Årsredovisning 2008
Mittuniversitetets årsredovisning 2008 Dnr MIUN 2009/117 Omslagsbild: Mittuniversitetets campus i Sundsvall Åkroken. År 2008 utsåg Europeiska stadsbyggare Åkroken till Europas bästa nybyggda universitetsområde och Bästa stadsdel. Åkroken har tidigare även vunnit det prestigefyllda stadsbyggnadspriset Charter Awards. Foto: Sandra Pettersson Kontaktperson för Årsredovisningen 2008 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl
Innehållsförteckning Innehållsförteckning FÖRORD Rektor har ordet RESULTATREDOVISNING 1. 2008 Ett år med ökat regionalt och internationellt fokus 2. Grundläggande högskoleutbildning 2.1 Inledning 2.2 Omfattning 2.3 Rekrytering och antagning 2.4 Utveckling av grundläggande utbildning 2.5 Distansutbildning 2.6 Examina 3. Forskning och forskarutbildning 3.1 Inledning 3.2 Forskarutbildning 4. Gemensamt för utbildning och forskning 4.1 Kvalitet och kvalitetsarbete 4.2 Internationalisering 4.3 Arbete för lika villkor 4.4 Samverkan med omgivande samhälle 4.5 Bibliotek 4.6 Personal och kompetensförsörjning 5. Ekonomisk utveckling 2008 6. Styrning och kontroll EKONOMISK REDOVISNING UNIVERSITETSSTYRELSENS BESLUT Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Sammanställning av anslagsbelastning Intäkter och kostnader fördelade på verksamhetsgrenar och vetenskapsområden Organisationsplan för Mittuniversitetet Sammanställning av återrapporteringskrav Sammanställning av tabeller och diagram MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2008 1
Förord 2 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2008
Förord Förord Rektor har ordet Kvalitet, prestationsersättning och profilering är några av de nyckelord som präglat diskussionen kring det svenska högskolelandskapet under 2008. Detta har också på olika sätt förts fram i de utredningar och propositioner som presenterats under året. Särskilt den forsknings och innovationspolitiska propositionen, som lades fram under hösten, är ett sådant exempel. Även de utredningar kring lärarutbildningen och universitetens självständighet som presenterats kan komma att innebära stora förändringar för universitetet liksom den kommande propositionen om utbildningen som förväntas under våren 2009. Många grundläggande spelregler för universiteten har varit under diskussion och omdaning under året. Det har varit stimulerande att följa processen och det stora intresse för universitetens verksamhet som regeringen visat. Samtidigt har det visat sig att flera av de föreslagna mekanismerna för till exempel forskningsmedlens fördelning inte grundar sig på enkla kvalitetsbedömningar utan missgynnar de nya universiteten. Förhoppningsvis leder den debatten till ett framtida bättre system. Mittuniversitetet har under året startat en översyn av den strategiska agendan för kommande år genom arbetet med en ny utvecklingsplan som kommer att färdigställas under 2009. Den position som universitetet vill befästa grundar sig på närhet till det omgivande samhället såväl som till våra studenter och medarbetare. Samtidigt ska vår utbildning och forskning byggas upp kring för partners och samhälle relevanta områden med stor potential att på bästa sätt bidra till både vår och våra partners utveckling. Ett aktivt arbete inom ramen för etablerade innovationssystem är en självklarhet för den skogliga forskningen, industriell IT, idrott och hälsa, upplevelseteknologi och turism. Kombinationen av grundläggande och resultatrik forskning och samverkan inom internationellt framgångsrika innovationssystem i omgivande samhälle är helt unik och har gett upphov till många excellenta prestationer under 2008. Samtidigt har forskningsverksamheten inom andra områden fortsatt att utvecklas positivt under det gångna året inte minst genom särskilda satsningar från fakultetsnämndernas sida, ökad extern finansiering och nya samverkansavtal med externa parter. Under Mittuniversitetets korta uppbyggnadsperiod har satsningarna gett avsett resultat med en kraftigt utbyggd forskningsverksamhet, ett ökande antal forskarstuderande och fler professorer. Vid årshögtiden 2008 promoverades fler doktorer och installerades fler professorer än någonsin tidigare i universitetets historia. Mittuniversitetets utbildningar har blivit mer efterfrågade. Söktrycket inför hösten 2008 ökade något och i kölvattnet av den lågkonjunktur inom industrin som blev allt tydligare under hösten märks redan ett ökat intresse för högre studier inför 2009. Mittuniversitetet kommer särskilt att satsa på ökad regional rekrytering samt en kraftfullare internationell rekrytering. Under året har Mittuniversitetet också haft anledning att glädjas åt stora framgångar bland våra skid och skidskyttestudenter. Även våra studenter inom exempelvis industridesign har blivit internationellt uppmärksammade för arbeten de gjort. Mittuniversitetet står inför många utmaningar. Under 2008 har flera stora frågor för universitetssektorn kommit att framträda allt tydligare. Ett fortsatt strategiskt arbete för att forma och vidmakthålla universitetets position med en god extern finansiering, akademisk excellens, ett efterfrågat utbildningsutbud och en god inre miljö är därför den kanske viktigaste uppgiften inför kommande år. Sundsvall den 25 januari 2009 Anders Söderholm / Rektor MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2008 3
Resultatredovisning Ett år med ökat regionalt och internationellt fokus 4 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2008
Resultatredovisning Ett år med ökat regionalt och internationellt fokus 1. Ett år med ökat regionalt och internationellt fokus Utbildning Mittuniversitetets forskarutbildning är väl etablerad inom såväl naturvetenskapligt som humanistisk samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. Under 2008 påbörjade fler personer forskarutbildning än verksamhetsåret 2007. De nyantagna fördelade sig lika mellan vetenskapsområdena. Mittuniversitetet har en, i jämförelse med riket, bred rekrytering till forskarutbildningen med en stor andel studerande från hem utan akademisk erfarenhet. I syfte att utveckla utbildningen på grundnivå och avancerad nivå gjordes flera innovativa satsningar under året. En ny utbildning för affärs och produktutveckling inom turism och upplevelseteknologi lokaliserades till Åre under namnet SkarpÅre. Nya längre utbildningsprogram startade också. Exempel är ett psykologprogram, ett civilingenjörsprogram i industriell ekonomi och en projektledarutbildning med inriktning mot folkhälsovetenskap. Ett kortare program i psykiatrisk omvårdnad initierades också. Mittuniversitetets vårdutbildningar, socionomutbildningar, medie och designutbildningar