Rapport 2016-08-01 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2016 2020 Dnr 1375-2016
Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg... 15 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd... 15 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 18 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden... 18 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning... 23 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning... 28 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning... 32 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.... 36 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.... 59 1:3 Handikappersättningar... 71 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m.... 73 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet... 77 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen... 80 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader... 92 2:1 Förvaltningsmedel... 94 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn... 97 1:1 Barnbidrag... 97 1:2 Föräldraförsäkring... 100 1:3 Underhållsstöd... 115 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner... 118 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn... 121 1:8 Bostadsbidrag... 125 2
Bilaga 1 Sammanfattande tabeller Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m. m. Bilaga 3 Månadsfördelning av prognoser för 2016 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner 3
Sammanfattning Utgifterna inom Försäkringskassans ansvarsområde förväntas öka från 204 miljarder kronor 2016 till 227 miljarder kronor 2020. Prognoserna i denna rapport är sammantaget lägre än de som lämnades i maj 2016. Det är framförallt prognoserna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättningar som har sänkts på grund av lägre förväntade inflöden till försäkringarna. Prognosen för kostnader för statlig assistansersättning 2016 har sänkts på grund av ett nytt antagande om kommunernas inbetalningar efter införandet av efterskottsbetalningar. För de flesta övriga prognoser är skillnaderna emellertid små och synen på den underliggande utvecklingen har inte förändrats nämnvärt. Utgifterna beräknas överskrida krediten för 7 anslag/anslagsposter. Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag för dessa med sammanlagt 451 miljoner kronor. Två av Försäkringskassans centralt prioriterade områden under 2016 är att: Minska sjuktalen i samhället. Försäkringskassan har arbetat särskilt med att förbättra bedömningen av arbetsförmågan enligt rehabiliteringskedjan och kommer fortsätta att fokusera på detta område. Detta är beaktat i prognosen för sjukfallens varaktighet. Motverka det brottsliga nyttjandet av assistansersättningen. Försäkringskassan tar nu ytterligare krafttag inom detta område. Det är svårt att beräkna effekten av detta, men initiativet bör innebära lägre utgifter för assistansersättningen på sikt. Initiativet är inte beaktat i nuvarande prognos. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för förmånen ändras. En särskild osäkerhetsfaktor är hur migrationen påverkar utgifterna. Migrationsverket betonar i sina prognoser för antalet asylsökande i Sverige att utvecklingen framöver är mycket osäker. Omvärldsfaktorer och effekter av politiska åtgärder har stor påverkan på antalet personer som kommer till Sverige. Det är dessutom osäkert när och i vilken utsträckning de nyanlända kommer att använda de olika delarna av socialförsäkringen. Prognoserna i denna rapport är baserade på SCB:s befolkningsprognos som publicerades i april 2016. Sedan dess har Migrationsverket publicerat en ny prognos där antalet asylsökande har sänkts. Migrationsverkets senaste prognossänkning är inte beaktad i denna rapport. 4
Inledning Utvecklingen inom olika försäkringsområden De totala utgifterna för Försäkringskassans sakanslag blev 201 miljarder kronor 2015 och förväntas öka till 204 miljarder kronor 2016. Därefter förväntas utgifterna fortsätta öka till 227 miljarder kronor år 2020, se diagram nedan. Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift, miljarder kronor ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan För alla tre utgiftsområden inom Försäkringskassans ansvarsområde ökar utgifterna under prognosperioden. De största ökningarna sker inom kostnader för statlig assistansersättning (utgiftsområde 9), sjukpenning och rehabilitering m.m. (utgiftsområde 10), föräldraförsäkringen och barnbidrag (utgiftsområde 12). Enligt prognosen minskar också vissa utgifter framöver, vilket framförallt syns på utgiftsområde 9 för 2016 där införandet av efterskottsbetalning av assistansersättning medför en tillfällig men kraftig minskning av utgifterna. För alla tre utgiftsområdena redovisas den förväntade utvecklingen av utgifterna för varje anslag under prognosperioden. En del anslag uppgår till flera miljarder kronor medan andra omfattar några miljoner kronor. Detta medför att de små anslagen inte syns tydligt i de redovisade diagrammen. För en översiktlig bild redovisas, trots det, alla anslag i ett diagram. 5
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg inklusive statlig ålderspensionsavgift, miljarder kronor ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan Inom utgiftsområde 9 är kostnader för statlig assistansersättning det största sakanslaget. Statens utgifter för assistansersättning beräknas uppgå till 21,6 miljarder kronor 2016 för att sedan öka till 28,6 miljarder kronor 2020, se diagram ovan. Ökningen drivs av att genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas fortsätta öka och att schablonbeloppet (ersättning per timme) höjs. Från 1 oktober 2016 inför Försäkringskassan efterskottsbetalning av assistansersättningen. De flesta mottagare av ersättningen berörs av detta och därför sjunker utgifterna kraftigt under oktober och november 2016. Försäkringskassan prioriterar minskandet av det brottsliga nyttjandet av assistansersättningen. Möjliga effekter av detta är svåra att uppskatta och är inte beaktade i nuvarande prognos. Även utgifterna för statligt tandvårdsstöd förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Under 2016 beräknas utgifterna uppgå till 5,5 miljarder kronor för att sedan öka till 6,4 miljarder kronor år 2020. Ökningen drivs främst av att referenspriserna för åtgärderna höjs årligen medan beloppsgränserna för vad man får ersättning för är fasta. 6
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning inklusive statlig ålderspensionsavgift, miljarder kronor ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan Utgifterna för anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas öka från 40,2 miljarder kronor år 2016 till 44 miljarder kronor år 2020. Utgifterna har ökat under de senaste åren, både på grund av att fler sjukfall startats och av att sjukfallen blivit längre. Inflödet av nya sjukfall har ökat tydligt sedan 2010, dock beräknas inflödet sedan oktober 2015 ha varit närmast oförändrat jämfört med samma period ett år tidigare. Mot bakgrund av detta beräknas den förväntade framtida ökningstakten för inflödet att vara densamma som för arbetskraften under hela prognosperioden. Givet den historiska variationen råder det dock stor osäkerhet om inflödets utveckling, framför allt på längre sikt. Sjukfallens varaktighet i fallängder upp till ett års sjukskrivning har visat en klart dämpad ökningstakt under det senaste året jämfört med tidigare år. Detta beror sannolikt på Försäkringskassans arbete med att förstärka och förbättra utredningsoch bedömningsarbetet. Försäkringskassan kommer fortsätta fokusera på detta område och prognosen för varaktighetens utveckling lämnas i princip oförändrad jämfört med föregående prognos. Den rådande utvecklingen med en högre andel psykiatriska diagnoser i inflödet och således även i det framtida beståndet av pågående sjukfall beräknas leda till en viss fortsatt ökning av sjukfallens genomsnittliga varaktighet under 2016. Sedan cirka ett år tillbaka har antalet övergångar från sjukpenning till sjukersättning minskat, vilket bedöms vara den huvudsakliga anledningen till att varaktigheten bland längre sjukfall (>1 år) har ökat. Varaktigheten för långa sjukfall beräknas fortsätta öka under 2016 för att därefter minska något i takt med att nybeviljanden av sjukersättningar åter prognostiseras öka. Likväl som för inflödet är även prognosen för varaktigheten osäker, framför allt på längre tidshorisonter. 7
Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är arbetet 1 med att minska sjukfrånvaron så att målet om ett sjukpenningtal 2 på 9,0 nettodagar år 2020 kan uppnås. I arbetet ingår bland annat att öka kvaliteten i utredningar och bedömningar av arbetsförmåga, att hitta effektiva samarbetsformer med övriga aktörer, att arbeta förebyggande, med mera. Sjukpenningtalet ligger i dagsläget på 10,7 och trenden är uppåtgående, om än med tydligt avtagande ökningstakt sedan hösten 2015. För att bättre åskådliggöra den senaste utvecklingen har Försäkringskassan tagit fram ett nytt sätt att redovisa sjukpenningtalet. De senaste utfallen redovisas och kommenteras numera i förhållande till en projektion som ger ett sjukpenningtal om 9,0 nettodagar år 2020. 3 Projektionen bygger på en bearbetning av det alternativscenario som togs fram i samband med prognosen som lämnades i februari, vilken tog fasta på Försäkringskassans tidigare analyser som visar att vändpunkter i sjukfrånvaron historiskt alltid föregåtts av vändpunkter i inflödet till sjukskrivning. Scenariot utgick från att inflödet ökar tydligt under 2016, och planar ut och trappas av först under 2017. De senaste månadernas utfall ligger något under projektionen, vilket i sin tur betyder att förutsättningarna för att uppnå målet har förbättrats. I föreliggande prognos antas inflödet öka i en takt som motsvarar arbetskraftens ökningstakt under resten av prognosperioden. Sjukfallens varaktighet beräknas öka svagt under 2016 för att därefter vara i stort sett oförändrad. Under dessa förutsättningar blir sjukpenningtalet 11,0 nettodagar år 2020, vilket är klart högre än målet om 9,0 nettodagar. Osäkerheten på så lång sikt är emellertid mycket stor och prognosen ska inte tolkas som att målet inte kan uppnås. En utveckling där inflödet inom kort börjar minska är inte osannolik. I sjukpenningavsnittet visas ett alternativscenario där inflödet börjar minska under andra halvåret 2016. En sådan utveckling ger, jämfört med projektionen, en tidigarelagd vändpunkt även för sjukpenningtalet och således blir en flackare utvecklingsbana mot målet möjlig. Försäkringskassan bedömer att förebyggande av inflöde av framför allt sjukfall med psykiatriska diagnoser är en central faktor för att nå målet. En tidig vändpunkt innebär inte bara en högre sannolikhet att målet uppfylls utan även stora utgiftsbesparingar på vägen dit. Ackumulerat under prognosperioden blir 1 För en närmare beskrivning av arbetet, se Försäkringskassan, Uppdrag att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess, 2016-04-29, Dnr 056546-2015 2 Sjukpenningtalet är antal utbetalda dagar under en 12-månadersperiod med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16 64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 3 https://www.forsakringskassan.se/omfk/vart_uppdrag/vagen_till_9_0 8
