4 2012 Din tidning från Linköpings kommun www.linkoping.se Ungdomsombud med nya idéer Beslutet om Ostlänken ger bättre pendling
Ledare Det går bra för Linköping Det går bra för Linköping. Linköping fortsätter att växa. Näringslivet är fortsatt starkt och universitet är framgångsrikt såväl när det gäller forskning som utbildningsuppdraget. Bostadsbyggandet som varit alltför lågt börjar nu också tydligt vända uppåt. Förutsättningarna för fortsatt framgång och långsiktig utveckling ser allt ljusare ut. Vilka fantastiska glädjebesked som kom nu under augusti månad. Först kom det efterlängtade beskedet att regeringen tillsammans med Schweiz satsar på att utveckla den nya generationens Jas-Gripen. Beskedet är viktigt för Saab, viktigt för Linköping och viktigt för hela regionens näringsliv. Beskedet är naturligtvis också positivt för jobben och för stärkandet av det unika flygkluster som finns i Linköping. Knappt hade firandet avtagit efter det beskedet då det kom ett annat och kanske ännu mer efterlängtat besked Ostlänken skall byggas. Nu förverkligar vi en av Sveriges allra viktigaste samhällsbyggnadssatsningar. En satsning som är helt nödvändig för pendlare och näringsliv. Detta kommer att innebära en riktig injektion för tillväxten i hela regionen. Nu kan vi också förverkliga Linköpings strategiska planering som innebär att innerstaden växer över ån. Under mitten av 1960-talet togs de viktiga beslut som senare ledde fram till att Linköpings universitet etablerades. Kanske får vi gå tillbaka till 1960-talet för att finna beslut som är lika viktiga för Linköpings framtid? Vi kan inte se några beslut under de senaste årtiondena som varit lika viktiga. Kanske skall vi dra paralleller till 1870-talet (!) då järnvägen kom till staden. I järnvägens spår följde näringslivssatsningar och en kraftig ökning av folkmängden. DIALOG Din tidning från Linköpings kommun Tidningen Dialog ges ut på uppdrag av kommunstyrelsen i Linköpings kommun. Tidningen vill stimulera till kontakt mellan linköpingborna och deras förtroendevalda. Det finns elva olika upp lagor av Dialog, med lokalt material för de geografiska utskotten Vreta kloster, Väst, Vårdsnäs, Åkerbo, Lambohov, Ryd, Skäggetorp, Centrala Linköping, Berga, Johannelund och Landeryd. Är du intresserad av att läsa lokala reportage från Tillväxt och ett starkt näringsliv är nödvändigt för att generera de skatteintäkter som behövs för att bygga ut välfärdstjänster såsom nya förskolor, nya skolor och nya äldreboenden. Det är också nödvändigt att ha beredskap för att möta den osäkerhet och turbulens som råder i världsekonomin. Vi tar ansvar för satsningar på infrastruktur och välfärdens kärna, men också för att ha marginaler för oförutsedda händelser. Samtliga nämnder får ett ansvar för att effektivisera verksamheten. Trots ett osäkrare ekonomiskt läge tar vi ansvar för investeringar för tillväxt, jobb och företagande i ett växande Linköping. Vi avsätter också mer resurser för att möjliggöra ett ökat bostadsbyggande. Budgeten har en särskild inriktning mot barn och unga. Resurserna går framför allt till att bygga ut förskolan och att kunna bibehålla en god kvalitet när alltfler yngre barn behöver förskoleplatser. Vi har en riktig babyboom i Linköping. Verkligen roligt. Vi satsar också på kompetensutveckling av lärare och rektorer. Vi förstärker också elevhälsovården inom såväl grundskolan som gymnasieskolan. Inom omsorgsområdet förstärks kvalitetsuppföljningen väsentligt. Detta sker bland annat genom inrättandet av ett kvalitets- och uppföljningskontor. Betydande förstärkningar sker också inom rehabiliteringsarbetet. Budgeten innebär också att viktiga steg tas mot förverkligandet av en ny simhall. Den gamla är helt enkelt på väg att bli uttjänt. Sveriges femte största stad måste naturligtvis ha en simhall som är väl fungerande för såväl vanliga medborgare och familjer som för de som tävlar i simning och andra vattensporter. andra kommundelar, så går det att hämta andra lokala upplagor av Dialog hos medborgarkontorets disk i huvudbiblioteket. Det är också möjligt att gå in på Internetsidan www.linkoping.se/dialog och läsa Dialog. Adress: Tidningen Dialog, Kommunledningskontoret, Linköpings kommun, 581 81 Linköping Tryck: AB Danagårds Grafiska Distribution: Dialog delas ut av SDR. Om du inte fått tidningen, ring SDR 010-495 29 00 eller e-posta till sdr524@sdr.se samt uppge namn och adress. Dialog på CD: Dialog finns inläst på CD för synskadade och för dem som har svårt att läsa tryckta texter. Kontakta länsbiblioteket Östergötland, Mona Ahrén 013-26 27 70, vid intresse. Utgivning 2013: Nr 1: 27 mars. Nr 2: 12 juni. Nr 3: 25 september. Nr 4: 11 december. Redaktionskommitté: Till Dialog finns två rådgivande redaktionsråd. Det ena består av gruppledarna för samtliga politiska partier i kommunfullmäktige. Det andra av tjänstemän från kommunorganisationen. Läs mer på Dialogs hemsida på www.linkoping.se En budget skulle inte ha något värde om det inte fanns kunniga och engagerade medarbetare som bidrar till att förverkliga alla de uppgifter som återspeglas dagligen i kommunens verksamheter. Ett stort tack till alla medarbetare i kommunen. Ett stort tack också till alla som inte är anställda i Linköpings kommun, men som utför viktiga arbetsuppgifter på uppdrag. Ett stort tack också till alla andra som på olika sätt bidrar till att Linköping är en fantastisk stad. Framtiden ser ljus ut! Ann-Cathrine Hjerdt (M) Borgmästare 20 61 00 (arbete) 15 05 34 (bostad) förnamn.efternamn@linkoping.se Paul Lindvall (M) Kommunstyrelsens ordförande 20 62 96 (arbete) 654 25 (bostad) förnamn.efternamn@linkoping.se Ansvarig utgivare: Claes Lundkvist, 20 64 77 Redaktör: Sven-Åke Fasth, 20 68 70 Per Conning, journalist, 20 64 20 Lottie Molin, journalist, 20 71 37 Monika Magnusson, layout/redigering, 20 68 58 Kontakta redaktionen per e-post: förnamn.efternamn@linkoping.se På omslaget: Elsa Malmqvist, ungdomsombud. Foto: Göran Billeson Foto: Oskar Lürén 14 Innehåll 5 Stångåstadens trygghetspris Ahmed Dia Jeber belönades för sitt arbete med Trygga Berga. 6 De får staden att dansa Dj-kulturen frodas i Linköping. Foto ovan: Petter Mild. 14 Hockey, mat och pappaliv. Profilen: Mattias Weinhandl 17 Så blir Vallastaden Vinnande arkitektförslaget presenterat. 6 18 Eget hus för dansen Både proffs och amatörer välkomna. 19 Vill vara bland landets bästa. Biblioteket satsar på IT 20 Budget för 2013-2014 Både satsningar och besparing. 19 20 Det som Öresundsbron gjorde för Skåneregionen kan Ostlänken göra för Östergötland. Muharrem Demirok (C), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden 2 DIALOG 2 04 12 linkoping.se www.linkoping.se DIALOG 03 2012 linkoping.se 04 12 DIALOG 3
