Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för tomtområde inom fastighet Avasjö 1:76 m. fl. i Borgafjäll, Dorotea Kommun.

Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för tomtområde inom fastighet Avasjö 1:76 m. fl. i Borgafjäll, Dorotea Kommun. Upprättad 2016-08- 25 Författad av: Madeleine Larsson Granskad av: Robert Canon

Innehållsförteckning 1 INLEDNING...6 1.1 Detaljplanen... 6 1.1.1 Syfte... 6 1.2 Behovsbedömning... 6 1.3 VA- utredning... 6 1.4 Miljökonsekvensbeskrivning... 6 1.3.1 Syfte... 6 2 OMRÅDESBESKRIVNING...7 2.1 Landskapsbild... 7 2.2 Markanvändning... 8 2.3 Natura 2000... 8 2.4 Rennäring... 9 2.5 Friluftsliv och rekreation... 9 2.6 Växt- och djurliv... 10 2.7 Ytvattenförekomster... 11 2.8 Kulturmiljö... 12 3 MILJÖBEDÖMNINGENS GRUNDER... 12 3.1 Huvudalternativ... 12 3.2 Utformningsalternativ... 14 3.3 Nollalternativ... 14 4 HÄNSYNSREGLER- HUVUDALTERNATIVET... 15 4.1 Kunskapskravet... 15 4.2 Försiktighetsprincipen... 15 4.3 Produktvalsprincipen... 15 4.4 Hushållningsprincipen... 15 4.5 Lokaliseringsprincipen... 15

5 MILJÖMÅL... 16 5.1 Storslagen fjällmiljö... 16 5.2 Myllrande våtmarker... 16 5.3 Ett rikt växt- och djurliv... 16 5.4 Ingen övergödning... 17 5.5 Levande sjöar och vattendrag... 17 6 MILJÖKVALITETSNORMER... 18 6.1 Vattenkvalitet... 18 7 MILJÖKONSEKVENSER... 19 7.1 Landskapsbild... 19 7.2 Markanvändning... 19 7.3 Natura 2000... 20 7.4 Rennäringen... 20 7.5 Friluftsliv och rekreation... 20 7.6 Växt- och djurliv... 21 7.7 Ytvattenförekomster... 21 7.8 Kulturmiljö... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7.9 Hälsa och säkerhet... 22 7.10 Kommunikation... 22 8 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER- HUVUDALTERNATIVET... 23 8.1 Landskapsbild... 23 8.2 Markanvändning... 23 8.3 Natura 2000... 23 8.4 Rennäringen... 23 8.5 Friluftsliv och rekreation... 23 8.6 Växt och djurliv... 23 8.7 Ytvattenförekomster... 24

8.8 Kulturmiljö... Fel! Bokmärket är inte definierat. 8.9 Hälsa och säkerhet... 24 8.10 Kommunikation... 24 9 SLUTSATSER OCH SAMLAD BEDÖMNING... 25 Bilaga 1 Behovsbedömning av detaljplan

1 Inledning 1.1 Detaljplanen I Dorotea kommuns översiktsplan finns en fördjupning för Borgafjäll Områdesplan för Borgafjäll och för aktuellt område anges möjlighet till utbyggnad av befintlig stugby som ett av syftena. Planområdet har inte omfattats av detaljplan tidigare. 1.1.1 Syfte Syftet med detaljplanen för Klöverbacken är att det inom fastigheten Avasjö 1:76 ska uppföras 38 nya fritidshus på tomtplatser som kommer att avstyckas. Planprogrammet är utformat för att minimera känslan av bebyggelse. Visionen är vidare att skapa ett fritidsboende som präglas starkt av områdets naturliga karaktär och som främjar riksintresset för rörligt friluftsliv. Planområdet är ett led i att stärka besöksnäringen i området och kommunen. 1.2 Behovsbedömning Miljö- och byggnadsnämnden i Dorotea kommun har utfört en behovsbedömning av detaljplanen för Klöverbacken (bilaga 1). Bedömningen ska klargöra huruvida detaljplanens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. I sådana fall ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Den 12 april 2016 bedömde Dorotea kommuns Miljö- och byggnadsnämnd att genomförandet innebär viss risk för människors hälsa och för miljön, varför miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas. Upprättande av detaljplan enligt ovan beskrivet syfte, kan antas medföra sådan miljöpåverkan som avses i 6 kap 11 miljöbalken och 5 kap 18 Plan- och bygglagen enligt de kriterier som finns i Förordningen om miljökonsekvensbeskrivning. 1.3 VA- utredning På uppdrag av Klöverbacken AB har Emcon Miljökonsult AB utfört en översiktlig Vatten- och Avloppsinventering för 38 fastigheter inom det planerade fritidshusområdet. Syftet med utredningen är att föreslå rening och avledning av avloppsvatten för området, samt att identifiera förutsättningar och eventuella problemställningar som kan uppkomma i samband med anläggning av vatten och avlopp för området. Ställningstaganden som görs i denna miljökonsekvensbeskrivning som berörs av vatten- och avlopp baseras på VA- utredningen. 1.4 Miljökonsekvensbeskrivning Enligt 6 kap. 12 miljöbalken skall en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas inom ramen för den behovsbedömning som upprättats. Den betydande miljöpåverkan som planens eller programmets genomförande kan antas medföra ska identifieras, beskrivas och bedömas. Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd skall också identifieras, beskrivas och bedömas. 1.3.1 Syfte Syftet med MKB:n är att skapa förutsättningar för ökad miljöhänsyn i beslutsunderlaget för detaljplanen. MKB:n ska möjliggöra avvägning mellan miljökonsekvenser och andra betydelsefulla faktorer för att skapa ett helhetsperspektiv av planen. Detta ska göras baserat på följande punkter: - Beskriva miljöförhållandena i området som kan antas komma att påverkas betydligt. - Analysera de direkta och indirekta konsekvenserna som detaljplanen kommer att ha på natur, människor, djur och kultur. - Utreda och beskriva skyddsåtgärder för att minska den påverkan som uppstår på området.