utgifterna i alternativscenariot cirka 10 miljarder kronor lägre jämfört mot projektionen. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. förväntas minska till och med 2018 för att därefter öka mellan 2018 och 2020. Ökningen förklaras framför allt av att prisbasbeloppet förväntas öka på längre sikt, men också av att beståndet för aktivitetsersättning ökar. Det samlade beståndet för aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta att minska under hela prognosperioden. Ohälsotalet 4 har ökat svagt sedan hösten 2013 men beräknas nu att börja minska något under 2016. En växande befolkning i kombination med prognossänkningarna inom ohälsoområdet medför ett historiskt lågt ohälsotal om 25,9 nettodagar år 2020. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta minska från 3,1 miljarder kronor 2016 till 2,7 miljarder kronor 2020. Det beror till stor del på att antalet nybeviljade livräntor är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. 4 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) 16 64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 9
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn inklusive statlig ålderspensionsavgift, miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan Att utgifterna inom föräldraförsäkringen förväntas stiga under hela prognosperioden beror främst på att antalet barn i olika åldrar ökar, men också på att timlönerna successivt blir högre. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar beräknas bli fler och därmed förväntas utgifterna för anslagsposten föräldrapenning att öka från 29,1 miljarder kronor år 2016 till 34,7 miljarder kronor för 2020. Även utgifterna för anslagsposten tillfällig föräldrapenning beräknas öka från 6,6 miljarder kronor 2016 till 8,0 miljarder kronor 2020. Utgifterna för jämställdhetsbonus beräknas bli 390 miljoner kronor 2016. I budgetpropositionen (Prop. 2015/16:1) aviserar regeringen att den vill avskaffa jämställdhetsbonusen från och med 2017. I och med denna avisering prognostiseras endast utgifter fram till och med år 2017. Utgifterna för barnbidrag förväntas öka från 26,3 miljarder kronor år 2016 till 28,9 miljarder kronor år 2020 till följd av att antal barn i befolkningen förväntas bli fler. Utgifterna för anslaget bostadsbidrag beräknas öka från 4,7 miljarder kronor 2016 till 5,7 miljarder kronor 2020. Den ökade migrationen bidrar till att fler personer förväntas få bidraget på längre sikt. Anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn antas öka från 3,8 miljarder kronor år 2016 till 5,2 miljarder kronor 2020. En bidragande orsak till ökningen är att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna 10 19. 10
Jämförelse med föregående prognos I denna rapport har utfall till och med maj 2016 i största möjliga utsträckning använts. Vid föregående prognostillfälle fanns utfall till och med mars 2016. De mest väsentliga skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i maj 2016 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Prognosjämförelse, miljoner kronor 2016 2017 2018 2019 2020 Föregående prognos 205 438 211 952 216 918 222 448 229 640 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande -77-10 35-88 -281 Volym- och strukturförändringar -582-1 521-1 954-2 358-2 728 Regeländringar -2 Ändrat regleringsbelopp för statliga ålderspensionsavgifter -75 Övrigt -608-8 -8-8 -8 Ny prognos 204 171 210 414 214 991 219 917 226 622 Differens i miljoner kronor -1 267-1 539-1 927-2 532-3 017 Differens i procent -0,6-0,7-0,9-1,1-1,3 Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget Sammantaget har prognosen sänkts för samtliga år, jämfört med prognosen som lämnades i maj 2016. Detta beror främst på volym- och strukturförändringar inom anslagen sjukpenning och rehabilitering m.m. och aktivitets- och sjukersättningar m.m. Uppgifter om löneutveckling och prisbasbelopp, med mera, har hämtats från Konjunkturinstitutets prognos i juni 2016. Förändringarna i de övergripande makroekonomiska antagandena påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till majprognosen beskrivs nedan. Beräkningarna av prisbasbeloppet har höjts för åren 2017 2020. Detta höjer prognoserna för till exempel aktivitets- och sjukersättningar, föräldrapenning samt vårdbidrag men har motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättningar. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen är lägre för alla år under prognosperioden. Detta har en sänkande effekt bland annat på prognoserna för sjukpenning och inom föräldraförsäkringen. Totalt har prognoserna sänkts på grund av volym- och strukturförändringar. Prognosen för sjukpenning och rehabilitering m.m. har sänkts främst på grund av 11
en sänkt prognos för inflödet och återflödet till försäkringen. Även prognosen för antalet personer som nybeviljas både aktivitetsersättning och sjukersättning har sänkts. Prognosen för bostadsbidrag har sänkts på grund av att utfallet för 2016 har varit lägre än beräknat. Prognosen för kostnader för statlig assistansersättning har sänkts främst på grund av ett nytt antagande om hur införandet av efterskottsbetalningar kommer påverka inbetalningar från kommunerna. I denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Aviserade regeländringar utan lagförslag har dock inte beaktats eftersom det saknas tillräckligt detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. Jämförelse med statens budget I tabellen nedan finns en jämförelse mellan statens budget för Försäkringskassans sakanslag och prognoserna. Observera att siffrorna är summerade anslagsvis. Prognosen inklusive statlig ålderspensionsavgift, miljarder kronor 2015 1 2016 2017 2018 2 2019 2 2020 2 Ingående överföringsbelopp från föregående år -2,1-1,5-0,3-0,8-1,9-3,3 Anslagna medel³ 202,7 213,6 215,9 221,3 226,9 233,8 Summa tilldelade medel 200,6 212,1 215,6 220,4 225,1 230,5 Utfall 200,8 Prognos 204,2 211,1 215,0 219,9 226,6 Avvikelse från anslagna medel 1,9 9,4 4,7 6,3 7,0 7,2 Avvikelse från tilldelade medel -0,1 7,9 4,4 5,4 5,2 3,9 Begäran tilläggsanslag 0,5 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. Tabellen nedan redovisar de 7 anslag/anslagsposter där utgifterna beräknas överskrida tillgängliga medel 5. Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel 6 för dessa anslagsposter. 5 Tillgängliga medel = ingående överföringsbelopp + anslag + högsta tillåtna anslagskredit 6 Tilldelade medel = ingående överföringsbelopp + anslag 12
Anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2016 tusental kronor 9 4:3 Anslag/anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2015 Anslag år 2016 Prognos 2016 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit Bilstöd till personer med funktionsnedsättning -12 962 266 995 315 127-61 094-47 744 10 1:1.5 Boendetillägg -1 409 92 000 96 961-6 370-1 770 10 1:1.8 10 1:7 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 0 51 000 69 727-18 727-16 177 Ersättning för höga sjuklönekostnader 0 700 000 810 000-110 000-40 000 12 1:2.12 Graviditetspenning 0 624 221 663 794-39 573-8 362 12 1:2.1 Jämställdhetsbonus 0 331 320 390 203-58 883-42 317 12 1:3 Underhållsstöd -49 832 2 630 000 2 735 688-155 520-24 020 Totalt -64 203 4 695 536 5 081 500-450 167-180 390 1 Prognosen för bilstöd avser medelsbehovet. Om tilläggsanslag inte beviljas beräknas utbetalningarna stoppas i oktober och resterande behov från 2016 belastar 2017. För ytterligare en anslagspost (kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar) är marginalen till tillgängliga medel förhållandevis liten. 13
Om rapporten Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2016 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2016 2020. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten samt lämnas till Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket (ESV). Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Prognostiserat utfall för 2016 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad Förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller Fördjupad analys med särskilt fokus på förklaringsfaktorer som bidragit till utvecklingen av assistansersättningen. Indikatorer relaterade till detta ska utvecklas och inkorporeras löpande. I denna rapport redovisas prognoser för åren 2015 2020 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. För varje anslagspost jämförs de prognostiserade utgifterna med statsbudgeten. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Med rapporten kommer 5 bilagor: 1. Sammanfattande tabeller över prognosen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten 2. Utvecklingen av antal förmånstagare och olika medelbelopp m.m. 3. Månadsfördelade prognoser för 2016 4. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. 5. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag 14