hade ett fortsatt gott söktryck. Det omfattande distansutbudet är ett av de viktigaste instrumenten för att bredda rekryteringen till utbildning på grundnivå och därmed ge fler möjlighet att läsa högskolekurser. De senaste åren har antalet sökande till Mittuniversitetets grundläggande utbildningar minskat. Den nedåtgående trenden vände glädjande nog hösten 2008. Antalet studenter ökade redan under höstterminen och detta kommer på längre sikt att medföra större studentvolym. Antalet studenter ökade främst på fristående kurser. Också inom teknikutbildningar vände den negativa trenden i en mindre uppgång. Antalet helårsstudenter vid Mittuniversitetet minskade trots detta under 2008 jämfört med 2007. Implementeringen av Mittuniversitetets utbildningsstrategi för åren 2007 2009 fortsatte under 2008. Rektor fastställde en pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet och mottagandet av internationella studenter analyserades som grund för åtgärder i syfte att skapa mervärde för studenterna. Under året analyserades de externa förhållanden som styr efterfrågan på högre utbildning på nationell nivå vilket resulterade i att ett antal insatsområden för studentrekrytering identifierades. Bland dessa finns insatser för en bättre internationell rekrytering liksom insatser med fokus på den regionala marknadens behov. Flera nya internationella program utvecklades som kommer att starta under 2009. Mittuniversitetet fyller en viktig funktion i regionen när det gäller strävandena att öka övergången från gymnasieskolan till högre studier. Andelen nybörjare på Mittuniversitetet som kommer från Jämtlands och Västernorrlands län, det vill säga den egna regionen, har minskat under en rad år. Detta har sin grund bland annat i en sjunkande övergångsfrekvens. Högskoleverket presenterade under våren resultatet av den förnyade utvärderingen av lärarutbildningen. Mittuniversitetet fick beröm för att de åtgärder bedömargruppen rekommenderade 2004 hade beaktats. Den verksamhetsförlagda utbildningen och verksamheten i det regionala utvecklingsnätverket berömdes också av Högskoleverket. I rapporten ifrågasattes dock Mittuniversitetets examensrätt. Kritiken gällde främst att andelen disputerade lärare enligt bedömargruppen var otillfredsställande låg. Andelen lärare med vetenskaplig kompetens måste öka och de måste också ges möjligheter att forska. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2008 5
Resultatredovisning Ett år med ökat regionalt och internationellt fokus Forskning Den forskning som bedrivs vid Mittuniversitetet är, enligt en rapport från Högskoleverket, läst och citerad i betydligt högre utsträckning än världsgenomsnittet för de ämnen som mättes i undersökningen. Bland de forskningsprojekt som uppmärksammades under året kan nämnas PaperOpt, som av Vinnova tilldelats trettio miljoner kronor på fem år, det största sammanhängande forskningsprojektet någonsin inom sitt område. Målet är att göra bättre papper med bättre färgåtergivning och mindre miljöpåverkan. Innovationssystemet Peak of Tech Adventure finansieras också av Vinnova tillsammans med Mittuniversitetet, regionalt näringsliv och tre jämtländska kommuner. Peak of Tech Adventure är regionens satsning för utveckling inom vintersport, turism och friluftsliv. Strukturfondspartnerskapet för Mellersta Norrland prioriterade elva projekt från Mittuniversitetet för stöd från regionala fonden inom ramen för EU mål 2. Bland projekten finns bland annat Sport och upplevelseteknologi, System för digital 3D reklam och olika projekt inom området Skogen som resurs. Under året invigdes Nationellt Vintersportcentrum, vilken är en centrumbildning inom Mittuniversitetet. Forskningsmiljön vid Vintersportcentrum ger unika möjligheter att utveckla skidutrustning och mäta människans prestationsförmåga. Verksamheten genomförs i ett nära samarbete mellan Mittuniversitetet, Svenska skidförbundet och Svenska skidskytteförbundet. Mittuniversitetet var ett av de lärosäten som ingick i en fördjupad granskning i KK stiftelsens miljardsatsning på forskning, men kom inte med i satsningens första omgång. Expertgruppen bedömde dock att Mittuniversitetets val av profil, Skog och fjäll som resurser för näringsliv och livskvalitet var intressant. Mittuniversitetet har tillsammans med de andra nya universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro reagerat på regeringens forsknings och innovationsproposition, vilken missgynnar nya universitet som ännu inte hunnit få full utväxling för forskningsresurserna. Tillsammans med de tre övriga universiteten har Mittuniversitetet föreslagit regeringen att bland annat skapa en säkrad zon för de nya universiteten med anslagsnivåer runt 100 miljoner kronor högre än i dag för respektive universitetet. Ett annat förslag är att etablera ytterligare innovationskontor vid de fyra nya universiteten. Vid installations och promotionshögtiden i november installerades Mittuniversitetets nye rektor samt 16 professorer och tre adjungerade professorer. Ett trettiotal doktorander promoverades tillsammans med två hedersdoktorer. Samverkan Mittuniversitetet fyller en viktig funktion i den region universitetet verkar i. Detta gäller både inom utbildning, där universitetet ska tillgodose det omgivande samhällets behov av välutbildad arbetskraft, och i än högre grad inom forskningsverksamheten. Den forskning som bedrivs förväntas komma samhället till nytta såväl i regionen som nationellt och internationellt. En rapport från Högskoleverket pekar på Mittuniversitetet som ett av de lärosäten som de senaste åren utvecklats mest när det gäller samverkansuppgiften. Det gäller särskilt målet för demokratiutveckling och målet för kunskapsutveckling och tillväxt. Mittuniversitetet fick i detta sammanhang en utmärkelse för sitt arbete. Mittuniversitetet samverkar med andra lärosäten vilket exempelvis ger möjligheter till arbetsfördelning och kvalitetshöjande inslag i olika utbildningar Denna typ av samverkan är också ett självklart inslag i enskilda forskningsprojekt. Verksamhetsutveckling I början av året gjordes en översyn av Mittuniversitetets administration, i syfte att effektivisera och rationalisera både förvaltningen och administrationen på nämnd och institutionsnivå. Översynen 6 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2008
