Information till eleverna

information till eleverna: kopieringsunderlag K Information till eleverna Provmaterial Provet är uppbyggt kring ett övergripande tema. Årets tema är identitet och utseende. Provet är uppdelat i tre olika delprov och nedan finns kortfattad information om dessa. Vill du veta mer finns ytterligare information på webbplatsen www.natprov.nordiska.uu.se > Prov och diagnosmaterial > Årskurs 9. Årets tema är identitet och utseende. Delprov A: tala Delprovet sker i grupper om fem elever, och du kommer att bedömas i tre moment: hur du presenterar ett ämne, hur du leder en diskussion samt hur du deltar i diskussioner. Utgångspunkten för presentationerna och diskussionerna är textutdrag från såväl skönlitteratur som sakprosa, men det kan även vara till exempel en serie eller en filmsekvens. Du får 30 minuter på dig att förbereda din presentation. Delprov B: läsa I delprov B ska du läsa texter och besvara uppgifter till dessa. Du kommer att få ett texthäfte som berör det aktuella temat på olika sätt och som innehåller skönlitteratur, sakprosatexter samt bilder. Du kommer först att få läsa texterna på egen hand i 60 minuter utan tillgång till uppgifts- och svarshäftet. Sedan har du 140 minuter på dig att besvara de 20 uppgifterna till texterna. Hälften av uppgifterna är till de skönlitterära texterna och hälften är till sakprosatexterna. Några råd inför delprov B: Arbeta med en text i taget. Läs texten och lös uppgifterna som hör till. Läs uppgifterna noggrant innan du svarar. Står det i uppgiften att du ska motivera ditt svar med hjälp av texten krävs det att du ger konkreta exempel ur texten. Tänk på att uppgifter med fler än 2 poäng kan vara krävande och kan ta längre tid. Antalet rader i svarshäftet visar ungefär hur mycket du ska skriva på varje uppgift. Uppgiftstyper i delprovet Öppna uppgifter På öppna uppgifter ska du svara med egna ord. Ibland räcker det med ett enstaka ord, men på flera av uppgifterna måste du formulera egna meningar. Uppgifterna är olika svåra och svårighetsgraden framgår av poängsumman. Flervalsuppgifter På flervalsuppgifter ska du inte skriva svaret med egna ord. Du kan t.ex. få markera vilket av fyra påståenden som är rätt svar på frågan. 11

K information till eleverna: kopieringsunderlag Delprov C: skriva I delprov C ska du skriva en egen text. Du kommer att få välja en av tre skrivuppgifter. I rutan nedan ser du hur instruktionen till en skrivuppgift kan se ut. Vem är jag på nätet? Stycke 1 är inspiration. Stycke 2 ger sammanhanget där texten är tänkt att publiceras. Stycke 3 är den viktigaste delen av instruktionen och de fetade verben beskriver det som du måste göra för att lösa uppgiften. Det kursiverade ordet talar om vilken genre du ska skriva. Hur framställer vi oss själva på nätet och vad får det för konsekvenser? Ungdomstidningen TREND har bett dig att skriva en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Skriv din krönika. Beskriv vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Resonera om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Ge exempel från din egen erfarenhet. Rubrik: Vem är jag på nätet? Du ska använda den rubrik som anges i instruktionen. Några råd inför delprov C: Läs hela uppgiftsinstruktionen noga innan du börjar skriva. Följ instruktionen, det vill säga gör det som verben uppmanar till. Tänk på vilken genre du skriver. Skriv med tanke på den mottagare och det sammanhang som anges i instruktionen. Tänk på att din text ska vara begriplig och kunna läsas och förstås även av de som inte läst samma texter som du eller delar din erfarenhet. Bedömningen utgår från en matris som beskriver vad som krävs för de olika betygen. Det finns en matris för var och en av de tre skriv uppgifterna. På följande sidor hittar du bedömningsmatriser för svenska och svenska som andraspråk. Här finns även bedömda elevtexter från en skrivuppgift som hör till temat men som inte finns med i provet. 12

