S:t Eriks Ögonsjukhus AB Slutlig budget 2015 Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Dokumentnummer Fastställd av Upprättad av Informationssäkerhetsklass Verksamhetstyp
2 (23) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Styrning... 5 2.1 Verksamhetsfakta... 5 2.2 Styrning inom styrelse... 6 2.3 Mål och uppdrag... 7 2.3.1 Mål... 9 2.4 Omvärld... 11 3. Verksamhet... 12 3.1 Planerad verksamhet... 12 3.2 Verksamhetens omfattning och innehåll... 12 3.3 Verksamhetsförändringar... 15 3.3.1 Överenskommelser/avtal vården... 16 4. Miljö... 16 5. Socialt ansvarstagande... 17 5.1.1 Likvärdig behandling av alla invånare... 17 5.1.1 Delaktighet för personer med funktionsnedsättning... 17 6. Säkra processer... 18 6.1.1 Säkerhetsarbetet ska bedrivas på ett systematiskt sätt... 18 7. Nämnd/styrelse som arbetsgivare... 18 7.1 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare... 18 7.2 Kompetensförsörjning och utbildning... 18 7.3 Jämställdhet och mångfald Likvärdiga villkor och möjligheter... 19 7.4 Chef och ledarskap... 19 7.5 Hälsofrämjande arbetsmiljö... 19 8. Ekonomi... 20 8.1 Ekonomiskt utgångsläge... 20 8.2 Nyckelfaktorer som påverkar ekonomin... 20 8.3 Antaganden i budgetunderlaget... 20 8.4 Resultatbudget... 21 8.4.1 Intäkter... 21
3 (23) 8.4.2 Kostnader... 21 8.4.3 Produktivitet och effektivitet... 22 8.5 Balansbudget... 22 8.6 Investeringar... 22 9. Möjligheter och risker... 23 10. Övrigt... 23
4 (23) 1. Sammanfattning S:t Eriks Ögonsjukhus är Nordens största och ett av Europas ledande ögonsjukhus. Vi har en välskött ekonomi, hög tillgänglighet och mycket nöjda patienter och medarbetare. För att klara framtidens behov och önskemål från patienter och beställare ser vi hela tiden över, utvecklar och effektiviserar vår verksamhet. Att rekrytera och behålla de bästa medarbetarna är grunden för en sjukvård och forskning i världsklass. S:t Erik har genom sitt uppdrag och särskilda kompetens en viktig roll i hur ögonsjukvården utvecklas i länet och i landet. Vi är Sveriges mest kompletta ögon- och synforskningsinstitution och kan därmed snabbt överföra våra forskningsresultat till utvecklingen av behandlingsmetoder. Vi är drivande i att stimulera resultatjämförelser nationellt och internationellt. Vi har rikssjukvårdsuppdrag inom ögononkologin, barnglaukom och barnkatarakt. Våra lokaler måste vara ändamålsenliga för att kunna utveckla nya arbetssätt som möter patienternas krav och ökade behov. Arbetet med ett nytt ögonsjukhus i form av ett Eye Center of Excellence i närheten av KI och NKS går vidare. Under våren 2015 kommer en upphandling av nya lokaler genomföras. Vi kommer då kunna fullborda visionen om ett centrum för avancerad ögonsjukvård, akademi och industri i ändamålsenliga lokaler. En kontinuerlig utveckling av sjukhusets processer fortsätter så att patienter och kunder får en ökad service vad gäller tillgänglighet och ett gott omhändertagande. Det fria vårdvalet har bekräftat att S:t Eriks Ögonsjukhus är en attraktiv vårdgivare. S:t Erik budgeterar enligt LF:s beslutade resultatkrav på 1,3 Mkr. Den genomförda satsningen på 30 ST-tjänster kan ge en negativ resultatpåverkan. Den största utmaningen för ögonsjukvården inom SLL och på S:t Eriks ögonsjukhus är kompetensförsörjningen. Högkompetenta subspecialiserade ögonkirurger går idag över till allmän ögonsjukvård i privat regi. Detta urholkar den högspecialiserade ögonsjukvården, utbildningen och forskningen. Detta förstärks av stora pensionsavgångar bland ögonläkarna de närmaste åren.