1.3.1 Avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen avgränsas baserat på de faktorer som enligt behovsbedömningen av detaljplanen bedömdes innebära risk för påverkan. De berörda faktorerna anges nedan: - Landskapsbild - Markanvändning - Natura 2000 - Rennäring - Växt- och djurliv (växtsamhällen, jakt- och fiskevatten) - Hälsa och säkerhet (buller, radon) - Luft och klimat (lukt) - Kommunikation (vägnät, trafik) - Friluftsliv och rekreation - Kulturmiljö (fornlämningar) Geografiskt begränsas MKB:n till att undersöka förhållandena inom detaljplaneområdet. De konsekvenser som beskrivs syftar till tidsperioden fram till år 2030. Detta är baserat på antagandet att detaljplanen antas av Miljö- och byggnadsnämnden under 2016 plus genomförandetiden som utgår 15 år efter det datum då planen vunnit laga kraft. 2 Områdesbeskrivning 2.1 Landskapsbild Planområdet ligger cirka 1 km norr om Borgafjälls centrum och är ett delvis exploaterat fjällandskap (figur 1). I området finns 5 stycken stugor med tillhörande byggnader, en mindre grusväg samt ledsystem (figur 2). 2 km norr om planområdet ligger det 1300 meter höga Klöverfjället, som är en del av fjällkedjan Norra Borgafjällen. Korpån rinner cirka 600 meter sydväst om planområdet. Tre mindre bäckar berörs av planområdet, där en av dem rinner ut i Korpån efter c:a 1 km nedströms från planområdet. Figur 1: Området är ett delvis exploaterat fjällandskap, 1 km norr om Borgafjäll. Planområdet för Klöverbacken är markerat med röd sträckad linje.

Figur 2: Landskapsbilden i området påverkas av den befintliga bebyggelsen som idag finns på platsen. Bilden till vänster visar landskapsbilden från Fjällvägen mot Klöverfjället i norr. Bilden till höger visar landskapsbilden från myren belägen i planområdets västra del, med utblick österut mot befintligt stugområde. 2.2 Markanvändning Planområdet innefattar i dagsläget fem privatägda fritidshusfastigheter, de så kallade SCA- stugorna (Borga 7:98 7:102). Planområdet omfattar även fastigheten Avasjö 1:76 som ägs av Klöverbacken AB. Genom området finns en väg med namnet Fjällvägen som anknyter till ett ledsystem upp mot Klöverfjället. 200 meter av ett längdskidspår går genom planområdets västra del. Vandringsled går genom planområdet på kanten av myren som ligger öster om befintliga stugor. 2.3 Natura 2000 Planområdets nordvästra kortsida och nordöstra långsida angränsar mot ett Natura 2000- område (figur 3). Natura 2000- området avser Norra Borgafjäll som omfattas av art- och habitatdirektivet. Natura 2000- området definieras av mycket låg mänsklig aktivitet samt flertalet rödlistade arter i området, som bland annat fjällräv. Området är relativt tydlig markerat med vitt band och krona på träd längs gränsen. Figur 3: Det blåmarkerade området anger gränserna för Natura 2000- området. Den svarta markeringen anger ungefärliga gränser för planområdet.

2.4 Rennäring En ringa del av planområdets nordvästra hörn ligger inom riksintresse för Vilhelmina södra sameby (figur 4). Planområdet berör inga strategiska områden. Planområdet ligger inom gränsen för förhöstland och försommarland, och angränsar till förvinterland och vårvinterland. Planområdet ligger inom kalvningsland och huvudkalvningsland. Figur 4: Planområdets ungefärliga placering är markerad med svarta linjer. En ringa del av planområdets nordvästra hörn ligger inom riksintresse för Vilhelmina södras sameby i nordväst, markerat med blått (Hämtad från Geodataportalen 2016-08- 31). 2.5 Friluftsliv och rekreation Planområdet ligger inom Södra Lapplandsfjällen och omfattas av riksintresse för friluftsliv enligt Naturvårdsverket. Det innebär att området har särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och kulturlandskapet. Det innebär även att området har särskilt goda förutsättningar för landoch vattenanknutna friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser (Länsstyrelsen Västerbotten Värdebeskrivning 500-1521-2013). Södra Lapplandsfjällen är ett område med många friluftsaktiviteter, som exempelvis natur- och kulturupplevelser, fritidsfiske, längdskidåkning, paddling, skoteråkning längs leder, småviltjakt, snowboard, svamp- och bärplockning, terrängcykling, utförsåkning på skidor, vandring och övernattning/tältning (Länsstyrelsen Västerbotten Värdebeskrivning 500-1521-2013). I planområdets närhet finns bland annat skidspår och ledsystem upp mot Klöverfjället (figur 5). Planområdet omfattas av riksintresse för det rörliga friluftslivet och turism. Det innebär att turism och rörligt friluftsliv ska beaktas särskilt vid bedömning om tillåtlighet av exploatering av miljön.

Figur 5: Det finns god tillgång till vandringsleder och skidspår i anslutning till planområdet. Ledsystem och stigar är markerade med lila linjer. Planområdets ungefärliga placering är markerat med svart ram. ( Naturvårdsverket, Lantmäteriet, Geodatasamverkan). 2.6 Växt- och djurliv Cirka 1,5 km sydost om planområdet gjordes en flora- och faunainventering i oktober år 2013 av Kerstin och Per- Anders Persson (Inventeringsrapport, flora och faunainventering, del av fastigheten Avasjö 1:12 Borgafjäll, 2013). Deras beskrivning av området är att det är en fjällnära naturskog, där myrarna är känsliga biotoper. Exempel från inventeringen är att det hittades rikligt med lågor, stående döda träd, och 13 olika lavar. I detaljplaneområdet genomfördes en övergripande vegetationsinventering den 21 juni 2016. Eftersom inventeringen gjordes så pass tidigt på sommaren, kunde inte en fullständig inventering göras. Vid inventeringstillfället följdes planområdets markerade gränser. Områden som är tänkta att exploateras med bebyggelse och vägdragning undersöktes mer ingående. Området är delvis av naturskogskaraktär, med spår av mänsklig aktivitet. Det finns spår i stammar efter inhägnader till boskap samt röjda leder. Planområdet består till största delen av fjällbarrblandskog och fjällmyr. I planområdets nordvästra kant finns även ett område med lövblandad fjällbarrskog. Generellt för bottenskiktet i planområdet är att det domineras av mossor och lavar. Fältskiktet i skogsområdena domineras av ris. Några växter som identifierades i fältskiktet var tätört, skogsstjärna, smörboll, kabelleka, fjällviol, kung karls spira och hönsbär. I blöta sluttningar och på myrar hittades orkideearten fläcknycklar (Dactylorhiza maculata). Eftersom blommorna ej slagit ut kunde underarten inte identifieras mer specifikt. Arten är en av de vanligaste orkidéarterna i Sverige, och klassas som fridlyst. Kartan under rubriken 3.1 Huvudalternativ visar var de fridlysta arterna hittades (figur 9). Ansökan om dispens från artskyddsförordningen har lämnats till Länsstyrelsen oktober 2016.