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag³ 5 777 010 5 608 503 5 915 450 6 088 064 6 340 114 6 602 912 Tilldelade medel 5 777 010 5 608 503 5 915 450 6 088 064 6 340 114 6 602 912 Utfall/Prognos 5 262 523 5 513 898 5 689 335 5 865 847 6 113 684 6 378 353 Avvikelse från anslag 514 487 94 605 226 115 222 217 226 430 224 559 Avvikelse från tilldelade medel 514 487 94 605 226 115 222 217 226 430 224 559 Högsta anslagskredit³ 288 851 280 425 295 773 304 403 317 006 330 146 Tillgängliga medel 6 065 861 5 888 928 6 211 223 6 392 467 6 657 120 6 933 058 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 5 514 miljoner kronor, vilket är 95 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, dels ett skydd mot höga kostnader som kallas tandvårdsersättning och dels ett tandvårdsbidrag. Tandvårdsbidraget finns i två former, dels ett allmänt som gäller alla försäkrade och dels ett särskilt som ges till vissa patientgrupper som har behov av förebyggande tandvård. Tandvårdsersättning/skydd mot höga kostnader För ersättningsberättigade tandvårdsåtgärder som har slutförts under en ersättningsperiod om högst ett år, lämnas tandvårdsersättning med en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. För den del av kostnaderna som överstiger 3 000 kronor men inte 15 000 kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger 15 000 kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning beräknas enligt en fastlagd lista med referenspriser. I de fall vårdgivarens pris är lägre än referenspriset ges ersättning beräknat på vårdgivarens pris. Om vårdgivarens pris överstiger referenspriset ersätts inte den del av priset som överstiger referenspriset. 15
Allmänt tandvårdsbidrag Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av ersättningsberättigade tandvårdsåtgärder. Om det allmänna tandvårdsbidraget inte används ett år sparas det till nästkommande år. Patienten får maximalt ha ett sparat tandvårdsbidrag räknat från den 1 juli varje år, vilket innebär att patienten maximalt kan ha två tandvårdsbidrag till sitt förfogande under ett år. Tandvårdsbidraget är framför allt tänkt att uppmuntra till regelbundna undersökningar och förebyggande åtgärder, men kan användas även till annan tandvård. Det kan också användas som delbetalning för abonnemangstandvård. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är 20 29 år eller 75 år eller äldre är berättigade till 300 kronor och patienter som är mellan 30 och 74 år har rätt till 150 kronor. Särskilt tandvårdsbidrag Den 1 januari 2013 infördes det tredje steget i tandvårdsreformen. I det tredje steget förstärks stödet till personer som kan få problem med tänderna på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan vara sjukdomen/funktionsnedsättningen i sig som orsakar problemen eller medicinerna patienterna behöver ta. Det tredje steget innebär att ett nytt bidrag införs, särskilt tandvårdsbidrag (STB). Det särskilda tandvårdsbidraget är 600 kronor per halvår och får inte sparas. Det kan endast användas till förebyggande tandvårdsåtgärder. Analys För 2016 beräknas utgifterna för det statliga tandvårdsstödet öka med ungefär 4,8 procent jämfört med 2015. Detta beror främst på den höjning av referenspriserna som gjordes i januari i år vilket medför högre utgifter inom högkostnadsskyddet. För resterande prognosperiod ökar utgifterna för högkostnadsskyddet årligen vilket dels beror på att antalet personer som nyttjar förmånen ökar och dels på att referenspriserna årligen höjs samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade. För det allmänna tandvårdsbidraget förväntas utgifterna öka något 2016. Barn och unga vuxna har idag fri tandvård till och med det år de fyller 19. I Prop. 2015/16:1 föreslogs att denna gräns höjs i två steg, 2017 höjs den till 21 år och 2018 höjs den till 23 år 7, vilket medför att utgifterna förväntas minska dessa år. 2019 ökar de återigen till följd av att befolkningen ökar och fler personer besöker tandvården. Utgifterna för särskilt tandvårdsbidrag beräknas öka under hela prognosperioden. 7 I föreliggande prognos har hänsyn inte tagits till förslagen i lagrådsremissen Särskilda satsningar på ungas och äldres hälsa. I denna föreslås att åldersgränsen för fri tandvård höjs i tre steg, till 21 år 2017, 22 år 2018 och 23 år 2019. http://www.regeringen.se/contentassets/5597c453529645598672384d5e455e57/sarskildasatsningar-pa-ungas-och-aldres-halsa.pdf 16
Prognos för de olika delarna i det statliga tandvårdsstödet, tusental kronor 2015* 2016 2017 2018 2019 2020 Högkostnadsskydd 4 224 383 4 433 176 4 623 079 4 835 632 5 061 936 5 305 908 Tandvårdsbidrag 1 002 993 1 036 020 1 010 983 964 605 975 520 986 843 Särskilt tandvårdsbidrag 35 147 44 702 55 273 65 610 76 228 85 602 Totalt 5 262 523 5 513 898 5 689 335 5 865 847 6 113 684 6 378 353 * Utfall Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2016. Prognosjämförelse, tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 5 374 235 5 611 378 5 826 327 6 105 584 6 392 899 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - -5 868-17 582-19 680 Volym- och strukturförändringar +139 663 +77 957 +45 388 +25 682 +5 134 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 5 513 898 5 689 335 5 865 847 6 113 684 6 378 353 Differens i 1000-tal kronor +139 663 +77 957 +39 520 +8 100-14 546 Differens i procent +2,6 +1,4 +0,7 +0,1-0,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden För perioden 2018 2020 sänks prognosen något då Konjunkturinstitutet i sin senaste prognos räknar med något lägre antal sysselsatta under dessa år än vad de gjorde tidigare. Volym- och strukturförändringar Prognosen för referenspriserna har sänkts marginellt för 2016 och 2017 vilket har en sänkande effekt på prognosen. Föregående prognos underskattade nyttjandet av tandvårdsstödet under april maj vilket medför att prognosen höjs för innevarande år. Detta innebär också att prognosen höjs under resterande prognosperiod då den skrivs fram med hjälp av SCB:s mikrosimuleringsmodell FASIT. 17
1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-4 655-8 095-8 716 Anslag³ 611 535 503 094 480 821 489 087 499 137 511 834 Tilldelade medel 611 535 503 094 480 821 484 432 491 042 503 118 Utfall/Prognos 456 746 476 515 485 476 492 527 499 758 507 172 Avvikelse från anslag 154 789 26 579-4 655-3 440-621 4 662 Avvikelse från tilldelade medel 154 789 26 579-4 655-8 095-8 716-4 054 Högsta anslagskredit³ 30 577 25 155 24 041 24 454 24 957 25 592 Tillgängliga medel 642 112 528 249 504 862 508 886 515 999 528 710 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 477 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Förmånen delas in i fyra ersättningsområden: konventionsvård, turistvård, pensionärsvård och sjuk- och tandvårdstjänster. Konventionsvård Konventionsvård är en ersättning till landstingen för vård som getts i Sverige till personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått konventioner med, överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. 18
Turistvård Turistvård avser ersättning till andra länder för vård som getts till personer som är försäkrade i Sverige, men som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Även planerad vård med förhandstillstånd faller under turistvård. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Pensionärsvård Pensionärsvård avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige och har valt att bosätta sig i ett annat EES-land eller Schweiz. Även deras familjemedlemmar omfattas. Begreppet innefattar även ersättning för vårdförmåner till familjemedlemmar som inte är bosatta i samma medlemsstat som den försäkrade personen. Sedan 1 maj 2010 debiterar vissa länder Sverige fasta belopp per skuldmånad medan andra skickar fakturor på faktiska belopp. Sjuk- och tandvårdstjänster Sjuk- och tandvårdstjänster avser ersättning i efterhand för planerad och nödvändig privat vård. Sedan 1 oktober 2013 motsvarar ersättningen nivån för vad vården hade kostat om den utförts i Sverige. Regelverk Personer som är försäkrade i ett EES-land och Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige, precis som personer som är försäkrade i Sverige har rätt till vårdförmåner i andra EES-länder och Schweiz. Även pensionärer som är försäkrade i Sverige men som bosätter sig i ett annat EES-land eller Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige. 8 Den 1 oktober 2013 trädde en kostnadsansvarslag 9 avseende patientrörlighet inom EU i kraft. Den syftar till att införliva Europaparlamentets- och rådets direktiv 10 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Enligt kostnadsansvarslagen ska kostnadsansvaret för den gränsöverskridande vården fördelas mellan stat, landsting och kommuner, men tillämpas inte för vårdkostnader som har uppkommit före lagens ikraftträdande. Landstingens kostnadsansvar avser ersättningar för viss hälso- och sjukvård och tandvård samt för vissa produkter, som exempelvis läkemedel, som patienter får vid vård i ett annat EES-land. Till landstingets kostnadsansvar hör de personer som vid tiden för den vård ersättningen avser, var bosatta inom landstinget eller kvarskrivna i landstinget 11. Samma kostnadsansvar gäller även läkemedel som införskaffats i ett annat EES-land, vid en annan tidpunkt än vårdtillfället. Landstingens kostnadsansvar avser såväl ersättning för vård som söks med 8 (EG) 883/2004. 9 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU. 10 2011/24/EU. 11 16 Folkbokföringslagen. 19
