Avslutningsvis ställdes en öppen fråga (27) där respondenterna gavs möjlighet att ge övriga synpunkter. För att underlätta ifyllandet av enkäten var övervägande den delen av frågorna i formuläret utformade med fasta svarsalternativ. Genomförande I inledningsskedet av projektet sändes ett brev ut till berörda föreningar (200 föreningar inklusive överurvalet), där syftet med studien förklarades samt en förfrågan om tillstånd att genomföra undersökningen framfördes. Därefter kontaktades representanter (tränare, sekreterare, ordförande, kassör) för föreningarna telefonledes för att erhålla ett så aktuellt medlemsregister som möjligt, främst med syftet att försöka minimera bortfallet i undersökningen. Allteftersom medlemsregistren inkom sändes frågeformuläret ut tillsammans med svarskuvert och följebrev (bilaga 2) som beskrev syftet med undersökningen samt en försäkran om respondenternas anonymitet/ konfidentialitet. Föräldrarna ombads i följebrevet att besvara enkäten senast 10-14 dagar efter frågeformulärets emottagande 9 Svarsfrekvensen varierade mellan 33-52 % inom respektive idrottsgren efter första utsänd- 7 Ytterligare ett överurval på 10 föreningar inom basket, gymnastik, innebandy och friidrott utfördes då det visade sig vara svårt att erhålla aktuella medlemsregister (se bortfallsanalys nedan). 8 97 olika idrottsföreningar. Varannan mamma respektive pappa (97x2=194) 15

ningen. Ett första påminnelsebrev sändes ut tillsammans med frågeformuläret (i genomsnitt efter 2-3 veckor) vilket resulterade i en ökning av svarsfrekvensen till 51-70 %. Därefter sändes ytterligare ett påminnelsebrev tillsammans med frågeformuläret ut, vilket resulterade i en slutlig svarsfrekvens på 73 %. I figur 3 visas en övergripande schematisk bild över undersökningens uppläggning. Inkomna data behandlades och analyserades i dataprogrammet Windows SPSS 11.0. Främst har deskriptiv statistisk använts vid bearbetning och presentation av datamaterialet. I de fall vi använt oss av inferensstatistik har främst chitvåtest (χ2) utförts, då datamaterialet inte uppfyllt kraven för parametriska test (Dyers, 1997). lämna ut medlemsregistren. 13 % av bortfallet berodde på att föreningar, som lovat sända ut medlemslista, inte gjort detta inom tidsramen för projektet. Slutligen var orsaken till 5 % av bortfallet kopplat till att idrottsföreningen hade upphört. En mindre del av bortfallet (15 %) var alltså relaterat till en ovilja att delge föreningens medlemsregister. Här kan kännedom från föreningarnas sida om föräldrarnas bristande engagemang ha påverkat beslutet, vilket i sig kan påverka resultatens giltighet. Vid kontakten med föreningarna uppgavs dock att den främsta anledningen till att inte vilja delge medlemsregister var att skydda medlemmarnas integritet i enlighet med tagna styrelsebeslut eller föreningens policy. Utifrån karaktären av Figur 3. Överskådlig bild över studiens genomförande. Svarsfrekvens, bortfall och generaliseringsmöjligheter För kunna göra en rimlig bedömning av hur representativ denna undersökning är bör man först beakta vissa aspekter, som undersökningens svarsfrekvens och bortfall. I en första fas bör bortfallet i samband med förfrågan om aktuellt medlemsregister i olika idrottsföreningar beaktas. 100 idrottsföreningar kom av olika skäl inte att ingå i studien 10. Vid en närmare analys av detta bortfall visade det sig att 48 % av det totala bortfallet berodde på att föreningarna inte har någon verksamhet för barn i avsedda åldrar. 19 % av bortfallet var kopplat till svårigheter att nå ansvariga för medlemsregistren. Vidare var orsaken till 15 % av bortfallet att kontaktpersonerna uppgav att de inte hade tillåtelse (t ex genom styrelsebeslut) att ovanstående bortfallsorsaker kan man vidare se att de i huvudsak är relaterade till inaktuella eller bristfälliga urvalslistor. Således bör inte föreningsbortfallet ha påverkat studiens representativitet i någon högre grad. Vad gäller svarsfrekvensen (kopplat till enkäten) i föreliggande undersökning uppgick den totalt till 73,4 % vilket vid en undersökning av denna karaktär får anses vara relativt bra. Detta kan delvis ha sin förklaring i att studien rönte ett stort intresse och upplevdes som högst relevant av de föräldrar som vi kom i kontakt med under studiens gång. Vid analys av svarsfrekvensen/bortfallet visar resultaten (tabell 1) på en tämligen jämn svarsfrekvens inom respektive idrott (67-82 %) och följaktligen bör inte bortfallet i så stor utsträckning ha påverkat resultaten vid jämförelser idrotterna emellan. 9 Datumet för återsändandet ändrades kontinuerligt på följebrevet, beroende på när medlemslistorna inkom. Om enkätutsändningen inträffade i samband med en långhelg eller lov, utökades datumet för återsändandet till 14 dagar. 10 97 slumpvis utvalda idrottsföreningar av totalt 240 ingick i studien. 16