5 (23) Framtidens hälso- och sjukvård Utflyttningen av de delar av ögonsjukvården som inte kräver akutsjukhusens resurser genomfördes till stor del redan då specialistsjukhuset S:t Erik bildades 1990. Kvar på akutsjukhusen är endast mindre delar på Karolinska Huddinge, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset. Den högspecialiserade ögonsjukvården ska hållas samman och även ha utrymme för vanlig ögonsjukvård för att kunna ansvara för utbildning på olika nivåer samt för forskningen, för att kunna trygga en framtida kompetensförsörjning 2. Styrning 2.1 Verksamhetsfakta Bolagsstyrelse: S:t Eriks Ögonsjukhus AB Verksamhet: Ögonsjukvård Bolagets organisationsnummer: 556574-3589 Bolagets ägare: LISAB, 556477-9378, säte Stockholm S:t Eriks Ögonsjukhus är ett universitetssjukhus som bedriver ögonsjukvård inom Stockholms läns landsting samt högspecialiserad ögonsjukvård även för patienter utom det egna landstinget. Vi har en omfattande forsknings-, utvecklings- och utbildningsverksamhet i samverkan med Karolinska Institutet. Vi bedriver verksamhet i huvudsak på Kungsholmen i Stockholm, men har även mottagningar på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och på Danderyds sjukhus. Förutom våra olika kliniker har vi också akutmottagning, vårdavdelning, operation och sterilcentral samt konsultverksamhet vid andra sjukhus. Vision: S:t Eriks Ögonsjukhus ska vara ett av världens ledande ögonsjukhus Verksamhetsidé Helhet Vi erbjuder ett komplett utbud av ögonsjukvård i egen regi eller via samarbetspartners. Nytänkande
6 (23) Vi är ett universitetssjukhus som håller högsta internationella kvalitet. Vi är ledande inom forskning, utveckling och utbildning i samverkan med Karolinska Institutet. Kompetens Våra patienter får ett professionellt omhändertagande och ett respektfullt bemötande. S:t Eriks Ögonsjukhus är en del av Framtidens hälso- och sjukvård. Vårt strategiska arbete bygger på utredningen om Framtidens ögonsjukvård i Stockholms län (LS 1212-1684) Beslutet i Landstingsfullmäktige om flytt av verksamheten vid S:t Erik till ett centrum för ögonsjukvård i närheten av Nya Karolinska Solna och Karolinska Institutet är styrande för vår framtida verksamhet. 2.2 Styrning inom styrelse Bolagsstyrningen i S:t Erik utgår från den svenska aktiebolagslagen, kommunallagen samt de direktiv som Stockholms läns landsting lämnat så som generella och specifika ägardirektiv. Styrelsen för S:t Erik består av 5 ledamöter, 2 arbetstagarrepresentanter, 2 suppleanter för arbetstagarrepresentanter samt en adjungerad representant för Karolinska Institutet. Styrelsen är ansvarig för organisation och ledning av bolaget. Styrelsen kallas till minst fyra ordinarie sammanträden utöver konstituerande sammanträde. Dessutom avsätts en heldag per år för djupare diskussioner i olika strategiska frågor. Verkställande direktören leder verksamheten inom de ramar som styrelsen lagt fast. Vd tar fram nödvändigt informationsbeslutsunderlag inför styrelsemöten samt avger motiverade förslag till beslut. Verkställande direktören leder bolagets arbete och fattar beslut i samråd med sjukhusets ledningsgrupp som består av bolagets verksamhetschefer, FoUU-ansvarig samt en stabsgrupp som utgörs av chefer inom administrationen. Sjukhusets ledningsgrupp utarbetar årligen en verksamhetsplan med mål och fokusområden som ska bidra till ögonsjukvårdens framtid och vår vision om att vara ett av världens ledande ögonsjukhus. Vd följer upp sjukhusets mål vid månatliga verksamhetsuppföljningsmöten med respektive verksamhetschef.
7 (23) Styrelsen genomför årliga utvärderingar av sitt eget arbete samt verkställande direktörens insatser i enlighet med Stockholms läns landstings ägarpolicy. 2.3 Mål och uppdrag Ändamålet för bolagets verksamhet är att bedriva ögonsjukvård inom Stockholms läns landsting inom ramen för landstingets ansvar enligt Hälsooch Sjukvårdslagen (1982:76), samt att inom ögonsjukvård bedriva forsknings-, utvecklings- och utbildningsverksamhet. Landstingsfullmäktige beslöt 2008-03-11 om specifika ägardirektiv för S:t Eriks Ögonsjukhus AB. Av dessa framgår bland annat följande: - Sjukvårdsuppdrag ska omfatta högspecialiserad och specialiserad akut och planerad ögonsjukvård. Verksamheten ska omfatta de tjänster som i avtal överenskommits med beställaren eller andra uppdragsgivare - Akut och planerad bassjukvård ska endast bedrivas i begränsad omfattning och i samverkan med SLSO som stöd för FOUuppdraget enligt avtal. - Tydlig uppdragsfördelning och samverkan ska ske mellan S:t Eriks Ögonsjukhus och övriga ögonsjukvården inklusive landstingsfinansierad privat vård och SLSO. S:t Eriks Ögonsjukhus ansvarar för planering, uppföljning och avrapportering till ägaren och beställaren. - S:t Eriks Ögonsjukhus ska i samråd med ägaren och KI utvecklas till ett nationellt och internationellt konkurrenskraftigt centrum inom forskning och sjukvård. Mål, aktivitetsplaner, kostnadsramar etc ska fastställas, följas upp och rapporteras till ägaren. - S:t Eriks Ögonsjukhus ska i sin egenskap av universitetsenhet bedriva undervisning och klinisk forskning relaterad till sjukvårdsuppdraget. Samverkan ska ske med KI och KS. - S:t Eriks Ögonsjukhus ska generera och sprida ny kunskap inom ögonsjukvård till övrig sjukvård inom regionen och landet enligt landstingsfullmäktiges fastställda mål. Styrelsens fokusområden Utgångspunkten för all verksamhet inom S:t Eriks Ögonsjukhus är en strävan att åstadkomma en hållbar vård och utveckling där sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer alltid är vägledande. För att klara såväl vårt uppdrag som vår ambition att erbjuda ögonsjukvård i världsklass fokuserar vi nu på följande områden: Kompetensförsörjning