DIALOG AKTUELLT AKTUELLT DIALOG Upptäck årets Vinterljus Vinterljus är nu i full gång. Årets tema är träd fram i ljus, ett tema som öppnar för flera tolkningar. I år är det promenadslingan längs Stångån-Kinda kanal som lyser upp fram till den 1 januari. Flera av ljusinstallationerna ska dock vara kvar även efter detta datum. Längs sträckan finns till exempel Linköpings kommun och verksamheter i den idéburna sektorn har undertecknat en överenskommelse om samverkan. I begreppet idéburen sektor ingår ideella föreningar, kooperativa föreningar, allmännyttiga stiftelser och liknande sammanslutningar. Det är verksamheter som i första hand har samhälleliga ett vardagsrum med soffa och golvlampa, och en installation med några fågelholkar staplade på höjden. Sammanlagt ingår 18 nya ljusinstallationer i Vinterljus, där även inslag från tidigare år finns med. Mer information hittar du på hemsidan linkoping.se/ vinterljus Överenskommelse med föreningslivet ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Linköpings kommun och den idéburna sektorn samverkar bland annat för ett aktivt föreningsliv, goda förutsättningar för barn och ungdomars utveckling och för ett bra liv som äldre. Fira nyår på Borggården På nyårsafton är det dags för Linköpings nyårsfirande på Borggården! Programmet pågår klockan 17.00-18.30. Det blir bland annat ljusshow på slottsväggen, året i bilder och akustiskt framträdande av Fredrik Frallan Jonsson. I programmet finns också uppträdande av Husbandet Poplabbet & Anna-Lena Björklund, där stämningsfull musik blandas med pop och rock. På kommunens hemsida linkoping.se och i annonser kommer du att hitta mer information om programmet. Foto: Carl Bäckström Gott betyg för stöd Frankrike, England, Ryssland och Spanien. Det blir lagen som publiken i Linköping får se spela gruppspelsmatcher i Linköping under Uefa Dam-EM 2013. Det blev klart på lottningen i november. Linköping förbereder sig nu för en fotbollsfest i De som får olika former av stöd i Linköpings kommun är överlag mycket nöjda med insatserna. Det visar enkäter som omsorgskontoret genomfört med hjälp av Statistik & Utredningar. Resultaten uttrycks i index mellan 0 och 100, där 70 speglar god kvalitet. De som svarat på enkäter inom individ- och familjeomsorg var överlag mycket nöjda med verksamheterna de haft kontakt med. Index för helhetsomdöme uppgår för sociala stödinsatser till hela 91. Motsvarande index för boende i stödbostad uppgår till 83, för dem som bor på behandlingshem till 91 och för besökare på Kontaktcentrum till 81. Helhetsomdöme för boende i stödbostad, behandlingshem och Kontaktcentrum har ökat ganska mycket jämfört med tidigare år, medan det är oförändrat för sociala stödinsatser. Även insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning har utvärderats. De som svarat är överlag mycket nöjda med verksamheterna de haft kontakt med. Index för helhetsomdöme uppgår för boende i bostad med särskild service till 76. Motsvarande index för deltagare i daglig verksamhet uppgår till 84 och för dem med stöd i boendet inom psykiatrin till 88. För samtliga tre undersökningar är index för helhetsomdöme högre 2012 än vad det var 2010. Omsorgsnämnden ansvarar för hemtjänst för dem som är yngre än 65 år. De som har besvarat enkäten är överlag mycket nöjda med hemtjänsten och index för helhetsomdöme är 74. De spelar EM i Linköping hela staden sommaren 2013. Vi är glada över att hälsa landslagen och fansen från Frankrike, England, Ryssland och Spanien välkomna till Linköping. Vi ser fram mot en riktigt härlig fotbollsfest nästa sommar, säger kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall. Försäljningsstart för EM-biljetterna är planerad till den 14 februari 2013. EM pågår 10-28 juli. Han gör Berga tryggare Ahmed Dia Jeber fick nyligen kommunägda bostadsbolaget Stångåstadens trygghetspris Tryggve för sitt arbete med Trygga Berga. Polisens brottsstatistik visar att skadegörelsen i området minskat sedan gruppen började nattvandra. TEXT SVEN-ÅKE FASTH FOTO GÖRAN BILLESON Polisens brottsstatistik visar en viss nedgång i antalet anmälda skadegörelser sedan vi började. Men det är svårt att påverka direkt sker det så sker det, säger Ahmed Dia Jeber. Att få ut brottsstatistik från polisen var ett av de krav han ställde när han bildade Trygga Berga 2011. Det andra var att få jackor av kommunen som tydligt visar att de som är ute och nattvandrar kommer från just Trygga Berga. Vi har ett bra samarbete med både kommunen och polisen. Dessutom sitter jag med i samverkansrådet i Berga, förklarar Ahmed Dia Jeber. Där finns företrädare för de flesta intressenterna i Berga med. Det är ett bra forum att diskutera trygghetsfrågor i, tycker han. Viktigt vara känd Gruppen brukar nattvandra minst två gånger i veckan någon timma åt gången. Oftast blir det i helgen och ytterligare en dag. Fyra personer från Trygga Berga samlas då och går omkring i Berga centrum, på fritidsgården i Berga slott, vid fotbollsplanen och i själva bostadsområdet. Jag bor och är uppväxt här i Berga så jag känner de flesta ungdomarna. Och de vet vem jag är. Det är viktigt att vi känner och har respekt för varandra, tycker Ahmed Dia Jeber. Han menar också att det är av stor vikt att de som företräder Trygga Berga är bra förebilder. De personer som är med i gruppen är väl kända av Ahmed Dia Jeber. Vi måste kunna lita på dem som bär jackan. Det är inte så viktigt att vi blir många, viktigare är att personerna är bra förebilder. I Trygga Berga ingår totalt 15 personer varav 10 ungdomar och fem föräldrar. Ahmed Dia Jeber bildade Trygga Berga och fick årets Tryggve-pris av Stångåstaden. Blandningen är bra på flera sätt. Dels underlättar det förståelsen mellan generationerna, dels är det bra för föräldrarna i Trygga Berga att få komma ut och prata svenska med våra ungdomar. Det gör det lättare för föräldrarna att lära sig språket, säger Ahmed Dia Jeber. Kastade sten Det som fick honom att starta gruppen var en rätt så omfattande skadegörelse i Berga. Ungdomar kastade sten på vårdcentralen och gamla fritidsgården, krossade fönsterrutor och annat. Då tänkte jag att jag måste engagera mig, berättar Ahmed Dia Jeber. Arbetet i gruppen är helt ideellt och han hinner med trots att han utbildar sig till dataingenjör på Linköpings universitet och jobbar extra på McDonalds. Mitt motto är att alla problem går att lösa. Efter studierna hoppas jag få jobb hos polisen som dataingenjör. Om jag skulle flytta härifrån kommer Trygga Berga att leva vidare, jag slussar in ungdomar så att de ska bli mer aktiva och kunna ta över. 4 DIALOG 04 12 linkoping.se linkoping.se 04 12 DIALOG 5
