ATT FÖRENA TRADITIONELL SAMISK KUNSKAP MED NY FORSKNING - en förutsättning för att förstå effekterna av förändringar i klimat och markanvändning.

Kumulativa effekter, lokal kunskap och samisk inflytande i MKB problemanalys och nya grepp

Kumulativa effekter, lokal kunskap och samisk inflytande i MKB problemanalys och nya grepp Bilder: Matti Berg Kaisa Raitio, SLU Rasmus Kløcker Larsen, SEI MKB-dagen 18 sept. 2017, SLU, Uppsala Vem har

Omtvistade landskap: Navigering mellan konkurrerande markanvändning och kumulativa effekter (CO-LAND)

Omtvistade landskap: Navigering mellan konkurrerande markanvändning och kumulativa effekter (CO-LAND) Projektgrupp: Vilhelmina norra : Marita Stinnerbom, Jonas Stinnerbom Sirges : Jakob Nygård, Jonas Vannar

Kumulativa effekter och samebyars inflytande i beslutsprocesser problemanalys och nya grepp

Kumulativa effekter och samebyars inflytande i beslutsprocesser problemanalys och nya grepp Rasmus Kløcker Larsen, SEI Kaisa Raitio, SLU Bilder: Matti Berg 24 nov. 2017, Regeringskansliet, Stockholm Huvudbudskap

Beägga. Umesamiska för vind. Jenny Wik Karlsson Nätverket för vindbruk

Beägga Umesamiska för vind Jenny Wik Karlsson 2015-09-30 Nätverket för vindbruk Vad är Svenska Samernas Riksförbund, SSR? 1 SSR är en sammanslutning av svenska samebyar (44st) och sameföreningar (20 st)

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Elisabet Göransson 2012-03-26 Om Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande har till uppgift att främja

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov Cecilia Johansson and Eirik Malnes Fjärranalysdagarna, 10-11 mars 2009 Projektet ISIS2 Ökad kunskap om snö genom att kombinera

Kumulativa effekter av exploateringar på renskötseln

Kumulativa effekter av exploateringar på renskötseln Vad behöver göras inom tillståndsprocesser RASMUS KLØCKER LARSEN, KAISA RAITIO, PER SANDSTRÖM, ANNA SKARIN, MARITA STINNERBOM, JENNY WIK-KARLSSON, STEFAN

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen?

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen? Henrik Eckersten Institutionen för Växtproduktionsekologi SLU, Uppsala (28-Jan-15) Studie för Klimat- och sårbarhetsutredningen och FANAN Institutionerna

Kumulativa effekter i ett landskapsperspektiv Samebyarna och rennäringen i Västerbottens län.

Kumulativa effekter i ett landskapsperspektiv Samebyarna och rennäringen i Västerbottens län. Rita Isabel Wahlström och Samuel Gök Handläggare: Janina Konarska Kurs: GE3000, Geografiska Informationssystem

Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada. Johan Svensson, SLU

Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada Johan Svensson, SLU johan.svensson@slu.se Model Forest UNCED, Rio de Janeiro 1992 On a late evening in 1990 I was DG Science and Sustainable Development

Mätsystem för förbättrade snö- och avrinningsprognoser

Mätsystem för förbättrade snö- och avrinningsprognoser David Gustafsson, Mark och vattenresursteknik KTH Jesper Ahlberg Angela Lundberg, LTU Nils Granlund Fredrik Wetterhall, SMHI Göran Lindström Förbättra

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Extrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen

Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Jenny Gode 1 Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar Finansiärer: Elforsk, STEM, NV Elforsk rapport 07:39 Huvudförfattare:

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Ben Smith med bidrag av Wenxin Zhang och Paul Miller Inst för naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Klimatmodeller är fortfarande

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors Bakgrund! Kyoto protokollet Artikel 3.4! Countries should, in their work of achieving their defined goals, apply forest

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007

Renlaver. Argument och tillvägagångssätt för att bromsa framfarten av industriprojekt i renskötselområden

Renlaver Argument och tillvägagångssätt för att bromsa framfarten av industriprojekt i renskötselområden 1. INLEDNING Ansökningarna om att få exploatera mineraltillgångar har ökat det senaste decenniet.

