ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov

Relevanta dokument
Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Snövattenekvivalentuppskatning med markradar

Vecka 4, 2014 Typ Kurs Lokal Beskrivning Personal Studentgrupp. Programmeringsteknik (DD1310V141) Programmering för interaktiva medier (DD1314H131)

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller

Avbördningskurva utan fältmätningar?

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Mätsystem för förbättrade snö- och avrinningsprognoser

Algblomning och Envisats frånfälle

Distribuerade system för förbättrade snöoch avrinningsprognoser Integration i hydrologiska modeller Rapport 3, 2010

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Meteorologi. Läran om vädret

Möjligheter med nya data från Sentinel-3

Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind mars 2008 i Åsele

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP

Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén

Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner

ATT FÖRENA TRADITIONELL SAMISK KUNSKAP MED NY FORSKNING - en förutsättning för att förstå effekterna av förändringar i klimat och markanvändning.

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Radardata för högupplösta nederbördsanalyser och hydrologiska prognoser. Peter Berg, Emil Björck, Lars Norin, Jonas Olsson, Wei Yang

Klimatet i Skandinavien

Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln?

Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?

Pluviala översvämningar, Jönköping Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid

Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna

Copernicus. -och nya satelliter och sensorer i Sentinelprogrammet

Havsytan och CO 2 -utbytet

Nya metoder för att mäta snöegenskaper

Modellering av energiforsyning sammen med bygg og kilder. Pär Carling, EQUA

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018

Angela Lundberg & Nils Granlund, LTU David Gustafsson & Jesper Ahlberg, KTH Göran Lindström, SMHI Finansiärer: SVC, HUVA & Kempestiftelsen

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning

96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret?

Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!

En enkel segelflygprognos

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?

Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata. Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna

Vattenkvalitet.se. från forskning till fungerande tillämpning. Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB. Vattenfall AB

Copernicus och Swea. Björn Lovén

GMES vår vaktpost i rymden

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok Statistiska centralbyrån

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Modeller för små och stora beslut

DON vädermodeller och inomfältsvariationer. Baltiskt samarbete Thomas Börjesson Agroväst

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

BILAGA IX.1 Utvärdering av HIPRAD mot lokala stationer i Stockholm och Malmö

Simulering av möjliga klimatförändringar

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Modellering av status och åtgärder i sjöar

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping

Bilaga 1.6. Fotomontage

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

SMHIs nederbördsmätning

Proteinprognos i maltkorn och höstvete

StoreAssist. Öka försäljningen i din butik och få samtidigt full kontroll över dina provrum!

Betrakta kopparutbytet från malm från en viss gruva. För att kontrollera detta tar man ut n =16 prover och mäter kopparhalten i dessa.

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Sveby. Klimatfiler för energiberäkningar

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

BRUKSANVISNING FÖR K0382 Trådlös termometerklocka med väderstation, för inom- och utomhusbruk

Max / min temp SET TEMP1: OFF TEMP1:

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

GIS-Väst. Smartare klimatinformation. David Wiselqvist

Klimatologisk analys av mätningar från Abisko för den inre snöstrukturen

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Milesight Motion Detection V1.0

Situationsbaserad brottsprevention och kvinnors utsatthet. Vania Ceccato Kungliga Tekniska Högskolan samordnare av

Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning. Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB

EL-PANEL. Best.nr W 1000W 1500W 2000W. Bruksanvisning VIKTIGT

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Här finns en kort beskrivning av CropSAT

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Klimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning

Utvärdering av automatiska snödjupsmätningar med en SR50A Sonic Ranging Sensor

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

GPS GPS. Classical navigation. A. Einstein. Global Positioning System Started in 1978 Operational in ETI Föreläsning 1

Transkript:

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov Cecilia Johansson and Eirik Malnes Fjärranalysdagarna, 10-11 mars 2009

Projektet ISIS2 Ökad kunskap om snö genom att kombinera traditionell och vetenskaplig kunskap om snö. Traditionell kunskap om snö (samer) Helhetssyn, erfarenhet utbyte Vetenskaplig kunskap om snö Processer, kvantitativ snö - rennäring dåtid nutid framtid

Observationer Snödjup Snöns vertikala struktur Satellitmätningar Markradar Samiska observationer Väderobservationer R, K L, K R (hög upplösning) L R, K R, K R = regional, L = lokal, K = klimatologisk

Radarmätningar av snö Radarsignalen påverkas av: Snöns vattenekvivalent Kornstorlek / islager Signal från markytan Flytande vatten (smältning/regn) Strålväg genom snöpacken σ 0 = σ + σ + σ + σ as v gv g