DIALOG REPORTAGE REPORTAGE DIALOG De får Linköping att dansa Dj-kollektivet Sweat Collective har bland annat spelat på Backstage i Linköping. Foto: Petter Mild Dj:n Hugo Kalm i full aktion. Foto: Petter Mild (även bilden nedan). Discjockeyn, dj:n, har blivit dagens rockstjärna. Swedish House Mafia, Avicii, Rebecca & Fiona, Adrian Lux och Nause är bara några av alla svenska akter som har nått stora framgångar. Även i Linköping frodas dj-kulturen. Möt några av östgötarna som får staden att dansa. TEXT PER CONNING En av Linköpings dj:ar är Hugo Kalm, som också arbetar som programledare på radiostationen East FM. Hans dj-karriär fick en knuff framåt i våras när han blev den svenske vinnaren i en remixtävling av låten Anywhere in the world. Låten, som är producerad av Mark Ronson och sjungs av sångerskan Katy B, var den officiella OS-låten för Coca-Cola i samband med sommarens olympiad i London. Som pris fick Hugo resa till den brittiska huvudstaden och träffa Mark Ronson, som har varit producent åt artister som Amy Winehouse, Robbie Williams och Adele. Det var nervöst. Och Katy B var också med. Mark fick lyssna på min remix och kom med jättebra kritik. Efter en sådan sak är man lite skakis, säger Hugo och ler. Vinsten ledde vidare till sommarspelningar i Visby och Båstad. Under året har han också spelat på allt från Café Opera i Stockholm till endagsfestivalen Keep it loud i Linköping. Ny version Att producera eget material är fortfarande ganska nytt för Hugo. En av hans första remixar gjorde han för drygt ett år sedan, också då i en tävling. Uppgiften var att göra en ny version av Den svenska björnstammens hit Vart jag mig i världen vänder. Även denna gång kammade Hugo hem segern, vilket gav ytterligare motivation att fortsätta. Remixen av Vart jag mig i världen vänder spelade Hugo bland annat på en stor studentfest på Linköpings universitet. Temat för kvällen var sensation white alla var klädda i vitt och i taket hängde fullt med discobollar. Samtidigt som Hugo körde igång låten släpptes ett hav av vita ballonger ner från taket. Folk stod med ansiktet mot mig och med händerna upp i luften och bara skrek. Den känslan var helt sjuk! Musik har alltid spelat en stor roll i Hugo Kalms liv. Han spelar flera instrument, har varit med i storband, sjungit i kör och gått i musikklass. När han en dag köpte en midi-controller till datorn och använde den som en liten dj-bänk upptäckte han att det var jättekul. Strax därpå hoppade han på en dj-kurs och kände att bitarna föll på plats. Hugo säger att han gillar att jobba under press. I dj-båset brukar han för det mesta improvisera och välja låtar som passar på dansgolvet för stunden. Fast om han har ett kortare gig som huvudakt använder han en mer fastställd lista med låtar. Det är alltid kul att kunna överraska ett dansgolv. Då vet jag att folk är där för att lyssna på mig, och att de litar på mig. Då spelar jag ofta lite tyngre grejer som de kanske inte har hört. Jag gillar att utmana folks musiklyssnande litegrann. Jag vill gärna att de ska gå därifrån och känna shit, vad bra det var, men vad var det han spelade?. Nyfiken och öppen Ett par andra dj:ar är David Einar och Mattias Grane som ingår i dj-kollektivet Sweat Collective från Linköping. Gruppen är starkt förknippad med det egna klubbkonceptet Sweat, som bland annat har arrangerats på Nationernas hus. Förutom i Linköping har kollektivet spelat på ställen som Arvikafestivalen och Debaser i Malmö, och på stockholmsklubbar som Spy Bar och Marie Laveau. På repertoaren står musik som electro, house, techno och moombahton. David och Mattias säger att de hela tiden är intresserade av vad som är nästa grej. Det är alltid kul att kunna överraska ett dansgolv med en genre som man kanske inte är van vid, som när jag har spelat jazzhouse, säger David. Det viktiga med musik är att man är nyfiken och öppen och inte av princip känner några begräsningar, menar Mattias. Mattias Grane har också ordnat djskola för tjejer i Linköping tillsammans med studieförbundet Sensus. Detta för att uppmuntra en jämnare könsfördelning i branschen. Vi körde fyra roliga och inspirerande dagar med föreläsare som Calle Dernulf från P3 Dans. Då försökte vi belysa att dj:andet är så mycket mer än den tekniska kunskapen. Det handlar också om Mattias Grane och David Einar från Sweat Collective. Foto: Manne Wahlström. 6 DIALOG 04 12 linkoping.se linkoping.se 04 12 DIALOG 7
DIALOG REPORTAGE AKTUELLT DIALOG hur man förhåller sig till musik, hur man kan sin musik och hur man kan sin publik. Alla duktiga dj:ar är musikentusiaster till max. Att så många svenska dj:ar och houseproducenter har blivit internationellt framgångsrika tror Mattias är en naturlig fortsättning på 90-talets svenska musikvåg, med producenter som Max Martin och artister som Ace of Base. Det finns en jättestark tradition av att göra direkt hitmusik. Den kommersiella housen idag tangerar mycket av När folk tycker att det är bra ger det en otrolig kick. eurodiscon. Det är direkta melodier och sångslingor som du i princip kan sjunga med i första gången du hör dem. En annan förklaring tror han är att Sverige inte har en klubbscen på samma sätt som andra europeiska länder, där till exempel klubbarnas öppettider är betydligt längre. Vissa menar att det är bra för Sverige ur ett producentperspektiv. Våra dj:ar och producenter sitter hemma och nöter, de kan inte spela ute i samma grad som man gör i till exempel Tyskland, Spanien och Italien. Brinnande musikintresse Ytterligare en dj som syns och hörs på Linköpings nattklubbar är Josefine Johansson, alias Juicy J. Förutom att spela musik arbetar hon med nyheter och som programledare för