stöd av kostnadsansvarslagen som den som söks med stöd av förordning (EG) nr 883/2004. 12 Staten har ansvar för kostnaderna för gränsöverskridande vård till personer som ingår i personkretsen men inte är folkbokförda eller kvarskrivna i Sverige. Till denna grupp hör bland annat utlandsboende pensionärer som får sin huvudsakliga pension från Sverige. Staten har även kostnadsansvaret för tandvård som hade berättigat till stöd om den utförts i Sverige 13. De bilaterala överenskommelser och konventioner rörande hälso- och sjukvård som Sverige har med andra länder bekostas också av staten. 14 Analys Under de första fem månaderna 2016 betalades 164 miljoner kronor ut för sjukvård i internationella förhållanden. Det är 8,6 miljoner kronor (6 procent) mer än motsvarande period 2015. Utgifterna för pensionärsvård var ungefär 15 miljoner kronor högre under första delen av 2016, medan utgifterna för resterande ersättningsområden var knappt 7 miljoner lägre jämfört med 2015. Utgifterna uppdelat på ersättningsområden, miljoner kronor 2012 1 2013 1 2014 1 2015 1 2016 2017 2018 2019 2020 Konventionsvård 192 176 175 197 186 188 188 188 188 Pensionärsvård 331 279 187 193 215 219 223 228 232 Sjuk- och tandvårdstjänster 69 136 12 10 8 9 9 9 9 Turistvård 106 189 115 56 68 70 73 75 78 Summa 698 781 489 457 477 485 493 500 507 1 Utfall Källa: Försäkringskassan Konventionsvård Utgifterna för konventionsvård har hittills i år varit ungefär 80 miljoner kronor. De totala utgifterna för 2016 beräknas bli 186 miljoner. Under resterande del av prognosperioden beräknas utgifterna ligga runt 188 miljoner per år. Föregående prognos underskattade utgifterna för perioden mars april med cirka 2 miljoner kronor (7 procent). Den nya prognosen är utfallsjusterad och höjd med 2,8 miljoner kronor för 2016 och 1,7 miljoner per år för perioden 2017 2020. Pensionärsvård Under perioden januari maj utbetalades ungefär 76 miljoner kronor för pensionärsvård. Sammantaget förväntas utgifterna uppgå till 215 miljoner under 12 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. 13 Enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. 14 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. 20
2016. Då många länder har gått från att debitera fasta schablonbelopp till att debitera faktiska vårdkostnader bedöms utgifterna för pensionärsvård stabiliseras under prognosperioden. Eftersläpningar av fakturor gällande faktiska kostnader är betydligt kortare än för fakturor gällande fasta kostnader. Länderna som fortfarande debiterar fasta schablonbelopp förväntas höja beloppen inom prognosperioden. Detta i kombination med ett ökande antal pensionärer som söker vård utomlands förväntas leda till att utgifterna för pensionärsvård ökar med 2 procent per år från och med 2017. Sjuk- och tandvårdstjänster En stor del av utgifterna för sjuk- och tandvårdstjänster bekostas sedan den 1 oktober 2013 av landstingen. Utgifterna beräknas till 8 miljoner kronor för 2016. Efter det förväntas utgifterna för sjuk- och tandvårdstjänster öka med 3 procent per år. I och med Högsta Förvaltningsdomstolens dom mål nr 4175-15 15 råder det ytterligare osäkerhet kring de framtida utgifterna för anslaget. Domen har inte beaktats i föreliggande prognos. Turistvård Under perioden januari maj 2016 var utgifterna för turistvård cirka 400 000 kronor (3 procent) lägre än motsvarande period 2015. Utgifterna har sedan föregående prognos dock haft en uppåtgående trend. Under perioden april maj 2016 var utgifterna 4 miljoner kronor (200 procent) högre än under motsvarande period föregående år. Regeländringen avseende kostnadsfördelningen mellan stat och landsting har troligen fått full effekt och en underliggande ökande trend förväntas återigen vara synlig. Prognosen för 2016 har utfallsjusterats och för resterande år under prognosperioden förväntas utgifterna öka med 3,5 procent per år. Osäkerhet Prognosen innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer. De mest påtagliga av dessa har sitt ursprung i administrativa moment. Exempelvis fastställs de fasta beloppen för pensionärsvård med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det är även osäkert i vilken takt de länder som kräver Sverige på fasta kostnader kommer att övergå till att skicka krav på faktiska belopp. Det finns en betydande 15 En patient fick vård i ett annat EES-land och ansökte sedan om ersättning i efterhand för sina kostnader enligt 5 och 7 lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (ersättningslagen). Försäkringskassan beslutade att patienten hade rätt till ersättning enligt den vårdkostnad som skulle ha uppkommit i patientens hemlandsting. Patienten överklagade beslutet till förvaltningsrätten och yrkade ersättning för de faktiska kostnaderna för vården vilket enligt 6 ersättningslagen är det högsta belopp som ersättning kan utgå med. Förvaltningsrätten avslog överklagandet. Patienten överklagade till kammarrätten, som beviljade patienten ersättning för hela kostnaden som patienten haft. Försäkringskassan överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). HFD beslutade att patientens rätt till ersättning inte kan begränsas med stöd av 7 första stycket ersättningslagen och att den därför får bestämmas med utgångspunkt i hennes faktiska kostnad för vården. 21
osäkerhet i prognosen för turistvård. De främsta orsakerna är svårigheterna att förutse hur resandet kommer att se ut och hur betalningsmönstret påverkas av skärpta återbetalningsregler. Eftersom ersättningsnivåerna för sjuk- och tandvårdstjänster har förändrats och vissa utgifter bekostas av landstingen är det osäkert hur ersättningsområdet kommer att utvecklas framöver. Det i kombination med Högsta Förvaltningsdomstolens dom mål nr 4175-15 gör att prognosen är osäker, speciellt på längre sikt. Utgifterna för anslagsposten påverkas även av förändringar i växelkurser, vilket är en annan källa till osäkerhet. Storbritanniens förväntade ansökan om utträde ur EU, och de andra EU-ländernas hanterande av detta, kan potentiellt leda till större växelkursförändringar än normalt. Endast en mindre andel av de svenska utgifterna betalas i pund (GBP), prognosen påverkas följaktligen ytterst marginellt av växelkursförändringar mellan SEK och GBP. Då många länder använder euro (EUR) som betalmedel är utgifterna för sjukvård i internationella förhållanden dock känsligare mot förändringar i kronans växelkurs mot euron. Till exempel, om euron blir 50 öre dyrare att köpa (EUR/SEK) blir 2016 års pensionärsvårdsutgifter drygt 9 miljoner kronor högre (4,4 procent). Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2016. Prognosjämförelse, tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 476 385 475 548 477 339 485 304 500 769 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +130 +9 928 +15 188 +14 454 +6 403 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 476 515 485 476 492 527 499 758 507 172 Differens i 1000-tal kronor +130 +9 928 +15 188 +14 454 +6 403 Differens i procent 0,0 +2,1 +3,2 +3,0 +1,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Sammantaget är prognosen för 2016 i stort sett oförändrad, prognoserna för resterande år har höjts marginellt med mellan 1 och 3 procent. Höjningen beror, som tidigare nämnts, framför allt på en ökande trend inom turistvården. För mer detaljerad förklaring se analysavsnittet ovan. 22
4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0-12 962 0-21 074-43 262-64 603 Anslag³ 266 995 266 995 266 995 266 995 266 995 266 995 Tilldelade medel 266 995 254 033 266 995 245 921 223 733 202 392 Utfall/Prognos 279 957 315 127 288 069 289 183 288 336 284 317 Avvikelse från anslag -12 962-48 132-21 074-22 188-21 341-17 322 Avvikelse från tilldelade medel -12 962-61 094-21 074-43 262-64 603-81 925 Högsta anslagskredit³ 13 350 13 350 8 010 8 010 8 010 8 010 Tillgängliga medel 280 345 267 383 275 005 253 931 231 743 210 402 Överskridande av anslagskredit 0-47 744-13 064-35 252-56 593-73 915 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 315 miljoner kronor, vilket är 48 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 61 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 48 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 61 miljoner kronor. Tillgängliga medel beräknas vara förbrukade i oktober. Om inte ytterligare medel tillförs anslaget kommer utbetalningarna då att stoppas. Detta skulle innebära att utbetalningar motsvarande 48 miljoner kronor skjuts fram till 2017. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas Bilstöd till personer med funktionsnedsättning. Bilstöd beviljas till personer som, på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionsnedsättning, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller har svårigheter att använda allmänna kommunikationer. De försäkrade kan delas in i fem bidragsgrupper: 1. Person med funktionsnedsättning under 65 år som behöver ett fordon för att kunna försörja sig, genomgå arbetslivsriktad utbildning eller rehabilitering 2. Person med funktionsnedsättning under 65 år som tidigare beviljats bidrag enligt grupp 1 och nu beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning 23
3. Annan person med funktionsnedsättning än tillhörande grupperna 1 eller 2, som fyllt 18 men inte 50 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 4. Förälder med funktionsnedsättning med barn under 18 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 5. Förälder till barn med funktionsnedsättning som sammanbor med barnet och som har för avsikt att köra fordonet själv Det finns två olika bidrag för köp av fordon; ett grundbidrag och ett inkomstrelaterat anskaffningsbidrag. Grundbidraget utbetalas till alla som beviljas bilstöd och är högst 60 000 kronor. Anskaffningsbidraget är maximalt 40 000 kronor vid årsinkomster som understiger 88 000 kronor. Storleken på bidraget sjunker därefter stegvis för att helt upphöra vid inkomster på 160 000 kronor eller mer. Grund- och anskaffningsbidrag måste användas inom sex månader från beslutet om rätt till bilstöd. Utöver grund- och anskaffningsbidrag kan anpassningsbidrag beviljas. Det är avsett för kostnader till de ändringar som behövs för att den person som beviljats bilstödet ska kunna bruka fordonet. Anpassningsbidraget är obegränsat. I särskilda fall kan även bidrag till körkortsutbildning beviljas. Bilstödet infördes i sin nuvarande form den 1 oktober 1988. Från och med den 1 november 1997 kan bilstöd bara betalas ut inom ramen för beviljat anslag. Det medför att utbetalningarna av bilstöd stoppas när anslagna medel är förbrukade. Anslaget finansieras med statliga medel. Analys Under perioden januari maj har det betalats ut 140 miljoner kronor i bilstöd. Detta inkluderar uppskjutna utbetalningar från 2015 om uppskattningsvis 27 miljoner kronor. På grund av de uppskjutna utbetalningarna beräknas antalet utbetalningar bli fler under 2016 jämfört med 2015. Resterande prognosperiod förväntas antalet utbetalningar för både grundbidrag och anpassningsbidrag att minska på grund av färre återbeviljade bilstöd. Detta är en följd av att antalet beslutade bilstöd från och med år 2007 blev lägre jämfört med åren innan. Eftersom nytt grundbidrag i normalfallet kan beviljas först efter nio år, beräknas antalet återbeviljade bilstöd bli lägre under resten av prognosperioden. Sedan införandet av förmånen har andelen bilstödsberättigade som fått anskaffningsbidrag minskat, vilket främst beror på att inkomstgränserna i det inkomstprövade anskaffningsbidraget har varit oförändrade sedan juli 1991. Antalet beviljade anskaffningsbidrag beräknas ligga på samma nivå som de senaste åren. 24
