JHL - Julkisten ja hyvinvointialojen liitto Proffs på välfärd Info för eftisledare
Info för eftisledare 1 Info för eftisledare Aktuell information för ledare för morgon- och eftermiddagsverksamhet
2 JHL - Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena Med eftisledare avses ledare för morgon- och eftermiddagsverksamhet Barnets önskan Krama mig ofta så blir jag glad och trygg, låt mig känna mig älskad även om jag varit stygg. Stå fast, ni som är vuxna, trots mina prövningar och test, för även om jag klagar är ni ändå bäst. Visa mig i handling vad respekt är för någonting, lär mig se det vackra i världen runt omkring. Tala om att jag duger just precis som jag är, och låt mig höra ofta att jag är er väldigt kär. Låt vårt hem vara ett ställe där tolerans och kärlek bor. och kom ihåg att man kan leka även om man blivit stor!!! Av Stina Norén Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL C-serien ISBN 978-952-9668-96-0 ISSN 1796-2978 JHL-kopiering 02/2013 Uppdatering av innehållet: Kaijamaija Parviainen, december 2011/2012 Översättning: John Burstein
Info för eftisledare 3 Innehåll Konsolidering av morgon- och eftermiddagsverksamheten...4 Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever...5 Morgon- och eftermiddagsverksamhetens yrkesetiska värderingar...6 Organisering av morgon- och eftermiddagsverksamhet...7 Behörighetsvillkor för ledare för morgon- och eftermiddagsverksamhet...8 Anställningsvillkor...9 Kollektivavtal...9 Två skilda anställningar hos samma eller olika arbetsgivare... 12 Gör så här i fall av oklarhet i anställningsfrågor... 13 Gör så om du har frågor om arbetarskyddet... 13 Utveckling av den professionella kompetensen... 14 Yrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet... 14 Specialyrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet... 14 Fristående examina för vuxna... 15 Kompletteringsutbildning... 15 JHL:s uppfattning om morgon- och eftermiddagsverksamhetens kvalitet... 17 JHL är facket för kunnigt yrkesfolk... 20 JHL i ett nötskal... 20
4 JHL - Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena Konsolidering av morgon- och eftermiddagsverksamheten Morgon- och eftermiddagsverksamhetens kontinuitet och beständighet måste tryggas. Det är viktigt att konsolidera morgon- och eftermiddagsverksamheten, så att den blir en varaktig verksamhetsform inom undervisningsväsendet. Ledarnas anställningar bör normaliseras, så att de är fasta och gäller tills vidare. Man har skrivit in i lagen en skyldighet för kommunen att ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet för eleverna i första och andra årskursen i den utsträckning som det behövs i kommunen. Morgon- och eftermiddagsverksamhetens ställning har fått en stabil ställning i skolsamfundet. Skolans rektor har det administrativa ledaransvaret för morgon- och eftermiddagsverksamheten. Samarbetet med skolan, elevvården samt morgon- och eftermiddagsverksamheten fungerar väl. Skolans/kommunens och serviceproducenternas partnerskap fungerar väl när det gäller att ordna verksamheten. Morgon- och eftermiddagsverksamheten har i fråga om kärntruppen en fast personal. Verksamheten har också lokaler som är ändamålsenliga med tanke på verksamheten. Morgon- och eftermiddagsverksamhet är alltjämt fritidsverksamhet och frivilligt för barnen. JHL håller med om Esa Iivonens vision om morgon- och eftermiddagsverksamheten 2015, fastän vi hoppas att visionen förverkligas redan tidigare.
Info för eftisledare 5 Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever Enligt lagen om grundläggande utbildning gäller morgon- och eftermiddagsverksamheten eleverna i årskurs 1 2 samt årskurserna 3 9, då det är fråga om barn i specialundervisning. Kommunen är ansvarig för gruppernas verksamhet. Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten moderniserades 2011. Regeringen önskar och vill utveckla och utöka morgon- och eftermiddagsverksamheten. Enligt utvecklingsplanen för utbildning och forskning ordnar 98 procent av kommunerna i Finland (förutom Åland) morgon- och eftermiddagsverksamhet, och i verksamheten deltar närmare 47 000 barn om året. Av eleverna i årskurs 1 deltar 51 procent i morgon- och eftermiddagsverksamhet. Verksamheten sysselsätter över 7 000 ledare. De mest centrala utvecklingsmålen kommer under denna regeringsperiod att möjliggöra verksamhet för alla små skolelever som behöver det. Andra utvecklingsmål är att stärka samarbetet mellan eftis och skolan och att göra ledarnas anställningsförhållanden varaktigare samt att utveckla verksamheten för specialelever och barn som behöver särskilt stöd. Dessutom borde man förbättra serviceproducenternas möjligheter att utveckla verksamheten långsiktigt. Den samhälleliga utgångspunkten för ordnande av morgon- och eftermiddagsverksamhet är att man vill erbjuda barnen en trygg uppväxtmiljö. Ett centralt syfte för verksamheten är att stödja barnets uppväxt och utveckling. Man vill också bistå familjerna och skolan i deras fostringsarbete. Meningen med morgon- och eftermiddagsverksamheten är att den främjar barnets totala välfärd ur följande synvinklar: Handledning av barnets fritidsaktiviteter Stödja barnets uppväxt och utveckling Stödja barnets skolgång och inlärning Tidigt ingripande och socialt stöttande. Man ska beakta olika språk-, ålders- och kulturgruppers behov samt lokala särförhållanden så väl som möjligt, då man ordnar verksamheten. JHL är av den uppfattningen att eftis ska innefattas i den kommunala välfärdsplanen för barn.
