Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet



Relevanta dokument
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Kontaktsjuksköterska i cancervård

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

SYMTOMLINDRING INOM PALLIATIV VÅRD. Ingela Henoch Fil. Dr., leg. sjuksköterska. [ , Rev. version ]

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

En undersökning av symtomkluster hos cytostatikabehandlade patienter med cancer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

En kartläggning av symtomkluster hos patienter med lungcancer

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja

Bedömning av nutritionsstatus

Nutrition & risk för undernäring

Birgitta Johansson, enheten för onkologi 1

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Cancerrehabilitering. Vad, När och Hur? Helene Wendell Processledare cancerrehabilitering

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Hur mår min cancerpatient?

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Goda råd till dig med nedsatt aptit

Är det bra att träna under pågående cancerbehandling?

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Information till dig som behandlas med läkemedel som kan leda till biverkningar i munnen

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Uppföljning efter kurativt syftande kirurgi för magsäcks- och matstrupscancer: Ska vi leta efter recidiv? Magnus Nilsson NREV-dagen 2016

Nutrition vid cancer. Christina Persson Leg dietist, Med dr. Den sjuke individens nutrition måste betraktas

Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter. Buddhism. Buddhism i Thailand

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

Gastroesofageal cancer - onkologiska aspekter

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

Patienters upplevelser av cancerrelaterad fatigue, diarré och illamående under behandling av kolorektalcancer

God palliativ vård state of the art

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

Huvud- och Halscancer

LIVET SOM BLODCANCERBERÖRD

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Palliativt förhållningssätt

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Palliativ vård Professor Peter Strang

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Onkologisk omvårdnad

Bilaga 3. Tabell 3. Artikelöversikt.

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Sena problem på mottagningen

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning?

Upplevelser av mat och måltider

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer

Palliativt förhållningssätt

En studie av afatinib jämfört med metotrexat på patienter med huvud- och halscancer som har återkommit eller spridits

Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.

Min vårdplan introduktion och manual

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

Resultat efter rehabilitering

1 Cancer, smärta och förstoppning

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

Fysioterapeut/sjukgymnast

Personlig information

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Palliativ vård ett förhållningssätt

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Transkript:

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet kort och långt perspektiv Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper

Huvud- och halscancer Incidens: ca.1300 2/3 män och 1/3 kvinnor, vanligast mellan 55-70 år Total 5-års överlevnad: 50-60 % (Socialstyrelsen, 2013) Samlingsbegrepp för cancer i munhåla, svalg, struphuvud, näsa- bihålor, lymfkörtelmetastas på halsen med okänd primärtumör Etiologi: tobak, alkohol, HPV-virus

Behandling av huvud- och halscancer Intentionen är oftast att bota aggressiv och ofta multimodal behandling. Kirurgi Strålbehandling Brachyterapi Cytostatika Val av behandling beror på lokalisation, tumörstadium och patientens allmäntillstånd.

Vårdkedjan Komplex vårdkedja Multidiciplinär vård på olika nivåer Komplicerad och tidskrävande behandling och rehabilitering Mycket väntan med oro och ovisshet. Larsson et al. (2007). Cancer Nursing, 30(4), 324-334. Wells. (1998). Journal of Advanced Nursing, 28(4), 840-848.

Att leva med huvud- och halscancer.

Symtom, biverkningar och problem hos patienter med huvud- och halscancer Symtom vid diagnos Smärta i mun och hals, heshet, sväljsvårigheter, sårig slemhinna. Akuta biverkningar: Tugg och sväljsvårigheter, smärta, såriga slemhinnor, muntorrhet, seg saliv, smakförändringar, luktförändringar, svullnad, Illamående, aptitlöshet. Sena biverkningar: Sväljsvårigheter, smakförlust, trismus, muntorrhet. Dessutom upplever patienter ofta: Cancer relaterad fatigue, psykologisk och emotionell stress, existentiell kris.

Symtom som påverkar nutritionen (Nutrition Impact Symptoms, NIS) Smärta Muntorrhet Sväljsvårigheter Sårig slemhinna Smakförändringar Förändrad lukt Aptitlöshet Tidig mättnadskänsla Illamående Kräkning Diarré Förstoppning Uppblåsthet Akut kolit och enterit Fatigue Ångest Oro Grant and Davies (2000) Seminars in Oncology Nursing 16, 113-121 Tong et al. (2009) Supportive Care in Cancer 17, 83-90 Kubrak et al. (2010) Head & Neck 32, 290-300 Capra et al. Nutrition (2001) 17, 769-772

Förekomst av symtom och problem som påverkar ätandet Före strålbehandlingen, 44 % Tugg och/eller sväljproblem (14-22 %), smärta (11-22 %) I slutet av strålbehandlingen,100 % Tugg och/eller sväljproblem (42-77 %), smärta (49-72 %), muntorrhet (44 %), seg saliv (52 %),mucosit (87 %). Ett år efter strålbehandlingen, 90 % Muntorrhet (53 %),Tugg och/eller sväljproblem (22 %), smärta (28 %) Larsson et al. (2005). Cancer Nursing, 28(6), 425-435 Ottosson et al. (2013). Acta Oncologica, 52, 711-718 Malnutrition förekommer i 80-85 % någon gång under vårdkedjan Bozzetti (2013) Critical Reviews in Oncology/Hematology 87, 172-200