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2015 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 2016 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Fenologiworkshop. för de professionella observationsstationerna inom Svenska fenologinätverket. Asa Herrgård, Lammhult 9 februari 10 februari 2012

Fenologiworkshop för de professionella observationsstationerna inom Svenska fenologinätverket Asa Herrgård, Lammhult 9 februari 10 februari 2012 Kjell Bolmgren Ola Langvall Åslög Dahl www.swe-npn.se Ekonomiskt

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Fredrik Charpentier Ljungqvist 1,2,3 1 Historiska institutionen, Stockholms universitet 2 Centrum för medeltidsstudier, Stockholms universitet

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

2010-01-27 Kronobergs län Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? Christer Jansson christer.jansson@smhi.se Bakgrund Vad är väder, vad är klimat Växthusgaser och klimatförändringar Hur har klimatet

Extremhändelser och klimat

Extremhändelser och klimat Förändringar under de senaste 200 åren, med fokus på Norra Europa Anna Rutgersson, professor i meteorologi Institutionen för geovetenskaper Uppsala Universitet Baltic Earth Earth

Schema för Klimatet, energin och det moderna samhället. Ht -15

Schema för Klimatet, energin och det moderna samhället. Ht -15 OBS: Ändringar kan förekomma Senast uppdaterad: 2015-12-01 v.44 Tid och plats Tema Tisdag 27-okt Kursintro Mänsklig och naturlig påverkan

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av

Hur ser marknaden för lövvirke ut?

Hur ser marknaden för lövvirke ut? Lotta Woxblom Inst. för skogens produkter SLU i Uppsala Klimatförändring hot eller möjlighet för skoglig mångfald? Skogsstyrelsen - 23-24 oktober 2012 Hur ser marknaden

Reindriftskonferense 2013

Reindriftskonferense 2013 Livskraftig naeringsvirksomhet Areal- og ressursbruk Anders Blom, Styreleder Protect Sápmi Det samiska landskapet inom och utom oss Det samiske landskap skapes i en dynamisk prosess

Grundvatten i ett förändrat klimat. Emil Vikberg, SGU

Grundvatten i ett förändrat klimat Emil Vikberg, SGU Emil.vikberg@sgu.se Grundvattenregimer Visar grundvattnets variation över året och hur dessa varierar i landet Norra Sverige Snösmältning Mellersta

Schema för Klimatet, energin och det moderna samhället. Ht -15

Schema för Klimatet, energin och det moderna samhället. Ht -15 OBS: Ändringar kan förekomma Senast uppdaterad: 2015-10-26 v.44 Tid och plats Tema Tisdag 27-okt Kursintro Mänsklig och naturlig påverkan

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

David Hirdman Senaste nytt om klimatet Länsstyrelsedagarna i Umeå, 25 april 2012 Sveriges klimat nu och i framtiden Nya klimatindikatorer RCP den nya generationens klimatscenarier. 2 Sveriges klimat -

Sammanfattning av Konferensen i Renbruksplan VILHELMINA 8-9 OKTOBER

Sammanfattning av Konferensen i Renbruksplan VILHELMINA 8-9 OKTOBER Program Dag 1 Program Dag 1 fortsättn. Program Dag 2 Leif Jougda, Projektledare 1999 2014 2014 Förstudie 50 samebyar har påbörjat arbetet

Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén 2015-05-07

Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat Nina Lintzén 2015-05-07 Agenda Snöforskning Snö och dess egenskaper Natursnö och konstsnö Vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång

Swedish Infrastructure for Ecosystem Science

Nytt långliggande odlingssystemförsök på Lönnstorp Program 13.00 Välkomna! Introduktion till nytt långliggande odlingssystemförsök på Lönnstorp (Erik Steen Jensen, professor i odlingssystem, SLU och Linda-Maria

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till

GEORANGE MARKANVÄNDNING

GEORANGE MARKANVÄNDNING Seminarium den 12 april 2010 Var: Hotell Lappland, Lycksele Efter en gemensam lunch så hälsade Lennart Gustavsson alla hjärtligt välkomna till Lycksele och seminariet om markanvändning.