8 (23) Vi ska säkerställa vår kompetensförsörjning genom fortsatt satsning på STutbildningen och genom att lära av varandra. Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare och våga vara nytänkande när det gäller vem gör vad. Vi vill också stärka ledar- och medarbetarskapet ytterligare. Rätt vård i rätt tid Vi arbetar mycket intensivt med att bibehålla en fortsatt hög tillgänglighet till operation och behandling samt för att uppfylla vårdgarantin fullt ut även för mottagningsbesök. Genom att ge patienten ett större inflytande kan vi förbättra tillgängligheten till vården och vara tillgängliga utifrån patientens individuella behov. Ett fortsatt utökat samarbete med privata vårdgivare ska bidra till att fler patienter får rätt vård i rätt tid. För att nå våra mål kring tillgänglighet, kvalitet och ekonomi ska vi bli ännu bättre på att planera vår produktion. Ett jämnare flöde ger även en bättre arbetsmiljö och frigör tid för forskning och kompetensutveckling. Medicinska resultat och patientsäkerhet Vi mäter och följer upp våra resultat för att jämföra med andra ledande ögonkliniker och sjukhus nationellt och internationellt. Kvalitets-och utvecklingsarbetet kommer att ligga i fokus under 2015. Ändamålsenliga lokaler och rätt utrustning Våra lokaler måste vara ändamålsenliga för att kunna utveckla nya arbetssätt som möter patienternas krav och ökade behov. Arbetet med ett nytt ögonsjukhus i form av ett Eye Center of Excellence i närheten av KI och Nya Karolinska Solna (NKS) går vidare. Den 10 juni 2014 fattade Landstingsfullmäktige beslut om att S:t Eriks Ögonsjukhus ska flytta till externt förhyrda lokaler i Hagastaden nära NKS. Upphandlingsarbetet pågår för att skapa ett centrum för avancerad ögonsjukvård, akademi och industri i ändamålsenliga lokaler. Forskning och utbildning Den nära kopplingen mellan forskning och sjukvård som är möjlig på S:t Erik säkerställer att resultat från grundforskning förs över till patienten. Lika viktig är återkopplingen från klinikernas observationer av sjukdomar och behandlingar tillbaka till forskningen. För den högkvalitativa forskningen som idag bedrivs på S:t Erik inom alla delar av oftalmologin, från basal forskning till patientnära kliniska studier krävs både ett stort patientunderlag liksom en viss personalvolym och en adekvat infrastruktur. ST-utbildning av ögonläkare inom SLL sker endast på S:t Erik och är inte möjlig att i sin helhet bedrivas hos någon annan vårdgivare. Antalet STläkare är f n 28 personer, men kommer att vara 30 personer hösten 2013, för att tillgodose det framtida behovet av ögonspecialister i länet.
9 (23) Utbildningsverksamheten vid S:t Erik är omfattande, då t.ex. i princip alla studenter på Läkarprogrammet vid KI (ca 300 studenter/år), går sin ögonkurs inklusive VFU (verksamhetsförlagd utbildning) här. Vid S:t Erik bedrivs även ögonsjuksköterskeutbildning som ett av två utbildningsställen i Sverige samt vidareutbildning till ortoptist (enda ortoptistutbildningen i Skandinavien), och KI s utbildning till legitimerad optiker (ca 30 studenter/år) är förlagd till lokaler i anslutning till S:t Erik liksom Magisterutbildningen i klinisk optometri (ca 25 studenter/år). De legitimerade optiker som genomgått magisterutbildningen har visat sig vara ett viktigt komplement till personalstyrkan vid S:t Erik och ett antal magisteroptiker har anställts av sjukhuset. Detta är speciellt viktigt då bristen på ögonsjuksköterskor är stor. Ett samlat ögonsjukhus är en förutsättning för att man skall kunna klara dessa utbildningsvolymer. 2.3.1 Mål MÅL Dimension/ parameter Utfall 2013 Utfall 2014 Mål 2015 Ekonomi i balans Ekonomiskt resultat 2,6 14,4 1,3 Rätt vård i rätt tid Vi arbetar mycket intensivt med att bibehålla den höga tillgängligheten till operation och behandling och för att uppfylla vårdgarantin fullt ut även för mottagningsbesök. Genom att ge patienten ett större inflytande kan vi förbättra tillgängligheten till vården och vara tillgängliga utifrån patientens individuella behov. Medicinska resultat och patientsäkerhet Vi mäter och följer upp våra resultat för att jämföra med andra ledande Ögonkliniker och sjukhus nationellt och internationellt. Kvalitets-och utvecklingsarbetet kommer att ligga i fokus under 2015. Nedan redovisas ett antal av dessa parametrar.