6 JHL - Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena Morgon- och eftermiddagsverksamhetens yrkesetiska värderingar Värderingar som gäller i morgon- och eftermiddagsverksamheten är människovärdet, jämlikhet, demokrati, bevarande av naturens mångfald och miljöns livsduglighet samt acceptans för mångkultur. Verksamheten främjar gemenskap, ansvar och respekt för individuella rättigheter och friheter. JHL:s värderingar för ledarproffsen Människovärde Varje människa är värdefull i sig och bör uppskattas som en unik individ som har rätt till ett gott och värdigt liv. Varje människa har sin livshistoria, sina minnen och erfarenheter, som hans eller hennes värderingar bygger på. Proffset bör respektera allas personliga livsåskådning och beakta den i sitt arbete samt kunna sätta sig in i barnets situation och arbeta för barnets bästa. Sanningsenlighet Sanningsenlighet är ett viktigt värde i proffsets arbete, som går ut på att barnet förbereds att möta verkligheten. Ärlighet mot en själv och ärlighet i all växelverkan utgör grunden för arbetet som ledare. Rättvisa Rättvisa är en viktig aspekt när det gäller att bemöta en enskild individ eller en grupp eller verka i det övriga arbetskollektivet. Det är framför allt fråga om jämlikhet, att undvika diskriminering och favorisering, att bli hörd och ha rätt att reda ut eventuella konflikter. Frihet Proffset får ha sitt eget värdesystem. I arbetet är hans eller hennes frihet ändå knuten till den grundläggande uppgiften och de normer, exempelvis lagstiftning och planer, som styr den. I sitt arbete måste proffset kunna sätta gränser. Utgångspunkten för allt umgänge är ändå respekten för den frihet som tillhör människovärdet.
Info för eftisledare 7 Organisering av morgon- och eftermiddagsverksamhet Kommunen svarar för organiseringen av morgon- och eftermiddagsverksamheten och får statsanslag för att göra det. Den kan ordna verksamheten själv eller tillsammans med andra kommuner eller upphandla verksamheten från en offentlig eller privat serviceproducent som inköpt tjänst. Kommunen kan också ge bidrag till en serviceproducent. Dessutom får kommunen utnyttja dessa organiseringssätt parallellt. Kommunerna, samkommunerna och församlingarna samt de kyrkliga samfälligheterna är offentliga serviceproducenter. Exempel på privata serviceproducenter är organisationer, föreningar, bolag och övriga serviceproducenter. Det är ändamålsenligt att ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet på sådana tidpunkter att man kan undvika att barnen är ensamma och att man kan stödja barnens skolgång, föräldrarnas arbete och samordning av familjernas fritid. Villkor för verksamheten Deltagandet är frivilligt för vårdnadshavaren. Man erbjuder antingen 570 eller 760 timmar under skolans arbetsår. Kan erbjudas vardagar, till exempel 3 eller 4 timmar per dag, antingen som morgon- eller eftermiddagsverksamhet eller båda. Kan ordnas vardagar i huvudsak mellan klockan 7 och 17. Man kan fastställa en månadsavgift. Barnen måste erbjudas ett mellanmål. Barnen har rätt till en trygg miljö. Vården av skada till följd av en olyckshändelse i samband med verksamheten är gratis för barnet. Tillräckligt många yrkeskunniga ledare. De anställda ombeds visa upp ett straffregisterutdrag. Sekretess De anställda får inte lämna ut sekretessbelagd information om barnet eller dennes vårdnadshavare eller överlämna sekretessbelagda dokument. Information får utlämnas och dokument överlämnas bara om vårdnadshavaren ger sitt uttryckliga samtycke.
8 JHL - Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena Behörighetsvillkor för ledare för morgonoch eftermiddagsverksamhet Behörighetsvillkoren för ledare för morgon- och eftermiddagsverksamhet regleras genom förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998). Behörig som ledare i morgon- och eftermiddagsverksamheten är den som: 1. har avlagt för uppgiften lämplig högskoleexamen, examen på institutnivå, yrkesinriktad grundexamen eller motsvarande tidigare studier, yrkesexamen eller specialyrkesexamen och som har i samband med utbildningen inhämtad eller genom erfarenhet visad förmåga att arbeta som ledare i en barngrupp eller 2. har behörighet att meddela klassundervisning, förskoleundervisning, specialundervisning eller ämnesundervisning eller som elevhandledare. Yrkes- och specialyrkesexamina är fristående examina för vuxna. Enligt lagen om grundläggande utbildning ska morgon- och eftermiddagsverksamheten ha tillräckligt många yrkeskunniga ledare med hänsyn till sättet att ordna verksamheten. Det ska i varje grupp med barn i morgon- eller eftermiddagsverksamhet finns åtminstone en ledare som uppfyller behörighetsvillkoren. Den skicklighet och lämplighet som krävs av den assisterande personalen är något som kommunen avgör. Kommunen ska i sin verksamhetsplan fastställa principerna för hur verksamhetsgruppernas sammansättning bestäms.