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Risk, klimat och osäkerheter vid hydrologisk föroreningsspridning. Georgia Destouni Stockholms Universitet

Risk, klimat och osäkerheter vid hydrologisk föroreningsspridning Georgia Destouni Stockholms Universitet Förorenad mark kan finnas / uppkomma lite överallt - långvarigt verksamhetsläckage, olyckor p g

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) För ett säkert och hållbart samhälle Från hur vädret blir imorgon till hur vi ska bygga städer om

Dnr Ärende, föredragande Förslag till beslut

FÖREDRAGNINGSLISTA 4, 2016 1 (5) Sammanträde med rennäringsdelegationen Lokal Sammanträdeslokalen, Länsstyrelsen i Jokkmokk Rennäringsdelegationens ledamöter: Sven-Erik Österberg, ordf. Sven Anders Fjällås

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015 Uthållighetsmålen

EKONOMISKA RISKER I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT #ERFK FRÖSÖ PARK HOTELL, ÖSTERSUND 9-10 OKTOBER 2019

EKONOMISKA RISKER I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT FRÖSÖ PARK HOTELL, ÖSTERSUND 9-10 OKTOBER 2019 SVERIGES FÖRSTA KONFERENS OM KLIMATETS PÅVERKAN PÅ FINANSIELLA SYSTEM, VIKTEN AV ATT INVESTERA I HÅLLBARA FÖRETAG

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Framtidens lantbruk Strategisk satsning vid SLU Startade

Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller

Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Syfte Att utveckla och utvärdera en metodik för uppdatering av en hydrologisk modell med hjälp

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

Nederbörd VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL Innehåll Uppkomst Olika typer av nederbörd Nederbörd och vattenbalans Variation i tid och rum Mätningar och analys Uppkomst Uppkomst - Kondensering

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv

Infrastrukturer/områden som kan ansöka om bidrag 2017

A1-områden Samordning av biobanker och tillhörande data Infrastruktur inom bioinformatik Infrastruktur för forskning på databaser inom medicin och samhällsvetenskap Infrastruktur för forskning och utveckling

Ekosystemtjänster. Naturens år nätverket, Naturvårdsverket 6 feb Louise Hård af Segerstad, Albaeco

Ekosystemtjänster Naturens år nätverket, Naturvårdsverket 6 feb 2015 Louise Hård af Segerstad, Albaeco louise@albaeco.com Upplägg 1. Vad är ekosystemtjänster? 2. Varför prata om ekosystemtjänster? 3. På

Klimatanpassning Daniel Bergdahl

Klimatanpassning Daniel Bergdahl Jag heter Daniel och jobbar med klimatanpassning på Länsstyrelsen. Nederbörd och flöden kommer att förändras i ett framtida klimat. Tittat vi historiskt så har förhållandena

Thermoground 1.0 LTH Manual

Thermoground 1.0 LTH Manual Version 2010-11-18 Stephen Burke Byggnadsfysik, LTH Användaremanual - Thermoground LTH Thermoground - LTH är ett användarvänligt tvådimensionellt simuleringsverktyg som beräknar

Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra?

Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning Hur fungerar det och vad kan vi göra? Jordbrukets lustgasemissioner Svenska växthusgasemissioner (2016): Jordbruket 13% av totala växthusgasutsläppen, 51% av

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Alvesta 13 november 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time

Förväntad framtida vattensituation. Georgia Destouni

Förväntad framtida vattensituation Georgia Destouni Klimatet förändras Vad händer med inlandsvattnet Vad säger klimatmodeller & observationer Temperatur Nederbörd Avdunstning Ytvatten Grundvatten Klimatet

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box

Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 326 2007 HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Jenny Dillner & Charlotte Jibréus Strömsholm HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Strömsholm Bitr.Margareta

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober 2013. Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

Klimat- Modellering och Beräkningar Marco Kupiainen Rossby Centre, SMHI Matematiska institutionen, Linköpings Universitet KTH, 3 oktober 2013 Introduktion/bakgrund IPCCs slutsatser Skillnad på väder och

En sval stad i ett varmt klimat - Ett kartläggningsverktyg

En sval stad i ett varmt klimat - Ett kartläggningsverktyg KRISTOFFER MATTISSON, AVDELNINGEN FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN ARBETS- OCH MILJÖMEDICINSKT VÅRMÖTE 2019-05-17 Beredskapsplan vid värmebölja Kommunförbundet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 2015 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long

Forskningssentre for miljøvennlig energi (FME)

Forskningssentre for miljøvennlig energi (FME) Reflektioner efter utvärderingen 2013: Per Stenius PS Interfaces, Åkersberga, Sverige per@stenius.com Primärt mål för FME NFR, oktober 2008: The FME scheme

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Klimatinnovationer för akademin och industrin

Klimatinnovationer för akademin och industrin Mitigation åtgärdar: samspel mellan industri och klimatforskning Hur bidrar industrin till mitigation? Hur kan klimatmodeller stödja mitigation åtgärdar? Klimatinnovationer

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Örnsköldsvik 15 oktober 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973,

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

VARMT VÄLKOMMEN TILL KUNSKAPSNODEN 2017!