nöjesprogrammet Lkpg by night på 24Corren. Dessutom skriver hon om mode och trender i Correns magasin Just nu. Josefine berättar att hon i första hand ser dj:andet som ett intresse, snarare än ett jobb. Det var i samband med att hon arbetade på radiostationen East FM och var ute på olika evenemang som hon började. Jag kände att jag hade ett så brinnande musikintresse att jag ville göra detta på riktigt. På Skylten hade de en dj-kurs som jag passade på att gå. Josefine tycker att klubblivet i Linköping generellt sett är bra och att publiken är tacksam att spela för. Hon brukar främst spela kommersiell house, till exempel David Guetta och Swedish House Mafia. Däremot har hon aldrig riktigt känt att hon själv vill skapa musik och göra remixar. Det handlar mer om att jag har så stort intresse för andras otroligt bra låtar. Jag är himla nöjd med att spela andras musik. Bekräftelse direkt Tjusningen med att vara dj tycker hon är att se människor bli glada och peppade av just de låtar hon väljer. Man får bekräftelse direkt. Jag får feedback på om det är bra eller dåligt. När folk tycker att det är bra ger det en otrolig kick som knappt går att beskriva! När Josefine ska förbereda sig för en dj-kväll brukar hon lyssna på musik för att komma i rätt stämning. När hon väl står i båset bygger mycket på improvisation. Hon har ett stort urval av populära låtar att utgå från och försöker känna efter vad publiken verkar gilla. För att bli bra som dj tycker hon att det är viktigt att hålla kontakt med publiken och se vilken respons man får. Det gäller att spela för människorna som är där, och inte för sig själv, säger hon. Josefine Johansson spelar gärna housemusik av till exempel David Guetta och Swedish House Mafia. Foto: Peter Jigerström/ Östgöta Correspondenten Elsa brinner för tjejvolleyboll Nya ungdomsombudet har idé om utveckling av uppdraget Volleybollstjejen Elsa Malmqvist, 19 år, började nyligen som ungdomsombud i kommunen. Hon vill få unga tjejer att börja spela volleyboll i förening. Och uppdraget som ungdomsombud skulle kunna kopplas till ett bostadsområde, tror Elsa. TEXT SVEN-ÅKE FASTH FOTO GÖRAN BILLESON Elsa Malmqvist är ett av två ungdomsombud i kommunen som försöker vara länk mellan ungdomar och politiker. Sedan en tid går ombuden om lott och börjar vid olika tidpunkter. Det är väldigt bra för då kommer man som ny snabbare in i arbetet, tycker Elsa. Eftersom det här är hennes första riktiga arbete så tycker hon att det är viktigt med erfarna arbetskamrater som kan hjälpa ett nytt ungdomsombud igång. En annan nyhet är att ungdomsombuden som funnits i cirka tio år håller på att utvärderas. Nya ungdomsombudet Elsa Malmqvist spelar volleyboll i LVC:s A-damlag i division ett. Har du någon idé om hur ungdomsombuden skulle kunna jobba på ett annorlunda sätt? Ja, jag tror att det skulle vara spännande att jobba i ett bostadsområde också. Basen bör vara centralt i stadshuset, men man skulle kunna ha ett litet rum i området samtidigt, menar Elsa. Fritidsgård förening Närmast på tur är att försöka få till ett samarbete mellan fritidsgårdar och föreningar för att locka unga tjejer att engagera sig. Kanske kan riktade aktiviteter till tjejer locka dem till fritidsgårdarna. Många tjejer slutar idrotta i 13-årsåldern. Själv slutade jag spela fotboll då, men sedan hittade jag volleybollen. Jag vill få fler tjejer att göra samma sak. Så jag funderar på ett projekt där föreningar kan komma in på fritidsgårdarna och presentera sin verksamhet. Tjejvolleyboll på fritidsgården vore kul. Jag är feminist och tycker att jämställdhet är viktigt, säger Elsa. Ungefär hälften av tiden kan ungdomsombuden ägna åt aktiviteter som de själva valt och resten är sådant som står i arbetsordningen. Det kan vara Ung dialog där ungdomar möter politiker och Ungdomschecken som unga får söka pengar från för att arrangera konserter, filmvisningar och liknande. Kontakt med kommunen Än så länge har Elsa mest hunnit med att besöka gymnasieskolor och presentera sig och sin kollega Linnéa Woxberg. Och berätta hur ungdomarna kan ta kontakt med kommunen och politikerna när det dyker upp förslag och idéer som de unga vill föra fram. Hon är själv Linköpingstjej och uppväxt i Malmslätt. Från fyran har hon gått på Folkungaskolan först i musikklass och sedan gymnasiets samhällsprogram med internationell inriktning. Jag spelar volleyboll i LVC:s (Linköpings volleyboll club) A-damlag i division ett och tränar ett tjejlag i LVC:s ungdomsverksamhet Team Valla på fritiden. Och så har vi ett stort musikintresse inom familjen, berättar Elsa. 8 DIALOG 04 12 linkoping.se linkoping.se 04 12 DIALOG 9
REPORTAGE DIALOG Satsningen på Ostlänken: En hävstång in i Linköping 2.0 I samband med ett Linköpingsbesök i augusti berättade regeringen att man vill bygga Ostlänken, en järnväg som ska göra det möjligt att åka snabbtåg mellan Stockholm och Linköping. Beskedet kan ge flera effekter för Linköping, till exempel förbättrad arbetspendling och utbyggnad av staden. TEXT PER CONNING sidan Stångån, med ett nytt resecentrum och den planerade stadsdelen Kallerstad. Muharrem Demirok (C), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, ser Ostlänken som vår regions Öresundsbro. Det som Öresundsbron gjorde för Skåneregionen kan Ostlänken göra för Östergötland om vi använder den rätt. Med detta menar han att Ostlänken måste ses som ett samhällsbyggnadsprojekt, inte bara som ett kommunikationsstråk med ett nytt resecentrum. Vi kan använda det här beslutet som en hävstång in i Linköping 2.0 och omvandla vår stad på ett sätt som inte har gjorts på mycket länge. Vi får helt nya lägen, helt nya områden att öppna upp. Vi får staden att växa både över ån och på nuvarande ställen. Mark har köpts Förberedelserna för Ostlänken har pågått under många år i Linköping. Paul Lindvall säger att arbetet bland annat har handlat om att köpa in mark som behövs för byggplanerna. En annan del har varit att förhandla fram Östergötlands medfinansiering av Citybanan, som underlättar för tågtrafiken i Stockholm. Den innebär redan en vitamininjektion. Tack vare att kommunen har haft stark ekonomi under flera år har också pengar kunnat avsättas för planerna. Det innebär att resurserna för att planera och förbereda för Ostlänken och nya resecentrum inte konkurrerar om budgetmedel för till exempel förskola och