Resultatredovisning Ett år med ökat regionalt och internationellt fokus följdes av ett uppdrag från styrelsen till rektor att utveckla universitetets verksamhets och ekonomistyrning. Parallellt med detta har arbete pågått för att implementera FISK, förordningen om intern styrning och kontroll. Detta fortsätter under 2009. För att möta framtidens behov av såväl extern som intern uppföljning av verksamhet och resultat togs en ny forskningsdatabas i bruk vid slutet av året. Forskningsdatabasen kommer att underlätta uppföljning av verksamhet på aggregerad nivå och höja kvaliteten i efterföljande analyser. Avslutningsvis Från april 2008 har Mittuniversitetet en ny rektor vilket inneburit en nystart för organisationen. Det arbete med strategier för utbildning och forskning, pedagogisk utveckling och KK miljöer liksom utvärderingen av forskningsprofilerna vilka genomfördes under 2007 blev utgångspunkter för utvecklingsarbete under 2008. Till detta kommer insatserna för att utveckla verksamhetsstyrning och administrativa processer. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2008 7
Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning 8 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006
Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning 2 Grundläggande högskoleutbildning 2.1 Inledning Mittuniversitetet har verksamhet vid tre campus och erbjuder därutöver ett stort antal kurser och utbildningar på distans och via nätet. Vid Campus Härnösand finns lärarutbildning och utbildningar inom humanistiska ämnen samt arkiv och informationsvetenskap. Campus Sundsvall kännetecknas av utbildningar inriktade mot naturvetenskap, teknik och medier. Även utbildningar inom samhällsvetenskap samt vårdutbildning finns här. Campus Östersund utmärks av samhällsvetenskapliga utbildningar bland annat socionomutbildning, turismutbildning och psykologutbildning, även utbildningar inom vård och sport/idrott, liksom vissa tekniska utbildningar finns i Östersund. Utöver utbildningar på tre campus erbjuder Mittuniversitetet ett stort antal nät och distanskurser, vilket medför goda möjligheter till högre utbildning inom regionen. Mittuniversitetet fyller här en viktig funktion för såväl företag och arbetsgivare i regionen som för enskilda invånare som söker högre utbildning. TABELL 1 Studenter vid Mittuniversitetet och på olika campus Antal individer per läsår Förändring Campus 04/05 05/06 06/07 07/08 06/07-07/08 Mittuniversitetet 15 083 15 408 15 399 15 785 2,3% varav Härnösand 3 823 3 921 4 218 4 074-3,4% Sundsvall 5 182 5 714 5 514 5 143-6,7% Östersund 7 419 7 290 7 227 7 338 1,5% Örnsköldsvik 328 231 385 76-80,3% * Eftersom samma individ kan läsa på mer än ett campus så blir den sammanlagda summan för campusorterna högre än för Mittuniversitetet totalt. Antalet studenter vid Mittuniversitetet har ökat. Fördelningen av studenter över orterna står sig relativt stabil över en treårsperiod, även om Sundsvall tappat några hundra studenter de senaste två åren, från att dessförinnan ha ökat kraftigt. Vårdutbildningen i Örnsköldsvik övergick vid halvårsskiftet 2007 till Umeå universitet, vilket förklarar den stora minskningen av antalet individer där under läsåret 07/08. 2.2 Omfattning Antalet helårsstudenter minskade under 2008 med knappt 300 jämfört med 2007. Antalet studenter, individer, ökade dock något. Det innebär att Mittuniversitetets studenter läste färre kurser eller kurser om färre poäng jämfört med tidigare. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2008 9
Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning TABELL 2 Antal helårsstudenter (hst) på poänggivande utbildningar Antal helårsstudenter Poänggivande utbildningar 2005 2006 2007 2008 Grundutbildning 7 787 7 194 6 464 6 140 Sommarkurser 337 239 389 428 Basår 97 87 83 81 Beställd utbildning 3 8 Summa 8 221 7 520 6 938 6 657 Särskilda uppdrag 5 6 Uppdragsutbildning med poäng 42 95 79 45 Utbildning för annan högskola 5 Totalt 8 263 7 620 7 022 6 707 Antal registrerade studenter * 16 052 14 904 14 668 14 789 * fr.o.m. 2006 inkl. uppdragsutbildning Mittuniversitetets takbelopp för grundläggande utbildning 2008 var 514,9 miljoner kronor. Inom ramen för uppdraget uppnådde Mittuniversitetet 408 miljoner kronor i intäkter av anslag Det kom fler nybörjarstudenter än tidigare till Mittuniversitetet hösten 2008 jämfört med hösten 2007. Främst ökade antalet nybörjare inom beteendevetenskap i Härnösand, på socionomutbildningen samt inom datautbildningar. Den nya psykologutbildningen i Östersund lockade också många nya studenter. TABELL 3 Uppföljning av regeringens mål avseende helårsstudenter (hst) Antal helårsstudenter Antal helårsprestationer Utbildningsområde 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 Humaniora 646 716 637 603 460 434 409 381 Juridik 294 227 221 185 199 162 162 146 Samhällsvetenskap 2 607 2 237 1 985 2 032 1 984 1 844 1 631 1 583 Naturvetenskap 508 444 373 365 329 323 287 276 Teknik 1 220 985 952 997 636 582 546 557 Vård 1 497 1 419 1 335 1 177 1 297 1 362 1 198 1 079 Medicin 33 161 200 240 32 97 179 194 Undervisning 1 015 900 826 639 927 817 808 631 Övrigt 334 316 282 284 314 254 279 251 Design 78 114 127 133 60 92 102 109 Summa 8 231 7 520 6 938 6 656 6 239 5 966 5 600 5 207 Därav naturvetenskap och teknik 1 728 1 429 1 325 1 362 Mål naturvetenskap och teknik >1 910 >1 820 >1 420 >1 420 Antalet helårsstudenter ökade i jämförelse med 2007 inom samhällsvetenskap, medicin och teknik. Utbildningsområdet undervisning fortsatte att tappa helårsstudenter. Inom utbildningsområdet design medger regeringen ersättning för 65 helårsstudenter och 65 helårsprestationer. Utöver detta uppnåddes 68 helårsstudenter och 44 helårsprestationer, vilket innebär att undervisning genomfördes med den lägre teknikprislappen. 10 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006
Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning TABELL 4 Nyckeltal Utbildningsvolym och genomströmning 2005 2006 2007 2008 Totalt antal hst 8 231 7 520 6 938 6 656 Totalt antal hpr 6 239 5 966 5 600 5 207 Genomströmning 76% 79% 81% 78% Andel hst inom program 58% 61% 62% 58% Nivåer, hst: Kandidatnivå 873 818 813 Magisternivå 202 151 217 Förberedande nivå* 105 Grundnivå 6 161 Avancerad nivå 391 Studenter: Antal studenter (individer) 16 052 14 409 14 668 14 789 Därav andel män 37% 37% 36% 35% Åldersstruktur, andel av hst - 25 år 35% 38% 37% 37% 25-34 år 40% 38% 39% 39% 35 år - 25% 24% 24% 24% *Basår, preparandkurser i matematik och svenska för utbytesstudenter Nyckeltalstabellen visar, förutom nedgången i helårsstudenter och helårsprestationer, endast mindre förändringar. Andelen män bland studenterna minskade något. Åldersstrukturen har varit stabil de senaste åren. Från och med 2008 redovisar Mittuniversitetet, i enlighet med regleringsbrevet, helårsstudenter på grundnivå respektive avancerad nivå, vilket omöjliggör en jämförelse med tidigare år. Genomströmningen var lägre än förra året, trots att Mittuniversitetet arbetat aktivt med att följa upp studenterna och deras prestationer. En förklaring kan vara att andelen distansstudenter bland helårsstudenterna ökade något. Distanskurser har genomsnittligt lägre genomströmning än campuskurser. 