information till eleverna: kopieringsunderlag K Bedömningsmatris delprov C: svenska Aspekter E C A Koppling till uppgiften Texten fungerar i huvudsak som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Texten fungerar relativt väl som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Texten fungerar väl som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Innehåll Eleven beskriver på ett enkelt sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Eleven beskriver på ett utvecklat sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Eleven beskriver på ett välutvecklat sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Elevens tankegång framgår och eleven resonerar på ett enkelt sätt om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Eleven ger ett exempel från den egna erfarenheten. Elevens tankegång framgår tydligt och eleven resonerar på ett utvecklat sätt om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Elevens exempel är passande och fördjupar/utvidgar resonemanget. Krönikan innehåller både det personliga och det allmänna men det råder inte alltid balans mellan dem. Eleven resonerar på ett välutvecklat och nyanserat sätt om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Elevens exempel är träffande och fördjupar och/eller utvidgar resonemanget. Det råder god balans mellan det personliga och det allmänna. Struktur Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig. Texten är sammanhängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t.ex. genom styckeindelning, styckemarkering och/eller inledning. Texten är sammanhängande och välstrukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning, styckemarkering och effektiv inledning. Textbindningen är enkel. Textbindningen är utvecklad. Textbindningen är välutvecklad. Det finns en avslutning, t.ex. genom ett försök till slutsats eller uppmaning till läsaren. Det finns en medveten avslutning, t.ex. genom en slutsats eller en uppmaning till läsaren. Språk och stil Ordvalet är enkelt. Ordvalet är varierat och passar en krönika, t.ex. genom ungdomligt språkbruk, läsartilltal eller humoristiska vändningar. Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och lyfter krönikan, t.ex. genom användning av liknelser och metaforer. Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak. Meningsbyggnaden är varierad och relativt väl fungerande. Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande. Tempusbruket stör inte förståelsen av texten. Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av krönikan. Tempus används på ett riktigt sätt. Skrivregler Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Eleven följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. F E D C B A Helhets bedömning Textens innehåll och form är i huvudsak anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Textens innehåll och form är relativt väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Textens innehåll och form är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. 13

K information till eleverna: kopieringsunderlag Exempel på elevlösning och bedömning Elevlösning 1 Texten är skriven av en elev som följer kursplanen i svenska. Vem är jag på nätet? Vem är man på nätet? Cool, Töntig, poppis, snygg, söt, Ful? På facebook kan du vara vem du vill. Du kan lägga upp nya redigerade bilder och skriva tuffa statusar som att du varit på fest, blivit full och somnat i ett badkar. Ja du kan göra vad du vill. Folk lägger ut lyckade bilder när dom ser som bäst ut. Tjejer lyfter fram sin över-kropp, sina bröst och magen. Dom tar speciellt mag bilder om dom har hål i naveln. Killarna däremot vill visa upp sina muskler, som ex när dom står och spänner sig på en strand. Frågan är hur snyggt det egentligen är? Vem vill framstå skit-snygg på facebook när man i verkligheten ser ut som stryk. Att möta en person i verkligheten som man har på facebook men aldrig träffat innan, det kan få dig inse hur fejk personen är. För i verkligheten finns det inga snygga strand-bilder eller jätte redigerade ansikten. Och där står du och visar vem du igentligen är. Man borde vara sig själv på facebook. Jag tycker det är ett stort plus till alla dom som vågar vara sig själva och står för hur dom ser ut. Däremot folk som över sminkar sig håller in sin mage eller står och spänner sig skriver statusar för att få like s borde lära sig av dom andra. Att vara sig själv är det viktigaste. Jag har själv ett facebook konto och jag märker av folk som beter sig annorlunda på facebook än vad dom egentligen är på riktigt. Jag stör mig något sjukt mycket på folk som gör allt för att få lite like s. Folk tror att ju mer like s man har ju populärare är man. Men hur långt får det gå egentligen gå och tigga like s i chatten? Jag tycker det är rentut sagt patetiskt. Om vi nu ska avsluta detta så vill jag bara säga att alla borde vara sig själva och våga stå för den man är. Man är trots allt den man är och det ska ingen få ändra på. 14

