LINKÖPINGS UNIVERSITET Statsvetenskap/IEI 22 jan -10 Till stud. Statsvetenskap 1 Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! Föreläsningar Datum Tid Lokal Ämne Del I Klassisk politisk teori To 28/1 10-12 A 31 Kursintroduktion Vad är politisk teori? Litt: Wolff Introduction 13-15 D 26 Platon: Kunskapsteorin i Staten Litt: Platon, bok 5, 6 & 7. Platon: Några temata i Staten Litt: Platon; Österberg (kompendium) Må 1/2 10-12 D 26 Platons Statsmannen och Lagarna Litt: Hjorth (kompendium) On 3/2 10-12 A 37 Aristoteles: Politiken Litt: Aristoteles (kompendium). Politisk filosofi och teologi: Thomas av Aquino Litt: Thomas av Aquino (kompendium) Del II Modern politisk teori On 3/2 13-15 KY 26 Machiavelli: Fursteabsolutism och realpolitik Litt: Machiavelli Hobbes: Människa och medborgare Litt: Hobbes Introduction, kap 1-9. Må 8/2 10-12 D 26 Hobbes: Samhällskontraktet Litt: Hobbes kap. 10-16; Wolff kap. 1 & 2 13-15 D 316 Politiska förpliktelser, lagar och lagstiftning Litt: Hobbes kap 17-31; Wolff kap 2.
On 10/2 10-12 D 31 Frihetsbegreppet i liberal tradition Teorier om rättigheter Litt: Hobbes kap 21; Wolff kap 4 & 6. http://runeberg.org/authors/forskper.html 13-15 D 316 Hegel : Förnuften i historien To 11/2 10-12 A 33 Marxism i kommunistiska manifestet Litt: Marx &Engels Del III Vår tids politiska teori To 18/2 10-12 A 31 Demokratin och dess kritiker Litt: Wolff kap 3. 13-15 D 26 Den politiska teorins död och återkomst Rawls teori om rättvisa Litt: Wolff kap. 5. Seminarier Observera att närvaro vid seminarium är obligatorisk samt att tiderna nedan är exakta tider. Grupperna betecknas som (1)-(8). Gruppindelning sker i början av kursen. Seminarium I: Platon Tid Lokal To 4/2 (1) 10.00-11.00 IKP 1 (2) 11.00-12.00 (3) 13.00-14.00 IKP 2 (4) 14.00-15.00 Seminarium II: Hobbes On 17/2 (1) 10.00-11.00 IKP 2 (2) 11.00-12.00 (3) 13.00-14.00 (4) 14.00-15.00 Instuderingsfrågor och läsanvisningar för seminarier Seminarium I: Platon Vid detta seminarium skall vi reflektera över Platons text, dess syfte och innehåll, och vad vi kan lära av Platon. Till stöd för diskussionen har jag formulerat följande frågor som ni bör vara beredda att behandla under seminariet:
1. Statens första bok anses av många vara äldre än resten av verket. Den utgör en inledning till den framställning som sedan följer. Samtalet kulminerar i meningsutbytet mellan Sokrates och Thrasymachos. Vilket är det viktiga budskapet? På vilket sätt är samtalet viktigt för resten av Staten? 2. Statens åttonde bok beskriver en dystopi. Där behandlas olika dåliga statsskick och en olycklig samhällsförändring. Vad kännetecknar de olika dåliga statsskicken? Varför är de dåliga? Hur kommer det sig att de avlöser varandra på detta sätt? Vilket är Platons budskap i denna del av Staten om vi jämför med resten av verket? 3. Med hjälp av liknelser och berättelser beskriver Platon kontrasten mellan den ideala styrelseformen och en bristfällig verklighet. Kända är berättelserna om människorna i grottan (Bok VII), kaptenen och fartyget (Bok VI) och det stora djuret (Bok VI). Reflektera över innebörden av dessa berättelser. Försök att förstå berättelserna genom att jämföra dem med andra textställen i Staten. 4. Femte boken av Staten innehåller ett tidigt och väl utvecklat exempel på vad som idag kallas genusperspektiv. Beskrivningen av kvinnors ställning i Platons stat har både förbryllat och imponerat. Diskutera med stöd av Österbergs artikel Platons ståndpunkt. Var Platon feminist? 5. Hur har Platons tänkande förändrats när det gäller olika statsskick mellan verken Staten och Statsmannen. Vad betyder förändringen? Seminarium II: Hobbes 1. Jämför Staten och Leviathan när det gäller själva grunderna för den politiska teorin, t.ex. människosyn, kunskapssyn, styrelseskick, eller tankar om gott politiskt ledarskap. 2. Är Hobbes beskrivning i kapitel 13 av naturtillståndet realistisk? Jämför gärna med motsvarande tankegångar hos Rousseau eller Locke (Wolff). 3. I kapitel 21 skriver Hobbes om politisk frihet och definierar det s.k. negativa frihetsbegreppet. Diskutera Hobbes syn och jämför med andra tänkare, t.ex. J.S. Mill och Locke (Wolff). Har han rätt i sin kritik av den klassiska Aristoteliska politiska frihetsuppfattningen? 4. Beskriv innebörden av följande begrepp i Leviathan: Den naturliga rätten (Right of Nature), Naturlig lag (Law of Nature) båda i kapitel 14, och Civil lag (Civill Law) i kapitel 26. Hur är begreppen relaterade till varandra i Hobbes tänkande? 5. Kapitel 9 i Leviathan innehåller en kort illustrerad beskrivning av olika kunskapsområden. En central distinktion gör Hobbes mellan naturhistoria (Naturall History) och politisk historia (Civill History). Vilken är den avgörande skillnaden mellan dessa kunskapsområden? Vad betyder det att betrakta politisk historia på detta sätt?