Antal personer med grundbidrag respektive anpassningsbidrag, tusental Källa: Försäkringskassan Det utbetalda medelbeloppet för anpassningsbidraget har sedan införandet ökat kraftigt fram till och med 2013. Under 2014 och 2015 minskade medelbeloppet. En möjlig orsak till det kan vara de normeringar i handläggningen, närmare bestämt bedömningen av anpassningsbidragets storlek, som gjordes år 2014. Bland annat förtydligades det hur kostnaden för anpassningen ska vägas in och att Försäkringskassan, i den mån det är möjligt, ska ha tillgång till kostnadsförslag från flera utförare. 16 För 2016 bedöms medelbeloppet minska ytterligare, det beror dels på ett lägre utbetalt medelbelopp hittills under 2016, dels på ytterligare förtydliganden i ett rättsligt ställningstagande avseende anpassningsbidraget (Dnr. 13277:2016). 17 Enligt 52 kap. 19 andra stycket socialförsäkringsbalken (SFB) får Försäkringskassan besluta att inte medge anpassningsbidrag om det fordon som den försäkrade valt är uppenbart olämpligt med hänsyn till den anpassning som behövs. Försäkringskassans anser att ett fordon ska vara uppenbart olämpligt med hänsyn till den anpassning som behövs om: 16 https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/b4d53b64-0380-46b1-9276- 25f90586e4e1/rattsligt_stallningstagande_2014_2.pdf?MOD=AJPERES 17 https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/77e3d1db-2da2-4765-9095-92e7aecf42af/fkrs_2016_02.pdf?mod=ajperes 25
anpassningen kräver sådana ingrepp att fordonet jämfört med ett annat lämpligare fordon blir påtagligt mindre trafiksäkert den totala kostnaden för anpassningen påtagligt överstiger den totala kostnaden för att anpassa ett annat fordon som är lämpligt för den sökande. Från och med 2017 antas medelbeloppet för anpassningsbidraget att öka med 2,3 procent årligen, vilket motsvarar den genomsnittliga förändringen de senaste åren. Medelbeloppen för grundbidraget och anskaffningsbidraget är relativt stabila över tid. För grundbidrag ligger medelbeloppet strax under maxbeloppet på 60 000 kronor och antas göra det hela prognosperioden. Medelbeloppet för anskaffningsbidrag (räknat per grundbidrag) antas bara förändras marginellt under prognosperioden. Medelbelopp för grundbidrag, anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag (räknat per grundbidrag), tusental kronor Källa: Försäkringskassan Det prognostiserade behovet av medel för grundbidraget beräknas till 80 miljoner kronor 2016 och minskar till 72 miljoner kronor år 2020. För anpassningsbidraget beräknas behovet till 228 miljoner kronor 2016 och drygt 200 miljoner kronor årligen resterande prognosperiod. För det inkomstrelaterade anskaffningsbidragen beräknas behovet vara ungefär 7 miljoner kronor per år under hela prognosperioden. 26
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2016. Prognosjämförelse, tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 327 223 308 825 309 773 308 666 309 518 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -12 096-20 756-20 590-20 330-25 201 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 315 127 288 069 289 183 288 336 284 317 Differens i 1000-tal kronor -12 096-20 756-20 590-20 330-25 201 Differens i procent -3,7-6,7-6,6-6,6-8,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Jämfört med föregående prognos sänks prognosen för innevarande år vilket främst beror på att det utbetalda medelbeloppet för anpassningsbidraget förväntas minska. Detta påverkar även prognosen för resterande period då medelbeloppet beräknas bli lägre även dessa år. Dels på grund av ett lägre medelbelopp 2016 men också till följd av att ökningstakten skrivs ner. 27
4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -1 141 335-661 957 0 0 0 0 Anslag³ 25 369 000 26 344 000 26 563 000 27 449 000 28 182 000 28 982 000 Tilldelade medel 24 227 665 25 682 043 26 563 000 27 449 000 28 182 000 28 982 000 Utfall/Prognos 24 889 622 21 635 000 26 007 000 26 880 000 27 737 000 28 610 000 Avvikelse från anslag 479 378 4 709 000 556 000 569 000 445 000 372 000 Avvikelse från tilldelade medel -661 957 4 047 043 556 000 569 000 445 000 372 000 Högsta anslagskredit³ 1 221 050 1 317 200 796 890 823 470 845 460 869 460 Tillgängliga medel 25 448 715 26 999 243 27 359 890 28 272 470 29 027 460 29 851 460 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 21 635 miljoner kronor, vilket är 4 709 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 4 047 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta Assistansersättningen infördes 1994 och lämnas till personer med funktionsnedsättning. Från och med januari 2001 ges assistansersättningen även till personer över 65 år, förutsatt att ansökan gjorts innan 65 års ålder. Assistansersättning lämnas till personer som ingår i någon av de definierade personkretsarna i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i sin dagliga livsföring med i genomsnitt fler än 20 timmar per vecka. Personkretsindelningen är: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, förutsatt att de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilka medför ett omfattande behov av stöd och service. Assistansersättning utbetalas med ett timbaserat schablonbelopp. Om det finns särskilda skäl kan den ersättningsberättigade beviljas ersättning med ett högre belopp. Detta belopp får dock inte överstiga schablonbeloppet med mer än 12 procent. 28
Analys Utgifterna för statlig assistansersättning prognostiseras att bli 21 635 miljoner kronor för 2016, vilket är en minskning med 13 procent jämfört med 2015. Att utgifterna minskar beror på att Försäkringskassan inför efterskottsbetalning 1 oktober 2016, vilket medför att delar av utgifterna uteblir under oktober och november 2016. Se januariprognosen 18 för mer information om hur införandet av efterskottsbetalning antas påverka utgiftsprognosen. Utgifterna förväntas sedan att öka under hela prognosperioden för att 2020 bli 28 610 miljoner kronor. Utgifterna för statlig assistansersättning styrs av antalet brukare, antalet timmar som beviljas dessa brukare samt det schablonbelopp som lämnas som ersättning per timme av utförd assistans. Den minskande trenden för antalet brukare, som startade i november 2015, håller i sig. Utfallet för de sex första månaderna 2016 visar att antalet brukare har minskat med 212 personer (1,3 procent) jämfört med antalet brukare i december 2015. Under årets två första månader minskade det genomsnittliga antalet timmar per brukare och månad, för att återigen öka under perioden mars juni 2016. Antalet timmar per brukare och månad var 552,5 i december 2015. Detta kan jämföras med 555,5 i juni 2016. Schablonbeloppet bestäms på årsbasis och regeringen beslutar om dess nivå. Schablonbeloppet för 2016 är 288 kronor/timme, vilket är 4 kronor högre än för 2015. Utvecklingen för antalet brukare och medeltimmar kan analyseras närmare genom att dela in dessa kvantiteter i undergrupper. Nedan redovisas medelvärdet för antalet brukare uppdelat på kön och personkrets under de senaste tre månaderna (april juni) samt föregående tre månader (januari mars). Antal brukare. Medelvärde uppdelat på kön och personkrets total kvinnor män personkrets 1 personkrets 2 personkrets 3 jan mar 16 091 7 370 8 721 6 950 821 7 854 apr jun 15 972 7 316 8 656 6 956 819 7 747 differens procent -0,7-0,7-0,7 0,1-0,3-1,4 Källa: Försäkringskassan Totalt sett har antalet brukare minskat från den första perioden till den andra (-0,7 procent). Om utvecklingen av antalet brukare delas upp på kön visar detta att antalet brukare minskar lika procentuellt för kvinnor som för män (-0,7 procent). Om utvecklingen delas upp på personkrets visar detta att antalet brukare har ökat inom personkrets 1. Inom personkrets 2 och 3 minskar antalet, där minskningen är störst, både procentuellt och i antal, inom personkrets 3. 18 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2015 2020, Dnr 1375-2016. 29
Antal timmar per månad. Medelvärde uppdelat på kön och personkrets total kvinnor män personkrets 1 personkrets 2 personkrets 3 jan mar 551,2 543,1 558,1 563,9 652,8 533,4 apr jun 554,3 545,5 561,8 568,1 654,6 535,2 differens procent 0,6 0,5 0,7 0,8 0,3 0,4 Källa: Försäkringskassan På samma sätt studeras utvecklingen av timmar per person och månad och i tabellen ovan utläses att medeltimmarna, totalt sett, har ökat från första perioden till den andra. Ökningen av medeltimmar återfinns även då timmarna delas upp på kön, där medeltimmarna ökar snabbare för män än för kvinnor. Medeltimmarna ökar även inom samtliga personkretsar, men ökningen är som störst inom personkrets 1. En kompletterande illustration av utvecklingen för antalet brukare och medeltimmar ges i diagrammet nedan. Där presenteras utvecklingen som glidande 3-månaders medelvärden under perioden januari 2014 juni 2016. Notera att utplaningen i medeltimmar de första två månaderna under 2016 följs av en uppgång, vilket påminner om utvecklingen samma period året innan. Antal brukare och medeltimmar per person och månad Glidande 3-månaders medelvärden Källa: Försäkringskassan 30
