Kunskapsunderlag för delområde 36. Bynorets avrinningsområde Version 1.0 2015-04-09
2 36. Bynorets avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden... 5 Kulturmiljö... 5 Sjöar och vattendrag... 6 Vattnets kemiska och ekologiska status... 6 Miljögifter... 10 Tillståndet i miljön... 10 Källor till påverkan... 10 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 13 Genomförda och pågående åtgärder... 14 Övergödning... 14 Försurning... 14 Fysisk påverkan... 15 Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering)... 16 Tillståndet i miljön och källor till påverkan... 16 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 17 Genomförda och pågående åtgärder... 17 Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder)... 18 Tillståndet i miljön och källor till påverkan... 18 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 19 Genomförda och pågående åtgärder... 19 Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning)... 20 Tillståndet i miljön... 20 Källor till påverkan... 20 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 21 Genomförda och pågående åtgärder... 21 Referenser... 22 Bilagor... 23 Bilaga 1. Provtagning miljögifter... 23 Externa bilagor... 24 Länsstyrelsen Dalarna 2015 36. Bynorets avrinningsområde 3
Sammanfattning Bynorets avrinningsområde sträcker sig mellan kommunerna Gagnef och Leksand. Inom området finns två områden som pekats ut som särskilt värdefulla med avseende på naturoch kulturmiljöer i, och i anslutning till, sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005). Dessa är Kvarna i Floda och Västerdaläven inom Gagnefs kommun. Den vanligaste typen av fornlämningar som påträffas inom avrinningsområdet härrör från kolning, fäbodar, jordbruket och järnframställning. Likt många platser i Dalarna påträffas här lämningar efter gruv- och täktverksamhet. Flottning har tidigare förekommit i avrinningsområdet, vad man vet redan från 1600-talet, i anslutning till Västerdalälven men kan ha förekommit tidigare. Inom Bynorets avrinningsområde finns endast ett fåtal påverkanskällor som kan ge upphov till spridning av miljögifter. Den mest betydelsefulla av dessa är det nedlagda sågverket vid Flosjön. Flosjön är för övrigt det enda vattnet inom området som fått en sänkt kemisk status (exklusive kvicksilver). Det finns inga kända problem med övergödning eller försurning inom avrinningsområdet. 4 36. Bynorets avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Naturvärden och skyddade områden Inom avrinningsområdet finns ett Natura 2000-område, Sångån (inklusive Sången och Gysjöbäcken) med vattenanknutna miljöer och arter i form av vattendrag med flytbladsvegetation respektive flodpärlmussla och stensimpa. Samma område är även utpekat som riksintresse för naturvård enligt miljöbalken. För naturaområdet finns behov att arbeta fram en fördjupad bevarandeplan innehållande bland annat det samlade åtgärdsbehovet. Inom Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag har Sångån inklusive Sången, Gysjöbäcken och Gysjön, pekats ut ur naturvårdssynpunkt. Motiven är bland annat flodpärlmussla och nedströmslekande öring. För den allmänna vattentäkten Sandvika (reserv) har vattenskyddsområde inrättats 1994. Vattenskyddsområde för Sångån inrättades 2007. Kulturmiljö Den vanligast förekommande typen av registrerade lämningar är efter kolning, fäbodar, agrara (jordbruks-) lämningar och järnframställningsplatser. Det finns även flera lämningar efter gruv- och täktverksamhet samt kvarnar och sågverk utmed vattendragen. Enstaka boplatslokaler förekommer utmed några av sjöarna inom området. Fornminnesinventering inom området har skett år 1993. Skog och Historia-inventering har skett i den del av området som ligger inom Gagnefs kommun. Inom och i anslutning till avrinningsområdet finns två särskilt värdefulla områden med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005) Dessa är Kvarna i Floda och Västerdaläven inom Gagnefs kommun. Kvarna berör ett antal kvarnar, med tillhörande dammar, som har belägg från 1600-talet. Inom området finns även en vadmalsstamp och kraftstation. Området har stort pedagogiskt värde och drivs som ett friluftsmuseum. Området innefattar, förutom Kvarna, även sjön Närsen och flera anslutande vattendrag och tjärnar med lämningar efter flottning och vattenreglering. Det andra området, som berör Västerdalälven, innefattar värden såsom agrart utnyttjande och timmerflottning. Flottning i avrinningsområdet har förekommit sedan 1600-talet i anslutning till Västerdalälven men kan ha förekommit tidigare. Inom området förekommer många kända och okända vattenanknutna forn- och kulturlämningar som är känsliga för påverkan av exempelvis vattenvårdsåtgärder. Vidare åtgärder, exempelvis återställande av vattendrag, bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna. Länsstyrelsen Dalarna 2015 36. Bynorets avrinningsområde 5