10 (23) Mål och indikatorer Tillgänglighet och kvalitet, deltagande i kvalitetsregister Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälsooch sjukvården Utfall 2014 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Vårdgaranti fr remiss t besök, 30 dgr 97% >96% >96% >96% Vårdgaranti fr besök t behandling, 90 dgr 98% >98% >98% >98% Vistelsetid< 4 tim på akutmottagningen 94% >94% >94% >94% Nationella kataraktregistret 98% 99% 99% 99% Endoftalmitregistret 100% 100% 100% 100% Registret fr ögontumör och brachyterapi 100% 100% 100% 100% Makularegistret 95% 95% 95% 95% Säker vård Förekomst av vårdrelaterade infektioner 4% 5% 5% 5% Övriga kvalitets- och patientsäkerhetsmål Kvalitetsindikator Årsmål 2013 Resultat 2014 Årsmål 2014 Årsmål 2015 Rapporterade avvikelser MRSAprevalensstudie Basala hygien- och klädregler SKL observationsmätning Förekomst av endoftalmit vid kataraktoperation Förekomst av endoftalmit i samband med vitrektomi Postoperativa infektioner vid plastikoperationer Infektion efter intravitreal injektion (IVT) Korrekt läkemedelslista hos patienter som är inskrivna i slutenvården. Korrekt läkemedelslista för ögonläkemedel hos patienter i öppenvård. Korrekt läkemedelslista för patienter i dagkirurgi 400 rapporterade avvikelser, minst en avvikelse per medarbetare. 264 400 400 Genomföra 100 % 95 % 95 % 98 % 97 % (genomsnitt alla yrkeskategorier) Mindre än 1/3000 0,02 % Mindre än 1/3000. Mindre än 1/1000 0 % Mindre än 1/1000 Mindre än 2 % 0 % Mindre än 1 % 98 % 98 % Mindre än 1/3000. Mindre än 1/1000 Mindre än 1 % 1/1000 2 fall av 7584 1/1000 1/1000 100 % 98 % 100 % 100 % 100 % 70 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %
11 (23) narkos. Följsamhet till S:t Eriks checklista vid operationer (anpassad från WHO:s checklista) S-HLR utbildning för alla sjukvårdspersonal 100 % 99,6 % 100 % 100 % 100 % 60 % 100 % 100 % Mål och indikator Utfall 2014 Mål 2014 Mål 2015 ATTRAKTIV OCH KONKURRENSKRAFTIG ARBETSGIVARE Stolta medarbetare AKA-index: Uppföljning av SLL:s Personalpolicy i medarbetarenkäten bestående av: aktivt ansvarstagande, kund- och resultatfokus, förändring och utveckling, jämlikhetsindex, hälso- och stressindex samt motivationsindex. Skala 1-100 Chef- och ledarskap Ledningsindex: Ledningsindex på landstingsövergripande nivå från medarbetarenkäten. Skala 1-100 Systematisk kompetensplanering Systematisk kompetensplanering: Andel av landstingets förvaltningar och bolag som påbörjat införandet av landstingets modell för systematisk kompetensplanering, KOLL 80 80 80 77 78 78 LSF LSF LSF 2.4 Omvärld Vårdkartan har förändrats. Med allt fler invånare och allt fler äldre, väntas framöver ett ökat behov av ögonsjukvård. Ett ökat samarbete med andra vårdgivare av ögonsjukvård inom vårdvalet blir allt viktigare, för att exempelvis kunna bedriva jourverksamhet och fullfölja utbildningsuppdraget. Genom att samla ögonsjukvården i länet i ett så kallat Eye Center of Excellence skapas möjlighet till en framgångsrik samverkan mellan näringsliv, forskning, utbildning och sjukvård. Det är positivt för ögonsjukvårdens framtid och stimulerar till bättre behandlingsmetoder, nya produkter och ett bättre resursutnyttjande. Det nya Eye Center of Excellens innebär att S:t Eriks Ögonsjukhus, någon gång mellan åren 2018-2022, flyttas till nya byggnader nära Nya Karolinska universitetssjukhuset i Solna, där även annan ögonsjukvård kommer att
12 (23) bedrivas. S:t Erik kommer att hyra de lokaler som krävs för verksamheten. Fördelarna med ett sådant upplägg är att landstingets investeringsbudget inte belastas. Samtidigt kommer de tidigare lokalerna på Kungsholmen att frigöra mark för bostadsbyggande. S:t Eriks Ögonsjukhus är unikt i Sverige och ett av Europas ledande ögonsjukhus, med hög internationell kvalitet i såväl forskning som utbildning. I och med placeringen i ett nytt ögoncentrum kommer sjukhuset att få en ännu starkare ställning och ett mer levande forskningsoch innovationsklimat. Kopplingen mellan den avancerade ögonsjukvården, akademin och näringslivet blir starkare. 3. Verksamhet 3.1 Planerad verksamhet Vision: S:t Eriks Ögonsjukhus ska vara ett av världens ledande ögonsjukhus Verksamhetsidé Helhet Vi erbjuder ett komplett utbud av ögonsjukvård i egen regi eller via samarbetspartners. Nytänkande Vi är ett universitetssjukhus som håller högsta internationella kvalitet. Vi är ledande inom forskning, utveckling och utbildning i samverkan med Karolinska Institutet. Kompetens Våra patienter får ett professionellt omhändertagande och ett respektfullt bemötande. För beskrivning av hur S:t Erik arbetar för att uppnå de övergripande målen i Framtidsplan för hälso- och sjukvård se nedan punkt 5.2. 3.2 Verksamhetens omfattning och innehåll S:t Eriks Ögonsjukhus är ett universitetssjukhus som bedriver ögonsjukvård inom Stockholms läns landsting samt högspecialiserad ögonsjukvård även för patienter utom det egna landstinget. Vi har en omfattande forsknings-, utvecklings- och utbildningsverksamhet i samverkan med Karolinska Institutet. Vi bedriver verksamhet i huvudsak på Kungsholmen i Stockholm,
13 (23) men har även mottagningar på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och på Danderyds sjukhus. Förutom våra olika kliniker har vi också akutmottagning, vårdavdelning, operation och sterilcentral samt konsultverksamhet vid andra sjukhus. Ögonsjukvård Den medicinska verksamheten är indelad i följande sektioner: Sektionen för katarakt Sektionen för kornea Sektionen för ögonplastik, tårvägar och orbita Sektionen för neurooftalmologi Sektionen för glaukom Sektionen för refraktiv kirurgi Sektionen för medicinsk retina Sektionen för kirurgisk retina Sektionen för ögononkologi ST-läkarsektionen Sektionen för allmän oftalmologi Sektionen för akut ögonsjukvård Forskning Verksamhet vid sektionen för Ögon och syn vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, omfattar följande forskargrupper: Marianne Bernadotte centrum Retina och onkologi Katarakt Inflammation/infektion/oxidativ stress Optometri Utbildning Utbildningen vid sjukhuset är omfattande och inkluderar utbildning av alla personalkategorier inom ögon- och synområdet: Läkarutbildningens ögonkurs Specialistutbildning till ögonsjuksköterska Utbildning till ortoptist och legitimerad optiker Magisterutbildning inom klinisk optometri Femårig specialisttjänstgöring (ST-utbildning) Närmare om verksamhet: HSN, SLSO och akutsjukhusen Tillgänglighet Vi arbetar intensivt för att bibehålla en god tillgänglighet och uppfylla vårdgarantin fullt ut avseende såväl nybesök som operation och behandling.