Trädskiktet består till största del av gamla granar i områdets västra del, och en del var behängda med lav. Områdets sydöstra del består av en större andel lövträd, där björk dominerade med inslag av rönn. I hela området finns rikligt med lågor i olika nedbrytningsstadier (figur 6). Några döda, stående träd med spår av insektsaktivitet i form av håligheter i stammen hittades spridda i området. De spår som hittades från djurlivet i området var ett övergivet rävgryt hittades i planområdets västra del, nära gränsen till Natura 2000- området. Älgspår hittades både inom områdets västra del och östra del. Området omfattas inte av riksintresse för naturvård. Figur 6: I området förekommer rikligt med lågor i olika nerbrytningsstadier. 2.7 Ytvattenförekomster Planområdet ligger inom ett område för riksintresse av vattendrag enligt Miljöbalken 4 kap. 6. Området av riksintresse benämns som Långseleån och det sträcker sig från Dorotea upp mot Norra Borgafjäll. 1 km söderut från planområdet finns ett vattenskyddsområde. Korpån rinner cirka 600 meter sydväst om planområdet. Tre mindre bäckar berörs av planområdet (figur 7), där en av dem rinner ut i Korpån efter c:a 1 km nedströms från planområdet. Figur 7: I området förekommer tre mindre bäckar. Bilden till vänster visar bäcken i sydvästra hörnet, bilden i mitten visar bäcken i områdets mitt, söder om vägen och bilden till höger visar bäcken i områdets nordöstra hörn.

2.8 Kulturmiljö Det finns inga fornlämningar inom 500 meter från planområdet enligt Riksantikvarieämbetets tjänst Fornsök. Närmsta fornlämning ligger 700 meter sydväst om planområdet (figur 8). Planområdet omfattas inte av riksintresse för kulturmiljövård. Figur 8: Det finns inga fornlämningar inom 500 meter från planområdet, som markeras med svart ram i kartan. De runda svarta markeringarna visar var fornlämningar finns lokaliserade och de mörkblå markeringarna visar större områden med lämningar (Riksantikvarieämbetet 2016-06-08). 3 Miljöbedömningens grunder 3.1 Huvudalternativ Huvudalternativet beskriver platsens utveckling om planprogrammet upprättas. Området berör en yta på c:a 19 ha inom fastigheten Avasjö 1:76. Inom området avses det att byggas c:a 38 nya fritidshus på tomtplatser som kommer att avstyckas (bilaga 1). Huvudalternativet innebär att byggnaderna placeras nordväst och sydost om de befintliga stugorna på den skogsbeväxta mark som finns där. Byggnaderna kommer att placeras glest och vara separerade från varandra med kvarlämnad skog. Den befintliga vägen Fjällvägen kommer att utnyttjas för att möjliggöra framkomlighet till respektive stugtomt via anslutande lokalgator. Vägarna kommer i huvudsak följa befintliga höjdkurvor. Plankartan innehåller även förslag på hur skidspåret i väster ska dras om ut på myren samt hur ledsystemet ska börja i närmare anslutning till parkeringsplatsen. 5 stycken reningsverk planeras i området (figur 9). I kapitlen om hänsynsregler, miljömål, miljökvalitetsnormer och skadeförebyggande åtgärder diskuteras vad som är bakgrunden till valet av huvudalternativets utformning.

Figur 9: I området planeras 5 stycken reningsverk som markeras med röda cirklarna på kartan. I området hittades de fridlysta växterna Kung Karls Spira och Fläcknycklar, vars ungefärliga placering markeras med gula markeringar på kartan.

3.2 Utformningsalternativ Utformningsalternativet inom området utreder om en tät stugby i anslutning till befintliga stugor innebär en mindre omfattande miljöpåverkan. Utformningsalternativet innebär att de nya stugorna byggs i tätare anslutning till den befintliga bebyggelse som finns idag, samt att de nya stugorna ställs närmare varandra (figur 10). Det skulle innebära att bebyggelse måste ske på myrmarken som omger den befintliga bebyggelsen. Pålning kommer att behövas i myrmarken för att stabilisera byggnaderna. Utformningsalternativet innebär att omkringliggande skog inte påverkas av den avverkning som krävs för att upprätta stugorna, vilket skapar mer sammanhängande ytor av naturskog lokalt. Figur 10: Utformningsalternativet innebär att de planerade stugorna placeras närmare den befintliga bebyggelsen i området. De röda markeringarna visar områdena där de 38 stugorna placeras enligt utformningsalternativet. De gröna byggnaderna är idag befintliga stugor. Punktlinjerna visar på förslag till dragning för skidspår och den del av ledsystemet som ansluter till Fjällvägen. 3.3 Lokaliseringsalternativ Lokaliseringsalternativ har inte tagits fram för detaljplanen. 3.4 Nollalternativ Nollalternativet beskriver platsens utveckling om detaljplanen inte upprättas. Befintliga stugor och väg kommer att finnas kvar i området och därmed kommer mänsklig aktivitet att fortsätta på platsen. Vägen kommer att fortsätta användas av människor för att ta sig till vandringsleder och skidspår. Naturskogen i området kommer att vara fortsatt sammanhängande och skidspårets och ledens sträckning kommer att vara densamma som idag. Växt- och djurliv kommer fortsätta att påverkas av mänsklig aktivitet i området i form av friluftsidkare och stugägare.