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2016. Prognosjämförelse, tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 22 326 000 26 216 000 27 063 000 27 884 000 28 716 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -82 683-200 834-174 555-138 555-97 555 Regelförändringar - - - - - Övrigt -608 317-8 166-8 445-8 445-8 445 Ny prognos 21 635 000 26 007 000 26 880 000 27 737 000 28 610 000 Differens i 1000-tal kronor -691 000-209 000-183 000-147 000-106 000 Differens i procent -3,2-0,8-0,7-0,5-0,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Sedan föregående prognos har utfallet för antal brukare har varit lägre än väntat och prognosen för antal brukare justeras ned för samtliga år. Medeltimmarna har däremot ökat mer än väntat, vilket medför att prognosen för medeltimmarna justeras upp för samtliga år. Sammantaget leder dessa justeringar till att prognosen för utgifterna under 2016 justeras ned med 0,4 procentenheter. För resten av prognosperioden justeras utgifterna ned med mellan 0,3 och 0,8 procentenheter till följd av ovan nämnda volym- och strukturförändringar. Övrigt I föregående prognos gjordes ett antagande om att införandet av efterskottsbetalning även skulle omfatta kommunernas inbetalningar till Försäkringskassan. Detta antagande har nu reviderats efter att ny information har framkommit. Antagandet i föreliggande prognos är att kommunernas inbetalningar till Försäkringskassan inte kommer att omfattas av införandet av efterskottsbetalning. Inbetalningarna kommer att komma på månadsbasis, precis som de gör nu, även efter införandet av efterskottsbetalning. Det uppdaterade antagandet om att kommunernas inbetalningar inte påverkas av införandet av efterskottsbetalning leder till att utgifterna för 2016 justeras ned med 2,8 procentenheter. Resten av prognosperioden påverkas utgifterna marginellt av detta. 31
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Prognosen för de större anslagsposterna inom sjukförsäkringen har sänkts jämfört med den prognos som lämnades i maj 2016. För innevarande år revideras utgifterna ner med 600 miljoner kronor, därefter blir sänkningarna gradvis större och år 2020 beräknas utgifterna bli drygt 2,6 miljarder kronor lägre än vad som bedömdes i majprognosen. Utgifterna för sjukpenning har ökat sedan 2010, både på grund av att fler sjukfall startats och att sjukfallen blivit längre. Sedan drygt 1 år tillbaka har sjukfallens varaktighet dock visat en dämpad ökningstakt där allt fler sjukfall avslutas omkring rehabiliteringskedjans bedömningspunkter. Detta beror sannolikt på Försäkringskassans arbete med att förstärka och förbättra utrednings- och bedömningsarbetet. Inga större justeringar har gjorts gällande sjukfallens varaktighet jämfört med föregående prognos. Även antalet startade sjukfall har visat en klart avtagande ökningstakt sedan slutet av 2015. Inflödet 19 hittills under 2016 beräknas ligga i nivå med motsvarande period 2015. Inflödet beräknas öka under prognosperioden, men med en årlig ökningstakt som motsvarar den årliga ökningstakten för arbetskraften. Prognosen för inflödets utveckling har reviderats ner något till följd av att Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för arbetskraftens storlek. Antalet som återvänder under 2016 förväntas också bli något färre, detta mot bakgrund av preliminära utfall under våren som indikerar att föregående prognos varit för hög. Utgifterna för Aktivitets- och sjukersättningar beräknas minska mellan 2015 och 2018 för att sedan öka under resten av prognosperioden. Minskningen beror främst på att många som uppbär sjukersättning lämnar förmånen till följd av att de fyller 65 år. Ökningen i slutet av perioden kan bland annat förklaras av att prisbasbeloppet och beståndet med aktivitetsersättning ökar. Prognosen för nybeviljandet av både sjukersättning och aktivitetsersättning har justerats ner i jämförelse med föregående prognos. Nybeviljandet av sjukersättning har minskat under det senaste året. Möjliga förklaringar till minskningen är en omorganisation av handläggningen, högre avslagsandelar och borttagandet av den bortre tidsgränsen inom sjukpenning. Även nybeviljandet av aktivitetsersättningar har minskat under den senaste tolvmånadersperioden, efter många år med ökande antal. Trenden är mest tydlig inom nedsatt arbetsförmåga som därför skrivs ner. För närmare förklaringar och bakgrund se avsnittet Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 19 Med inflöde avses startade sjukfall som blir minst 30 dagar långa och som ej är återvändare. Med återvändare avses sjukskrivna som har lämnat försäkringen på grund av uppnådd maxtid och därefter återvänder inom 15 månader. Definitionerna används genomgående i sjukpenningavsnittet. 32
Beräknad anslagsbelastning inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor, löpande priser 2015 1 2016 2017 2018 2019 2020 Aktivitets- och sjukersättningar 45,7 44,6 43,4 42,4 42,7 43,8 Sjukpenning 34,7 38,1 39,0 39,9 40,1 41,3 Rehabiliteringspenning 1,4 1,6 1,8 1,9 2,0 2,1 Summa 81,8 84,3 84,2 84,2 84,8 87,2 Bedömning i föregående prognos 81,8 84,8 85,5 85,9 87,1 89,8 Differens 0,0-0,6-1,3-1,7-2,2-2,6 Ungefärligt Sjukpenningtal 10,5 11,0 11,2 11,2 11,1 11,0 Ungefärligt Ohälsotal 28,0 27,8 27,4 26,7 26,3 25,9 1 Utfall Källa: Försäkringskassan Som tidigare nämnts har prognoserna sänkts jämfört med föregående prognos. Sänkningarna beror främst på ett lägre förväntat inflöde till samtliga förmåner i tabellen ovan. Detta innebär även att prognoserna för sjukpenningtalet och ohälsotalet justeras ner. I beräkningen av talen används SCB:s befolkningsprognos från april 2016. Befolkningsprognoser är för tillfället väldigt osäkra då de påverkas av migrationen till Sverige, vars storlek avgörs av en mängd svårprognostiserade omvärldsfaktorer. Detta innebär en extra osäkerhet i både täljaren och nämnaren i talen. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är arbetet med att minska sjukfrånvaron så att målet om ett sjukpenningtal på 9,0 nettodagar år 2020 kan uppnås. 20 I arbetet ingår bland annat att öka kvaliteten i utredningar och bedömningar av arbetsförmåga, att hitta effektiva samarbetsformer med övriga aktörer, att arbeta förebyggande, med mera. Sjukpenningtalet ligger i dagsläget på 10,7 och trenden är uppåtgående, om än med tydligt avtagande ökningstakt sedan hösten 2015. För att bättre åskådliggöra den senaste utvecklingen har Försäkringskassan tagit fram ett nytt sätt att redovisa sjukpenningtalet. De senaste månadsutfallen redovisas och kommenteras numera i förhållande till en projektion som ger ett sjukpenningtal om 9,0 nettodagar år 2020. 21 Projektionen bygger på en bearbetning av det alternativscenario som togs fram i samband med prognosen som lämnades i februari, 22 vilken tog fasta på Försäkringskassans tidigare 20 För en närmare beskrivning av arbetet, se Försäkringskassan, Uppdrag att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess, 2016-04-29, Dnr 056546-2015 21 https://www.forsakringskassan.se/omfk/vart_uppdrag/vagen_till_9_0 22 Försäkringskassan, Budgetunderlaget del 2, 2016-02-19, Dnr 638-2016 33
analyser som visar att vändpunkter i sjukfrånvaron historiskt alltid föregåtts av vändpunkter i inflödet till sjukskrivning. I föreliggande prognos antas inflödet öka i en takt som motsvarar arbetskraftens ökningstakt under resten av prognosperioden. Sjukfallens varaktighet beräknas öka svagt under 2016 för att därefter vara i stort sett oförändrad. Under dessa förutsättningar blir sjukpenningtalet 11,0 nettodagar år 2020, vilket är klart högre än målet om 9,0 nettodagar. Osäkerheten på så lång sikt är emellertid mycket stor och prognosen ska inte tolkas som att målet inte kan uppnås. En utveckling där inflödet inom kort börjar minska är inte osannolik. I sjukpenningavsnittet visas ett alternativscenario där inflödet börjar minska under andra halvåret 2016. En sådan utveckling ger, jämfört med projektionen, en tidigarelagd vändpunkt för sjukpenningtalet och således blir en flackare utvecklingsbana mot målet möjlig. Försäkringskassan bedömer att förebyggande av inflöde av framför allt sjukfall med psykiatriska diagnoser är en central faktor för att nå målet. Att minska inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser påverkar även den genomsnittliga varaktigheten, då dessa sjukfall i regel blir långa. En tidig vändpunkt innebär inte bara en högre sannolikhet att målet uppfylls utan även stora utgiftsbesparingar på vägen dit. Ackumulerat under prognosperioden blir utgifterna i alternativscenariot cirka 10 miljarder kronor lägre jämfört mot projektionen. Ohälsotalet, som sammanfattar frånvaron täckt av sjukförsäkringen, var 28,0 nettodagar i maj 2016. Det har varierat påtagligt under 2000-talet vilket visas i diagrammet nedan. Det var som högst i september 2003 (43,3) och som lägst i november 2013 (26,8). Sedan dess har ohälsotalet ökat svagt men beräknas att börja minska något under 2016 för att sedan minska under hela prognosperioden. I föreliggande prognos beräknas ohälsotalet nå en historiskt låg nivå om 25,9 nettodagar år 2020. Likväl som för sjukpenningtalet råder det stor osäkerhet på långa prognoshorisonter. 34