information till eleverna: kopieringsunderlag K Kommentar och bedömning 1 Koppling till uppgiften. Eleven följer instruktionen och texten fungerar relativt väl som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva på nätet. Innehåll. Innehållsmässigt ligger eleven på en ganska hög nivå. Hon jämför hur folk framställer sig själva på nätet och hur de är i verkligheten på ett välutvecklat och nyanserat sätt. Hennes exempel, som uteslutande rör Facebook, passar bra men det man saknar är mer utvecklade exempel från hennes egen erfarenhet. Åsikten att man ska vara sig själv på Facebook märks i hela texten. Struktur. Strukturen är tydlig. Inledningen med ett par retoriska frågor och därefter direkt koppling till Facebook fångar läsaren. Avslutningen knyter ihop texten och uppmaningen att man ska våga stå för den man är passar i en krönika. Resonemanget består av fem korta stycken som i de flesta fall är markerade genom att eleven hoppar över en rad. Texten är väl sammanhållen och eleven binder ihop sin text med uttryck som Frågan är hur snyggt det egentligen är? och Om vi nu ska avsluta detta. Språk och stil. Ordvalet är varierat och passar en krönika i en ungdomstidning. Eleven förutsätter att läsaren känner till Facebook, vilket troligen de flesta gör. Hennes resonemang bygger på att läsaren förstår ord och begrepp som är hämtade från Facebook, till exempel statusar och like s. I övrigt använder eleven ett vardagligt och slagkraftigt språk, till exempel det kan få dig inse hur fejk personen är och Jag tycker det är rentut sagt patetiskt. Skrivregler. Skrivreglerna följs relativt väl. Det eleven behöver träna på är sammansatta ord. I några fall särskriver hon sådana ord, medan hon i andra fall sätter ut bindestreck i stället för att skriva ihop dem. Till exempel skriver eleven felaktigt ihop orden rent och ut. Helhetsbedömning. Den här texten får delprovsbetyget C. Krönikan skulle kunna publiceras i en ungdoms tidning. Den är intresseväckande och lätt att läsa och förstå. Det man främst saknar är fördjupade exempel från den egna erfarenheten. 15

K information till eleverna: kopieringsunderlag Bedömningsmatris delprov C: svenska som andraspråk Aspekter E C A Koppling till uppgiften Texten fungerar i huvudsak som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Texten fungerar relativt väl som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Texten fungerar väl som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Innehåll Eleven beskriver på ett enkelt sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Eleven beskriver på ett utvecklat sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Eleven beskriver på ett välutvecklat sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Elevens tankegång framgår och eleven resonerar på ett enkelt sätt om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Eleven ger ett exempel från den egna erfarenheten. Elevens tankegång framgår tydligt och eleven resonerar på ett utvecklat sätt om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Elevens exempel är passande och fördjupar/utvidgar resonemanget. Eleven resonerar på ett välutvecklat och nyanserat sätt om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Elevens exempel är träffande och fördjupar och/eller utvidgar resonemanget. Krönikan innehåller både det personliga och det allmänna men det råder inte alltid balans mellan dem. Det råder god balans mellan det personliga och det allmänna. Struktur Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig. Textbindningen är enkel. Texten är sammanhängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t.ex. genom styckeindelning, styckemarkering och/eller inledning. Texten är sammanhängande och välstrukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning, styckemarkering och effektiv inledning. Textbindningen är utvecklad. Textbindningen är välutvecklad. Det finns en avslutning, t.ex. genom ett försök till slutsats eller uppmaning till läsaren. Det finns en medveten avslutning, t.ex. genom en slutsats eller en uppmaning till läsaren. Kommunikationsstrategier Eleven använder vid behov i huvudsak fungerande strategier för att göra sig förstådd. Eleven använder vid behov relativt väl fungerande strategier för att göra sig förstådd. Eleven använder vid behov väl fungerande strategier för att göra sig förstådd. Språk och stil Ordvalet är enkelt. Ordvalet är varierat och passar en krönika, t.ex. genom ungdomligt språkbruk, läsartilltal eller humoristiska vändningar. Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och lyfter krönikan, t.ex. genom användning av liknelser och metaforer. Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak. Meningsbyggnaden är varierad och relativt väl fungerande. Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande. Tempusbruket stör inte förståelsen av texten. Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av krönikan. Tempus används på ett riktigt sätt. Skrivregler Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Eleven följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. F E D C B A Helhets bedömning Textens innehåll och form är i huvudsak anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Textens innehåll och form är relativt väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikations situation. Textens innehåll och form är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.