Examination: Tentamen Lö 27/2 8-12 Tentamen 1 Lö 27/3 8-12 Tentamen 2 Augusti Tentamen 3 För godkänt betyg gäller: Aktivt deltagande vid seminarier. Godkänt resultat vid skriftlig tentamen. Betyget Väl godkänd baseras helt på skrivningen. Tentamen består av tre frågor varav två frågor skall besvaras: A. Den första frågan är obligatorisk och måste besvaras av alla. Den baseras på Wolff An Introduction to Political Philpsophy och Marx & Engels Det kommunistiska manifestet. Din text skall anknyta till litteraturen. Det är en fördel om du förutom en korrekt redogörelse för ämnet även förmår driva någon tes eller inta en ståndpunkt, naturligtvis underbyggd med argument. Vilken av rubrikerna du får i uppgift att behandla avslöjas först vid tentamenstillfället. Du kommer att få behandla ett av följande ämnen över maximalt 3 sidor handskriven text med tydlig stil: 1. Politiska förpliktelser (obligations) är centrala inom de flesta riktningar i modern politisk filosofi. Anarkismen avviker på denna punkt. Inga lagar! Inga domare!, utropar Kropotkin. Utveckla och diskutera den anarkistiska positionen. 2. Jeremy Bentham rättfärdigar statsmakten på utilitaristisk grund. Redogör för Benthams argument och varför vi, enligt honom, är skyldiga att följa lagarna. 3. J.S. Mill har utformat principerna för en liberal representativ demokrati i motsats till en direkt demokrati av den typ som exempelvis Rousseau förespråkade. Redogör för Mills synsätt angående den representativa demokratins fördelar. 4. Vad innebär J.S. Mills s.k. Liberty Principle eller Harm Principle. Försök att tillämpa principen på något område. 5. Hur försvarar utilitarister som Mill och Bentham förekomsten av politiska rättigheter? Ge även exempel på kritik mot eller alternativ till den utilitaristiska rättighetsteorin. 6. Beskriv och förklara innebörden av Rawls två rättviseprinciper och något om hur han går tillväga för komma fram till dem. 7. Den liberala feminismen eftersträvar lika rättigheter för kvinnor och män. Jämför den synpunkt med alternativa jämlikhetsfilosofier, såsom t.ex. s.k. affirmative action.
8. Diskutera Marx & Engels resonemang om olika typer av socialism och dess relevans för modern socialism i en demokrati. 9. Jämför Marx & Engels med Locke avseende privat äganderätt. Vilka likheter och vilka skillnader finns mellan de båda? B. Den andra frågan gäller Platons Staten och den tredje frågan Hobbes Leviathan. Du ska besvara en av dessa frågor över maximalt 3 sidor handskriven text med tydlig stil. Frågorna är baserade på seminariefrågorna men kan vara bearbetade och/eller utvecklade. Det är en fördel om du förutom en korrekt redogörelse för ämnet även förmår driva någon tes eller inta en ståndpunkt, naturligtvis underbyggd med argument. Litteratur Hobbes, Thomas, Leviathan: Or the Matter, Forme and Power of a Commonwealth Ecclesiasticall and Civil (1651). Flera engelska utgåvor finns, t.ex. Oxford:Penguin. Svensk översättning Göteborg: Daidalos, 2004. Marx, K.& Engels, F. (1986), Det kommunistiska manifestet. Stockholm: Arbetarkultur. Platon (2003), Staten. Stockholm: Atlantis förlag. Den nya svenska översättningen från 2003 rekommenderas. I handeln finns även en översättning från 1920-talet, utgiven på Nya Doxa samt flera översättningar till andra språk. På engelska heter verket The Republic. Wolff, J. (1996), An Introduction to Political Philosophy. Oxford: Oxford University Press. Kompendium Referenslitteratur (tenteras ej) Nordin, S. (2006), Det politiska tänkandets historia. Lund: Studentlitteratur, eller någon annan kortfattad introduktion i ämnet. Forsskål, Petter, (1759), Tankar om borgerliga friheten. http://runeberg.org/authors/forskper.html Lärare Ronnie Hjorth, universitetslektor, docent, 013-28 18 02, epost. ronnie.hjorth@liu.se Adress: Linköpings universitet, Statsvetenskap/IEI, 581 83 LINKÖPING.