Sjöar och vattendrag Vattnets kemiska och ekologiska status Figur 1. Karta över delavrinningsområde 36. Bynorets avrinningsområde. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1. I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år 2015. Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet. 6 36. Bynorets avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m. 2015 (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus). Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP: fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen Ej klassad innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE670563-148814) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige www.viss.lansstyrelsen.se). Löpnr avrinningsområde Vattenförekomster i Bynorets 1 Bynoret SE671073-144455 2 Flosjönoret SE671147-144450 3 Flosjön SE671172-144472 4 Sångån SE671633-144554 5 Sången SE671769-144429 6 Svartbäck SE671752-144788 7 Gysjöbäcken SE671754-144346 8 Gysjön SE671734-144356 9 Närsån (Kvarnsjön - Flosjönoret) SE671154-144340 10 Närsån (Närsen - Kvarnsjön) SE671015-144244 11 Närsen SE671028-144219 12 Björbergsån nedströms Rånkbäcken SE671456-143761 Ekologisk status Ekologisk status Måttlig God Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig God God Måttlig Måttlig God God MKN GES 2021 GES 2015 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2015 GES 2015 GES 2021 GES 2021 GES 2015 GES 2015 Kemisk status Kemisk status Ej klassad Ej klassad Uppnår ej god Ej klassad Ej klassad Ej klassad Ej klassad Ej klassad Ej klassad Ej klassad Ej klassad Ej klassad Miljöproblem MKN F Ö FP M Kommun GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2021 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 X X X X X X X X Gagnef Gagnef Gagnef, Leksand Leksand Leksand Leksand Leksand Leksand Gagnef Gagnef Gagnef Gagnef, Leksand Länsstyrelsen Dalarna 2015 36. Bynorets avrinningsområde 7
Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Bynorets avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. 8 36. Bynorets avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 3. Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Bynorets avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som Ej klassad saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna 2015 36. Bynorets avrinningsområde 9
Miljögifter Bynorets avrinningsområde har ett fåtal påverkanskällor. Den mest betydelsefulla påverkanskällan är ett nedlagt sågverk som ligger vid Flosjön. Tillståndet i miljön Inom Bynorets avrinningsområde har en vattenförekomst problem med miljögifter (Tabell 1). Provtagning för analys av miljögifter har skett i en vattenförekomst inom avrinningsområdet (Bilaga 1). Övriga vattenförekomster antas ha god kemisk och ekologisk status utifrån miljögifter, men de anges i Tabell 1 som Ej klassade. Detta för att man ska kunna urskilja dem från de provtagna vattenförekomsterna. Flosjön (SE671172-144472) Vattenförekomsten uppnår inte god kemisk status på grund av att sedimenthalterna av Pb och två PAHer överstiger respektive gränsvärde. Dioxinhalterna i sediment är förhöjda. Dioxiner och dioxinlika PCBer har i dagläget inget gränsvärde eller klassgräns för sediment, men inför förra vattenförvaltningscykeln föreslogs ett gränsvärde (Naturvårdsverket 2008). Provtagning av miljögifter i Flosjön har skett 2005 och 2014. Valet av provpunkt 2005 baserades på att man skulle kunna se hur pass stor spridning var för föroreningarna från den nedlagda sågen. Provtagningen 2014 utformades så att man skulle kunna se i hur pass stor utsträckning spridningen var i resten av sjön. Halterna av Pb var högre närmare sågverket, medan PAH-halterna var högre i provet från 2014. Ett medelvärde av provtagningarna visade ändå på överstigande av gränsvärde för Pb och PAH. Källor till påverkan Pågående miljöfarlig verksamhet Det finns endast en tillståndspliktig miljöfarlig B-verksamhet (täktverksamhet) i delområdet. Täktverksamheter förväntas i regel inte bidra med betydande utsläpp av miljögifter till vattenmiljön. Mindre verksamheter (C- och U-verksamheter) lokalt ha en påverkan via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning. 10 36. Bynorets avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 4. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom Bynorets avrinningsområde. I kartan visas A- och B-verksamheter. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Länsstyrelsen Dalarna 2015 36. Bynorets avrinningsområde 11