4 Hänsynsregler- huvudalternativet 4.1 Kunskapskravet Enligt MB 2 kap. 2 följer att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Planområdet har utformats i enlighet med kunskapskravet då platsbesök har gjorts för att bedöma områdets lämplighet för den tänkta bebyggelsen. Kunskapskravet har även registrerats genom att bedömningen av påverkan på växt- och djurlivet baserats på platsbesök samt på befintliga flora- och faunainventeringar. 4.2 Försiktighetsprincipen Enligt MB 2 kap. 3 följer att skyddsåtgärder, iakttagelser av de begränsningar och de försiktighetsmått som i övrigt behövs ska vidtas för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Verksamhetsutövaren tillämpar försiktighetsprincipen genom att noga notera och märka ut gränserna för Natura 2000- området för att inte riskera påverkan. Försiktighetsprincipen tillämpas även genom att ta fram skadeförebyggande åtgärder (se rubriken Skadeförebyggande åtgärder). 4.3 Produktvalsprincipen Enligt MB 2 kap 4 produktvalsprincipen ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet undvika att använda produkter och varor som innehåller kemiska medel som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter som kan antas vara mindre farliga. Planområdet uppfyller produktvalsprincipen. Kemikalier kommer främst att användas för drift av maskiner vid anläggningsarbetet, där kemiska produkter väljs med avseende på teknisk lämplighet, ekonomisk rimlighet och miljöpåverkan. Kemiska produkter med mindre miljöpåverkan föredras alltid, förutsatt att tekniska egenskaper uppfylls. Motsvarande krav ställs på anlitade entreprenörer. 4.4 Hushållningsprincipen Enligt MB 2 kap. 5 ska alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Planområdet uppfyller hushållningsprincipen då det valda området ligger i anslutning till befintlig väg, vilket innebär att vägen endast behöver kompletteras och inte byggas helt ny. Material för att jämna ut höjdskillnader kommer att tas lokalt. 4.5 Lokaliseringsprincipen Enligt MB 2 kap 6 följer att för en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och för miljön. Projektområdet är valt utifrån lokaliseringsprincipen. Ändamålet med planområdet är att bygga fritidsstugor i direkt anslutning till fjällmiljö för att stärka riksintresset för rörligt friluftsliv. För att uppnå ändamålet, med minsta intrång på människors hälsa och miljön, har ett naturområde valts som inte omfattas av riksintressen eller skyddad naturmiljö och som redan är exploaterat med väg, ledsystem, skidspår och stugor.

5 Miljömål En bedömning kring om uppfyllandet av miljömålen påverkas av huvudalternativet beskrivs under följande rubriker. De miljömål som anses vara aktuella i området har valts ut: storslagen fjällmiljö, myllrande våtmarker, ett rikt växt- och djurliv, ingen övergödning och levande sjöar och vattendrag. 5.1 Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. (Riksdagens definition). Målet med huvudalternativet är att bebyggelsen ska göra så lite intrång på områdets naturliga karaktär som möjligt, dels genom utformningen av husen i färg och form, dels genom att placera dem väldigt glest. Syftet är att upplevelsevärdet inte ska påverkas, utan snarare stärkas genom att synliggöra området och tillåta upplevelse av den storslagna fjällmiljön. 5.2 Myllrande våtmarker "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." (Riksdagens definition ). Våtmarkerna i området kommer att påverkas till viss del inom huvudalternativet, dock inte i sådan utsträckning att deras ekologiska eller vattenhushållande funktion påverkas. Det kommer att ske anläggning av väg på en del av myrmarken som ligger i områdets västra hörn. Vägen kommer bestå av grov bergfyllning och ej asfalteras för att inte hindra vattentillförsel till myren. Dränering kommer inte att ske i anslutning till myrarna så att deras vattenhållande status förändras. I VA- planen finns avloppslösningar för området i närhet till myrmark. De föreslagna lösningarna enligt VA- planen kommer inte att innebära utsläpp som riskerar att påverka myrmarkerna i området. Det biologiska materialet, fosfor och kvävet reduceras till den utsträckningen att vegetationen inte kommer att förändras på myrmarkerna i området. 5.3 Ett rikt växt- och djurliv "Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd." (Riksdagens definition). Skogen är av naturskogskaraktär och ger goda förutsättningar för biologisk mångfald. Vid myrar samt i våta sluttningar förekommer fridlysta växtarter. Det finns enstaka döda, stående träd som är en viktig biotop för många insekter. Området är även rikt på lågor i varierande nedbrytningsstadier som gynnar olika nedbrytande insekter. Planområdet syftar till att bevara myrmarkerna så långt det är möjligt, samt att bevara så mycket skog som möjligt omkring husen. Området har idag en otydlig anslutning till ledsystem och lederna är inte tydligt utmärkta, vilket inte verkar för att stärka det rörliga friluftslivet. Planområdet är i enlighet med målet eftersom det skapar en ökad tillgång till god naturmiljö med rik biologisk mångfald.

5.4 Ingen övergödning "Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten." (Riksdagens definition). De föreslagna lösningarna enligt VA- planen kommer inte att innebära utsläpp som riskerar att påverka ekosystemen eller människors hälsa i området. Det biologiska materialet, fosfor och kvävet reduceras till den utsträckningen att vegetationen inte kommer att förändras så att förutsättningar för biologisk mångfald minskar i området. Reningsverken är till största del placerade nedströms de platser där fridlysta arter lokaliserats för att inte påverka arternas livsmiljöer. En plats med fridlysta arter i områdets sydvästra del ligger nedströms två reningsverk, men där växer arterna uppe i en slänt med bäcken nedanför, och bedöms därför inte påverkas av reningsverken. 5.5 Levande sjöar och vattendrag "Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. (Riksdagens definition). Det finns tre små vattendrag i området som inte kommer att påverkas fysiskt av detaljplanen. En spång eller liten bro kommer att behövas över en mycket liten bäck i områdets nordöstra hörn. Myrmarkerna kommer till viss del att påverkas av anläggningsarbete i områdets västra del. Vägens utformning säkerställer att landskapets vattenhushållande funktion bevaras. Avverkning kommer att ske där stugor och väg ska anläggas, men med tanke på mängden skog i området samt att vägar inte kommer asfalteras kommer ytavrinningen inte att påverkas avsevärt i området. För vidare utredning kring vatten- och avloppsanordningar, se VA-planen.