Info för eftisledare 9 Anställningsvillkor Anställningsvillkoren fastställs enligt lagar, kollektivavtal och individuella arbetsavtal. Dessutom kan det ha varit möjligt att komma överens om en del anställningsvillkor genom lokala avtal inom gränser som bestäms i kollektivavtalet. Också arbetsgivaren kan ha utfärdat föreskrifter som sammanhänger med anställningsvillkoren. Det är inte tillåtet att genom arbetsavtal eller arbetsgivarens föreskrift underskrida bestämmelserna i kollektivavtal eller lag. De mest centrala lagar som ska följas är arbetsavtalslagen, arbetstidslagen, semesterlagen och arbetarskyddslagen. Lagen tillämpas direkt, då ämnesområdet i fråga inte har reglerats genom kollektivavtal. Lagarna kan läsas på www.finlex.fi. Kollektivavtal Genom kollektivavtal kommer man överens om anställningsvillkoren, till exempel lön, arbetstid, semester och andra ledigheter. Dessa villkor skiljer sig från varandra beroende på avtal. På arbetsplatsen följer man det kollektivavtal som har ingåtts av den arbetsgivarorganisation vilken arbetsgivaren tillhör. Arbetsgivaren ska klargöra för arbetstagaren vilket kollektivavtal det är som gäller. Kommunerna och samkommunerna följer allmänt kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal. Om arbetsgivaren är ett privatföretag eller en organisation, är det arbetsgivarens bransch eller organisationstillhörighet som avgör vilket kollektivavtal som ska följas. I huvudsak följer man antingen kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen eller kollektivavtalet för Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening (SIAF). De kyrkligt anställda följer kyrkans allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal. Arbetsgivaren ska ställa fram den centrala arbetslagstiftningen och det kollektivavtal som följs på arbetsplatsen, så att de är tillgängliga för de anställda. Kollektivavtalen finns också på JHL:s webbplats, www.jhl.fi, och på www.finlex.fi. Arbetsplatsens eller föreningens förtroendeman eller förbundets regionkontor ger information om dessa och andra anställningsvillkor.
10 JHL - Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena Arbetsavtal Ett arbetsavtal innebär att en arbetstagare förbinder sig att utföra arbete för arbetsgivarens räkning samt under dennes ledning och överinseende. Arbetsgivaren bestämmer arbetets omfattning och art och det ställe där det utförs. Arbetsgivaren har också rätt att övervaka att givna föreskrifter följs. Då parterna ingår ett arbetsavtal, kommer de överens om lön, semester och andra förmåner. Dessa ska vara åtminstone på den nivå som fastställs i det kollektivavtal som arbetsgivaren är bundet av. Det ska stå i arbetsavtalet vilket kollektivavtal som man följer i arbetet, och kollektivavtalet ska vara tillgängligt för arbetstagarna på arbetsplatsen. Så länge arbetsavtalet är i kraft har arbetsgivaren inte rätt att ensidigt ändra det, på villkor att det inte samtidigt föreligger en grund för uppsägning. Åtminstone följande borde framgå av arbetsavtalet: arbetsavtalets parter, kommun där hem och arbetsplats ligger arbetsavtalets giltighetstid (tidsbestämdhet eller giltigt tills vidare) tidsbestämdhetens grund och giltighet tidpunkt för arbetets början prövotid arbetstid ställe där arbetet utförs arbetsuppgifter kollektivavtal som ska följas lön och lönebetalningsperiod fastställande av semester uppsägningstid datum och underskrift Många förväntningar och önskningar som man inte antecknar i arbetsavtalet är förknippade med att börja jobba på ett nytt ställe. Både arbetsgivaren och arbetstagaren kan gå och bära på sådana, och det är bra att tala om dem redan då man gör upp arbetsavtalet. Det kan vara fråga om introduktion, utbildningsmöjligheter, avancemang i karriären samt praxis och spelregler på jobbet. Är din yrkesbeteckning och övriga information rätt införda i medlemsregistret. Du kan kontrollera och korrigera dina medlemsuppgifter i Medlemsservice 24h, där du loggar in via www.jhl.fi.