skola, utan medlen har vi markerat från tidigare års överskott för just det ändamålet, säger Paul Lindvall. Jörgen Haslum, översiktsplanerare i Linköpings kommun, säger att det finns en översiktlig planering för hur Ostlänken ska gå genom Linköping. En järnvägskorridor pekar ut den möjliga sträckningen. Redan 2007 beslutade dessutom kommunfullmäktige att ett nytt resecentrum ska byggas öster om Stångån, mellan Anders Ljungstedts gymnasium och Scandic hotell. Detta finns också med i de översiktsplaner som kommunfullmäktige antog 2010. En anledning till platsvalet är att området är större och mer flexibelt än det nuvarande. Nu ska vi röra oss mot nästa detaljeringsnivå i planeringen, säger Jörgen Haslum. Muharrem Demirok berättar att det förberedande byggarbetet för Ostlänken Ostlänken blir en investering på 30 miljarder kronor som ska ge en 15 mil lång dubbelspårig förbindelse mellan Järna och Linköping. Byggstarten kan bli 2017 och senast 2028 bedöms Ostlänken vara färdig. Med de nya rälsen kan resan mellan Stockholm och Linköping bli omkring 30 minuter kortare. Den exakta restiden är dock inte klar. Eftersom dagens järnväg mellan Stockholm och Linköping hör till landets mest belastade ska kapaciteten i järnvägssystemet enligt regeringen förbättras avsevärt med Ostlänken. Tanken är också att tillväxten och jobbskapandet ska underlättas när pendlingsmöjligheterna blir bättre. När en stor del av persontrafiken flyttar över till Ostlänken ska det även bli mer kapacitet för godstrafiken på nuvarande räls. Det kan göra att godstrafiken blir punktligare och mer omfattande, vilket är efterfrågat av svensk industri. Det gör det också möjligt för industrin att flytta över mer gods från lastbil till järnväg, vilket regeringen framhåller skulle vara positivt för miljön. En vitamininjektion Kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (M) ser beskedet om Ostlänken som den viktigaste händelsen för Linköping på mycket länge - åtminstone sedan universitetet grundades. Han menar att Ostlänken kommer att betyda väldigt mycket för Linköping och regionen. Den kommer att underlätta medborgarnas vardag, arbetspendlingen och framtida möjligheter för näringslivet och universitetet. Ostlänken stärker attraktiviteten i regionen och i staden. Den innebär redan en vitamininjektion för näringslivet. Han framhåller också att stadskärnan nu kommer att växa över till andra Ostlänken kommer att passera Linköpings nya resecentrum, som ska byggas öster om Stångån mellan Anders Ljungstedts gymnasium och Scandic hotell. Till framtidsplanerna hör också att stadskärnan ska fortsätta att växa på andra sidan Stångån. Illustrationen kommer från Översiktsplan för staden Linköping, som antogs av kommunfullmäktige i juni 2010. Den visar hur området skulle kunna se ut i framtiden, men inte exakt hur det blir.! Vill du veta mer? På linkoping.se finner du mer information om översiktsplanering i Linköping. 10 DIALOG 04 12 linkoping.se linkoping.se 04 12 DIALOG 11
DIALOG REPORTAGE REPORTAGE DIALOG Det gäller att hålla ambitionsnivån hög. Arkivbild.: Göran Billeson kommer att starta redan nästa år. Till att börja med handlar det om vissa trafikomläggningar och ledningar som måste flyttas. Kommunen kommer att samarbeta med Trafikverket kring byggandet av Ostlänken i centrala Linköping. När det gäller landsbygden så sköter Trafikverket det mesta av planeringen, men kommunen deltar som samrådspartner. Parterna har diskuterat järnvägskorridoren som går genom kommunen. Det är många som är berörda längs sträckan. Trafikverket har varit tydligt med att korridoren behöver smalnas av rätt ordentligt, säger Muharrem Demirok. Vilken hastighet tågen kommer att hålla på Ostlänken i framtiden återstår att se, konstaterar Paul Lindvall. Han ser helst att spåren byggs med teknik som möjliggör olika hastigheter. Han tycker också att det vore önskvärt om byggtiden kan förkortas. Vi kommer att medverka till att korta tiden så mycket det bara går. Intäkter i kalkylerna Jörgen Haslum säger att nya resecentrum är tänkt att börja byggas 2017, samma år som spaden kan sättas i jorden för Ostlänken. Omkring 2022-2023 kan resecentrum stå färdigt. Idag är det svårt att ange kostnaden för ett nytt resecentrum, men en grov uppskattning landar på dryga 500 miljoner kronor. Spår och perronger bekostas av Trafikverket, som också bidrar till förbindelserna fram till perrongerna. För Linköpings kommuns del finns det också intäkter med i kalkylerna. När resecentrum står färdigt räknar kommunen med att sälja en del mark runtomkring. Under tiden som nya resecentrum byggs kan dagens resecentrum fortsätta att användas. Det är en av fördelarna med den här utformningen, säger Jörgen Haslum. Muharrem Demirok anser att den utseendemässiga utformningen av nya resecentrum bör spegla att det blir en av de största offentliga investeringarna i regionen. Det gäller att hålla ambitionsnivån hög, för detta kommer att sätta ribban för allt annat som byggs i staden. Och innehållsmässigt ser jag gärna att det blir något mer än ett traditionellt resecentrum - att det blir en mötesplats. Ökat intresse För att klara av allt kommande arbete anställer Linköpings kommun en rad nya medarbetare. Muharrem Demirok säger att två saker driver fram detta. Det ena är Ostlänkenbeslutet och all den personal och kompetens som behövs för det projektet. Det andra är att intresset för Linköping och Östergötland har ökat markant i och med beslutet. Precis som det gjorde för Malmö och hela skåneregionen när Öresundsbron började byggas, så ser vi att intresset för att bygga och investera i Linköping har blivit hetare. Då behöver vi matcha det ökade intresset. Som en följd av de stora planerna kommer själva byggandet att märkas i Linköping framöver. Det kan bli en och annan utmaning innan det är klart, säger Paul Lindvall. Men jag tror de flesta har förståelse för att när vi växer och det händer spännande saker så kan det vara lite trassligt under tiden som vi förverkligar planerna. Hur ska staden växa över ån? Som en del i förberedelserna för Ostlänken och ett nytt resecentrum genomför kommunen en arkitekttävling om hur staden ska växa över Stångån. TEXT PER CONNING? Frågan på stan: Vad tycker du om att Ostlänken ska byggas? Nya resecentrum är tänkt att börja byggas 2017. Omkring 2022-2023 kan resecentrum stå färdigt. Bilden är en idéillustration och visar inte den slutliga utformningen. Tanken är att området vid framtida resecentrum, mellan Anders Ljungstedts gymnasium och Scandic hotell, ska byggas ihop med den planerade stadsdelen Kallerstad. Där kan det byggas upp till 5 000 bostäder och 20 000 arbetsplatser. Under hösten har arkitektbyråer fått göra en intresseanmälan till Linköpings kommuns arkitekttävling. Ett urval av dessa får vara med i tävlingen som genomförs under våren. Att låta innerstaden växa över ån är en komplex stadsbyggnadsuppgift. Utmaningen är att skapa ett bra sammanhang, säger Jörgen Haslum, översiktsplanerare i Linköpings kommun. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Muharrem Demirok (C) konstaterar att det handlar om en stor omdaning av staden, både funktionellt och utseendemässigt. Detta öppnar upp helt nya områden. Områden som idag är b- och c- lägen blir a-läge. Vad innebär det här för Maria Runnander Det är jättebra. Vi behöver ta oss lättare och snabbare till Stockholm. Folk pendlar mer och mer så detta underlättar för sysselsättningen. staden? Hur håller vi ihop staden och hur får vi nya sträckningar att fungera? Hur får vi staden att ta klivet över ån så att det inte bara blir ett resecentrum där och inget mer? Det är de stora penseldragen vi vill ha svar på nu. De fina linjerna kommer senare. Harminder Kumar Det är kul! Jag kommer själv från Stockholm. Detta betyder att det kommer att gå snabbare att resa för att till exempel träffa familj och vänner. Bild: White Arkitekter AB 12 DIALOG 04 12 linkoping.se linkoping.se 04 12 DIALOG 13
DIALOG PROFILEN PROFILEN DIALOG Jag gillar staden väldigt mycket Linköping är hemma för hockeystjärnan Mattias Weinhandl Efter fyra år i den ryska ligan KHL är Mattias Weinhandl tillbaka i Linköpings Hockey Club, LHC. Men det är inte bara ishockey som fyller 32-åringens liv. Han är också restaurangägare och pappa. TEXT PER CONNING FOTO STAFFAN GUSTAVSSON Det var efter den framgångsrika säsongen 2007-2008 - där LHC tog SM-silver och Mattias Weinhandl blev grundseriens bäste målskytt - som han tog chansen att spela i den ryska ligan. Jag trivdes där, även om det var mycket resor. Jag var i två bra städer, Moskva och Sankt Petersburg, säger han. Inför årets säsong kände sig dock Mattias mätt på upplevelsen i öster och ville tillbaka till Linköping. Det här är hemma för oss, för min familj. Jag har även släktingar här. Linköping är lagom stort, man slipper den trafik som många andra städer har. Ändå finns det som behövs. Jag gillar staden väldigt mycket. Det är även en hockeystad, vilket är extra kul när man själv spelar. Spolade isbana Mattias Weinhandl började med hockeyn redan när han var fyra år. Hans pappa spolade upp en isbana på baksidan av huset i småländska Ljungby där Mattias och hans bror körde omkring. Mattias visade sig vara fena på att hantera klubba och skridskor, vilket med tiden ledde till spel i division ett med Troja-Ljungby. Karriären fortsatte sedan i såväl elitserien med Modo som i nordamerikanska ligorna NHL och AHL. År 2007 skrev Weinhandl sitt första kontrakt med LHC. Efter många aktiva år lever fortfarande hans kärlek till hockeyn. Jag är tacksam att jag får syssla med det jag verkligen älskar att göra, säger han. På isen trivs Mattias allra bäst när det är powerplay och det offensiva spelet flyter på. Men sporten kan också bjuda på mindre angenäma situationer. Det är då man sätts på sin spets och det visas vilken karaktär man har. Jag hade min hittills största hockeymässiga motgång när jag var 19 år och blev skadad. Jag var borta i tre månader och tappade en stor del av synen på vänster öga. Men jag tror att det fick mig att uppskatta hockeyn mer. Och förhoppningsvis lär man sig någonting när det går lite tyngre. På frågan om hur hockeydrömmen ser ut idag råder det ingen tvekan om svaret. Det är att vinna SM-guld med Linköping. Sedan gäller det att vi är realister. I fjol var ett tufft år, där vill vi inte hamna igen. Nu har vi som målsättning att vara bland de sex främsta lagen för att ta oss till slutspel. Därefter sätter vi nya mål. När man väl är i ett slutspel kan allt hända. Chansen dök upp Mattias beskriver sig själv som lugn, glad och ambitiös - egenskaper som kan komma väl till pass både på och utanför isen när laget är samlat. Jag har även varit med om en hel del och kommit upp lite i åren, så jag försöker bidra med erfarenhet och rutin. Och med lugnet - att inte hetsa upp sig när det går lite tyngre, utan att jobba på ändå. Vid sidan av hockeyn är Mattias Weinhandl restaurangägare. Tillsammans med sin farbror Peter Weinhandl köpte han Stångs magasin i maj 2011. Att äga en egen restaurang har länge varit en liten dröm för Mattias. Han är förtjust i mat och har ätit på många restauranger genom åren. Jag var även mycket på den här restaurangen och tyckte om den. Läget var fantastiskt, liksom maten. När chansen dök upp kändes det klockrent. Mattias står även en hel del själv vid spisen därhemma. Så här års blir det gärna tomatsås och pasta. Fritiden fylls annars av familjelivet. Förra året fick Mattias och hans fru en son. Det är en underbar tid. Jag är tacksam att jag får mycket tid med honom, att jag kan vara med när det händer saker varje dag. DIALOGPROFILEN: MATTIAS WEINHANDL. ÅLDER: 32ÅR. YRKE: ISHOCKEYSPELARE I LINKÖPINGS HOCKEY CLUB. FAMILJ: FRU OCH EN SON. MERITER I URVAL: TRE VM-BRONS OCH TRE SM-SILVER. LÄSER: NU BLIR DET EN DEL AKTIEBÖCKER. DET ÄR ETT INTRESSE SOM JAG VILL UTVECKLA. ANNARS LÄSER JAG ÄVEN DECKARE. LYSSNAR PÅ: LARS WINNERBÄCK IBLAND, ANNARS BLIR DET INTE SÅ MYCKET MUSIK. FAVORITPLATS I LINKÖPING: STÅNGS MAGASIN OCH PROMENADSTRÅKET RUNT STÅNGÅN. 14 DIALOG 04 12 linkoping.se linkoping.se 04 12 DIALOG 15