information till eleverna: kopieringsunderlag K Elevlösning 2 Texten är skriven av en elev som följer kursplanen i svenska som andraspråk. Vem är jag på nätet? Jo vem är jag på ätet egentligen och vad har jag för roll? Jag satt och funderade på den frågan här om dagen och det var faktiskt en ganska svår fråga att svara på. Ungdomar på nätet vill nuförtiden se så bra ut som möjligt vilket kan skapa olika konflikter. Alla vill också berätta om sina egna åsikter och vill få fram sina politiska frågor och så vidare. Vi ungdomar vill alla se så bra ut som möjligt på nätet och faller lätt för grupptryck och det som nu är inne. Nästan som mode, de flesta strävar alltså efter ett så bra rykte som möjligt och gör det de flesta tycker är coolt till exempel på bloggar ska man klä sig snyggt ta fina bilder och lägga upp det på sin blogg. I dags läget erbjuder sociala medier som bland annat Facebook möjligheten att ladda upp bilder som profilbilder, mobil uppladdningar och många fler, som visar till exempel vad vi gör om dagarna. En sak ja har märkt är att ganska många tjejer som presenterar sig själva med snygga bilder som kan framstå som attraherande för killar. Detta kan gälla en liten urringning och ett par shorts eller liknande. De flesta tjejer med dessa bilder kan få väldigt många nya vänner och meddelanden. Detta får fler tjejer att vilja ta liknande bilder för att känna sig mer populära. Konsekvenserna de då inte ser med detta är att med tiden kommer de kallas slampa och andra förnedrande ord. Medan detta pågår kan killar ha bilder med bar överkropp med bad shorts eller liknande och framstå som normalt. Detta visar på ganska mycket grupptryck och orättvisa på nätet som vi borde göra något åt. Ett annat sätt att presentera sig på är att gilla saker man tycker om som bilder, statusar, andras kommentarer, politiska åsikter och mycket, mycket mer. De flesta företag, politiska föreningar och kända personer har en egen sida som folk då kan gilla, där kan man även skriva om sina personliga åsikter om detta fenomen. När jag en gång då var ute och surfade runt på Facebook så såg jag en utländsk man som hade skrivit sin åsikt på polisens gillnings sida. Den utländska mannen skriver att han blivit visiterad väldigt många gånger och fått en hel del onda blickar. Detta brukade ske när han endast var ute och umgicks med sina vänner. Han tyckte at det var orättvist att när polisen gick eller åkte förbi en icke utlänning fick den personen bara ett leende av polisen. Han skrev då att han ville ha rättvisa och fick skriva ut sig på polisens sida. Detta skapade många diskussioner och argument. Vissa höll med utlänningen och vissa inte. Vissa tyckte att polisen gjorde sitt jobb fel, vissa rätt. Med tiden börjar diskussionerna gå över styr och folk har börjat gruppera folk i olika raser. Borde vi inte glömma vart folk kommer ifrån och glömma allt det där med raser? Borde vi inte glömma hur folk klär sig och borde vi inte sluta bry oss om allas åsikter? Vi är alla människor och vi borde vara glada tillsammans. 17

K information till eleverna: kopieringsunderlag Kommentar och bedömning 2 Koppling till uppgiften. Eleven följer instruktionen, och texten fungerar i huvudsak som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Innehåll. Eleven beskriver på ett enkelt sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Hon anser att det är orättvist att killar kan lägga ut lättklädda bilder på sig själva på ett sätt som tjejer inte kan. Det skulle ha varit intressant om eleven resonerat om varför det är så och vad man kan göra åt det. Exemplet med mannen som blivit orättvist behandlad handlar inte om vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet och passar därför inte i sammanhanget. Struktur. Strukturen är i huvudsak sammanhängande och begriplig. I första stycket finns en tydlig inledning, i det andra kommer ett personligt exempel och i det tredje kommer exemplet som inte passar i sammanhanget. Sista meningen är ett försök till slutsats men markeras inte med nytt stycke. Eleven använder ofta enkel textbindning. Hon skriver först om en händelse och syftar sedan tillbaka på den med orden de och detta. Ibland visar hon prov på mer utvecklad bindning, till exempel då hon skriver En sak ja har märkt och Ett annat sätt. Kommunikationsstrategier. Eleven har inga påtagliga problem med det svenska språket och visar därför inte prov på några speciella sätt att göra sig förstådd. Vid ett tillfälle förväxlar eleven prepositionerna ut och av och skriver att han fick skriva ut sig på polisens hemsida. Språk och stil. Textens inledande två meningar passar i en krönika. Hennes exempel är dock allmänt hållna och uttryck som och så vidare och mycket, mycket mer gör att läsaren inte blir så engagerad. Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak och ordvalet är enkelt. Men eleven visar också prov på träffsäkert ordval när hon till exempel skriver I dags läget och förnedrande ord. Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av krönikan, utom i meningen: Med tiden börjar diskussionerna gå över styr och folk har börjat gruppera folk i olika raser. Skrivregler. Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning men gör flera särskrivningar till exempel dags läget och bad shorts. Texten är skriven direkt på dator vilket gör att det kan bli andra fel än om man skriver för hand. Exempel på sådana skrivfel är ätet, ja och at. Helhetsbedömning. Texten får delprovsbetyget E. Eleven beskriver delvis sådant som ungdomar kan känna igen. Ett av exemplen handlar inte om ungdomar och passar därför inte i sammanhanget. 18