Info för eftisledare 11 Arbetsavtalets giltighetstid En anställning gäller antingen tills vidare eller för en viss tid. En tillsvidareanställning brukar kallas fastanställning. Tidpunkterna för en visstidsanställnings början och slut framgår av arbetsavtalet. Huvudregeln är den att om arbetsgivaren har ett bestående behov av arbetskraft hela tiden, ska arbetsinsatsen införskaffas genom tillsvidareanställningar. En visstidsanställning är möjlig bara av grundad anledning, som kan vara till exempel vikariat eller säsongbetonat arbete. Om arbetsgivaren upprepade gånger ser till att arbetsuppgiften utförs 9 10 månader per år, är det inte fråga om säsongbetonat arbete. Det är tillåtet att ingå visstidsanställningar, om det sker på arbetstagarens initiativ. Om du misstänker att din anställning är tidsbestämd utan giltigt skäl, ska du kontakta förtroendemannen. Problematiska tilläggsvillkor i arbetsavtalet Om arbetsavtalet innehåller specialvillkor, gäller det att vara speciellt noggrann. Det kan till exempel stå att arbetet och lönebetalningen avbryts för sommaren. Hör efter hos JHL:s a-kassa hur ett sådant arrangemang påverkar din rätt till inkomstrelaterad dagpenning. Arbetsgivaren är alltid skyldig att i första hand erbjuda de deltidsanställda arbete, om de anställda har lämplig utbildning och erfarenhet med hänsyn till de arbetsuppgifter som erbjuds. Be förtroendemannen kontrollera arbetsavtalet innan du undertecknar det.
12 JHL - Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena Två skilda anställningar hos samma eller olika arbetsgivare Två olika arbeten hos kommunen Om du har två skilda arbetsuppgifter (till exempel elevassistent samt eftisledare) hos kommunen, ska anställningsvillkoren betraktas som en helhet. Arbetsavtalet borde uppdateras så att det omfattar bägge uppgifterna och så att förändringen också beaktas i arbetstiden. Ifall uppgiften som eftisledare utförs i form av merarbete, innebär det att arbetet inte påverkar semesterlönen och beräkningsgrunden för semesterpenningen, och därför är det skäl att revidera arbetsavtalet. Du kan komma överens om en uppdatering av arbetsavtalet med arbetsgivaren, om han/hon går med på detta. Du kan också vända dig till din egen förtroendeman för att få hjälp. Förtroendemannen kan dessutom utreda om det finns förutsättningar för ett lokalt avtal, där man avtalar att merarbetstimmarna beaktas i grunden för semesterlönen och semesterpenningen. Om man gör eftisledarens arbete i form av merarbete, kan det i värsta fall leda till att den anställde under läsårets lopp arbetar heltid och får lön enligt det, men under semestern inte får mer lön än en deltidsanställd och semesterpenning i linje med det. Det beror på att dessa delar av lönen betalas utgående från den anställdes ordinarie lön, exempelvis på basis av elevassistentens arbetstimmar. Två skilda anställningar hos olika arbetsgivare Om du arbetar som elevassistent hos kommunen och som eftisledare hos en privat arbetsgivare, till exempel en organisation, fastställs dina anställningsvillkor separat per anställning enligt det kollektivavtal som respektive arbetsgivare tillämpar. Ta reda på vem som är din förtroendeman!
Info för eftisledare 13 Gör så här i fall av oklarhet i anställningsfrågor Arbetsgivaren ska sörja för att det gällande kollektivavtalet finns tillgängligt för arbetstagarna på varje arbetsplats. Alla arbetstagare har rätt att ta del av avtalet och kontrollera sina anställningsvillkor. Ta först kontakt med din chef om du har frågor som gäller arbetet eller arbetsförhållandena. Ofta kan också lönekontoret hjälpa, om något är oklart. Ifall chefen inte kan hjälpa eller ni ser olika på saken och du vill veta hur kollektivavtalet borde tolkas, ska du vända dig till förtroendemannen. Vänd dig till förtroendemannen eller huvudförtroendemannen ifall det är fråga om en oenighet angående hur kollektivavtalet borde tolkas (t.ex. arbetstiden, lönen, semestern). Kontakta JHL:s regionkontor om det inte finns någon förtroendeman på din arbetsplats eller om du inte vet hur du får tag på honom eller henne. Förtroendemannen och övriga föreningsfunktionärer samt JHL:s medlemmar får vid behov hjälp och stöd från regionkontoren och förbundskontoret. Gör så om du har frågor om arbetarskyddet Kontakta chefen om din fråga gäller arbetet eller arbetsmiljön och något som påverkar arbetsförmågan, det psykiska välbefinnandet, hälsan eller säkerheten. Kontakta arbetarskyddsfullmäktigen om du tycker att du inte får ett tillfredsställande svar eller om saken inte blir åtgärdad. Det kan du också göra annars när du behöver råd och stöd. Arbetsplatser, där minst 10 arbetstagare regelbundet jobbar, har en arbetarskyddsfullmäktig. Kontakta företagshälsovården om du anser att saken påverkar din hälsa, om du har symptom eller om du vill ha hälsorelaterade anvisningar. Om man trots allt det ovan nämnda inte vidtar åtgärder eller om du behöver mer råd och anvisningar, kan du ta kontakt med det närmaste arbetarskyddsområdet vid regionförvaltningsverket. Du kan också be arbetarskyddsfullmäktigen att göra det på dina vägnar. Arbetarskyddsförvaltningen har i uppgift att övervaka att arbetsgivarna följer arbetarskyddsbestämmelserna på arbetsplatserna. Du kan också vända dig till JHL:s regionkontor eller förbundskontor när du behöver råd och anvisningar.