DIALOG AKTUELLT AKTUELLT DIALOG Utmaning för skolorna: Åtgärder ska minska skillnader i resultat Elever har olika förutsättningar och alla klarar inte målen i olika ämnen. Det gör att måluppfyllelsen för skolorna skiljer sig mycket åt. Vissa når mycket bra resultat, medan andra halkar efter. Det framgår av skolinpektionens årliga tillsynsrapport. TEXT ANNA FREJD Skolinspektionen granskar regelbundet skolorna i Sverige för att kontrollera att de följer lagar och förordningar. Det är värdefullt att få en sådan genomlysning av verksamheten, säger barn- och ungdomsnämndens ordförande, Catharina Rosencrantz (M). En sådan omfattande inspektion som denna har inte gjorts i Linköping sedan 2005. Alla brister som måste åtgärdas finns med i myndighetens beslut som går att ladda ner från www.skolinspektionen.se som är skolinspektionens webbplats. Nådda mål Bland annat pekar myndigheten på att det är mycket stora skillnader mellan de kommunala skolorna när det gäller hur många elever som uppfyller skolans mål. I ett par av skolorna nådde 96 procent av eleverna målen i alla ämnen. I de två skolor med lägst måluppfyllelse var det endast 57 respektive 41 procent som nådde målen. Vi satsar redan mycket resurser på detta, säger Catharina Rosencrantz. Samtidigt, påpekar hon, är det en utmaning som inte är särskilt enkel. Det handlar om skolor i områden med många flerspråkiga barn varav en del kommit till Sverige i tonåren. Då blir det tufft att klara målen i svensk skola. En del av barnen har aldrig tidigare gått i skola, påpekar hon. Det här är utmaningar vi jobbar intensivt med, bland annat genom fortbildning för lärare, handledning på modersmålet och flerspråkig personal. Frukost i förskolan En annan sak, som rör många barn och föräldrar och som kommer att bli förändrat, gäller frukost i förskolan. Sedan 1995 är det i Linköping upp till varje förskola att välja om den vill servera frukost eller mellanmål till barnen. Det andra målet får barnet med sig hemifrån. På de allra flesta håll skickar föräldrarna med frukost. Enligt lagen ska förskolan både stimulera barnens utveckling och erbjuda en trygg omsorg. I omsorgsbegreppet ingår att servera måltider, står det i skollagen. Det (omsorgsbegreppet) är föremål för tolkning och nu har Skolinspektionen tolkat det så att barn med långa tillsynstider ska serveras både frukost och mellanmål, säger Catharina Rosencrantz. Vi kommer att erbjuda de barn som är på förskolan från tidig morgon till sen eftermiddag frukost, vi budgeterar för det inför 2013. Exakt när förändringarna kommer att ske kan inte Catharina Rosencrantz svara på. Även på fritids ska barnen få frukost. Alla skolor har inspekterats I Linköping har alla skolor inspekterats och fått egna beslut. Myndigheten har även tittat på förskolan, fritidsverksamheten och vuxenutbildningen men inte på samma grundliga sätt. Alla verksamheter har inte besökts, endast några få. Catharina Rosencrantz påpekar att man måste se besluten som rena avvikelserapporter. Det vill säga, det är bara sådant som inte uppfyller kraven som lyfts fram. En hel del av kritiken är av formaliakaraktär och Skolinspektionen lyfter bara i begränsad omfattning fram det som fungerar bra. Vi har på det hela taget fått lite kritik av Skolinspektionen och det är vi naturligtvis stolta över, säger Catharina Rosencrantz. Arkivbild: Staffan Gustavsson. Barnen på bilden har inget med artikeln att göra. Åpromenad längs Smedstadbäcken. Bilden kommer från arkitektbyrån Okidokis vinnande förslag i tävlingen om Vallastadens strukturplan. Så ser planen för Vallastaden ut En tät och småskalig stadsdel med plats för möten. Det blir inriktningen för den framtida stadsdelen Vallastaden, där booch samhällsexpot Linköpingsbo 2016 ska hållas. TEXT PER CONNING Linköpings kommun och Sveriges Arkitekter har genomfört en arkitekttävling för att få fram en strukturplan för Vallastaden. Området ska byggas nära universitetet och Mjärdevi Science Park. Strukturplanen ska fungera som en övergripande riktlinje för hur parker, torg och hus ska gestaltas. I september presenterades det vinnande bidraget: Tegar, skapat av Okidoki Arkitekter. Tegar präglas av en tät och småskalig stadsdel där det kan ske många möten mellan människor. Juryn fastnade till exempel för bidragets starka fokus på social hållbarhet och att förslaget har en öppenhet för andra sätt att bygga i framtiden. I motiveringen skriver juryn bland annat att Tegar har ett starkt grepp och ett konceptuellt innehåll med smala tomter, vångar, tegar och gemensamma lokaler Felleshus. Som namnet Tegar antyder innehåller förslaget många relativt små och smala fastigheter, som medför en tät bebyggelse med olika boendeformer. Samtidigt kan tegarna tillsammans bilda kvarter. Arkitektbyrån Okidoki ser blandningen av upplåtelseformer som en viktig del av den sociala hållbarheten. Vi är övertygade om att människor i staden måste bo närmare varandra, men det betyder inte att vi måste bo likadant, säger Martin Nordahl på Okidoki. Satsning på byggemenskaper Nu pågår detaljplanearbetet för området, ett arbete som beräknas vara klart 2013. Därefter ska den grundläggande infrastrukturen komma på plats, med vägar och parker. Husbyggandet är planerat att börja 2014. I den första etappen, fram till 2016, ska 400 lägenheter byggas. Stadsdelen ska sedan fortsätta att växa till att omfatta 1000-2000 lägenheter. Linköpings kommun vill satsa på så kallade byggemenskaper som ett av sätten att bo i Vallastaden. En byggemenskap är en grupp människor som i egen regi och utifrån egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och använder en byggnad. Bild: Okidoki Arkitekter Temat för Linköpingsbo 2016 är Människan bygger staden. Att en grupp privatpersoner är med från början och utformar sitt boende ger förutsättningar för att testa nya lösningar inom till exempel miljöområdet eller för att ta fram nya boendeformer, säger Bo Göran Lindqvist, samordnare inom Linköpingsbo 2016. Byggemenskaper har använts i ganska stor omfattning i Tyskland. I Sverige har man testat modellen i Västra hamnen i Malmö och i Björkhagen utanför Stockholm. Bo Göran Lindqvist säger att erfarenheterna från dessa projekt är goda. På hemsidan linkopingsbo2016.se finner du mer information om byggemenskaper i Vallastaden och om Tegar. Okidoki vann arkttekttävlingen. Foto: Claes Lundkvist 16 DIALOG 04 12 linkoping.se linkoping.se 04 12 DIALOG 17