Förorenade områden Sammanlagt åtta förorenade områden är identifierade inom avrinningsområdet. Ett av dessa områden, ett nedlagt sågverk (Flosjöns Sågverk, Dala-Floda Golv AB), har tilldelats riskklass 2 och två objekt tilldelats riskklass 3 och 4 (nedlagda gruvor), resterande förorenade områden saknar riskklassning. Flosjöns sågverk, Dala-Floda Golv AB Verksamheten vid Flosjöns Sågverk pågick mellan 1939-1989. Doppning med pentaklorfenol ingick i verksamheten på 1970-talet. Sågverket brann ned 1989. Efter branden stoppades sågningen vid Flosjön. Samma ägare tillverkar idag golv vid anläggningen. Närmaste recipient är ån Flosjönoret och Flosjön. På området har dioxin och klorfenoler påträffats i förhöjda halter i jord och grundvatten. Högst halter återfanns där doppkaret tidigare var placerat. Inom övriga delar av området är dioxin- och klorfenolhalterna lägre. Barktippning har skett längs åkanten. Enligt undersökningar gjorda 2008 i området (Lundell m.fl. 2009) sker en diffus spridning av dioxin från området till Flosjön. Spridningen tros dels bero på omflyttning av ytliga fyllnadsmassor vid exempelvis snöröjning då ytan inte är hårdgjord och dels att ledningsgravar för dagvattensystemet förbinder det mest kontaminerade området med recipienten Flosjön. 12 36. Bynorets avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 5. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom Bynorets avrinningsområde. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Nedan anges åtgärder som Länsstyrelsen Dalarna har föreslagit för att uppnå miljökvalitetsnormerna inom delavrinningsområdet. Åtgärderna är specificerade för vattenförekomster som inte uppnår god kemisk eller ekologisk status. Det kan röra sig om flera åtgärder av samma kategori som görs i olika områden/vattenförekomster och som kan bidra till förbättringar i en vattenförekomst. Tabell 2. Föreslagna åtgärder för samtliga vattenförekomster med miljöproblemet miljögifter inom Bynorets avrinningsområde. Vattenförekomst Vattenförekomst namn Föreslagna åtgärder EUCD Efterbehandling Utsläppsreduktion Åtgärdsutredning SE671172-144472 Flosjön X X Länsstyrelsen Dalarna 2015 36. Bynorets avrinningsområde 13
Det är efterbehandling av förorenad mark vid Flosjöns sågverk som är i fokus för den föreslagna åtgärden. De förhöjda halterna dioxiner i Flosjöns sediment härstammar troligen från före detta doppningsverksamheten. Däremot är det okänt var de förhöjda bly- och zinkhalterna i sedimenten härrör ifrån. Möjligen kan nedlagda gruvor uppströms Flosjön påverka sjöns status. Detta bör utredas innan en eventuell efterbehandlingsåtgärd genomförs. Genomförda och pågående åtgärder Flosjöns Sågverk Dala-Floda Golv AB Doppningskaret är borttaget från området. Övergödning Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med övergödning. Försurning Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning. 14 36. Bynorets avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Fysisk påverkan Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Länsstyrelsen Dalarna 2015 36. Bynorets avrinningsområde 15
Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 6. Dammar inom Bynorets vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel. 16 36. Bynorets avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 7. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Bynorets avrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna 2015 36. Bynorets avrinningsområde 17
Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 8. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom Bynorets avrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. 18 36. Bynorets avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna 2015 36. Bynorets avrinningsområde 19
Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Bynorets avrinningsområde. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Källor till påverkan 20 36. Bynorets avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna 2015 36. Bynorets avrinningsområde 21
Referenser Lundell, L. m.fl. 2009. PM miljöteknisk markutredning (huvudstudie), WSP Samhällsbyggnad. Naturvårdsverket. 2008. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen Stöd till Vattenmyndigheterna vid statusklassificering och fastställande av MKN. Rapport 5799 22 36. Bynorets avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom Bynorets avrinningsområde för matriserna vatten och sediment. Ämnen som redovisas under Överskridande är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under Förhöjda ämnen är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder. Vattenförekomst Matris År Överskridande ämnen Förhöjda ämnen Flosjön Vatten 2014 SE671172-144472 Sediment 2005 Pb 2014 PAHer Dioxiner Länsstyrelsen Dalarna 2015 36. Bynorets avrinningsområde 23
Externa bilagor Följande bilagor kan laddas hem separat på www.dalarnasvatten.se alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel. 010-225 02 91 alt. andreas.w.johansson@lansstyrelsen.se Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten 24 36. Bynorets avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Länsstyrelsen Dalarna 2015 36. Bynorets avrinningsområde 25