Ohälsotalet, inklusive delkomponenter Källa: Försäkringskassan Som framgår av diagrammet ovan sker det en omfördelning mellan förmånerna som ingår i måttet för den samlade ersättningen från sjukförsäkringen. Sjuk- och rehabiliteringspenningen har ökat sedan 2010, medan Aktivitets- och sjukersättningen har minskat under en längre tid. Regelverket för nybeviljande av stadigvarande sjukersättning har blivit mer restriktivt, samtidigt som ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har avskaffats, vilket medför att fler personer istället uppbär ersättning från antingen sjuk- eller rehabiliteringspenning. Förändringarna i regelverket har hittills förklarat en stor del av den nuvarande uppgången i sjuk- och rehabiliteringspenningen. 23 I Ds (2016:8) Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna föreslås att ett utökat kostnadsansvar för arbetsgivare införs från och med den 1 juni 2017. Den 7 juli 2016 presenterades en något modifierad version av förslaget, bland annat föreslås ett högre fribelopp och en tidsgräns för kostnadsansvaret. I Ds (2016:5) Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättning återfinns bland annat förslag gällande möjligheterna för personer med aktivitets- eller sjukersättning att prova på att arbeta eller studera en tid med bibehållen ersättning och att hel sjukersättning ska kunna beviljas redan från 19 års ålder. Inget av förslagen ovan beaktas i föreliggande prognos. 23 För ett mer utförligt resonemang se: Socialförsäkringsrapport 2014:17, Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid samt Socialförsäkringsrapport 2014:18, Sjukfrånvarons utveckling. Delrapport 2. 35
1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Hela anslaget 36 634 836 40 178 513 41 316 491 42 355 958 42 700 287 44 022 505 Därav 1:1.21 Sjukpenning 31 698 075 34 051 987 35 351 272 36 133 164 36 848 228 37 609 362 1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 2 968 000 4 000 000 3 606 411 3 750 331 3 275 705 3 697 000 1:1.19 Rehabiliteringspenning 1 290 542 1 437 316 1 665 766 1 756 170 1 845 700 1 939 890 1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning 120 000 168 000 146 884 158 436 158 327 190 691 1:1.15 Närståendepenning 165 334 172 322 184 534 190 724 197 042 203 495 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning 17 000 19 000 18 470 17 593 19 138 20 004 1:1.5 Boendetillägg 88 409 96 961 101 623 104 709 107 294 108 573 1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare 77 988 0 0 0 0 0 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 52 055 69 727 72 331 69 631 67 653 66 290 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 157 433 163 200 169 200 175 200 181 200 187 200 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas utgifter för sjukpenning, rehabiliteringsersättning, boendetillägg, närståendepenning samt arbetshjälpmedel m.m. 36
Dagersättning i form av sjukpenning, fler dagar med sjukpenning på normalnivå, rehabiliteringspenning och närståendepenning utgör cirka 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Dagersättning i form av sjukpenning på fortsättningsnivå och rehabiliteringspenning på fortsättningsnivå utgör cirka 75 procent av den försäkrades SGI. Från och med den första januari 2008 ska SGI multipliceras med faktorn 0,97. Talet 0,97 är en omräkningsfaktor som innebär att sjukpenningen blir något lägre än 80 respektive 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Syftet med faktorn var ursprungligen att minska statens utgifter för ohälsan. Syftet med sjukpenning är att ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. För att få ersättning krävs att sjukdomen sätter ner arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Sjukpenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Sjukpenning på normalnivå kan i normalfallet betalas ut i maximalt 364 dagar under en period på 450 dagar. Efter det kan sjukpenning på fortsättningsnivå betalas ut. Den som är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner och inte har någon SGI eller den som har en SGI under 80 300 kronor, kan ha rätt till sjukpenning i särskilda fall. Det gäller om den försäkrade helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som en sådan ersättning kan betalas ut enligt övergångsbestämmelser. Det gäller även om den försäkrade har fått aktivitetsersättning men från och med den 1 januari 2013 inte har rätt till sådan ersättning på grund av att han eller hon fyller 30 år. Med högst antal månader menas att den försäkrade helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna i 18 månader eller helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna för en kortare period än 18 månader men till och med december 2012. De försäkrade som uppnått maximal tid med tidsbegränsad sjukersättning eller har fått aktivitetsersättning men fyllt 30 år kan även få ett boendetillägg utbetalt. Boendetillägget betalas ut som ett tillägg till sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Boendetillägget lämnas inte till en försäkrad som är berättigad till bostadstillägg. Den som har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom och som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan få rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Rehabiliteringspenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Även rehabiliteringspenningen är begränsad till ett visst antal dagar med olika nivåer av ersättningen på samma sätt som sjukpenningen. Den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan även få ett särskilt bidrag för vissa merkostnader som den försäkrade får till följd av rehabiliteringen, till exempel bidrag till resor till och från rehabiliteringen. 37
Närståendepenning betalas ut till en person som avstår från förvärvsarbete för att vårda en nära anhörig som är svårt sjuk. Till nära anhörig räknas anhörig eller personer som den vårdade personen har nära relationer med såsom grannar eller vänner. Antalet ersättningsdagar är från år 2010 högst 100 dagar för varje person som vårdas. I vissa fall kan ersättning ges i upp till 240 dagar. Till en försäkrad som är arbetslös betalas alla former av hel sjuk- och rehabiliteringspenning med högst 543 kronor per dag. Beloppet 543 kronor motsvarar den högsta dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen. Dagersättning i form av sjukpenning i särskilda fall betalas ut med högst 160 kr per dag. Boendetillägget kan uppgå till högst 84 000 kronor per år till en ogift försäkrad och med högst 42 000 kronor per år till en gift försäkrad. Beloppen för boendetillägg höjs med 12 000 kronor till hushåll med ett barn, 18 000 kronor till hushåll med två barn och 24 000 kronor till hushåll med tre eller flera barn. Inkomsttaket vid beräkning av den försäkrades SGI är sedan den 1 januari 2007 satt till 7,5 gånger prisbasbeloppet. Förmånerna sjukpenning, rehabiliteringspenning och närståendepenning finansieras med sociala avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. belastas med statlig ålderspensionsavgift för posterna sjuk-, rehabiliterings- och närståendepenning. 1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -259 910-70 985 0 0 0 0 Anslag³ 31 887 000 37 173 000 38 283 000 40 018 000 41 482 000 42 914 000 Tilldelade medel 31 627 090 37 102 015 38 283 000 40 018 000 41 482 000 42 914 000 Utfall/Prognos 31 698 075 34 051 987 35 351 272 36 133 164 36 848 228 37 609 362 Avvikelse från anslag 188 925 3 121 013 2 931 728 3 884 836 4 633 772 5 304 638 Avvikelse från tilldelade medel -70 985 3 050 028 2 931 728 3 884 836 4 633 772 5 304 638 Högsta anslagskredit³ 1 487 500 1 858 650 1 914 150 2 000 900 2 074 100 2 145 700 Tillgängliga medel 33 114 590 38 960 665 40 197 150 42 018 900 43 556 100 45 059 700 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. 38
Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 34 052 miljoner kronor, vilket är 3 121 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 3 050 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Analys Utgifterna för sjukpenning var knappt 1,2 miljarder kronor (9 procent) högre under jan maj 2016 jämfört med samma period 2015. Nettodagarna var 1,4 miljoner (6 procent) fler under samma jämförelseperiod. Ökningstakterna för både nettodagar och utgifter har trappats av betydligt under årets 5 första månader. Denna avtrappning prognostiseras att fortsätta under resterande del av 2016. Utgifterna förväntas att bli drygt 7 procent högre och nettodagarna knappt 6 procent fler än 2015. Därefter beräknas ökningstakten för utgifterna avta markant till knappt 4 procent 2017 och sedan cirka 2 procent årligen. Startade sjukfall Inflödet av nya sjukfall har under de senaste åren uppvisat en årlig ökningstakt på strax under 10 procent, men sedan slutet av 2015 har ökningstakten avtagit betydligt. Inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser har varit drivande i utvecklingen, dessa sjukfall har ökat i en snabbare takt än sjukfall med övriga diagnoser sammantaget. 24 Inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser visar en större variation då de även minskade i en snabbare takt under åren före 2010. Statistiken bygger på antalet startade sjukfall som blir minst 30 dagar långa i Försäkringskassans analysdatabas MiDAS, vilket rapporteras med en eftersläpning om cirka 6 månader. Inflödet under det senaste halvåret skattas därför med hjälp av en tidsserie över antalet inkomna ansökningar om sjukpenning, vilken rapporteras utan eftersläpning. Serierna är högt korrelerade och modellen som används ger sammantaget låga prediktionsfel. Det råder dock klart större osäkerhet när det skattade inflödet sedan fördelas på psykiatriska respektive icke psykiatriska diagnoser. Ökningstakten i antalet inkomna ansökningar har mattats av betydligt sedan sista kvartalet 2015, modellen skattar därför en avtagande ökningstakt även för antalet startade sjukfall, se diagram nedan. 24 Övriga diagnoser är en sammanslagning av samtliga diagnoser förutom psykiatriska. Det råder stor inbördes spridning i utvecklingen rörande inflöde och varaktighet mellan de olika diagnoskapitlen i gruppen övriga diagnoser. 39