14 JHL - Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena Utveckling av den professionella kompetensen Yrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet De examensgrunder som trädde i kraft 2011 innebar att man kombinerade yrkesexamen för skolgångsbiträde och yrkesexamen för ledare i morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever. Sammanslagningen av examina bottnade bland annat i att elevassistenterna och ledarna för morgon- och eftermiddagsverksamhet har många gemensamma kunskapsområden. Dessutom är det ofta samma personer som sköter båda uppgifterna. Yrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet består av fyra obligatoriska examensdelar. Dessutom ingår företagsamhet som en valfri examensdel. Examen är avlagd när man har fått godkänt resultat i alla examensdelar. Obligatoriska delar: Att vara verksam i yrket Att ge stöd och handledning som främjar växande och utveckling Att ge stöd och handledning som främjar lärandet och verksamheten Att handleda personer som behöver särskilt stöd. Valfri del: Företagsamhet. Specialyrkesexamen för ledare för skolgång och morgonoch eftermiddagsverksamhet Specialyrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet består av två obligatoriska och en valfri examensdel. Examen är avlagd då examinanden har klarat av de obligatiska delarna och en valfri del med godkänt betyg. Examensgrunderna togs i bruk i början av 2012. Obligatoriska delar: Att stödja och främja välbefinnande och delaktighet Att koordinera och utveckla handledningen vid skolgång och morgon- och ef-
Info för eftisledare 15 termiddagsverksamhet. Valfria examensdelar, av vilka en väljs: Aktivitet och kreativitet vid handledning av barn och unga Att leda fritidsverksamhet för barn och unga Att arbeta i en mångkulturell verksamhetsmiljö. Fristående examina för vuxna Fristående examen är ett smidigt sätt att avlägga examen. Det är avsett särskilt för vuxna, och principen är att man utgår från klienten. Då man avlägger en fristående examen visar man sin yrkeskunskap i arbetslivet, oavsett om man har inhämtat kunskaperna genom arbetserfarenhet, studier eller annan aktivitet. Alla yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina kan avläggas i form av fristående examina. Fristående examen avläggs genom att man visar att man har den yrkeskunskap som fastställs i examensgrunderna. I första hand ska man göra det i en äkta arbetssituation på en arbetsplats. Den som ska avlägga fristående examen deltar ofta i förberedande utbildning för att inhämta den yrkeskunskap som behövs. Den som redan har tillräcklig yrkeskunskap kan avlägga fristående examen eller en del av den utan att delta i utbildning. Mera information finns på Utbildningsstyrelsens webbplats, www.utbildningsstyrelsen.fi > Utbildning och examina > Yrkesutbildning > Fristående examina. Kompletteringsutbildning Eftisledarna hör till personalen inom undervisningsväsendet. Utbildningsstyrelsen finansierar, följer upp och utvecklar kompletteringsutbildning för personal inom undervisningsväsendet. Kompletteringsutbildningens mening och mål är att främja utbildningssystemets funktionsduglighet och undervisningens kvalitet och stödja införandet av utbildningspolitiska reformer. Målgrupper är förskolan och den grundläggande utbildningen, gymnasiet, den yrkesinriktade utbildningen, vuxenutbildningen och det fria bildningsarbetet, så att man når fram till rektorer, lärare och studiehandledare samt personalen inom stödtjänsterna, till exempel skolkuratorer, skolpsykologer, ledare för morgon- och eftermiddagsverksamhet, elevassistenter och personalen inom boendetjänster. Anslagen för undervisningsväsendets personalutbildning uppgår till 10 miljoner euro per år, och antalet deltagare är drygt 15 000. Ta vara på din rätt att delta i kompletteringsutbildning för personal inom undervisningsväsendet.
16 JHL - Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena Lagstiftning för morgon- och eftermiddagsverksamhet Lagen om ändring av lagen om grundläggande utbildning (1136/2003) Lagen om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1137/2003) Lagen om ändring av lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (1138/2003) Statsrådets förordning om ändring av förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (115/2004) Morgon- och eftermiddagsverksamhet som inköpt tjänst Lagen om offentlig upphandling (1505/1992) Placering av verksamheten under ett visst förvaltningsområde Kommunallagen (365/1995) Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten www.undervisningsstyrelsen.fi Serviceproducentens ansvar för eftermiddagsverksamhetens säkerhet Lagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet (75/2004) JHL:s yrkesinriktade studie- och aktualitetsdagar är yrkesinriktad kompletteringsutbildning. Fråga om arbetsgivaren vore beredd att bekosta ditt deltagande i en kurs. Ta upp frågan i utvecklingssamtalet och vid uppgörandet av utbildningsplaner.
