Figurbilaga till UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2004:3 Arkeologisk undersökning. Intrasisprojekt V2003:033. Dnr 423-2007-2003 NORGE VÄRMLAND DALSLAND Liskekasberget BOHUSLÄN VÄSTER- GÖTEBORG GÖTLAND HALLAND Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. Neolitikum på Liskekasberget 17
Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 91 Strömstad, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:100 000. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2004-11-24. Dnr 601-2004/2359. 18 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2004:3. Arkeologisk undersökning
0 1000 m Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 10A 0h, med undersökningsområdet markerat. Skala 1:10 000. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2004-11-24. Dnr 601-2004/2359. Neolitikum på Liskekasberget 19
a. Fig. 4a. Översikt RAÄ 444 mot SO. Foto: M. Lönn. b. Fig. 4b. Översikt RAÄ 445 mot NV, utsikt över Dynekilen. Foto: M. Lönn. 20 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2004:3. Arkeologisk undersökning
0 50 m Fig. 5. Schaktplan RAÄ 444. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. Godkänd från sekretesssynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2004-11-24. Dnr 601-2004/2359. Fig. 6. RAÄ 444 Lilla Klåvan, vy mot SSO. Foto: M. Lönn. Neolitikum på Liskekasberget 21
0 10 m Fig. 7. RAÄ 444. Lilla Klåvan Schakt-/anläggningsplan och flintans fördelning i antal. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2004-11-24. Dnr 601-2004/2359. Fig. 8. RAÄ 444. Stenstråket, mot N. Foto: B-A. Munkenberg. 22 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2004:3. Arkeologisk undersökning
Fig. 9a. RAÄ 444. Stenstråket. Schakt/anläggningsplan och flintans fördelning i antal. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2004-11-24. Dnr 601-2004/2359. 0 10 m Fig. 9b. RAÄ 444. Några av pilspetsarna (övre raden) och några av de bipolära kärnorna (nedre raden) funna bland stenblocken i stenstråket. Foto: A. Andersson. Neolitikum på Liskekasberget 23
Fig. 10a. RAÄ 444. A2062 i plan, en av groparna med avslag från yxtillverkning. Gropen har en spetsoval form i plan och är ca 0,4 0,3 meter stor och 0,25 meter djup. Ingen tydlig nedgrävning syns i profilen då den omgivande marken består av grusig sand. I kanten av nedgrävningen syntes ett antal stenar 0,1 0,15 meter stora. Även i botten av gropen fanns ett antal större stenar. Avslagen låg tätt med en inblandning av grusig mörkt rödbrun sand. Gropen är nedgrävd i ljusare gulbrun sand. Under koncentrationen fanns spår av rotbrand möjligen kan detta ha gjort att sanden i gropen blivit mörkare. Ingen eldpåverkan syns däremot på flintan. Foto: B. Lind. Fig. 10b. RAÄ 444. Avslagen, som låg i A1971, i närbild. Foto: B. Lind. 24 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2004:3. Arkeologisk undersökning
2010 Fig. 11a. RAÄ 444. Schakt/anläggningsplan och flintans fördelning i antal över sluttningen. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2004-11-24. Dnr 601-2004/2359. 0 10 m Neolitikum på Liskekasberget 25
Fig. 11b. RAÄ 444. Några av pilspetsarna (övre raden), de cylindriska kärnorna (rad 2 och 3 vänster), de cylindriska/bipolära kärnor (rad 2, höger) och de bipolära kärnorna (rad 3, höger) insamlade i sluttningen. Foto: A. Andersson. Fig. 12. Den tjocknackiga slipade flintyxa som hittades av George, som bor granne med RAÄ 444. Foto: B-A. Munkenberg. 26 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2004:3. Arkeologisk undersökning