Tabell 1. Svarsfrekvens uppdelad på idrott Idrott Antal utsända Antal besvarade Bortfall (%) enkäter enkäter Golf 100 77 23 Ishockey 100 77 23 Friidrott 100 69 31 Fotboll 100 82 18 Simning 100 80 20 Ridsport 100 67 33 Handboll 100 67 33 Innebandy 100 69 31 Basket 100 70 30 Gymnastik 100 72 28 Tabell 2. Orsaker till bortfall fördelat på olika kategorier (n=27). Orsaker till bortfall Antal % Tidsbrist 9 33 Slutat i aktuell idrottsförening 8 29 Ej förälder till barnet 3 11 Barnet ej delaktig i aktuell idrottsgren 3 11 Postad enkät men ej mottagen 1 4 Känsla av att inte vara anonym 1 4 Svårt att förstå en del frågor 1 4 Nyligen flyttat/felaktig adress 1 4 Totalt 27 100 Totalt 1000 734 26,6 Den relativt goda svarsfrekvensen utesluter dock inte behovet av att utföra en grundligare bortfallsanalys. Följaktligen kontaktades ett slumpmässigt urval, omfattande 10% av de respondenter som utgjorde det totala bortfallet d v s 27 av 266 respondenter, via telefon. De ombads berätta varför de valt att inte delta i undersökningen samt i vilken grad de var engagerade i den utvalda idrottsföreningen. Könsfördelningen inom bortfallsurvalet visade sig vara jämn, 52 % kvinnor respektive 48 % män. Vidare innefattade bortfallsurvalet föräldrar till barn från samtliga grenar förutom ishockey (golf 2 st; friidrott 5 st; fotboll 2 st; simning 4 st; ridsport 3 st; handboll 3 st; innebandy 3 st; basket 3 st; gymnastik 2 st). Denna förhållandevis jämna fördelning av kön och idrottsgrenar ger indikationer på ett representativt bortfallsurval. Efter att ha erhållit svar från respondenterna kategoriserades dessa och delades in i 8 olika kategorier (tabell 2). En stor bidragande orsak till bortfallet tycks vara att enkäter sänts ut till föräldrar vars barn inte är medlemmar i utvald/aktuell förening (29 %) och/eller delaktig i utvald idrottsgren (11 %). Dessa båda bortfallskategorier hade kunnat undvikas om det varit möjligt att erhålla helt aktuella medlemsregister. De påverkar dock inte graden av generaliserbarhet då dessa respondenter egentligen inte representerar målpopulationen. Detta gäller även individer tillhörande kategorin Ej förälder/ansvarig för barnet. Här förekom bortfall på grund av skilsmässa i kombination med att frågeformuläret inte vidarebefordrades. Utifrån ovanstående tabell 2 kan man vidare konstatera att en av de främsta orsakerna till det externa bortfallet tycks vara en upplevd tidsbrist, vilket delvis kan ha sin förklaring i en ökad upplevd konflikt mellan arbetstid, fritid och tid till familjeliv (Vogel m fl, 2003). Den uppskattade tidsåtgången för ifyllande av enkäten på ca 10-15 minuter föranleder dock frågan om någon annan förklaring till bortfallet inom denna kategori föreligger. En annan möjlig förklaring skulle kunna vara att ett lågt upplevt föräldraengagemang leder till en större ovilja att besvara enkäten. Detta antagande stärks i viss mån av resultaten från bortfallsanalysen där det visade sig att huvuddelen (7 av 9 respondenter) inom kategorin tidsbrist, i låg grad (0h/normalvecka) eller inte alls är 17