Info för eftisledare 17 JHL:s uppfattning om morgon- och eftermiddagsverksamhetens kvalitet Organisering av verksamheten Den instans som svarar för och som samordnar verksamheten måste ha kunskap om morgon- och eftermiddagsverksamhetens samt klubbverksamhetens verksamhetsidé och mål. Kraven får inte vara riktade enbart till ledarna, utan också till dem som svarar för verksamhetens förutsättningar och till exempel för gruppernas sammansättning. Chefsarbete/ansvarsledare Morgon- och eftermiddagsverksamheten måste ha ett klart system för chefsarbetet och ansvarsfördelningen. Systemets struktur kan variera på olika orter. På vissa håll har man i alla grupper en ansvarsledare, vilket betyder att verksamheten är tydlig och organiserad. På annat håll kan ledarteam sköta verksamheten under gemensamt ansvar, men i bakgrunden finns en chef eller samordnare som ansvarar för hela verksamheten. Verksamhetslokaler Lokalerna måste vara lämpade för verksamheten. De ska möjliggöra en trygg och ändamålsenlig morgon- och eftermiddagsverksamhet. Lokalen måste vara tillräckligt stor, och den ska svara mot barnens behov, till exempel i fråga om att röra på sig. Den ska också vara lämplig med hänsyn till de barn som är i behov av stöd. Redskap Det måste finnas tillräckliga resurser för morgon- och eftermiddagsverksamheten, så att man ska kunna anskaffa stimulerande och trygga redskap. Det behövs till exempel hobbymaterial, hela leksaker, och det måste vara möjligt att ordna utflykter med barnen. Redskapen ska också vara lämpliga med tanke på de barn som behöver stöd. Mellanmål Man måste organisera serveringen av mellanmål så flexibelt som möjligt, och matens kvalitet ska svara mot barnens behov. Det är viktigt att beakta lokalens begränsningar när det gäller servering av mellanmål och dessutom exempelvis principerna för närmat och hållbar utveckling.
18 JHL - Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena Gruppstorlek Den maximala gruppstorleken borde vara 13 barn och två vuxna. Den lämpliga gruppstorleken är ändå svår att fastställa entydigt, därför att den beror på barnen och deras färdigheter att fungera i grupp. Barngruppens storlek ska fastställas så att gruppen är trygg ur både barnens och ledarnas synvinkel. Specialbarn bör beaktas i personaldimensioneringen. Ett specialbarn tar två barns plats. Om möjligt borde elevassistenten följa barnet till eftermiddagsverksamheten. Personalresurserna ska vara tillräckliga i fråga om både storlek och yrkeskompetens. Då man bildar gruppen ska man beakta att verksamheten håller jämna steg med åldersgruppen. Ett utvecklingsstört barn på årskurs sju får inte i en grupp för små skolelever det stöd för sin utveckling som han eller hon behöver för sin utveckling. Eftisledarens kunskaper Morgon- och eftermiddagsverksamheten ska ha tillräckligt många behöriga, kunniga och yrkesskickliga ledare. Det är på sin plats att alla ledare i morgon- och eftermiddagsverksamheten har en för uppgiften lämplig utbildning, och de ska ha möjlighet att regelbundet uppdatera sina kunskaper. Det är med tanke på strävan att garantera verksamhetens mångsidighet förståndigt att ha ledare som besitter olika slags kunskaper, så att ledarna bildar ett yrkesövergripande team. Yrkesövergripande samarbete som beaktar barnens behov är också ägnat att underlätta bildandet av grupper i morgon- och eftermiddagsverksamheten och att placera barnen i de olika grupperna. Man använder bland annat introduktion för att stärka ledarnas professionella kompetens när det gäller de barn som behöver stöd. Ledarna kan också få stöd i sitt arbete med hjälp av konsultation av speciallärare och elevvårdspersonal. Ledarna är en del av undervisningspersonalen bland annat enligt den definition som finns i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet. De har samma rätt som andra medlemmar av undervisningspersonalen att delta i kompletteringsutbildning. Vikariesystem Det måste skapas ett vikariesystem för att garantera att morgon- och eftermiddagsverksamheten samt klubbverksamheten är trygg. Därigenom ser man till att verksamheten leds på ett tryggt och yrkeskunnigt sätt också då den ordinarie arbetstagaren av en eller annan orsak inte är i arbete.