Fig. 13. Havsnivå på 21 m.ö.h. vilket enligt Tore Påsse, SGU, motsvarar vattenståndet omkring 4450 BP. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2004-11-24. Dnr 601-2004/2359. Neolitikum på Liskekasberget 27
Fig. 14a. RAÄ 445. Schaktplan och flintornas fördelning i antal. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2004-11-24. Dnr 601-2004/2359. 0 10 m Fig. 14b. Några av pilspetsarna funna på RAÄ 445. Foto: A. Andersson. 28 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2004:3. Arkeologisk undersökning
Fig. 15. Havsnivå på 31 m.ö.h. vilket enligt Tore Påsse, SGU, motsvarar vattenståndet omkring 5800 BP. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2004-11-24. Dnr 601-2004/2359. Neolitikum på Liskekasberget 29
Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.... 17 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 91 Strömstad, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:100 000.... 18 Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 10A 0h, med undersökningsområdet markerat. Skala 1:10 000..... 19 Fig. 4a. Översikt RAÄ 444 mot SO. Foto: M. Lönn.... 20 Fig. 4b. Översikt RAÄ 445 mot NV, utsikt över Dynekilen. Foto: M. Lönn.... 20 Fig. 6. RAÄ 444 Lilla Klåvan, vy mot SSO. Foto: M. Lönn.... 21 Fig. 5. Schaktplan RAÄ 444.... 21 Fig. 8. RAÄ 444. Stenstråket, mot N. Foto: B-A. Munkenberg.... 22 Fig. 7. RAÄ 444. Lilla Klåvan Schakt-/anläggningsplan och flintans fördelning i antal.... 22 Fig. 9b. RAÄ 444. Några av pilspetsarna (övre raden) och några av de bipolära kärnorna (nedre raden) funna bland stenblocken i stenstråket. Foto: A. Andersson.... 23 Fig. 9a. RAÄ 444. Stenstråket. Schakt/anläggningsplan och flintans fördelning i antal.... 23 Fig. 10a. RAÄ 444. A2062 i plan, en av groparna med avslag från yxtillverkning. Gropen har en spetsoval form i plan och är ca 0,4 0,3 meter stor och 0,25 meter djup. Ingen tydlig nedgrävning syns i profilen då den omgivande marken består av grusig sand. I kanten av nedgrävningen syntes ett antal stenar 0,1 0,15 meter stora. Även i botten av gropen fanns ett antal större stenar. Avslagen låg tätt med en inblandning av grusig mörkt rödbrun sand. Gropen är nedgrävd i ljusare gulbrun sand. Under koncentrationen fanns spår av rotbrand möjligen kan detta ha gjort att sanden i gropen blivit mörkare. Ingen eldpåverkan syns däremot på flintan. Foto: B. Lind.... 24 Fig. 10b. RAÄ 444. Avslagen, som låg i A1971, i närbild. Foto: B. Lind.... 24 Fig. 11a. RAÄ 444. Schakt/anläggningsplan och flintans fördelning i antal över sluttningen.... 25 Fig. 11b. RAÄ 444. Några av pilspetsarna (övre raden), de cylindriska kärnorna (rad 2 och 3 vänster), de cylindriska/bipolära kärnor (rad 2, höger) och de bipolära kärnorna (rad 3, höger) insamlade i sluttningen. Foto: A. Andersson.... 27 Fig. 12. Den tjocknackiga slipade flintyxa som hittades av George, som bor granne med RAÄ 444. Foto: B-A. Munkenberg.... 27 Fig. 13. Havsnivå på 21 m.ö.h. vilket enligt Tore Påsse, SGU, motsvarar vattenståndet omkring 4450 BP.... 27 Fig. 14a. RAÄ 445. Schaktplan och flintornas fördelning i antal.... 29 Fig. 14b. Några av pilspetsarna funna på RAÄ 445. Foto: A. Andersson.... 29 Fig. 15. Havsnivå på 31 m.ö.h. vilket enligt Tore Påsse, SGU, motsvarar vattenståndet omkring 5800 BP.... 29 30 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2004:3. Arkeologisk undersökning