6 Miljökvalitetsnormer Huvudalternativets påverkan på miljökvalitetsnormerna har utvärderats. Miljökvalitén för vattnets framtida kvalitet har bedömts med hänsyn till påverkan på omgivande myrmark och vattendrag. I övrigt bedöms planen inte på ett betydande sätt påverka någon miljökvalitetsnorm för området negativt. 6.1 Vattenkvalitet Området för detaljplan ligger inom vattenskyddsområdet Avasjö med en yta på 6 km 2 (figur 11) enligt vattendirektivets artikel 7. Skyddet innebär att vattenförekomster som används för uttag av viss kvantitet, eller reserverats för framtida uttag, skyddas för att garantera tillgången på vatten av god kvalitet. Skyddade områden innebär inte i sig att områdena har ett formellt skydd, med det ska säkerställas att områdena har det skydd som krävs för att hindra att kvaliteten försämras. Det finns förslag till miljökvalitetsnormer till Avasjö, enligt VISS. Området har klassas med god kemisk status samt god kvantitativ status. Målet för kvantitativ och kemisk status bedöms inte vara hotat till år 2021. 35 000 liter kommer att tas ut per dygn överst i område 1. Genom att anlägga reningsverk säkerställs kvalitén på det vatten som går ut igen. Detaljplanen kommer inte hota att målet om fortsatt god kvantitativ och kvalitativ status på vattnet i området. Figur 11: Området för detaljplan ligger inom Avasjö vattenskyddsområde, markerat med blått. Den ungefärliga placeringen för detaljplanen är markerad med en cirkel. Källa: VISS

7 Miljökonsekvenser I kapitlet jämförs de miljökonsekvenser som kan uppstå i tre olika scenarier för planområdet: huvudalternativet, utformningsalternativet och nollalternativet. 7.1 Landskapsbild Huvudalternativ: Det är främst de planerade stugorna som kommer att påverka bilden av närområdet till viss del. I dagsläget är de befintliga husen synliga från vägen och även när man rör sig på skidspår och vandringsleder i området. Ytterligare 38 stugor till kommer att påverka landskapsbilden mycket lite då de omges av skog och är mycket glest placerade. När människor rör sig på de öppna myrmarkerna kan stugor skymta i skogsbrynen, dock inte i större utsträckning än de stugor som finns i dagsläget. Utformningsalternativet: Om stugor uppförs på myrmark i området kommer landskapsbilden påverkas betydligt. Eftersom stugorna uppförs på öppen mark, och dessutom förtätas kommer det ge ett tydligt intryck av ett bostadsområde. Risken om stugorna står tätt på öppen mark är även att de syns tydligt på långt avstånd, exempelvis från utkiksplatser på Klöverfjället. Nollalternativet: Om detaljplanen inte genomförs kommer landskapsbilden att vara den samma som idag, det vill säga fjällmiljö med viss känsla av mänsklig påverkan. I området kommer de befintliga stugorna att synas från väg och vandringsleder. 7.2 Markanvändning Huvudalternativ: Markanvändningen kommer inte att förändras avsevärt sett till hur området används idag. Planprogrammet kommer att innebära att områdets bebyggda yta ökar med anläggande av väg och fritidshus. Eftersom området tillgängliggörs genom anläggande av väg och att anslutning till ledsystem kommer att förtydligas och struktureras, kommer området att kunna bli mer attraktivt för friluftsidkare som önskar att ta sig ut på vandringsleden och skidspåret. Bebyggelsen kommer att inkräkta på delar av den gula leden för det skidspår som går genom området. Området kommer inte att kunna användas som jaktmark. Utformningsalternativ: Utformningsalternativet kommer att innebära att den bebyggda ytan ökar, dock kommer den inte att vara lika utbredd som i huvudalternativet. Det kommer innebära mindre materialåtgång till anläggandet av väg, dock kan mer material behövas för stabilisering av myrmarken. Eftersom byggnaderna kommer att placeras väldigt tätt närmast vägen kan det innebära problem för besökare att hitta parkeringsplats då trafiken blir mer centrerad. Det kan även försvåra för besökare att ta sig ut på de vandringsleder som ansluter till vägen, utan att behöva passera en mängd stugor. Nollalternativ: Området nyttjas idag främst av ägare av befintliga stugor samt av tillfälliga besökare. Platsen är en viktig utgångspunkt för friluftsidkare för att ta sig vidare ut på vandringsleder. I dagsläget är ledens utgångspunkt mycket otydlig och lederna framhävs inte som en viktig del av området. På grund av detta finns risk för att exempelvis olovlig skoterkörning sker i skyddsvärda områden. Enligt Naturvårdsverket ses ett ökat intresse för vistelse i naturen, men att människors möjligheter till naturkontakt minskar. För att området ska uppnå sin fulla potential som en tillgänglig utgångspunkt för friluftsidkare kvarstår behovet av att detaljplanera området, exempelvis för att stärka de kommunikativa möjligheterna.