14 (23) Sedan 2012 har vi arbetat med att utveckla och implementera en modell för produktionsplanering i syfte att öka tillgängligheten ytterligare. Vi följer nu upp resultatet med syfte att ta fram en långsiktig strategi för utökad tillgänglighet. Kvalitet och patientsäkerhet Vi vill bibehålla goda resultat för vårdrelaterade infektioner och basala hygienrutiner och kommer att fortsätta följa upp resultat. Åtgärder har varit att bland annat systematisk införa hygienronder i all verksamhet och vi kommer fortsätta arbeta med den interaktiva utbildningen i vårdhygien för alla medarbetare med patientnära arbete. Åtgärder för att förbättra patientsäkerheten är bland annat att arbeta för en snabbare handläggning och fördjupad analys av avvikelser, utveckla vårt arbete med risk-och händelseanalyser samt arbeta med handlingsplaner utifrån patientsäkerhetskulturmätningarna. Analyser av avvikelser görs på en övergripande nivå kvartalsvis, för information och diskussioner i ledningsgrupp och kvalitetsråd. Inom läkemedelsområdet fortsätter vi att följa avvikelser och ett av våra mål är att ytterligare förbättra läkemedelsdokumentationen i journalen. På vårdavdelningen görs avstämningar efter rond. Journalgranskning genomförs kontinuerligt och har visat att 100% av alla läkemedelsjournaler inom sluten vård är korrekta. I verksamheten används avancerad medicinteknisk apparatur och ett flertal apparatkörkort har redan tagits fram och fler apparatkörkort kommer tas fram för att säkra att medarbetare har kunskap och träning i hur utrustning ska användas. Patientenkäter kommer även fortsättningsvis att ligga till grund för förbättring och vi kommer att arbeta för att öka patientens möjlighet till delaktighet, t ex vid händelseanalyser. Vårdvalet Ett antal högspecialiserade medarbetare har etablerat sig privat i vårdvalet. Det har inneburit ett ökat utbud av ögonsjukvård och bättre tillgänglighet. För sjukhusets del har inte vårdvalet medfört ett minskat remissinflöde, vilket visar på ett stort förtroende från våra patienter. Antalet remisser från ögonspecialister har ökat vilket innebär att vården på sjukhuset har blivit tyngre. Det faktum att högkompetenta subspecialiserade ögonkirurger har övergått till allmän ögonsjukvård i vårdvalet innebär att sjukhuset kan få svårt att hantera de åtaganden som åligger ögonsjukhuset, exempelvis
15 (23) upprätthållande av bakjourslinjer och att bedriva utbildning-och forskning enligt uppdrag. Mångfaldsarbete Sjukhuset arbetar aktivt för att ge vård på lika villkor oavsett kön, ålder, funktionshinder, etnisk och religiös tillhörighet, sexuell läggning och social position. ALL VÅRD Budget Tillkommande Överlämnad Förändrad Budget Förändrad antal vtf/besök 2014 verksamhet verksamhet volym 2015 volym befintlig vård totalt årsarbetare Öppenvård, akut 35 490-490 35 000 Öppenvård, elektiv 170 352-3 352 167 000 varav ÖPV utoml/utl. vård 5 950 150 6 100 Slutenvård, akut 913 27 940 Slutenvård, elektiv 761 89 850 varav SLV utoml./utl. vård 300 60 360 SLL VÅRD Vårdtillfällen & besök Budget 2014 Tillkommande verksamhet Överlämnad verksamhet Förändrad volym befintl. Vård BU 2015 totalt Vårdavtalet för somatisk specialistvård Öppenvård, akut 31 022 1 616 32 638 Öppenvård, elektiv 157 898-11 951 145 947 Summa öppenvårdsbesök 188 920 0 0-10 335 178 585 Slutenvård, akut 887-18 869 Slutenvård, elektiv 515 67 582 Summa slutenvårdtillfälle 1 402 0 0 49 1 451 Vårdval inom somatisk specialistvård Sidoavtal, övrigt inom somatisk specialistvård Intravitreala läkemedel injektioner 5 205 3 095 8 300 Kontrollbesök kopplat till ovan 7 592 2 308 9 900 Totalt somatisk specialistvård 12 797 0 0 5 403 18 200 Öppenvård 201 717 0 0-4 932 196 785 Slutenvård 1 402 0 0 49 1 451 3.3 Verksamhetsförändringar S:t Eriks Ögonsjukhus kommer succesivt gå mot en större andel högspecialiserad vård i takt med befolkningsutvecklingen. Detta kommer att kräva en utveckling av samarbeten med privata vårdgivare för att klara tillgängligheten, jourverksamhet och utbildningsuppdraget. Utomlänsvården kommer fortsätta att öka och kan accelerera ytterligare beroende på effekten av den nya patientlagen.