engagerade i den aktuella föreningens verksamhet. Detta bör tas i beaktande vid tolkning av föreliggande studies resultat gällande graden av engagemang då det kan påverka dessa i en liten men ändock något positivare riktning. Inom resterande bortfallskategorier (postad enkät, ej anonym, svårt förstå, felaktig adress) var hälften av föräldrarna engagerade i barnens idrottsförening på något sätt. Dessa kategoriers relativt låga representativitet (4 av 27 respondenter) bör inte ha påverkat studiens giltighet nämnvärt, men kan vara exempel på vad som kan leda till bortfall vid studier av denna karaktär. Respondenterna från bortfallsurvalet tillfrågades även om deras genomsnittliga engagemang i den aktuella förening 1,6 h/ normalvecka (max=14h; min=0h) att jämföra med föreliggande studies resultat (M=1,8 h/ normalvecka), vilket indikerar att resultaten i denna studie kan ge en något för positiv bild av föräldraengagemanget i barnens idrottsföreningar Det interna frågebortfallet visade sig vara litet med endast några enstaka frågor som lämnats obesvarade, vilket kan vara en följd av den omfattande pilotstudien. Vid en sammanställning av ovanstående bortfallsanalys kan vi konstatera att 50 % av föräldrarna på något sätt är engagerade i sina barns föreningar, och att de en normalvecka i genomsnitt engagerar sig 1,6 h/vecka. Vid beaktande av ovanstående jämna och förhållandevis höga svarsfrekvens samt redovisad bortfallsanalys får generaliseringsmöjligheterna av undersökningen sammantaget anses som goda, med vissa reservationer. Man bör dock, som ovan nämnts, ha i åtanke att resultaten kan visa på en något för positiv bild av föräldrarnas engagemang i barnens idrottsföreningar. Vidare bör man även vara medveten om begränsningarna att generalisera resultaten till att även gälla föräldrar till barn inom idrottsgrenar med relativt få utövare eftersom endast föräldrar till barn inom de tio idrottsgrenar med flest utövare tillfrågades. I övrigt borde möjligheterna att generalisera resultaten till att gälla föräldrar inom barnidrotten vara goda då ett brett spektrum av åldrar, civilstånd, idrottsföreningar och idrottsgrenar finns representerade i undersökningen. 18

Resultat Inledning Resultaten från denna undersökning bygger på analyser av datamaterial som samlats in med hjälp av enkäter riktade till 734 föräldrar med föreningsaktiva idrottande barn. Resultatpresentationen inleds med en kort beskrivning av respondenternas karaktäristika för att kunna ge en bild av personerna i undersökningen, men även för att ytterligare belysa undersökningsgruppen. Därefter redovisas de resultat som behandlar undersökningens centrala begrepp och frågeställningar. Huvudsyftet med föreliggande studie har varit att försöka kartlägga föräldrarnas engagemang i sina barns idrottsföreningar. Som kompass för att hitta rätt i denna kartläggning har vi använt oss av en modell (se teoretiska utgångspunkter) som innefattar olika dimensioner av föräldraengagemanget. Resultaten nedan kommer i huvudsak att behandla dessa dimensioner. För att erhålla en mer nyanserad bild kommer resultaten från de öppna frågorna att integreras med statistiska data, där de mest relevanta och belysande svaren presenteras i form av citat. Beskrivning av föräldrarna Om vi till en början betraktar könsfördelningen hos föräldrarna (n=734) visar tabell 3 att den är relativt jämn, dock med en svag överrepresentation av kvinnor/mammor. 11 Tabell 3. Könsfördelningen i undersökningsgruppen (n=734) Kön N % Pappa 337 46 Mamma 397 54 Totalt 734 100 Majoriteten av respondenterna (59 %) är förälder till ett barn i den utvalda föreningen och idrottsgrenen. I övrigt är 34 % förälder till två barn och 7 % förälder till 3 barn. Åldrarna hos dem som besvarade enkäten varierar mellan 27-63 år. Den övervägande delen (93 %) har ett förhållande med någon varav 64 % är gifta, 28 % är sammanboende och 1 % är särbo. Resterande (7 %) är således ensamstående. Föräldrarna försörjer sig huvudsakligen som arbetare (41 %) eller tjänstemän (37 %). I övrigt är de egna företagare (11 %), studerande (4 %), sjukpensionärer (2 %) eller har ett hemarbete (1 %). Två procent uppgav att de är yrkesverksamma inom andra områden eller erhåller försörjning på annat sätt (t.ex. arbetslöshetsersättning). Största andelen föräldrar (46 %) har gymnasial utbildning som högsta avslutade utbildning och 36 % har eftergymnasial utbildning i form av antingen högskole- eller universitetsutbildning. Vidare har 16 % grundskola/yrkesskola och 2 % folkhögskola som högsta utbildning. Utbildningsnivån hos föräldrarna i denna undersökning är således marginellt högre än riksgenomsnittet. 