7.3 Natura 2000 Huvudalternativ: Eftersom planområdet ligger utanför Natura 2000- området kommer det inte att påverkas direkt av genomförandet av detaljplanen. Indirekt påverkan kan dock uppstå, när stugägarna vistas i Natura 2000- området. Stugor kommer speciellt ligga nära gränsen för Natura 2000- området i den västra delen av planområdet. Eftersom området i dagsläget är exploaterat med stugor, väg och leder samt har en hög besöksfrekvens kommer genomförandet av planprogrammet inte innebära en betydande förändring av aktivitetsnivå i området. Utformningsalternativ: Utformningsalternativet ligger utanför Natura- 2000 området. Pålning i myren i den västra delen av planområdet skulle kunna påverka myrens vattenhållande funktion, vilket skulle kunna innebära hydrologiska förändringar i den del av Natura- 2000 området som angränsar i väster. Nollalternativ: Om detaljplanen inte upprättas kommer området vara fortsatt besökt av stugägare och friluftsidkare i Natura 2000- området. Besökstrycket kan öka i framtiden. 7.4 Rennäringen Huvudalternativ: En ringa del av planområdets nordöstra hörn ligger inom riksintresse för rennäringen. Den del av planområdet som berörs av riksintresset omfattas inte av planerat bygge av stugor. Planområdet ligger inom gränsen för förhöstland, försommarland, kalvningsland och huvudkalvningsland. Eftersom det idag redan sker aktivitet i området med stugägare och en mängd besökare som vandrar, åker skidor och kör skoter, bedöms planområdet innebära en begränsad störning för rennäringen. Det är främst under vissa perioder i mars- april som mängden besökare ökar betydligt, och då befinner sig inte ren i området. Under uppförandefasen kan det innebära ökad aktivitet från maskiner i området, vilket kan innebära störningar i form av buller. Utformningsalternativ: Utformningsalternativet ligger inte inom riksintresse för rennäring. Området ligger inom gränsen för förhöstland, försommarland, kalvningsland och huvudkalvningsland. Eftersom bebyggelsen är tätare skulle det kunna innebära ett hinder för renar som rör sig i området. Nollalternativ: Om projektplanen inte upprättas kommer området vara fortsatt besökt av stugägare och friluftsidkare. Vad som är känt påverkas inte rennäringen negativt av den aktivitet som pågår i området. Besökstrycket kan öka i framtiden. 7.5 Friluftsliv och rekreation Huvudalternativet: Genomförande av detaljplanen kommer att gynna friluftslivet och rekreation i området genom att tillgängliggöra området som utgångspunkt till de ledsystem som finns i området, utan att påverka naturens karaktär. Friluftslivet inom planområdet kommer direkt att påverkas främst genom att skidspåret föreslås dras om några 100 meter. Stillheten i området kommer inte att påverkas betydligt eftersom stugorna är väl spridda för att minska mängden människor i rörelse på samma plats. Idag har området tillfälliga besökare och det är ett attraktivt friluftsområde, vilket innebär att stugägarna inte kommer att påverka stillheten betydligt. De negativa effekterna är mycket lokalt betonade, främst eftersom en del skog kommer att behövas tas bort och därmed påverka upplevelsen av naturskog. Den variationsrika naturen kommer inte att påverkas avsevärt då både myrmark och skog avses att lämnas orörd i största möjliga mån. Utformningsalternativ: Utformningsalternativet kommer att innebära en sämre koppling mellan väg och ledsystem. Centreringen och förtätningen av stugbyn kommer ge området en starkare känsla av exploatering, och närhet till stugtomter kan innebära att människor känner visst obehag när de ska ta sig ut på leden. Tillgängligheten kommer i stort att vara den samma till området, men i närområdet kommer påverkan att vara betydlig för friluftslivets aktivitet. Känslan av orörd naturmiljö kan komma

att påverkas även flera kilometer från området, då stugområdet kommer synas tydligt ute på den öppna myren. Syftet med planområdet skulle inte uppfyllas, då önskan är att påverkan på upplevelsevärdet ska vara minimal. Nollalternativ: Om planen inte genomförs kommer det lokalt finnas en känsla av mänsklig aktivitet och bebyggelse i anslutning till väg, en del av skidspårets sträckning samt vid vandringsledens första etapp. Främst på södra sidan av vägen där byggnader inte finns idag kommer naturskogen lokalt fortsatt att vara opåverkad, vilket kan stärka rekreationsvärdet. För att få en känsla av helt orörd naturmark måste dock friluftsidkare röra sig några 100 meter från de befintliga stugorna och vägen. 7.6 Växt- och djurliv Huvudalternativ: Planområdet kommer att exploateras, vilket kommer innebära att främst skogsbeväxt mark tas i anspråk och kräva avverkning där stugor och vägar byggs. Det riskerar påverkan på fridlysta arter samt viktiga biotoper som döda träd och lågor. Eftersom stugorna placeras relativt glest kommer det dock inte att skapa en så pass omfattande segmentering av naturmiljön om hindrar spridningsmöjligheter för växtliv och rörelsemöjligheter för djurliv. Den mänskliga aktiviteten i området bedöms inte öka så pass mycket att en betydande förändring av ljudnivåer stör djurliv i området. Väg kommer att anläggas på myrmark i områdets västra del, vilket kan påverka vattentillförseln till myren. Utformningsalternativ: Innebär att stora arealer myrmark tas i anspråk. Det kommer att påverka myrmark som biotop, och främst påverka växtarter som trivs i blötare områden. De fridlysta arterna i området kommer att påverkas i större omfattning. Pålning av myren kan påverka de hydrologiska förhållandena och därmed påverka vegetation utanför planområdet. Utformningsalternativet innebär att skog inte kommer att avverkas. Nollalternativ: Växt- och djurlivet kommer fortsatt utsättas för mänsklig aktivitet i området i form av besökare och stugägare. Samtliga delar av området som idag är skogsmark kommer att fortsätta åldras i form av naturskog. 7.7 Ytvattenförekomster Huvudalternativ: Huvudalternativet innebär att detaljplanen upprättas inom skyddat område enligt vattendirektivets kapitel 7 samt inom område för riksintresse av vattendrag enligt Miljöbalken 4 kap. 6. Inom området finns 3 mindre bäckar. Bäckarna kommer därmed inte att ledas om eller påverkas fysiskt på något sätt. Tillkommande dagvatten kommer att omhändertas inom respektive fastighet genom infiltration i mark. Vägarna kommer ej att asfalteras och mängden bebyggelse i förhållande till omkringliggande skogbeklädd yta kommer infiltrering av vatten i mark inte att påverkas. Bäckarna inom området är små och känsliga och lättillgängliga för både människor och djur samt att vattentäkt/vattenbrunn finns eller planeras inom området. Vatten- och avloppshanteringen har därför utformats för att uppnå hög skyddsnivå med avseende på hälsa. Inom Dorotea kommun förekommer inga problem med övergödning och därför finns inga områden med hög skyddsnivå avseende miljö. Inom det planerade området antas det därför råda normal skyddsnivå avseende miljö. För en mer ingående beskrivning hänvisas läsaren till VA- planen, där lösningar med reningsverk och vattentäkt redovisas i detalj. Utformningsalternativ: Utformningsalternativet innebär att detaljplanen upprättas inom skyddat område enligt vattendirektivets kapitel 7 samt inom område för riksintresse av vattendrag enligt Miljöbalken 4 kap. 6. Inom området finns 3 mindre bäckar. Bäckarna nedanför myrmaken kommer att påverkas kraftigt med minskat vattenflöde på grund av att alternativet innebär pålning i myrmark.