Info för eftisledare 19 Morgon- och eftermiddagsverksamhetens innehåll Morgon- och eftermiddagsverksamheten ska ha ett innehåll som mångsidigt stöttar barnets uppväxt och utveckling. Man bör utgå från barnet, då verksamheten planeras. Det gäller att bygga upp samarbetsnätverk så att morgon- och eftermiddagsverksamheten ska kunna ta vara på näromgivningens fritidsaktörer. Det är viktigt att det också finns tillfälle för barnen att vila sig och lugna sig. Samarbete mellan hem och skola Målet ska vara ett uppfostringspartnerskap mellan hem, skola samt morgon- och eftermiddagsverksamhet. Partnerskapet ska bygga på att parterna uppskattar varandra och ägnar sig åt målinriktat samarbete för att främja barnens skolgång, uppväxt, utveckling och välfärd. Uppföljning och utvärdering av verksamheten JHL är av den uppfattningen att morgon- och eftermiddagsverksamheten borde evalueras regelbundet en eller två gånger om året med hjälp av frågor riktade till barnen och deras vårdnadshavare. Verksamheten bör utvecklas på basis av enkäterna, så att den svarar mot områdets efterfrågan och behov och så att den innehållsmässigt och till sin verksamhetsform är mångsidig. Samarbete och kommunikation i morgon- och eftermiddagsverksamheten Den ökade användningen av elevassistenter som eftisledare har lett till förbättrad informationsgång och samarbete mellan skolan och eftis. Gemensam personal stöder kontinuiteten i barnens vardag. Morgon- och eftermiddagsverksamhet borde om det alls är möjligt produceras i skolans egen regi. Det är nödvändigt att man effektiverar det mångprofessionella samarbetet för att på så sätt stödja barnens uppväxt och utveckling och garantera att informationsgången fungerar mellan hem, skola och morgon- och eftermiddagsverksamhet.
20 JHL - Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL är facket för kunnigt yrkesfolk De JHL-anslutna proffsen arbetar inom kommunerna, församlingarna, staten och de privata välfärdsområdena. I JHL finns det plats både för de yrkesarbetande och för dem som studerar till ett yrke i och med att också studerande kan bli fullvärdiga medlemmar av förbundet. Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL tillhör Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC. JHL är med om att förhandla fram arbets- och tjänstekollektivavtal inom både den offentliga sektorn och de privata välfärdsbranscherna. Avtalen reglerar bland annat anställningstryggheten, lönen, arbetstiden samt rätten till semester och sjukledighet. JHL i ett nötskal Förbundet har ungefär 240 000 medlemmar. 700 föreningar nära medlemmarna och arbetsplatserna; medlemmarna hör till förbundet genom sitt medlemskap i någon av dessa föreningar. Förtroendemännen tar hand om medlemmarnas anställningsfrågor på arbetsplatserna. Arbetarskyddsfullmäktige verkar för att arbetsplatsen ska vara hälsosam och säker. En stor grupp andra personalföreträdare deltar i samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Förbundskontoret och 14 regionkontor runtom i Finland, 4 regionkontor har svensk service. JHL-institutet i JHL-huset i Helsingfors. Semesterställen på olika håll i landet. Information Tidningen Motiivi/Motiv skickas till JHL:s alla medlemmar. Motiivi, som har en svensk bilaga, tar också upp yrkesrelaterade frågor i varje nummer. Via förbundets webbplats www.jhl.fi kommer man till Medlemsservice 24h. De olika yrkesbranscherna har dessutom sina egna sidor. Där bjuder vi på information bransch för bransch, aktuella nyheter och möjlighet till växelverkan till exempel inom ramen för debattspalter och förfrågningar (de sistnämnda enbart på finska).
Info för eftisledare 21 Utbildning JHL:s utbildning är avsedd för alla medlemmar. Innehållsmässigt är utbildningen inriktad både på förtroendeuppdragsrelaterade frågor och på yrkesinriktade frågor. Varje år ordnas det tiotals yrkesinriktade studie- och aktualitetsdagar i regionkontorens regi och på JHL-institutet. Även föreningarna arrangerar utbildning i organisationsarbete och yrkesrelaterade frågor. JHL ordnar 10 15 svenskspråkiga kurser per år. Vi utarbetar också branschinriktade handböcker och annat studiematerial i samarbete med de yrkesbaserade nätverken. Merparten av handböckerna ges också ut på svenska. Dessutom ger förbundet stöd till studiecirklar, där medlemmarna kan ägna sig åt självständiga studier. Information om JHL:s kursutbud finns på adressen www.jhl.fi/kurser. Gör kursanmälan genom att logga in på Medlemsservice 24h. De yrkesinriktade frågorna och intressebevakningen JHL:s medlemskår består av fackmän och -kvinnor samt yrkesstuderande från många olika branscher i den offentliga och den privata välfärdsservicen. Det faktum att vårt förbund är yrkesövergripande är en rikedom och en utmaning. Många arbetslivsfrågor är gemensamma för alla som jobbar på en viss arbetsplats, oavsett yrke. Man producerar tjänster i yrkesövergripande team, men varje bransch har också sina specialfrågor. Den yrkesinriktade intressebevakningen har i uppgift att sätta sig in i dessa specialfrågor och att främja den yrkeskunniga personalens deltagande