12 19 % av respondenterna bor på mindre orter (under 1 000 inv), huvuddelen av respondenterna (42 %) bor i mindre orter/städer (1 000-20 000 inv). I övrigt bor 10 % i medelstora städer (21-60 000 inv.), 15 % i större städer (61-150 000 inv) och 14 % i en storstadsregioner. Främsta boendeform är villa/radhus (85 %). 14 % bodde i lägenhet och 1 % uppgav sig bo på annat sätt. Boendefördelningen visar att föräldrar från alla befolkningsnivåer och boendeformer finns representerade i undersökningen, med en viss överrepresentation av villa/radhusboende och möjligen även boende i mindre städer. Beskrivning av barnen Sammantaget är respondenterna (734 st) föräldrar till 1 087 barn i de utvalda idrottsföreningarna. Könsfördelningen är relativt jämn med 53 % pojkar respektive 47 % flickor. Flertalet barn (68 %) har varit medlemmar i föreningen i mer än ett år och resterande i ett år eller mindre. Åldersfördelningen 13 i tabell 4 visar på en relativt jämn fördelning åldersmässigt för 11 För att underlätta läsandet av resultaten har vi genomgående valt att använda begreppet förälder/föräldrar (alt mamma/mammor eller pappa/ pappor) istället för i kombination med manlig ansvarig respektive kvinnlig ansvarig. 12 Enligt statistik från SCB (2003) hade 27 % av Sveriges befolkning eftergymnasial utbildning (motsvarande högskola/universitet) och 15 % grundskola som högsta avslutade utbildning. 13 M=10,1 år; Sd=1,86; min=3 år, max=21år 19

denna studies målgrupp (7-12 år), med undantag för barn i åldrarna 7-8 år. Tabell 4. Åldersfördelningen hos (n=734) barnen iden utvalda idrottsföreningen. Barnålder 3-6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13-21 år Totalt Antal 28 96 140 159 165 179 163 152 1082 Procent 3 9 13 15 15 16 15 14 100 Noterbart är att 14 % av barnen är mellan 13 och 21 år vilket bör beaktas vid tolkning av resultaten, då det möjligen kan vara svårt för föräldrarna att särskilja sitt engagemang i föreningen för respektive barn, även om det framgick i ett medföljande följebrev, att föräldrarna endast skulle redogöra för sitt engagemang rörande sitt/sina barn i åldrarna 7-12 år. Tillläggas bör att 64 % av barnen är medlemmar i någon annan idrottsförening och då främst i en annan idrottsförening. Totalt är således övervägande andelen barn medlemmar i minst två idrottsföreningar. 14 Beskrivning av föreningarna Studien omfattar föräldrar till barn inom 97 olika idrottsföreningar i Sverige, fördelat på tio olika idrottsgrenar, med en jämn fördelning mellan individuella och lagidrotter. Medlemsantalet i de föreningar som kom att ingå i studien varierade från 17 till 3 036 medlemmar. 15 Omfattningen av föräldrarnas engagemang För att få en övergripande bild av omfattningen av föräldrarnas engagemang i den utvalda idrottsföreningen ställdes inledningsvis en direkt fråga där respondenterna fick ta ställning mellan ett Ja - och ett Nej -alternativ. Figur 3. Föräldrarnas engagemang (n=727 16 ) i barnets idrottsförening. Figur 3 visar att en stor andel (68%) av föräldrarna i någon utsträckning engagerar sig i sitt barns idrottsförening vilket är positivt ur ett såväl samhälleligt som föreningsperspektiv. Man bör dock betänka att det förhållandevis stora föräldraengagemanget kan, som tidigare diskuterats, bero på att respondenter, som inte är engagerade i utvald idrottsförening, i något större utsträckning valt att ej besvara enkäten. 17 Ovanstående resultat bör även ses mot bakgrund av respondenternas egna subjektiva definition av föräldraengagemang. En skillnad kan t ex vara i vilken mån man anser att skjuts av barn till och från träningen definieras som engagemang i föreningens verksamhet. Med anledning av detta delades föräldrarna in i två grupper utifrån sitt engagemang inom de av oss definierade engagemangsområdena (fråga 14 b; Bilaga 1). Föräldrar som svarat 1-4 gr/år, 1-4 ggr/mån, 2-3 ggr/v eller 4-5 ggr/v eller mer på något svarsalternativ utgjorde gruppen Engagerad. Föräldrar som svarat Inte alls engagerad på samtliga svarsalternativ utgjorde den andra gruppen Ej engagerad. Resultaten visar att 66 % av föräldrarna är engagerade (direkt eller indirekt) i barnets idrottsförening inom något av ovanstående områden. Detta resultat kan stäl- 14 M=1,0;Md=1,Min=0; Max=7 15 M=486;Md=256;T=81;Sd=545 16 Det interna bortfallet medför att antalet personer i tabeller och diagram varierar. 17 Se bortfallsanalys sid 17 20