DIALOG AKTUELLT AKTUELLT DIALOG Dansens hus ligger nära biblioteket och domkyrkan. Dansen har fått eget hus I september invigdes Dansens hus i Linköping. Huset är nu öppet för bokningar och ska fungera som en plattform för dansen i regionen. TEXT PER CONNING FOTO GÖRAN BILLESON Det är det gamla anrika gymnastikhuset Linghallen som har rustats upp för att fungera som en dansarena. Fastigheten har renoverats både utvändigt och invändigt, säger Karin Semberg, kultur- och fritidschef i Linköpings kommun. Det är väldigt noggrant gjort eftersom huset är k-märkt. Vi har försökt att få det snyggt och fräscht, men med en kulturhistorisk anspelning på hur det såg ut på 1800-talet när det byggdes. Kultur- och fritidsnämnden har tillsammans med Regionförbundet Östsam drivit frågan om regional dansutveckling sedan 2010. Våren 2012 beviljade Statens Kulturråd 600 000 kronor till projektet, och Linköpings kommun och regionförbundet har tillsammans bidragit med motsvarande belopp. När Karin Semberg besökte huset innan renoveringen kände hon snabbt att byggnaden kunde bli ett fantastiskt danshus. Och det blev det. Det finns en själ i huset. Det är högt i tak, det är pampigt, men ändå hemtrevligt och mysigt. Jag tror att det kommer att bli en mötesplats för alla som gillar dans. Både proffs och amatörer Tanken är att byggnaden ska vara ett hus för all slags dans, både på amatörnivå och på professionell nivå. Huset kan bokas av till exempel föreningar, grupper, skolor och företag. Under hösten har vi en prövoperiod för att känna efter var behoven ligger. Jag samlar upp idéer och frågor om vad man kan göra, säger Hanna Julinder på kultur- och fritidskontoret. Hon berättar att huset kan bokas via hemsidan linkoping.se/dan- senshus där man finner lokalbokningen. På hemsidan står också priser och vad som gäller kring uthyrningen. Hanna Julinder har själv ett stort dansintresse som hon utövar på fritiden. Jag har provat all slags dans, från balett till street. Men jag fastnade för pardans som salsa och argentinsk tango, som jag länge har dansat och undervisat i. Hon tycker att dans är ett starkt sätt att uttrycka sig. Det är väldigt direkt. Man arbetar med hela kroppen, vanligtvis till musik. Och när man dansar pardans och gruppdans är det mycket dynamik och samspel mellan personer. Har man väl börjat dansa är det svårt att sluta, skrattar Hanna.! Vill du veta mer? På hemsidan linkoping.se/dansenshus hittar du mer information. Hanna Julinder menar att dans är ett starkt och direkt sätt att uttrycka sig, där man får arbeta med hela kroppen. Biblioteket satsar på IT Stadsbiblioteket vill vara bland Sveriges fem bästa bibliotek 2015 och gör en rad satsningar på bland annat IT och gratis datorhandledning. TEXT SVEN-ÅKE FASTH FOTO GÖRAN BILLESON Ett modernt bibliotek är mer än bara bokutlåning. Litteraturen är fortfarande huvudinslaget men en stor del av nysatsningarna görs på IT. Linköpings stadsbibliotek är inget undantag. Kultur-och fritidsnämnden beslutade nyligen om bland annat gratis individuell datorhandledning. Möjlighet att få datorhandledning finns i dagsläget på huvudbiblioteket samt på biblioteken i Ekholmen, Johannelund, Lambohov, Linghem, Ljungsbro, Malmslätt och Skäggetorp. Handledningen erbjuds på svenska, engelska, arabiska och somaliska och tar mellan en halv och en timma. Datorhjälp Här kan man lära sig att använda dator, ordbehandling, Internet, e-post, sociala medier och informationssökning. Men även bibliotekstjänster som att söka och beställa böcker på Internet, använda databaser, ladda ner e-medier som böcker och musik samt egen nedladdning av talböcker. Den här tjänsten kan bokas i! Lena Axelsson berättar om stadsbibliotekets satsningar på bland annat IT och gratis datorhandledning. bibliotekets informationsdisk eller via bibliotekets hemsida, säger bibliotekschef Lena Axelsson. Biblioteket har också funderingar på att utveckla en interaktiv hemsida. Tanken är att kunna kommunicera med medborgarna på olika sätt. Men också att förbättra möjligheterna att ladda ner e-media. Låntagarna ska kunna tipsa biblioteket om intressanta böcker och vi kan tipsa låntagarna om nyinkommen litteratur. Det är viktigt att biblioteket finns både fysiskt och på nätet, förklarar verksamhetsutvecklare Annika Eliasson Faxén. Sociala medier Sociala medier som Facebook är en annan del av bibliotekets modernisering. Det är bra för vår marknadsföring. Vi hoppas att folk går in och läser om det vi lägger ut. Och så hoppas vi få ÖKADE ÖPPETTIDER PÅ BIBLIOTEKET Huvudbiblioteket på Östgötagatan får generösare öppettider. Fyra timmar mera i veckan under vintertiden som dessutom förlängs med en månad. Förändringen gäller från 1 januari 2013. Huvudbiblioteket håller öppet till klockan 20.00 fredagar istället för till klockan 18.00. Därmed är biblioteket öppet till 20.00 alla vardagar under vinterperioden. Lördagar och söndagar är biblioteket öppet klockan 10.00-16.00 mot dagens 11.00-16.00. Sammanlagt ökar öppettiderna med drygt 200 timmar under 2013 jämfört med idag. Detta gäller för vinterperioden 1 september-31 maj. För närvarande är bibliotekets öppettider uppdelade på tre perioder. En period omfattar bara maj månad. Från nästa år ingår maj i vinterperioden. Öppettiderna under sommarperioden 1 juni- 31 augusti ändras inte. Inte heller öppettiderna vid närbiblioteken. Under våren 2013 sker en översyn av öppettiderna inför sommaren på närbiblioteken samt öppningstiden på morgonen under juni-augusti på huvudbiblioteket. respons på det och att folk gillar oss, menar Lena Axelsson. Barn och ungdomar Vi vill även fånga upp alla barn och ungdomar upp till 15-16 år som finns här på eftermiddagarna. De använder datorerna mycket, men nu vill vi förändra barn- och ungdomsavdelningen och hotta upp den miljön, fortsätter Lena Axelsson. Berättar- och läsarcirklar för bättre hälsa är en annan satsning. Människor som hamnat i svårigheter kan träffas och använda litteraturen som en läkande kraft, förklarar hon. Biblioteket kommer också att göra en enkät med 500 slumpmässigt utvalda personer mellan 18 och 74 år för att ta reda på vad de vill ha biblioteket till. Och om ekonomiska förutsättningar finns vill nämnden även återinföra ett närbibliotek i Berga 2015-2016. Vi vet att mer öppet på biblioteket är efterfrågat och jag hoppas att fler Linköpingsbor nu får möjlighet att använda vårt fina bibliotek oavsett om det är för att låna böcker, läsa tidskrifter eller söka information. Hög tillgänglighet till bibliotek är något som ger fler människor möjlighet att etablera sig och delta i samhället, säger kultur- och fritidsnämndens ordförande Johan Lundgren (C). Förseningsavgiften för medier sänks från tio kronor till fem. Hyran på film tas bort. De utökade öppettiderna 2013 medför ökade kostnader med cirka 80 000 kronor. 18 DIALOG 04 12 linkoping.se linkoping.se 04 12 DIALOG 19