i samarbetet på arbetsplatsen. Arbetet och serviceproduktionen ställs inför många både hemmagjorda och internationella utmaningar. Det är bland annat fråga om förändringarna i servicestrukturen, krav på effektivitet och produktivitet, konkurrensutsättning och outsourcing av tjänster samt nätverksbildningen och den snabba utvecklingen av kunskapssamhället. Allt detta leder till att också kraven på yrkeskunskap förändras och att det finns ett fortlöpande behov av att förnya yrkeskunskaperna. JHL verkar för att: de yrkesrelaterade specialfrågorna ska beaktas i arbets- och tjänstekollektivavtalen samt i utvecklingen av lagstiftningen och i övrig intressebevakning i anslutning till arbete och yrke, den yrkesinriktade utbildningen ska motsvara arbetslivets behov, och våra medlemmar ska ha möjlighet att utvecklas som fackmän och dito kvinnor och kun-
22 JHL - Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena na delta i utbildning, fackmännen och -kvinnorna ska kunna utnyttja sina kunskaper på bred front genom att tillsammans med arbetsgivaren delta i utvecklingen av arbetet, arbetskollektivet och tjänsterna, avtalens innehåll utvecklas så att professionellt arbete betingar en rättvis lön som motsvarar arbetets svårighetsgrad. JHL:s yrkesinriktade verksamhet Den yrkesinriktade verksamheten är avsedd såväl för yrkesarbetande medlemmar som för medlemmar som studerar till ett yrke. Dess syfte är att stärka yrkesidentiteten, sporra medlemmarna att upprätthålla sina yrkeskunskaper och att utnyttja sina yrkeskunskaper på jobbet samt att ta ansvar när det gäller anställningsförhållandets rättigheter och skyldigheter. Yrkesbaserade nätverk JHL är en mötesplats där proffs från skilda branscher samlas för att samarbeta i yrkesbaserade nätverk. Det finns både regionala och riksomfattande yrkesbaserade nätverk i förbundet (alla på finska). Deras verksamhet underlättas av elektronisk kommunikation. Inom nätverken behandlar man specialfrågor som gäller respektive yrkesbransch. Man lägger vidare fram förslag angående utbildningen och den övriga yrkesinriktade intressebevakningen samt utbyter information och erfarenheter om aktuella frågor i yrkesbranscherna. Nätverken kanaliserar information mellan medlemmarna och förbundets olika kontor. De är ett bra forum för inlärning. Nätverkens medlemmar deltar i egenskap av experter även i arbetet med att utforma förbundets publikationer. Äldre fackmän som har gått den långa vägen och unga yrkespersoner träffas i nätverken.
Info för eftisledare 23
24 JHL - Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL regionkontor Birkaland Rautatienkatu 10 33100 Tammerfors tfn 010 7703 620 Egentliga Finland Klädesfabriksgatan 4 20100 Åbo tfn 010 7703 700 Huvudstadsregionen Aspnäsgatan 14 00530 Helsingfors tfn 010 7703 340 Sydöstra Finland Kontoret i Kymmene Koulukatu 23 53100 Villmanstrand tfn 010 7703 590 Kontoret i S:t Michel Vuorikatu 11 A 4 50100 S:t Michel tfn 010 7703 550 Södra Finland Hämeenkatu 25 27, 2 vån. 11100 Riihimäki tfn 010 7703 680 Österbotten Storalånggatan 43 65100 Vasa tfn 010 7703 640 Östra Finland Kontoret i Norra Karelen Yläsatamakatu 7 B 13 80100 Joensuu tfn 010 7703 650 Kontoret i Kuopio Puistokatu 6 70110 Kuopio tfn 010 7703 650 Lappland Rovakatu 26 A 96100 Rovaniemi tfn 010 7703 600 Mellersta Finland Kalevankatu 4 40100 Jyväskylä tfn 010 7703 580 Uleåborgsregionen Kontoret i Uleåborg Mäkelininkatu 31 90100 Uleåborg tfn 010 7703 610 Kontoret i Kajana Kauppakatu 22 B 87100 Kajana tfn 010 7703 570 Satakunta Isolinnankatu 24, 5 vån. 28100 Björneborg tfn 010 7703 670 JHL - Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL - Julkisten ja hyvinvointialojen liitto PB 101, 00531 Helsingfors (Sörnäs strandväg 23, 00500 Helsingfors), tfn 010 770 31 fornamn.efternamn@jhl.fi www.jhl.fi
JHL - Förbundet för offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL är facket för kunnigt yrkesfolk! Den som är proffs är en arbetstagare som är yrkeskunnig och engagerad i sitt arbete. Han eller hon känner ansvar för att utveckla sitt kunnande och verksamheten i enlighet med arbetsgemenskapens verksamhetsidé. Det professionella greppet bygger på: växande i yrkesrollen orientering i arbetet kunskaper, färdigheter och attityder med avseende på arbetet etiska och moraliska frågor värderingar; en uppfattning om vad som är ett gott arbete, om människan, samarbetet, lärandet, ledarskapet, om den egna personen och om att jobba i ett arbetslag. Syftet med JHL:s yrkesinriktade intressebevakning är att aktivera och stödja medlemmarna när det gäller: utvecklingen och användningen av ens egna yrkeskunskaper utvecklingen av ens eget arbete och arbetsgemenskap att ta till sig de rättigheter och skyldigheter som är förknippade med anställningen. Utnyttja: de yrkesinriktade studiedagarna de yrkesbaserade nätverken studiecirklarna det mångsidiga utbildningsmaterialet JHL:s medlemsservice 24h på www.jhl.fi/svenska. Förbundet för offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL Julkisten ja hyvinvointialojen liitto JHL ISBN 978-952-9668-96-0 ISSN 1796-2978