16 (23) Den viktigaste framgångsfaktorn kommer även i framtiden att vara kompetensförsörjningen, att kunna rekrytera och behålla nyckelpersoner för högspecialiserad vård, forskning och utbildning. En grund för detta är en stabil ekonomi, det är av största vikt att framtida ersättningssystem stimulerar nytänkande i hur vi använder de begränsade resurserna på ett klokt sätt. Vi måste se till att minska det totala antalet besök och i stället styra mot att patienten kommer vid rätt tillfälle, one stop shop och en utveckling av virtuella besök. S:t Erik har för avsikt att samla verksamheten som idag bedrivs på Kungsholmen, på Danderyds sjukhus och Karolinska Huddinge i ett centrum för ögonsjukvård. Konsultverksamhet för barn och vuxna kommer att finnas kvar på Karolinska Solna och Huddinge samt på Danderyds sjukhus. I och med de stora om- och nybyggnadsprojekt som gör inom FHS på Danderyds sjukhus och Karolinska Huddinge så har man aviserat att de lokaler som S:t Erik disponerar idag redan 2015-16 kommer att behövas för respektive sjukhus del. En diskussion pågår om alternativa lokaler. Denna förändring kan medföra större förändringar som innebär ökade kostnader för lokaler, bemanning och dubblerad utrustning. Dessa kostnadsökningar är att betrakta som omställningskostnader inom FHS. 3.3.1 Överenskommelser/avtal vården ÖVERENSKOMMELSER/AVTAL MED HSN Omfattning Omfattning Förhandling Mkr År klar Vårdavtal somatisk specialistvård 317,3 2015 ja Intravitreala injektioner *) >78 2015 ja *) Avtalet är taklöst 317,3 ja/nej 4. Miljö Målområde: Klimateffektivt Leasingbilar S:t Erik har leasar två bilar, vilka båda är miljöbilar; en Toyota Prius Plus och en Mitsubishi Outlander (ladd-hybrid). Ekologiska livsmedel
17 (23) S:t Erik har ingen egen tillverkning av mat. Kaffe och frukt som köps in är 100 procent ekologiskt. Även mejeri- och förrådsvaror är ekologiskt så långt det är möjligt. Klimatpåverkande medicinska gaser Lustgas används inte längre i verksamheten. Användning av Sevofluran beräknas användas i samma utsträckning som i dagsläget (inköpt mängd t o m 24,75 liter). Målområde: Hälsofrämjande miljöarbete S:t Erik arbetar löpande med att fasa ut ämnen på landstingets utfasningslista. Inga avvecklingsämnen finns i verksamheten. Målområde: Resurseffektivt Miljöanpassad upphandling I stort sett alla upphandlingar som görs på sjukhuset avser medicinteknisk utrustning specifikt för ögonsjukvård. S:t Erik ställer alltid relevanta miljökrav i upphandlingar i enlighet med landstingets krav. Vid inköp av förbrukningsmateriel från bl. a Medicarrier ska alltid bästa miljöval väljas där det är möjligt. Avfallshantering S:t Erik jobbar löpande med att försöka förbättra avfallshanteringen och har som mål under 2014 att öka källsorteringsgraden till 40 procent (från 36 procent). 5. Socialt ansvarstagande 5.1.1 Likvärdig behandling av alla invånare Jämlikhet och jämställdhet 2015 kommer vi att ta fram en strategi för hur vi ska arbeta med jämlikhet och jämställdhet. Nationella minoriteter och minoritetsspråk Utöver att vi kontinuerligt översätter vår patientinformation till relevanta språk inväntar vi landstingets övergripande strategi inom området. 5.1.1 Delaktighet för personer med funktionsnedsättning Sjukhuset kommer även fortsättningsvis ha en konstruktiv dialog kring tillgänglighet med patientföreningar och Syncentralen genom Brukarrådet.
18 (23) Anpassningar till medarbetare medfunktionsnedsättningar sker löpande vi behov. 6. Säkra processer 6.1.1 Säkerhetsarbetet ska bedrivas på ett systematiskt sätt Informationssäkerhet Senast under 2015 ska styrelsen besluta om revidering av S:t Eriks lokala föreskrifter avseende informationssäkerhet, i enlighet med landstingets riktlinjer. Planering för att implementera nya DISA pågår. Arbete pågår att ta fram ett underlag för beslut om införande av IT-stöd för compliance management. Säkerhet Målet är att styrelsen under 2015 beslutar om lokal säkerhetspolicy för S:t Erik med bäring på landstingets övergripande policy. Från hösten 2014 och under 2015 ska vi undersöka och implementera systemstöd inom säkerhetsområdet i syfte att synliggöra eventuella brister och skapa förutsättningar för att skapa systematik. Systemstödet skall även tillhandahålla diskussionsunderlag i kontakt med försäkringsförmedlare, samt möjliggöra avropportering till landstingets centrala säkerhetsfunktion. Vi ska även kartlägga försörjningssystem/teknisk infrastruktur och ställa resultatet mot verksamhetens behov i syfte att identifiera grundläggande säkerhetsnivåer. 