2.3 Rekrytering och antagning Rekryteringsinsatser Mittuniversitetet intensifierade under 2008 arbetet med studentrekrytering, bland annat till följd av nedgången i antalet helårsstudenter under de senare åren. Universitetets fokus är främst att öka rekryteringen från regionen samt internationellt. Under året har Mittuniversitetet drivit ett större projekt för att öka rekrytering av studenter till Mittuniversitetet och för att säkerställa att de resurser som satsas på studentrekrytering används kostnadseffektivt. I projektet ingick bland annat uppsökande verksamhet bland antagna studenter, en ny process för sen antagning samt vidareutveckling av den enkät till nya studenter som görs varje år. Mittuniversitetet utbildade liksom tidigare år studentambassadörer. De medverkade vid öppet hus på universitetets tre campus, gymnasiebesök runt om i landet, temadagar på gymnasieskolor i regionen samt med uppsökande verksamhet i Åre under sportloven. Tillsammans med studieoch karriärvägledare deltog de också vid ett flertal stora utbildningsmässor. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2008 11
Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning I samband med höstterminens start genomfördes direktantagning till lediga platser. Mittuniversitetet annonserade lokalt och regionalt i tidningar, på Internet och i busskurer samt skickade direktreklam till alla sistaårselever på svenska gymnasieskolor. Institutioner och utbildningar genomförde under året egna rekryteringsinsatser. Samtliga institutioner samarbetar på olika sätt med gymnasieskolor. Det kan avse föreläsningar eller kurser för gymnasieelever, öppet hus, utlån av laboratorier samt rena marknadsföringsinsatser mot gymnasieeleverna. Många aktiviteter har som mål att bredda rekryteringen. Breddad rekrytering Mittuniversitetets insatser för en breddad studentrekrytering redovisas i en särskild skrivelse i samband med årsredovisningen för 2008 (dnr MIUN 2009/289). Behörighetsgivande förutbildning Basåret utgör en möjlighet för blivande studenter att komplettera sin behörighet för att sedan kunna läsa tekniska eller naturvetenskapliga utbildningar. Basåret är en alternativ rekryteringsväg till dessa utbildningar, eftersom det ger platsgaranti på aktuella utbildningsprogram. I basåret ingår kurser i matematik, fysik, kemi och biologi. TABELL 5 Behörighetsgivande förutbildning 2005 2006 2007 2008 Helårsstudenter 96 87 83 81 Helårsprestationer 51 46 53 46 varav Basårsutbildning-program, hst 64 51 64 63 Basårsutbildning-program, hpr 39 28 43 39 Andel kvinnor av hst 31% 32% 42% 48% Antalet helårsstudenter inom basåret har minskat något under de senaste åren, men endast marginellt jämfört med ett år tillbaka. Andelen kvinnor har på några få år ökat från knappt en tredjedel till nära hälften av helårsstudenterna. Information och vägledning om utbildningar och arbetsmarknad Vägledning och information om utbildningsvägar och arbetsmarknad till studenterna sker på olika sätt. Studie och karriärvägledare, studierektorer och programansvariga stödjer vanligen studenterna när det gäller val av utbildning och valmöjligheter inom en utbildning. Nyantagna studenter får information via olika källor, såsom introduktionsträffar, broschyrer och utdelade USB minnen med information. Presumtiva studenter möter Mittuniversitetets olika institutioner och utbildningar när Öppet hus anordnas vid varje campus. Blivande studenter får då information om olika utbildningar, översiktlig information om arbetsmarknad och om möjliga yrkesval efter utbildningen. De studenter som redan läser vid Mittuniversitetet får information om arbetsmarknaden vid exempelvis introduktionsträffar och programträffar. Inom flera utbildningar ordnas även möten med potentiella arbetsgivare som myndigheter, näringsliv och organisationer. De program, bransch och ämnesråd med representanter från omgivande samhälle som införts på vissa utbildningar bidrar till en starkare koppling till arbetsmarknaden. Under det gångna året har Mittuniversitetet vidareutvecklat webbsidor om karriär och arbetsmarknad samt anordnat karriäraktiviteter och föreläsningar på området. 12 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006
Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning Mittuniversitetets studentkårer har anordnat arbetsmarknads och karriärmässor som fungerar som mötesplatser mellan studenter och arbetsgivare. Förutom föreläsningar och mässutställning har studenterna haft möjlighet till samtal och mingel med arbetsgivarna. Nybörjare vid Mittuniversitetet Antalet nybörjare på Mittuniversitetet ökade något mellan läsåren 2006/07 och 2007/08. Rekryteringen från storstadslänen ökade medan allt färre nybörjare kommer från den egna regionen. TABELL 6 Nationell rekrytering till Mittuniversitetet Nybörjare Läsår och antal individer Rekryteringslän 04/05 05/06 06/07 07/08 Jämtlands län 677 623 511 580 Västernorrlands län 1 045 932 885 767 Summa regionen 1 722 1 555 1 396 1 347 Stockholms län 1 050 1 059 977 1 038 Skåne län 455 420 397 498 Västra Götaland 606 601 635 683 Gävleborgs län 340 287 252 296 Övriga län 1 838 1 929 1 975 2 066 Antal nybörjare (individer) 6 011 5 851 5 632 5 928 Andel från regionen 29% 27% 25% 23% Det är dock skillnad i rekryteringsmönstret mellan de två län som utgör Mittuniversitetets region. Antalet nybörjare från Jämtlands län ökade markant medan antalet nybörjare från Västernorrlands län sjönk lika markant. DIAGRAM 1 Högskolenybörjare från Jämtlands och Västernorrlands län 3000 100% 2500 2000 1500 1000 500 80% 60% 40% 20% 0 04/05 05/06 06/07 07/08 Jämtlands och Västernorrland län Till M ittuniversitetet M IUN andel av länens nybörjare 0% Andelen högskolenybörjare från Jämtlands och Västernorrlands län som väljer att läsa vid Mittuniversitetet har minskat de senaste åren. Läsåret 04/05 valde närmare 50 procent av dem som första gången läste vid högskola eller universitetet att börja på Mittuniversitetet. Läsåret 07/08 hade andelen sjunkit till 42 procent. Även här skiljer sig de båda länen åt. Läsåret 07/08 började 49 pro MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2008 13
Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning cent av högskolenybörjarna från Jämtlands län vid Mittuniversitetet, men endast 37 % från Västernorrlands län. Kvinnor är mer benägna att börja vid Mittuniversitetet än män. Sammantaget kan rekryteringsmönstren spegla en generell trend där ungdomar gärna flyttar och byter bostadsort. Tillsammans med den allt lägre övergångsfrekvensen från gymnasium till högre studier i regionen är dock den minskande regionala rekryteringen oroande. Reell kompetens Bestämmelserna om reell kompetens används av de flesta av Mittuniversitetets institutioner, även om antalet ansökningar om validering har minskat under de senaste åren. TABELL 7 Validering 2006 2008 2006 2007 2008 Antal prövade Antal som bedömts behöriga Antal prövade Antal som bedömts behöriga Antal prövade Antal som bedömts behöriga Humanvetenskap 84 55 75 51 76 28 Naturvetenskap, teknik och medier 89 56 18 15 9 6 Totalt 173 111 93 66 85 34 Antal antagna 46 30 18 Andel antagna av dem som bedömts behöriga 41% 45% 53% Mittuniversitetet fastställde år 2005 riktlinjer för validering. Ansökningar med styrkta åberopade meriter valideras för reell kompetens. I flertalet fall bedöms de dokumenterade meriterna, till exempel högskoleutbildning, arbetslivserfarenhet och utlandsvistelse, som den sökande åberopar. I engelska och svenska kan även tester förekomma. En vanlig svårighet är att sökande åberopar meriter som inte styrks med intyg. Även när det finns intyg som grund för en dokumentanalys innehåller bedömningen alltid en subjektiv aspekt. Ett testresultat kan av den sökande upplevas som ett mer objektivt sätt att bedöma kompetensen. Mittuniversitetet har inte hittills samverkat med andra lärosäten i syfte att utveckla metoder och rutiner för bedömning av reell kompetens. Alternativa urvalsgrunder Mittuniversitetets användning av alternativa urvalsgrunder redovisas i en särskild skrivelse i samband med årsredovisningen (dnr MIUN 2009/290). 2.4 Utbildningsutbud Utbildningsstrategi Mittuniversitetet har en utbildningsstrategi för perioden 2007 2009 och en forsknings och utbildningsstrategi för perioden 2009 2012. Den senare var ett uppdrag från regeringen och lämnades i december 2007. Med utgångspunkt i de båda strategidokumenten har Mittuniversitetet arbetat med pedagogisk utveckling och flexibelt lärande, internationalisering, arbetslivsanknytning av utbildningen samt regional rekrytering. Nämnderna har exempelvis arbetat med att ge lärarna möjligheter att utveckla sin professionalitet som universitetslärare. Mittuniversitetet har även avsatt medel för att stimulera nytänkande och bidra till utvecklad lärarkompetens och högre kvalitet i utbildningar. 14 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006
Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning Förändringar i utbildningsutbudet Ett mål i Mittuniversitetets utbildningsstrategi (dnr MIUN 2005/1597) var att öka arbetslivsanknytningen i program och kurser. Inom flera av universitetets utbildningar arbetade man under året vidare med detta, bland annat genom att ge utrymme för inslag av praktik och verksamhetsförlagd utbildning liksom utbildningsinslag som svarar mot typiska arbetssituationer inom en utbildning. Fler kurser än tidigare på avancerad nivå har erbjudits på engelska för att anpassa kursutbudet till de utländska studenterna. Mittuniversitetet har länge haft en hög andel utbildning på distans och fortsatte under året att utveckla distanspedagogiken och metoderna för att öka genomströmningen. Under året startade det Beteendevetenskapliga programmet samt en utbildning i programvaruteknik i distansform. En tydlig iakttagelse under 2008 är att antalet helårsstudenter på programutbildningar minskade för att istället öka på fristående kurser. TABELL 8 Programutbildningar vid Mittuniversitetet Antal helårsstudenter Förändring Programutbildningar 2005 2006 2007 2008 2007-2008 Humanistiska utbildningar 24 34 28 20-8 Beteendevetare och socionomer 1 048 1 011 1 031 885-146 Medieutbildningar 335 325 284 297 13 Samhällsvetenskapliga utbildningar 644 584 464 395-69 Vårdutbildningar 842 871 853 858 5 Utbildningar med inr. sport och idrott 61 92 113 109-4 Civilingenjörsutbildningar 94 102 92 95 3 Ingenjörsutbildningar 126 82 65 60-5 Teknikerutbildningar 150 201 120 140 20 IT-utbildningar (ej ingenjör) 155 92 147 139-8 Naturvetenskapliga utbildningar 69 86 90 80-10 Utbildningar med konstnärliga inslag 29 33 4 Lärarutbildning 1 223 1 081 925 755-170 Mittuniversitetet totalt 4 772 4 560 4 241 3866-375 Mittuniversitetet förlorade närmare 400 helårsstudenter på programutbildningar under 2008, jämfört med året innan. En stor del av minskningen kunde hänföras till lärarutbildningen, men även beteendevetare och socionomer minskade, liksom samhällsvetenskapliga utbildningar. Civilingenjörs och teknikerutbildningar ökade något. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2008 15
Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning TABELL 9 Antal helårsstudenter på fristående kurser Helårsstudenter Förändring Utbildningsområde 2005 2006 2007 2008 2007-2008 Humaniora 556 613 557 529-28 Juridik 232 173 157 131-26 Samhällsvetenskap 1 182 932 797 890 93 Naturvetenskap 201 168 140 161 21 Teknik 813 638 568 602 34 Undervisning 86 46 38 25-13 Vård 282 225 232 222-10 Medicin 25 42 61 19 Övrigt* 69 57 57 54-3 Design 31 45 52 58 6 Summa 3 452 2 923 2 639 2 734 95 * Här ingår AU60, se lärarutbildningen Utbildningsvolymen på fristående kurser ökade med närmare hundra helårsstudenter under 2008. Inom naturvetenskap och teknik ökade antalet helårsstudenter från låg nivå. Även inom samhällsvetenskap ökade antalet helårsstudenter. Avvägning mellan kurser på grundnivå och avancerad nivå Inför höstterminen 2008 erbjöd Mittuniversitetet ett femtiotal utbildningsprogram på grundnivå och ett stort antal program på avancerad nivå. Till följd av Bolognaanpassningen erbjöds ett stort antal magister och masterprogram, många gånger med få sökande. Alltför kort tid har förflutit sedan kurser på grundnivå respektive avancerad nivå infördes, för att det ska vara möjligt att utvärdera och göra mer långsiktiga avvägningar i kursutbudet på respektive nivå. Programmens kurser erbjuds ofta även som fristående kurser, vilket möjliggör för studenter att läsa en magister eller masterutbildning i egen takt utan att vara bunden till ett utbildningsprogram. Resurstilldelningen från statsmakterna baseras på studenternas val av utbildning. Förhållandet mellan grundnivå och avancerad nivå regleras därför till stor del av studenternas efterfrågan. Detta gör det svårt för ett litet universitet att göra en långsiktig avvägning mellan kursutbud på grundnivå och avancerad nivå. Mittuniversitetets studenter efterfrågar i högre grad utbildning på grundnivå än utbildning på avancerad nivå. När vidareutbildningskurser