Nollalternativ: Nollalternativet innebär att vattenförekomsterna i området fortsatt kommer att vara påverkade av den bebyggelse som idag finns på platsen. 7.8 Hälsa och säkerhet Huvudalternativ: Trafik kommer att vara det som alstrar mest buller i området. Området är ett normalriskområde för markradon, vilket innebär att radonhalten i jordluften är ca 10 000 till 50 000 Bq/ m3. I normalriskområden ska radonskyddat byggnadsutförande tillämpas. Ett utökat stugområde i och med detaljplanen kommer att öka mängden utsläpp till luft i området. Vid felaktig VA- planering kan lukt och förorening av vatten uppstå. Utformningsalternativ: Trafiken kommer att bli mer koncentrerad till en plats, vilket kan innebära att bullernivån blir betydande. Vegetation som bullerdämpande medel mellan hus och väg kommer inte att kunna lämnas eftersom området avser öppna arealer med myrmark. Reningsverken kommer att placeras tätare, vilket kan innebära en högre lokal näringsbelastning på myrmark. Nollalternativ: Området kommer att påverkas av buller även om detaljplanen inte genomförs. Under högsäsongen på vårvintern besöker många människor området, och trafiken alstrar buller. Området kommer fortsätta vara utsatt för viss bullermängd och luftföroreningar från trafik. 7.9 Kommunikation Huvudalternativ: Förgreningar ut från Fjällvägen kommer att anläggas ut till stugorna i området. Det innebär att belastningen på Fjällvägen kommer att spridas, vilket är fördelaktigt då samtliga 38 boende inte kommer att behöva nyttja hela den befintliga vägen. Utformningsalternativ: Eftersom alla stugor kommer att stå samlade på ett ställe kommer inga omfattande vägdragningar behöva ske för utformningsalternativet. Däremot kommer belastningen på den befintliga Fjällvägen att bli omfattande, och därmed skulle vägen behöva breddas och förstärkas samt att en större parkeringsplats skulle krävas. Nollalternativ: Området är idag ostrukturerat och förbindelser till ledsystem otydliga. Området behöver därför ses över för att stärka det fria friluftslivet.

8 Skadeförebyggande åtgärder- huvudalternativet 8.1 Landskapsbild För att minimera påverkan på landskapsbilden kommer inte stugor att byggas på öppna platser där de syns väl. Skog kommer att lämnas i så stor utsträckning som möjligt omkring stugorna för att boende samt tillfälliga besökare som nyttjar vägen inte ska få känslan av att de kör in i ett stugområde. 8.2 Markanvändning Marken kommer att fortsätta att användas av stugägare samt besökande som vill nyttja anslutna ledsystem. Bebyggelsen kommer att inkräkta på delar av den gula leden för det skidspår som går genom området. Skidspåret kommer därför att dras om i områdets västra del. 8.3 Natura 2000 För att undvika intrång på Natura 2000- området under etableringsfasen kommer planområdets gränser att märkas ut tydligt. 8.4 Rennäringen Den del av planområdet som omfattas av riksintresse kommer att markeras med Gräns för riksintresse för rennäring i detaljplanen. Detta görs för att begränsa aktiviteten i området för att minimera påverkan på rennäringens riksintresse. För att reducera störningar från terrängfordon kommer hänvisningar att formuleras för in- och utfart till och från området. För att undvika att bebyggelsen skapar en svårpasserad barriär placeras byggnaderna med generösa inbördes avstånd. 8.5 Friluftsliv och rekreation I dagsläget finns ett skidspår som korsar den västra delen av området. För att behålla möjligheterna till att åka på spåret har en föreslagen ny dragning av spåret tagits fram, över den västra myren. Ledsystemet som ansluter till Fjällvägen kommer även att flyttas till parkeringen för att göra det enklare att ta sig ut på leden. Skog lämnas runt stugor för att minska intrycket av bebyggelse vid vistelse på leder och skidspår. 8.6 Växt och djurliv Exploateringen av området kommer att innebära att markyta tas i anspråk. De fridlysta exemplar som hittades under inventering växer inte i samband med tänkt väg eller bebyggelse, utan framförallt på myrmark och blöta sluttningar. De åtgärder som kommer att vidtas för att undvika påverkan på fridlysta arter är att försiktighet vidtas vid anläggande av väg och stugor samt att exemplar som eventuellt hittas lämnas om det är möjligt. Med tanke på artens relativt frekventa förekomst i flera delar av planområdet är det inte troligt att bortfall av enstaka exemplar påverkar artens överlevnad eller population i området. I området finns rikliga mängder lågor som kommer att påverkas i de områden som exploateras. Stående döda träd kommer att lämnas, samt att lågor kommer att lämnas i den mån det är möjligt. Väg kommer att anläggas på myr i områdets västra del. Vägen kommer att bestå av genomsläppliga grusmassor som kommer att möjliggöra naturlig tillförsel av vatten vid regn. På övriga myrar kommer anläggningsarbete inte att ske för att säkerställa att dess naturliga vattenhållande förmåga bibehålls, och att avrinningen från fjället leds naturligt till områdets bäcksystem.