UMEÅ UNIVERSITET VARMT VÄLKOMMEN TILL KUNSKAPSNODEN 2017! Kunskapsnoden på Grand Hôtel under Västerbottensveckorna är en av Umeå universitets mötesplatser; en plats för utbyte av kunskap och tankar, en

Framtida klimat i Stockholms län

Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 218 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 219 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 5' N Long

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,

Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat?

Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat? Magnuz Engardt, Joakim Langner, SMHI Per Erik Karlsson, IVL. Jenny Klingberg, Håkan Pleijel, Göteborgs universitet

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare värld, Naturvårdsverket Årsmedeltemperatur

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Klimatanpassning 121001 Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Bakgrund Länsstyrelsen har två klimatuppdrag Klimatanpassning Energieffektivisering

Vinnovas arbetssätt. Tre roller. Sveriges innovationsmyndighet. Om Vinnova. Innovationer uppstår ofta i samverkan vi ger förutsättningarna

Sveriges innovationsmyndighet Ebba Lindegren Avdelning för Samhälls- Miljö, Transport och Regioner Om Vinnova 200 anställda Stockholm, Bryssel och Silicon Valley Myndighet under Näringsdepartementet Tre

Slutrapport projekt Biegke 34299-2

1 Sammanfattning Slutrapport projekt Biegke 34299-2 Svenska Samernas Riksförbund (SSR) har under perioden juni 2013 maj 2014 bedrivit projektet Biegke. Projektets primära syfte har varit har varit att

Isens uppbyggnad och känslighet

Isens uppbyggnad och känslighet för förändring Anders Omstedt Göteborg University Earth Sciences Centre Ocean Climate Group www.oceanclimate.se Tips Stockholms Skridskoseglarklubb, SSSK, Johan Porsby http://www.sssk.se/kunnande/iskunskap.h

Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Raimund Muscheler Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Lunds universitet

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja? Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala En hållbar kost är en kost inom planetens gränser

Rapport (Augusti 2019) Fjällsäkerhet i ett förändrat klimat

Rapport (Augusti 2019) Fjällsäkerhet i ett förändrat klimat Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsrådet har i denna rapport sammanställt resultatet av 19 intervjuer med experter om klimatförändringarnas förmodade

Vindkraft og reindrifterfaringer. Bodö 2010-06-08 Anders Blom

Vindkraft og reindrifterfaringer fra Sverige Bodö 2010-06-08 Anders Blom Hoten mot rennäringen Gruvnäring Skogsbruk Rovdjur Vattenkraft Vindkraftverk Turism Ifrågasatta rättigheter Klimatförändringarna

Fråga 1. 1. Klimatnytta från skogen. X. Koldioxidkrediter från skogen. 2. CCS (Carbon capture and storage)

Fråga 1. Övertorneå kommun driver ett projekt som handlar om att privata skogsägare gör åtgärder i skogen som ökar tillväxten. När tillväxten ökar så ökar även upptaget av koldioxid från atmosfären och

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Forskningsområden. Energisystem och marknad. Energianvändning inkl. transporter

Ägare Energiforsk AB kommer inledningsvis att ägas av: 1.Svensk Energi Swedenergy AB (30 %) 2.Affärsverket svenska kraftnät (20 %) 3.Svensk Fjärrvärme AB (20 %) 4.Energigas Sverige Service AB (15 %) 5.Swedegas

Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap

Svensk åkermark i ett globalt perspektiv Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap Anders bakgrund Ekeberga, Helsingborg SLU Global inrättades 2012 för att

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning

Uppdragsnr: 159253 27-9-21 1 (11) Bakgrund Dagvattnet från den före detta impregneringsplatsen i Nässjö har tre recipienter: Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån. Höregölen och Runnerydsjön är förbundna

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön SV om St. Karlsö, juni 2014 Joakim Hjelm Institutionen för Akvatiska Resurser Havsfiskelaboratoriet i Lysekil Dagens upplägg Fokus på egentliga

Sammanställning av höga flöden i landet vecka 9, 2018

samhällsskydd och beredskap 1 (5) Avd för utveckling av samhällsskydd Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete Anna Jansson 010-240 50 83 anna.jansson@msb.se Enligt sändlista Sammanställning av