efterfrågats inom ett visst område, har kurser på avancerad nivå tagits fram om studentunderlaget bedömts vara tillräckligt. Likaså har sommarkurser utvecklats i syfte att möta den studentefterfrågan som finns. Efterfrågade utbildningar och kurser har erbjudits på distans. Lärarutbildning Söktrycket till Mittuniversitetets lärarutbildning har minskat. Nämnden har gjort en översyn av ingångsinriktningar och dimensionering och uppmärksammat olika farhågor och problem. Mot bakgrund av låga ansökningstal för flera inriktningar har Lärarutbildningsnämnden beslutat om att förändra utbildningens ingångsinriktningar så att det blir tydligt vilka delar av skolsystemet inriktningen är avsedd för. Det finns en studievägledare som hjälper lärarstudenterna genom att vägleda och informera i de val studenterna gör. Lärarutbildningen vid Mittuniversitetet riktar sig till största delen mot förskola och grundskolans tidigare år. Kurser utvecklas utifrån efterfrågan nationellt och regionalt. I arbetet med att di 16 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006
Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning mensionera antalet utbildningsplatser, följer Lärarutbildningsnämnden de prognoser som Skolverket och Högskoleverket tar fram. Efter Högskoleverkets rapportering om bristyrken startade lärarutbildningen till exempel en inriktning mot fritidspedagogik. Behovet av förskollärare är stort på nationell nivå. Nyrekryteringen av studenter till lärosätets inriktningar mot förskola och grundskolans tidigare år har varit förhållandevis god. Det finns inga svårigheter att tillgodose regleringsbrevets mål att ett tillräckligt antal studenter ska välja inriktning mot förskola och förskoleklass. Därför har inga särskilda åtgärder vidtagits. Svårighet att rekrytera lärarstudenter finns idag främst inom områdena naturvetenskap, matematik och teknik. Endast en av de tre inriktningar som erbjöds 2008 kunde starta, nämligen inriktningen mot matematik. För att attrahera studenter till lärarutbildningens inriktningar mot naturvetenskap och teknik har samarbetet med Technichus i Mittsverige AB utecklats. Technicus är ett teknikens hus i Härnösand vars syfte är att inspirera barn, ungdomar och vuxna att intressera sig för naturvetenskap, teknik och entreprenörskap. Även ansökningarna till vårintaget av inriktningen mot språk och kultur minskade, vilket medförde att Mittuniversitetet nu enbart kommer att erbjuda inriktningen med höststart. Generellt rekryterar distansformen bättre än campuskurser, vilket märks tydligt i lärarutbildningens ingångsinriktningar. Se också avsnitt 4.1. Särskilda uppdrag Åtgärder för att beakta jämställdhetsaspekter i utbildningar Jämställdhetsperspektiv i utbildningarna varierar mellan olika utbildningsområden. Inom exempelvis humanistiska utbildningar och vårdutbildningar finns jämställdhetsaspekter med som en viktig del i utbildningen. Även i de flesta övriga samhällsorienterade ämnen som exempelvis statsvetenskap och sociologi ingår jämställdhetsaspekter i ämneskompetensen och detsamma gäller för lärar och socionomutbildningarna. Det är svårt att ha jämställdhetsaspekter i alla typer av utbildningar. De naturvetenskapliga och tekniska ämnena har dock alltmer kommit att beakta det i utbildningen. Jämställdhetsperspektivet i utbildningar återspeglas i planering av utbildningsmoment, val av litteratur, val av författare, examinationsuppgifter samt pedagogisk medvetenhet om exempelvis manliga och kvinnliga studenters taltid i klassrummet. Vid en institution anordnas lika villkors kafé för studenter och lärare en gång i månaden, där diskussioner varvas med fingerade fall och rollspel. 2.5 Distansutbildning Mittuniversitetet har lång erfarenhet av distansutbildning och flexibelt lärande. Nära hälften av helårsstudenterna är distansstudenter och det är ett kännetecken för Mittuniversitetet att erbjuda ett stort urval av kurser och program på distans. Det flexibla lärandet är utgångspunkt i den pedagogiska utvecklingsplan som Mittuniversitetet arbetade fram under året. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2008 17
Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning TABELL 10 Antal helårsstudenter i distansutbildning Antal helårsstudenter 2005 2006 2007 2008 Distansutbildning, program 1 333 1 280 1 215 1 043 Distansutbildning, frist kurs 2 352 2 023 1 986 2 096 Distansutbildning totalt 3 685 3 303 3 201 3 139 Därav Nätuniversitetet 1 960 1 455 1 272 1 512 Andel av distansutbildning totalt 53% 44% 40% 48% Distansutbildningen erbjuds i olika former. Koncentrationsläsning på campus under förutbestämda veckor eller veckoslut är exempelvis vanligt inom lärarutbildningen. Andra utbildningar ges helt och hållet över nätet, utan fysiska träffar. Åter andra utbildningar erbjuds genom en blandning av fysiska träffar, nätundervisning och videokonferenser. En konsekvens av Mittuniversitetets fokus på flexibelt lärande är att många av universitetets campuskurser även innehåller nätbaserat material och medieinslag. Detta ökar möjligheten till distansstudier även på kurser som benämns campusutbildning. Mittuniversitetet har lyckats väl med att utveckla flexibla utbildningar där studenten själv har möjlighet att välja studieform. Verksamhetsåret 2008 var 47 procent av helårsstudenterna distansstudenter. Campus Härnösand har den största andelen distansstudenter. Antalet helårsstudenter i distansutbildning, liksom i Mittuniversitetets utbildning totalt, ökade under 2008 inom fristående kurser, men minskade inom programutbildningar. TABELL 11 Antal helårsstudenter per studieort (inklusive uppdragsutbildning) Studieort Totalt 2005 Därav distans Total 2006 Därav distans Total 2007 Därav distans Total 2008 Därav distans Andel distans 2008 Härnösand 1 892 1 445 1 861 1 512 1 675 1 400 1 479 1 249 84% Sundsvall 2 667 855 2 498 803 2 317 775 2 158 656 30% Örnsköldsvik 174 27 172 32 111 32 32 30 94% Östersund 3 130 1 103 2 850 916 2 742 1 020 2 762 1 067 39% Övriga orter 411 268 238 72 178 27 275 158 57% 8 273 3 698 7 620 3 336 7 022 3 254 6 706 3 160 47% Andel distans 45% 44% 46% 47% Distansstudenterna är en mer heterogen grupp än campusstudenterna som ofta är ungdomsstudenter i åldrarna upp till 24 25 år. En grupp distansstudenter är de yrkesverksamma i behov av kompetensutveckling. Andra är av familjeskäl bundna till hemorten vilket försvårar campusstudier. Distansstudenterna kan även vara yngre studenter som vill prova på studier eller inte har möjlighet att studera med studiemedel. Ytterligare en kategori distansstudenter är pensionärer som läser för att fördjupa sina intressen. Distansutbildningen är viktig för den region Mittuniversitetet verkar i. Övergångsfrekvensen från gymnasium till högre utbildning är låg, särskilt i inlandskommunerna. Ett utbud av nätbaserad utbildning i samverkan med lärcentra kan stimulera presumtiva studenter i regionen att komma i kontakt med och påbörja högre studier. Distansstudenterna kommer dock inte enbart från regionen det vill säga Jämtlands och Västernorrlands län. En stor andel av dem kommer från exempelvis storstadsregionerna. 18 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006
Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning Genomströmningen på de kurser som kategoriseras som distansutbildning är genomgående lägre än för campuskurser. Studentgrupperna har vitt skilda skäl att studera och det är främst distansstudenter som bidrar till den lägre genomströmningen. Mittuniversitetet är ordförande i SNH (Samverkan för nätbaserad högskoleutbildning), där även Luleå tekniska universitetet, Högskolan i Gävle, Blekinge tekniska högskola och Utbildningsradion ingår. Under 2008 omfattade arbetet inom SNH kvalitet i e lärande. Arbetet har inriktats på att stärka hela utvecklingsprocessen. Trots att kursplaner, kursmaterial och studiehandledning har varit likartat utformade för de deltagande lärosätena, har sökandetryck och genomströmning varierat mellan dem. I nästa steg planerar SNH att kartlägga och stärka de svaga länkarna i kedjan. 2.6 Examina År 2008 utfärdades 1 447 examina för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Mittuniversitetet, varav 1 079 examensbevis erhölls av kvinnor. 215 examina utfärdades enligt den nya examensordning som trädde i kraft 1 juli 2007. Antalet examina minskade jämfört med 2007. Inför hösten 2007 trädde nya tillträdesregler för avancerad nivå i kraft vilket innebar en tillfällig ökning av antalet examina. De nya tillträdesreglerna innebär att avlagd examen på grundnivå krävs för tillträde till program på avancerad nivå. Detta antagande stöds av att kandidatexamen stod för en stor del av det ökade antalet utfärdade examina 2007. Denna examenstyp minskade 2008. TABELL 12 Totalt antal utfärdade examina Examina 2005 2006 2007 2008 Högskoleexamen 50 37 44 31 Kandidatexamen 481 444 580 424 Magisterexamen med ämnesdjup 240 187 161 154 Magisterexamen med ämnesbredd 14 2 22 34 Masterexamen Yrkesexamen 772 802 846 804 Totalt 1 557 1 472 1 653 1 447 Under perioden 2005 2008 utfärdade Mittuniversitetet 13 civilingenjörsexamina. Målet för perioden 2005 2008 var 20 examina, vilket innebär att målet inte uppnåddes. Civilingenjörsutbildningen är en ny satsning på Mittuniversitetet som av olika skäl försenats men nu kommit igång och har en bättre prognos. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2008 19
Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning TABELL13 Examinationsmål och utfall för perioden 2005-2008 Mål och utfall år 2005-2008 Utfärdade examina Examensbenämning Mål Utfall 2005 2006 2007 2008 Civilingenjörsexamen 20 13 1 2 4 6 Sjuksköterskeexamen 840 860 225 222 233 180 Lärarexamen med inriktning mot tidigare år (inkl. äldre utbildningar) 440 848 145 227 213 263 - varav med inriktning mot förskola/förskoleklass 220 259 39 59 73 88 Lärarexamen med inriktning mot senare år och gymnasiet (inkl. äldre utbildningar) 240 308 99 64 86 59 Examinationsmålet för sjuksköterskeutbildningen är 840 examina för perioden 2005 2008. Under perioden utfärdades 860 examina och målet är därmed uppnått. Antalet utfärdade sjuksköterskeexamina minskade 2008 eftersom sjuksköterskeutbildning i Örnsköldsvik övergått till Umeå universitet. Målet om 440 utfärdade lärarexamina med inriktning mot tidigare år 2005 2008 har uppnåtts med 848 utfärdade examensbevis. I antalet medräknas lärarexamen för undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskolans tidigare år och fritidshem samt de äldre motsvarigheterna barn och ungdomspedagogisk examen med inriktningarna förskola och fritidshem samt grundskollärarexamen åk 1 7. Av de 440 lärarexamina som Mittuniversitetet hade som examinationsmål 2005 2008 skulle 220 vara inriktade mot förskola/förskoleklass. Även detta mål har uppnåtts. Bland dessa examina ingår lärarexamina med inriktningen barn och ungdomspedagogik liksom den äldre motsvarigheten barn och ungdomspedagogisk examen med inriktningen förskola. Examinationsmålet för lärarexamina med inriktning mot senare år inklusive motsvarande äldre utbildningar uppnåddes redan under 2007 och antalet examina ökade under 2008 med ytterligare 59. I denna summa ingår lärarexamen för undervisning i grundskolans senare år och gymnasieskolan samt de äldre motsvarigheterna grundskollärarexamen åk 4 9 samt gymnasielärarexamen. Enligt regleringsbrevet bör det i minst 30 procent av antalet lärarexamina som utfärdats 2008 ingå matematik, teknik eller naturvetenskap till en omfattning av minst 40 poäng/60 högskolepoäng. Under 2008 utfärdades 37 lärarexamina med denna inriktning vid Mittuniversitetet. Detta är 11,4 procent av det totala antalet lärarexamina vilket är för låg andel för att uppfylla målet. Av dessa lärarexamina är 25 stycken inriktade mot tidigare år, 9 mot grundskolans senare år och 3 inriktade mot gymnasieskolan. 20 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006
Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning TABELL14 Antal utfärdade lärarexamina 2005 2006 2007 2008 Barn- och ungdomspedagogisk examen 3 2 2 5 Grundskollärarexamen, åk 1-7 10 12 10 16 Grundskollärarexamen, åk 4-9 38 6 7 12 Gymnasielärarexamen 20 5 5 4 Lärarexamen, inriktning mot tidigare år 132 213 201 242 - varav inriktade mot förskola, förskoleklass 37 57 71 83 - varav inriktning matematik, naturvetenskap och teknik 30 24 19 25 Lärarexamen, inriktning mot senare år och gymnasiet 41 53 74 43 - varav inriktning matematik, naturvetenskap och teknik 34 20 37 12 Totalt 244 348 299 322 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2008 21
Resultatredovisning Forskning och forskarutbildning 22 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2008