7. Nämnd/styrelse som arbetsgivare 7.1 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare För att kunna nå visionen om att vara ett av världens ledande ögonsjukhus måste S:t Erik attrahera medarbetare som kan ge den bästa servicen och vården för patienten på ett effektivt sätt. En attraktiv arbetsplats behöver stolta medarbetare som känner delaktighet i S:t Eriks mål och trivs på sitt arbete. Utmaningen är att förbättra våra redan starka resultat på medarbetarundersökningen med ett AKA-index på 79 och ett ledningsindex på 77 som är de högsta inom SLLs sjukvårdsproducerande verksamheter. 7.2 Kompetensförsörjning och utbildning Att kunna attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare är en strategiskt viktig fråga för oss. Vår personal- och kompetensförsörjningsplan beskriver hur vi ska trygga kompetensförsörjning på lång sikt. Vi fortsätter satsa på ST-utbildningen samt erbjuder en utbildningsförmån under vidareutbildning till ögonsjuksköterska, ortoptist och operations-sjuksköterska för att möta framtida kompetensbehov. När det gäller rätt nyttjande av resurser och
19 (23) kompetenser kommer vi att införa och använda SLL:s systemverktyg ProCompetence. Vi stärker ledar- och medarbetarskapet ytterligare genom att göra extra satsningar på kompetensutveckling, att stimulera forskning och undervisning samt att lära av varandra. 7.3 Jämställdhet och mångfald Likvärdiga villkor och möjligheter Medarbetare hos oss spelar en viktig roll i S:t Eriks verksamhet och alla ska ges samma möjligheter och rättigheter. Vi tillvaratar medarbetarnas erfarenheter, kunskaper och vi värdesätter mångfald. Vi beaktar mångfald i rekryteringsprocessen och erbjuder utländska läkare provtjänstgöring. I vår strävan mot nolltolerans mot all form av diskriminering vill vi öka både chefers och medarbetares kunskap och medvetenhet i dessa frågor. Vi nyttjar våra mötesforum för dialog kring våra värderingar, beteenden och attityder, ser till att chefer går SLLs jämlikhetsutbildning och att alla medarbetare uppmanas göra landstingets webbaserade HBT-utbildning. Vi utbildar i lönesättning och löneöversyn som ett led att undvika osakliga löneskillnader. Målet är att förbättra vårt jämlikhetsindex på 114 som är högre än SLL:s genomsnittliga index. 7.4 Chef och ledarskap Sjukhusets verksamhet och konkurrenskraft utvecklas i samspelet mellan ett gott ledarskap och medarbetarskap. För att säkerställa en stabil och effektiv organisation krävs tydliga ledare som kommunicerar och skapar delaktighet. Att ha goda ledare är en avgörande betydelse för att vi ska kunna genomföra förändringar, förnya oss och anpassa oss till nya utmaningar. Utifrån vår ledaridé och tydliga uppdragsbeskrivningar rekryterar, stöttar och utvecklar vi våra ledare. Vi fortsätter arbetet med ledningsgruppsutveckling för att ge stöd och stärka ledningsgrupperna på alla nivåer. 7.5 Hälsofrämjande arbetsmiljö Målet är att skapa en hälsofrämjande arbetsplats med en god arbetsmiljö som kännetecknas av trygghet, delaktighet, jämlikhet, nytänkande och trivsel, vilket i sin tur ger god patientvård. Vi strävar efter att öka medvetenheten om hälsans betydelse för medarbetarnas välbefinnande genom att erbjuda olika friskvårdsinsatser och föreläsningar. I samarbete med företagshälsovården gör vi särskilda hälsoinsatser på enheter och yrkesgrupper med hög sjukfrånvaro. Det hälsofrämjande arbetet kommer att fortsätta att utvecklas för att nå målet att ha de friskaste medarbetarna inom SLL. Frisktalet för S:t Erik var 71 procent år 2013.
20 (23) 8. Ekonomi 8.1 Ekonomiskt utgångsläge S:t Eriks Ögonsjukhus AB resultat för 2014 uppgick till 14,4 Mkr, vilket uppfyller landstingsfullmäktiges fastställda resultatkrav (1,3 Mkr). 2013 års resultat rensat för jämförelsestörande poster uppgick till 2,6 Mkr. Nyckelfaktorer i 2015 års budget är hur stor inverkan vårdvalet har på konkurrens om kompetens. Flera erfarna specialistläkare, ögonsjuksköterskor och ortoptister har slutat under 2013-2014. Framförallt kan bristen på specialistkompetenta ögonläkare leda till att vi får svårt att bedriva viss verksamhet, inklusive rikssjukvårdsuppdragen, och fullgöra vårt forsknings- och undervisningsuppdrag. Bristen förstärks av stora pensionsavgångar och rekryteringssvårigheter. Ekonomin kan även påverkas negativt om det ekonomiska utrymmet i vårdavtalen begränsar våra möjligheter till att uppfylla vårdgarantin. 8.2 Nyckelfaktorer som påverkar ekonomin Vi förutsätter att de ekonomiska villkoren samt volymerna i vårdavtalet är på en sådan nivå att S:t Erik har den kraft som krävs för att kunna uppfylla SLL s krav på tillgänglighet, kvalitet och en ekonomi i balans. 8.3 Antaganden i budgetunderlaget Sjukhuset har tagit höjd för ökad volym av intravitreala injektioner. Den allmänna kostnadsutvecklingen är beräknad till 2 procent för 2015. Antalet helårsarbetande beräknas vara något högre än 2014. Fler ST-läkare balanseras mot ett tapp av specialistläkare till vårdval samt pensionsavgångar. Detta kommer få en inverkan på sjukhusets produktivitet, då utbildning av specialistläkare är resurskrävande.