Konsekvenser av malnutrition Viktförlust Ökad sjukslighet och dödlighet Ökat antal och svårare komplikationer och biverkningar av onkologisk behandling Minskad effekt av behandlingen Cancer relaterad fatigue Minskad funktionsförmåga Negativt påverkad hälsorelaterad livskvalitet. Larsson et al. (2003) Journal of Clinical Nursing, 12, 562 570 Ravasco et al. (2007) Clinical Nutrition 26, 7-15 Bozzetti (2013) Critical Reviews in Oncology/Hematology 87, 172-200

Konsekvens av malnutrition Procentuell viktförlust mean % weight loss (n=20) % 0 pre -treatment third week of RT end of RT one year after RT 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Larsson et al. (2005). Cancer Nursing, 28(6), 425-435 -

Patienters beskrivning av symtom och problem Disruption of symptoms Dagligt liv var under strålbehandlingen påverkat av trötthet, sårig och torr mun, sväljsvårigheter och sömnsvårigheter. Wells. (1998). Journal of Advanced Nursing, 28(4), 840-848. Ability to chew and swallow Will and desire to eat Under och i direkt anslutning till strålbehandlingen minskade fysiska symtom viljan och lusten att äta och minskad vilja och lust att äta gjorde det svårare att övervinna svårigheter att tugga och svälja. Eating without satisfaction Larsson et al. (2003). Journal of Clinical Nursing. 12(4), 562-570. Efter nio månader kunde patienterna äta, men fortsatta svårigheter att äta fast mat, muntorrhet och smakförändringar gjorde att måltiden inte var en källa för njutning och lustfylld samvaro. Ottosson et al. (2013). Journal of Clinical Nursing. 22, 1034-1043.

Patienters beskrivning av upplevda symtom biverkningar och dess konsekvenser Upplevelser av förlust och hot på olika nivåer Förlust av måltiden förlust av gemenskap Paralyserande trötthet Förändrad självbild skammen hotar Livet självt är hotat Larsson et al. (2003). Journal of Clinical Nursing. 12(4), 562-570.

Symtom hos cancerpatienter Cancer är laddat med olika föreställningar om sjukdomen och dess behandling. Symtomen har ofta en stor existentiell komponent. Symtom orsakade av behandling (biverkningar) ses ofta som inte kan undvikas, som hör till och måste tolereras. Hopkins et al. (2006) Journal of Advanced Nursing 54, 304-312 Bjerrum et al. (2011) Scandinavian Journal of Caring Sciences 26, 81-89

Revised Wilson and Cleary model for Health-Related Quality of Life Ferrans et al. (2005) Journal of Nursing Scholarship, 37(4), 336 342.

Bedömning av symtom Symtomets samtliga dimensioner ska ingå i analysen Intensitet styrka, svårighetsgrad Kvalitet/karaktärbeskrivning av hur symtomen upplevs Varaktighet, frekvens (tidsaspekten) Obehag/besvär grad av lidande, besvär (Lenz et al 1997; Dodd et al 2001; Armstrong 2003)

Instrument för bedömning av symtom Browall et al. (2013): Journal of Pain and Symptom Management, 46, 131-141. Maria Larsson 2014-11-24

Instrument för bedömning av symtom hos patienter med huvud- och halscancer Head and Neck Patient Symptom Checklist. Skattar 17 symtom på en 5-gradig skala avseende förekomst och i vilken omfattning det påverkat ätandet. Smärta, ångest, muntorrhet, aptitlöshet, förstoppning, tidig mättnadskänsla, nedstämdhet, seg saliv, diarré, sår i munnen, brist på energi, illamående, tuggsvårigheter, luktförändring, kräkning, sväljsvårigheter, smakförändringar Schmidt et al. (2013), Supportive Care in Cancer, 21, 27-34. Kubrak et al. (2013), Supportive Care in Cancer, 21, 3127-3136.

Symtomkluster Ett symtomkluster består av två eller fler relaterade symtom som kan ha samma eller olika etiologi. Symtomen är relaterade till varandra och uppträder samtidigt. Symtomkluster kan ha en synergistisk effekt på utfall som funktionell status, sinnesstämning och livskvalitet Miaskowski et al. (2004). Journal of the National Cancer Institute Monographs, 32, 17-21. Dodd et al. (2004). Journal of the National Cancer Institute Monographs, 32, 76-78. Barsevick. (2007). Seminars in Oncology Nursing, 23(2), 89-98. Molassiotis et al. (2010). Journal of Pain and Symptom Management, 39(5), 847-858.

Symtomkluster och bedömning På grund av att symtomen interagerar försvåras bedömningen av vad som är orsak och verkan. Komplexitet hos påverkansfaktorerna komplicerar ytterligare. Modeller för bedömning och hantering av symtom bör ta hänsyn till att symtom ofta uppträder som kluster. Theory of unpleasant symptoms (Lenz et al 1997) Symptom management model (Dodd et al 2001) The symptoms experience model (Armstrong 2003) Symptom interaction model (Parker et al 2005)

The Middle Range Theory of Unpleasant Symptoms: An Update Lentz et al. (1997), Advances in Nursing Science. 19(3):14-27.

Implikationer, take home messages Patienter med cancer i huvud och halsområdet har många symtom samtidigt under månader och år efter avslutad behandling Alla aspekter av livet påverkas, äta, prata, umgås, arbeta, självbild och syn på framtiden Rehabiliteringsbehovet är stort och kräver sjuksköterskor med specialistkunskaper Holistisk syn på symtombedömning och symtomhantering är nödvändig Medvetenhet om att symtom presenterar sig som kluster med synergistisk negativ effekt

TACK!!! maria.larsson@kau.se