Snöutbredning Envisat ASAR (radar) och Terra MODIS data över Scandinavien MODIS 26.06.07 blått = hav Modis +ASAR (multisensor) Alla värden under hela dygnet använda ASAR 26.06.07 mindre område gult = moln Ser genom moln

Kombination av data Topografi SAR bild ftp Ref.bild Geocode mask SCA alg. SCA-karta 100m Confidence Skalar om 250m SCA-karta 250m Confidence Temp mask Multi-Sensor och Multi-temp. algo. Multi-sensor SCA produkt 250 m Modis SCA 250m

Mon Tue Wed 5 6 12 June/July 2006 Thu Fri Sat Sun 7 8 9 10 11 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 1 july 3 4 5 6 7 Terra MODIS 8 2 9

June 2006 Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Envisat ASAR 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 1 july 2 3 4 5 6 7 8 9

Mon Kombination av Terra Modis och Envisat ASAR Tue Wed 5 6 12 June/July 2006 Thu Fri Sat 7 8 9 10 11 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 1 july 3 4 5 6 7 8 Sun 2 9

Karta över snöfria områden Daynumber First snowfree day De kombinerade satellitmätningarna (ASAR+Modis) ger mätningar som bl.a. kan användas för att studera när olika områden (250 m pixel) blir snöfria under året. Juliansk dag 1 = 1 januari 100 = 4 april 200 = 19 juli

Snötäckets vattenekvivalent (SVE) Snöpacken består ofta av lager med olika densitet, dvs samma snödjup kan ge upphov till olika mängd vatten i smält form, sk. vattenekvivalent.

Exempel på snöprofilen vertikala (komplexa) struktur, från Abisko Snöns torrhet vintern 1972/1973

Snötäckets vattenekvivalent (SVE) Envisat ASARs C-band instrument är inte känslig för SVE Ku-band frekvens är känsligare för SVE SeaWinds Quikscat (Ku-band) instrument har använts Ett mått på SVE kan fås om radarmätningar av snö jämförs med ett referensfall utan snö (Δσ).

SVE 2007 beräknat från Quikscat

Jämförelese av SVE från mark- och satellitmätningar Mätstation Bakko SVE markobs. (Snow pillow) Quikscat (7.5km*7.75km pixel) Snödjup

Snöns fuktighet Radar är känslig för fukt i snön Satellitmätningar kan användas för att se den rumsliga och temporära utbredningen av smältning eller regn på snö. Inom ISIS2 vill vi kombinera satellitdata och väderdata för att undersöka snöns fuktighet och bildandet av islager i snön.

Metod Fuktig/våt snö detekteras genom att studera tidsserier av radarmätningar Utnyttjar förhållandet mellan den uppmätta signalen och det genomsnittliga värdet Uppmätt SAR ref.värden fuktighetssignal Färgsatt / =

Fältmätningar i Abisko-området

Resultat från Abisko-området 2007 10 Start på vårens smältning 5 C-band 0 1.1. 21.1. 10.2. 2.3. 22.3. 11.4. 1.5. 21.5. Temp. Ku-band -5-10 -15 Reference level Ku-band (Quikscat) C-band ASAR Temp Extrem smältperiod, tydlig signal i C and Kuband radar. Samman föll med fältmätningar i Abisko området. -20 Average backscatter difference at C- and Ku-band for a 2.25x2.25 km area in the study area (Abisko). The mean day-temperature at a nearby met-station (Bardufoss, Norway) is also shown.

Rumslig variation i snösmältning (Abisko, Envisat ASAR) 2007.04.10 2007.04.13 2007.04.14 2007.04.16 2007.04.17 2007.04.20

Diskussion Satellite mätningar kan kompletera vanliga meteorlogiska mätningar och ge god upplösning i tid och rum Snöutbredning, vatteninnehåll och fuktighetsgrad kan mätas Smältning och återfrysning av snö kan mätas med C-band (5 GHz) SAR och Quikscat at Ku-band (16 GHz) Genom att kombinera väderdata och satellitdata bör islager i snön kunna detekteras

Nya snö satelliter Sentinel-1 kommer ge mer tillförlitliga C- band SAR data (och bättre täkning i vårt fältområde vid Abisko) CoRe H2O är en av tre möjliga kandidater till ESAs Earth explorer mission. CoRe H2O kommer ge X och Ku-band SAR vilka kan användas för att beräkna SVE med en upplösning av 100 m