21 (23) 8.4 Resultatbudget RESULTATRÄKNING (Mkr) BU1512 (Controller) BU1412 (Controller) AC1412 (Controller) Förändring BU15/BU14 Förändring BU15/AC14 VERKSAMHETENS INTÄKTER Sålda primärtjänster 456,3 430,9 450,7 5,9% 1,2% Övriga intäkter 53,7 57,7 57,1-6,9% -6,0% S:A VERKSAMHETENS INTÄKTER 510,0 488,6 507,8 4,4% 0,4% Varav internt SLL 457,3 428,6 441,0 6,7% 3,7% VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader -266,2-263,4-267,6 1,0% -0,5% Övriga kostnader -230,0-210,2-215,4 9,4% 6,8% Jämförelsestörande post 2,3 S:A VERKSAMHETENS KOSTNADER -493,9-473,6-483,0 4,3% 2,3% Varav internt SLL -68,6-60,6-71,9 13,2% -4,5% Avskrivningar -12,0-11,2-12,1 6,7% -0,7% Finansnetto -2,7-2,4-20,2 12,4% -86,6% RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISP. 1,3 1,3-7,4 2,4% -118,1% Lämnade koncernbidrag (komp) 21,8 ÅRETS RESULTAT 1,3 1,3 14,4 2,4% -90,7% Det budgeterade resultatkravet för år 2015 följer landstingsfullmäktiges beslut om Budget 2014. Ökning av intäkts- respektive kostnadsomslutning mellan åren förklaras till största delen av ökade volymer för intravitreala injektioner och kontrollbesök. 8.4.1 Intäkter Volymen intravitreala injektioner beräknas öka. Allmän priskompensation är satt till 2 procent och uppräkning av vårdavtal enligt preliminära underlag från HSf. 8.4.2 Kostnader Läkemedel för intravitreala injektioner beräknas öka från utfall år 2014 med 10 procent. Personal Fler ST-läkare balanseras mot ett tapp av specialistläkare till vårdval samt pensionsavgångar. Ökad volym för underlätta läkarens administrativa börda är inräknad i personalvolymen. FÖRÄNDRING AV ANTAL HELÅRSARBETE BU BT Plan Plan (närvaro - och frånvarotid exkl extratid) 2014 2015 2016 2017 Totalt antal helårsarbete 0,0% 4,7% 0,0% 0,0% Övriga kostnadsslag, avskrivningar och finansnetto
22 (23) I finansnettot ligger ökade finansiella kostnader för sjukhusets pensionsskuld. 8.4.3 Produktivitet och effektivitet Fler ST-läkare balanseras mot ett tapp av specialistläkare till vårdval samt pensionsavgångar. Detta kommer att få en inverkan på sjukhusets produktivitet, då utbildning av specialistläkare är resurskrävande och kräver mycket handledning av specialistläkare samt att ST-läkarna har färre antal patienter under sina första år. 8.5 Balansbudget BALANSRÄKNING (Mkr) TILLGÅNGAR BU1512 (Lokalt ek.syst.) BU1412 (Lokalt ek.syst.) AC1312 (Contr.) Förändring BT15/BU14 Förändring BT15/AC12 Anläggningsstillgångar 40,1 41,7 39,3-4% 2% Omsättningstillgångar 254,4 231,1 240,7 10% 6% varav kassa och bank 185,3 176,9 176,2 5% 5% S:A TILLGÅNGAR 294,5 272,8 280,0 8% 5% EGET KAPITAL Eget kapital 72,7 34,1 70,1 113% 4% varav årets resultat 1,3 1,3 14,9 0% -91% Avsättningar (samt ev Minoritetsintresse) 153,4 160,7 138,2-5% 11% SKULDER Långsfristiga skulder Kortfristiga skulder 68,4 78,0 71,7-12% -5% S:A SKULDER & EGET KAPITAL 294,5 272,8 280,0 8% 5% Soliditeten beräknas vara oförändrad, 25 % (2013) och 24,7 % för år 2015. 8.6 Investeringar INVESTERINGAR (Mkr) BU BT Plan Plan Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Maskiner / Inventarier/IT 12,0 12,0 12,0 12,0 20,0 30,0 Summering 12,0 12,0 12,0 12,0 20,0 30,0 Investeringarna är i huvudsak ersättningsinvesteringar av medicinteknisk utrustning. Investeringsvolymen har legat lågt de senaste åren. För år 2018 och 2019 beräknas en investeringspuckel uppstå i samband med flytt av verksamhet till det nya ögonsjukhuset vid NKS.
23 (23) 9. Möjligheter och risker Vi förutsätter att de ekonomiska villkoren samt volymerna i vårdavtalet är på en sådan nivå att S:t Erik har den kraft som krävs för att kunna uppfylla SLL s krav på tillgänglighet, kvalitet och en ekonomi i balans. En faktor som skapar stor osäkerhet i budgeten är den stora fluktuationen i sjukhusets pensionskostnader mellan plan/prognos respektive faktiskt utfall som måste lösas så att bolaget kan budgetera och styra mot ett balanserat resultat. Pensionerna har en så pass stor inverkan på sjukhusets ekonomi att detta bör årligen särskilt förhandlas och kompenseras i budgetprocessen. Kompetensförsörjning är en kritisk faktor för att upprätthålla planerad produktion och klara undervisningsuppdraget. Medarbetare med specialistkompetens inom oftalmologi är mycket svårrekryterade och brist på specialister kan innebära produktionsbortfall och betydande problem även för den högspecialiserade vården. 10. Övrigt Detta budgetunderlag för 2015 och planår 2016-2017 har styrelsebehandlats 2015-02-10. Stockholm 2015- - Anders Boman