8.7 Ytvattenförekomster Byggnaderna och vägarna kommer att placeras så att bäckarna i området inte kommer att påverkas fysiskt. Dagvatten kommer att omhändertas inom respektive fastighet och infiltreras i mark. Vägar kommer inte att asfalteras för att minska påverkan på avrinning i området. Det kommer att lämnas avstånd mellan stugorna så att den hårdgjorda ytan som kräva för stugorna omges av naturlig skogsmark och rikligt med vegetation. Påverkan på avrinning och växt- och djurlivets etableringsförmåga bedöms därför vara mycket liten. 8.8 Hälsa och säkerhet 8.8.1 Buller För att minimera bullerpåverkan från vägarna i området kommer flera meter av vegetationsridå att lämnas mellan stugor och Fjällvägen där besökare och boende passerar i störst utsträckning. Bilar kommer att hänvisas till parkeringar vid stugorna. För att undvika onödig skoterkörning kommer riktlinjer om lämpliga färdleder att fastställas, utfartsleder för skoter märkas ut samt att riktlinjer tas fram för tider då skoteråkning bör undvikas. Riktlinjerna kommer att tas fram i samråd med kommunen. 8.8.2 Markradon Som säkerhet mot markradon kommer radonsäkert utförande att appliceras vid konstruktion av byggnaderna. 8.8.3 Luftkvalitet Trafiken i området är inte av den mängden att påverkan på människors hälsa i form av luftföroreningar kommer att vara betydande. De reningsverk som anläggs kommer inte att ge upphov till obehaglig lukt eller ljud som kan störa de boende i området. Stugorna kommer att vara utrustade med luftning ovan tak och därmed kommer lukt inte att uppstå vid reningsverket. 8.8.4 Vattenkvalitet Reningsverken i området kommer att vara anpassade för att uppnå hög skyddsnivå för hälsoskydd. Hög skyddsnivå för hälsoskydd innebär att ytterligare skyddsåtgärder utöver den huvudsakliga reningen i anläggningen kommer att vidtas. Åtgärden avser i detta fall att lägga till ett reningssteg som ytterligare minskar föroreningsinnehållet, i form av en UV- brunn som reducerar bakteriehalten. En hög skyddsnivå säkerställer att det fria friluftslivet inte påverkas då det exempelvis ska vara ofarligt att dricka ytvattnet. 8.9 Kommunikation Vägar kommer att byggas fram till stugor för parkering för att inte Fjällvägen ska belastas. Ledens anslutning till väg kommer att förbättras genom att ansluta den till befintlig parkeringsplats. Bilar kommer att hänvisas till parkeringar vid stugorna. För att undvika onödig skoterkörning kommer bland annat riktlinjer om lämpliga färdleder och utfarter att fastställas. Riktlinjerna kommer att tas fram i samråd med kommunen.

9 Slutsatser och samlad bedömning Visionen är att skapa ett fritidsboende som präglas starkt av områdets naturliga karaktär och som främjar riksintresset för rörligt friluftsliv. För att sammanfatta den påverkan som kommer att ske på området efter vidtagna åtgärder, har en tabell (tabell 1) och schematisk bild (figur 12) skapats. Landskapsbilden och friluftslivet är det värdefullaste i området, och därför har planområdets utformning anpassats i huvudsak för att stärka dessa värden. Genom att lämna kvar vegetation i stor utsträckning, sprida husen med stort inbördes avstånd samt att bygga fritidshus som smälter in i omgivningen kommer friluftslivet stärkas samtidigt som landskapsbilden påverkas minimalt. Genom att tydligt markera de leder som finns kommer det rörliga friluftslivet att på ett mer strukturerat sätt passera genom området än i dagsläget. Möjligheten till friluftsliv i orörd naturmiljö kommer alltså endast att påverkas lokalt. Sett i ett större perspektiv kommer tillgängligheten för det rörliga friluftslivet att öka i och med tillkomsten av nya boendemöjligheter, som samverkar med ett väl genomtänkt väg- och ledsystem. Den mest omfattande påverkan inom planområdet är en lokal förlust av naturmiljö, där byggnader uppförs. De åtgärder som kommer att vidtas för att minimera negativ påverkan kommer att möjliggöra fortsatt rikt växt- och djurliv runt omkring bebyggelsen. Ytvatten kommer inte påverkas kemiskt eller biologiskt i området genom att följa föreslagna lösningar enligt VA- utredning. För att minimera påverkan på Natura 2000 området samt riksintresse för rennäring kommer gränserna för dessa områden tydligt att märkas ut och reservat för rennäring kommer att införas i planbeskrivningen. Hälsoaspekterna som utretts är buller, markradon, luftkvalitet och vattenkvalitet. Buller och vattenkvalitet är de viktigaste frågorna sett till planområdets utformning. Genom att planera trafik, lämna vegetationsridåer samt anlägga reningsverk med hög skyddsnivå för hälsoskydd kommer hälsokonsekvenserna att minimeras i området.

Tabell 1: Tabellen visar de aspekter som tagits upp i miljökonsekvensbeskrivningen. Aspektens betydelse i området har graderats enligt en skala 1-10, där 10 innebär stor betydelse och 1 mycket begränsad betydelse. Grad av påverkan på aspekten efter att skadeförebyggande åtgärder vidtagits har graderats enligt en skala 1-10, där 10 innebär mycket omfattande påverkan och 1 innebär obetydlig påverkan. I tabellen anges kort vilka de kvarvarande konsekvenserna är efter åtgärderna vidtagits. Miljöaspekt Aspektens betydelse i området (1-10 ) Grad av påverkan efter skadeförebyggande åtgärder vidtagits (1-10) Kvarvarande konsekvens efter åtgärd Landskapsbild (LB) 10 2 Byggelse syns (mycket lokal påverkan). Markanvändning (MA) 6 2 Ökat besökstryck. Natura 2000 (N2) 2 2 Åtgärder minimerar konsekvenser. Rennäring (RN) 8 2 Störningar kan förekomma i direkt närhet till byggelsen. Friluftsliv och rekreation (FR) 10 3 Friluftsliv i orörd naturmiljö (mycket lokal påverkan). Växt- och djurliv (VD) 8 4 Förlust av naturmiljö på exploaterade ytor för bebyggelse och väg. Ytvattenförekomster (YF) 7 2 Åtgärder minimerar konsekvenser. Kulturmiljö (KM) 1 1 Kulturvärden påverkas inte. Hälsa och säkerhet (HS) 8 1 Åtgärder minimerar konsekvenser. Kommunikation (K) 3 1 Åtgärder minimerar konsekvenser.

Figur 12: Bilden baseras på tabell 1 och visar konsekvensernas omfattning för respektive aspekt som tagits upp i miljökonsekvensbeskrivningen. Betäckningarna i cirklarna står för respektive aspekt ( exempelvis LB= landskapsbild). Konsekvensernas omfattning baseras på aspektens betydelse i området (x- axel) där 10 innebär stor betydelse och 1 mycket begränsad betydelse. Konsekvensernas omfattning baseras även på grad av påverkan (yaxel) där 10 innebär mycket omfattande påverkan och 1 innebär obetydlig påverkan.