Resultatredovisning Forskning och forskarutbildning 3. Forskning och forskarutbildning 3.1 Forskning Mittuniversitetets KK-miljö Mittuniversitetet lämnade under våren in en ansökan till KK stiftelsen om så kallad KK miljö. Ansökan innebar en kraftsamling kring det strategiska området Skog och fjäll som resurser för näringsliv och livskvalitet med tre delar, Näringsliv, Livskvalitet och Lärande. De tre valda begreppen rymmer centrala delar ur Mittuniversitetets forsknings och utbildningsstrategi och passar väl in på de områden som universitetets strategiska samarbetspartners är intresserade av. De forskningsområden som redovisas nedan ingår som delar i dessa tre begrepp. Ambitionen är att den föreslagna KK miljön ska rymma huvuddelen av universitetets verksamhet. Mittuniversitetet ska bli ledande inom ett antal forskningsområden, utveckla pedagogik och verktyg för flexibelt lärande samt fördjupa samverkan. Arbetet med ansökan innebar ett fall framåt för det interna arbetet med styrkeområden och profileringar inom universitetet. Mittuniversitetet blev en av finalisterna i KK stiftelsens utlysning och var ett av sex lärosäten som gick vidare men var inte bland dem som stiftelsen slutligen valde ut för att ingå i satsningen i den första omgången. Dialogen med stiftelsen fortsätter dock och profileringen återspeglas i budgetunderlaget 2010 2012. Fakultetsnämnden för humanvetenskap Det humanvetenskapliga området omfattar ämnen, utbildningsprogram och forskning inom främst det humanistisk samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet men också ämnen inom det medicinska området. Forskningen spänner därför över vitt skilda områden, allt från häxprocesser under 1600 talets Sverige till frågan om hur astronauter kan bibehålla sin fysiska styrka under rymdfärder. Den är därför intressant för skilda samhällsområden och för olika externa parter. En stor del av forskningen relaterar till verksamhet som bedrivs inom offentlig sektor. Flera forskningsmiljöer som håller på att utvecklas har nära samarbete med olika offentliga myndigheter. Exempel på samarbetspartners är Staten räddningsverk, Statens folkhälsoinstitut och landstingen i Västernorrlands och Jämtlands län. Inom fakultetsnämndens område finns också forskning där näringslivet visar stort intresse. Detta har bland annat varit en grund för etableringen av tre centrumbildningar: Nationellt Vintersporcentrum, Turismforskningsinstitutet ETOUR och Centrum för forskning om ekonomiska relationer. Under 2008 konsoliderades verksamheten i dessa centra. En rad olika forskningsprojekt inleddes inom respektive enhet. Alla tre centrumbildningarna beviljades under 2008 stöd från EU:s strukturfonder för att vidareutveckla forskningsverksamheten där såväl forskare som forskarstuderande är verksamma. Fakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medier har ansvar för forskning inom både naturvetenskapligt vetenskapsområde med viss teknik och humanistisk samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. Forskningsområdet Skogsindustri och skogens värdekedja har ett starkt stöd av och samverkan med skogsnäringen och myndigheter samt med universitet och institut, nationellt och internationellt. Skogsindustriell forskning organiserad inom FSCN, Fibre Science and Communication Network, fokuserar på effektivisering av avancerade tillverkningsprocesser i massa och pappersindustrin. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2008 23
Resultatredovisning Forskning och forskarutbildning Även nya användningsområden för fiberbaserade produkter som elektroniskt papper och mediekommunikation studeras. Forskningsverksamheten kring skogens värdekedja omfattar frågeställningar kring uthålligt skogsbruk, nyttjande av skogsråvaran, bioenergi och effektiv naturvård. Denna forskning har betydelse för förståelsen av effekterna av ett förändrat klimat. Forskningen inom Industriell informationsteknologi och digitala tjänster fokuserar mot utveckling av trådlösa sensorer och mätsystem för industriell övervakning. I forskningsinriktningen kombineras ett regionalt industriellt intresse för mätteknik med akademisk forskning kring teknik för effektiv insamling av elektronisk sensordata. Den nya tekniken gör exempelvis att förbrukningsartiklar som förpackningar kommer att kunna utvecklas till kraftfulla informationsteknologiska mediekanaler. En stor del av denna forskning bedrivs inom KK profilen Sensible Things That Communicate, STC. Det nya forskningsområdet Sportteknologi behandlar interaktionen mellan människa och utrustning i utvecklandet av nya produkter med höjd prestanda och ökat säkerhetstänkande. Verksamheten är inriktad mot produkt och tjänsteutveckling och anknyter till verksamheten vid Nationellt vintersportscentrum. I anslutning till den välrenommerade journalistutbildningen bedrivs forskning inom medieoch kommunikationsvetenskap som behandlar journalistik och journalistikens villkor, medieutveckling, organisationers kommunikation samt politisk kommunikation. I forskningsområdet ingår studier av strategisk politisk kommunikation, mediernas villkor, journalistikens tillkomst, innehåll och effekter, samt den politiska opinionsbildningen och dess mekanismer. Forskningen sker i nära samverkan med det omgivande samhället och internationellt ledande forskningsmiljöer. Åtgärder för att stärka utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning Lärarutbildningsnämnden ansvarar för forskning som anknyter till lärarutbildningsområdet och allmän pedagogik. Nämnden leder också utvecklingen av forskningsverksamhet med anknytning till forskningsprofilen Lärande och bildning. I maj 2008 beslöt universitetsstyrelsen att höja ramen för forskning inom lärarutbildningens område. Ramhöjningen på tre miljoner kronor gäller från budgetåret 2009. Lärarutbildningsnämndens mål är att forskningsresurserna på sikt ska motsvara 25 procent av utbildningsresurserna. Lärarutbildningsnämnden beslutade att hösten 2008 och våren 2009 ge fyra lektorer vardera fem månaders forskning för att docentmeritera sig. Nämnden har också inrättat fyra tjänster som post doc för forskare inom utbildningsvetenskap vilket innebär att lektorer som bedriver utbildningsvetenskaplig forskning får finansiering upp till tjugo procent av arbetstiden för egen forskning. Fakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medier bidrar med finansiering av en professur inom naturvetenskapens och teknikens didaktik. Lärarutbildningsnämnden har beslutat att fortsätta att bygga ut utbildningen på forskarnivå i pedagogik och ämnesdidaktik. I satsningen ingår en utveckling av forskningsprofilen Lärande och bildning och en forskarskola för yrkesverksamma lärare. Centrumbildningar Mittuniversitetets centrumbildningar är organisatoriskt knutna till någon av institutionerna. Institutioner och centra ansvarar för att forskningen i centrat och utbildningen inom institutionen har ett ömsesidigt utbyte. Vid Mittuniversitetet finns fem centrumbildningar: Centrum för forskning om ekonomiska relationer (CER), bedriver branschnära forskning om företags och individers ekonomiska relationer med branscherna bank, försäkring, pension och revision. 24 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2008