Inflöde av sjukfall Sjukfall med psykiatriska respektive övriga diagnoser. Rullande 12-månaderssummering i tusental personer (vänster) och årlig procentuell förändringstakt (höger). Källa: Försäkringskassan (MiDAS) Inflödet uppvisar ett likartat mönster för både kvinnor och män, men med stor nivåskillnad då kvinnorna är nästan dubbelt så många. För båda könen gäller att inflödet generellt ökar och att psykiatriska diagnoser ökar snabbare än övriga diagnoser. Sjukfallens varaktighet Sjukfallens varaktighet har ökat under de senaste åren. Den generella varaktighetsökningen hänger samman med ett ökat inflöde av sjukfall med psykiatriska diagnoser eftersom dessa i regel blir längre än genomsnittet. Den ökade andelen psykiatriska diagnoser kan dock inte ensam förklara uppgången i sjukfallens varaktighet. Försäkringskassan bedömer att rehabiliteringskedjan har haft en klart dämpande effekt på ökningarna av sjukfallens varaktighet. Utvärderingar 25 har dock visat att genomförda bedömningar av arbetsförmågan enligt rehabiliteringskedjan minskade gradvis mellan 2011 och 2014, med en särskilt accentuerad minskning under 2014. Under våren 2015 inledde därför Försäkringskassan ett arbete med att stärka handläggningen och utveckla kvalitén vid bedömning av arbetsförmåga vid rehabiliteringskedjans bedömningspunkter. Andelen genomförda bedömningar enligt rehabiliteringskedjan har därefter ökat, likaså andelen indrag i samband 25 ISF 2015:5, Tidsgränserna i sjukförsäkringen och Socialförsäkringsrapport 2015:6, Sjukfrånvarons utveckling, delrapport 1 2015. 40
med nämnda bedömningspunkter. 26 Som framgår av diagrammen nedan förefaller även ökningarna i sjukfallens varaktighet ha dämpats. För icke psykiatriska diagnoser ligger avslutssannolikheterna under de första 210 sjukskrivningsdagarna för sjukfall startade under första halvåret 2015 i nivå med sjukfall som startade samma period 2014, medan sjukfall med psykiatriska diagnoser visar på en svagt minskande avslutssannolikhet. Sjukfallens varaktighet, andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder (dagar) Anm: Startade sjukfall under första halvåret respektive år som blev minst 30 dagar långa, exklusive återvändare. Källa: Försäkringskassan (MiDAS) Ovanstående diagram visar även tydligt att sjukfall med psykiatriska diagnoser generellt blir längre än övriga diagnoser sammantaget. Ökningarna i sjukfallens varaktighet har under de senaste åren främst varit koncentrerad till ökade kvarståendesannolikheter under det första sjukskrivningsåret. Sedan det andra halvåret 2015 har även kvarståendesannolikheterna för längre sjukfall ökat något, vilket sannolikt till stor del beror på färre övergångar till sjukersättning. 27 En annan tänkbar orsak är en ökande andel psykiatriska diagnoser i dessa fallängder. Detta i kombination med avskaffandet av den bortre tidsgränsen ger en utveckling med en allt högre andel långa sjukfall i sjukfallsbeståndet. 26 Socialförsäkringsrapport 2016:7, Sjukfrånvarons utveckling 27 Socialförsäkringsrapport 2016:7, Sjukfrånvarons utveckling 41
Pågående sjukfall Ökningarna i inflöde och varaktighet har medfört en ökning av antalet pågående sjukfall. Då sjukfallsstatistiken rapporteras med eftersläpning visas februariutfallen i diagrammet nedan. Pågående sjukfall i februari respektive år Tusental. Psykiatriska diagnoser streckade Källa: Försäkringskassan (MiDAS) Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser var 44 procent i februari 2016. I februari 2015 var motsvarande andel 41 procent och jämfört med 2014 har andelen vuxit med 5 procentenheter. Andelen växer inom samtliga sjukfallslängder på grund av det allt större inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser i samspel med den längre varaktigheten som dessa sjukfall har. Fallängdskategorierna 180 364 dagar respektive 1 2,5 år har de högsta andelarna sjukfall med psykiatriska diagnoser (49 respektive 50 procent). De få personer som i diagrammet ovan är kvar i den allra längsta fallängdskategorin är personer som antingen fått fler dagar med sjukpenning på normalnivå eller fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå med stöd av något av undantagen då den dåvarande tidsgränsen om 914 ersättningsdagar uppnåtts. Den bortre tidsgränsen avskaffades den 1 februari 2016 vilket ger avtryck i diagrammet, där en tydlig ökning syns för 2016 jämfört med tidigare år. Även andelen psykiatriska diagnoser ökar, dessa diagnoser var tidigare ovanliga bland de längsta sjukfallen. I kommande uppdateringar kommer skillnaderna mellan åren att öka i takt med att beståndet av långa sjukfall byggs upp. Samtidigt medför borttagandet av tidsgränsen även att antalet korta sjukfall minskar då många som tidigare uppnådde maximal ersättningstid sedermera återvände till sjukskrivning. 42
I diagrammet nedan visas en jämförelse över antalet ersatta nettodagar för de 5 första månaderna under de 3 senaste åren, uppdelat på fallängd. Effekten av det senaste halvårets dämpade ökningstakter i både inflödet av nya sjukfall och sjukfallens varaktighet kan observeras i antalet ersatta nettodagar i fallängder upp till 180 dagar, där de utbetalda nettodagarna ligger i ungefärlig nivå med motsvarande period 2015. Ersatta nettodagar under januari maj respektive år, miljontal Källa: Försäkringskassan I fallängder över 1 år syns en ökning i antalet ersatta nettodagar. Som tidigare nämnts finns det ett antal möjliga förklaringar till detta: färre övergångar till sjukersättning, högre andel psykiatriska diagnoser och ett högt historiskt inflöde som senare blivit långa sjukfall. Den tydliga ökningen i de längsta sjukfallen, de som pågått i mer än 2 år, beror dock i huvudsak på att tidsgränsen avskaffats och även här kommer skillnaderna mellan åren att öka i kommande uppdateringar. Prognos över sjukfallsbeståndet Mot bakgrund av den senaste tidens dämpade ökning i inflödet av nya sjukfall prognostiseras inflödet från och med 2016 att öka i takt med arbetskraften (cirka 1 procents ökning årligen). Detta medför en tydlig utplaning och stabilisering av antalet startade sjukfall. I denna prognos används Konjunkturinstitutets prognos från juni 2016 för den framtida arbetskraften, vilken överlag sänktes något jämfört med deras föregående arbetskraftsprognos från mars. Ökningarna i sjukfallens varaktighet har dämpats under det senaste året, vilket sannolikt till stor del beror på Försäkringskassans arbete med att förbättra bedömningarna av arbetsförmåga enligt rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan kommer fortsatt att rikta särskild fokus på detta område under prognosperioden. 43
Utvecklingen med en högre andel psykiatriska diagnoser i inflödet och således även i det framtida beståndet av pågående sjukfall beräknas dock leda till en viss ökning av varaktigheten under 2016 för sjukfall i fallängder upp till ett år. Sedan cirka ett år tillbaka har antalet övergångar från sjukpenning till sjukersättning minskat, vilket bedöms vara den huvudsakliga anledningen till att varaktigheten bland längre sjukfall (>1 år) har ökat. Varaktigheten för långa sjukfall beräknas fortsätta öka under 2016 för att därefter minska något i takt med att nybeviljanden av sjukersättningar åter prognostiseras att öka. Ökningarna i inflöde och varaktighet leder till en ökning av det totala antalet pågående sjukfall, se diagram nedan. Pågående sjukfall i olika fallängder Tusental, glidande 12-månadersmedelvärden Källa: Försäkringskassan Effekten av borttagandet av tidsgränsen i sjukförsäkringen syns även i ovanstående diagram, som visar att avskaffandet leder till en omfördelning mellan sjukfallslängder inom sjukfallsbeståndet. Eftersom sjukfall som tidigare avslutas vid tidsgränsen inte längre kommer att återvända utan istället i större utsträckning fortsätta att pågå som längre sjukfall, kommer antalet korta sjukfall minska och antalet långa öka. Försäkringskassan har tidigare beräknat 28 att den sammanlagda effekten blir en ökning om drygt 6 000 fler pågående sjukfall i slutet av 2016 och ytterligare omkring 2 000 fler sjukfall längre fram i prognosperioden, vilket motsvarar en utgiftsökning om knappt 1 miljard kronor årligen. Beräkningarna innehåller dock stor osäkerhet. 28 Försäkringskassan, Anslagsuppföljning 2015-10-23, Dnr 811-201 44
Från årsskiftet 2009/2010 fram till och med januari 2016 har omkring 111 000 fall med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning avslutats sedan de har uppnått maximal ersättningstid. En stor andel av de som lämnat försäkringen på grund av uppnådd maxtid har senare återvänt till sjukskrivning. Antalet startade återvändarsjukfall har sedan 2013 uppgått till omkring 10 000 per år. Inflödet av nya återvändare kommer snabbt att avta efter att tidsgränsen avskaffats, under helåret 2016 beräknas det starta cirka 5 000 sådana sjukfall. Därefter upphör inflödet av nya återvändare, vilket gör att beståndet snabbt minskar från drygt 20 000 i februari 2016 till cirka 600 personer år 2020. Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 dagar Försäkringskassan redovisar från och med juni 2016 sjukpenningtalets utveckling i förhållande till en projektion som ger ett sjukpenningtal om 9,0 nettodagar år 2020. 29 Projektionen är inte en prognos utan beskriver istället en potentiell väg till måluppfyllelse och fungerar även som referens när sjukpenningtalets utveckling följs upp varje månad. Projektionen är en bearbetning av det alternativa scenario som togs fram i prognosen som lämnades i februari 2016. 30 Scenariot tog fasta på Försäkringskassans tidigare analyser som visar att vändpunkter i sjukfrånvaron historiskt alltid föregåtts av vändpunkter i inflödet till sjukskrivning. Scenariot utgick från att inflödet ökar tydligt under 2016, och planar ut och trappas av först under 2017. De senaste månadernas utfall ligger något under projektionen, vilket i sin tur betyder att förutsättningarna för att uppnå målet har förbättrats. Nedan visas ett alternativscenario som bygger på att inflödet planar ut under det första halvåret 2016 precis som i föreliggande prognos. Men att det börjar minska redan under andra halvåret i år och sedan fortsätter att minska. Under 2017 når det en nivå motsvarande 2014. Under 2018 minskar sedan inflödet allt snabbare för att gradvis stabiliseras under åren 2019 2020 på en nivå likvärdig år 2013. Denna utveckling innebär att inflödet inte minskar riktigt lika snabbt som i projektionen, men över en längre tid. I likhet med projektionen och Försäkringskassans tidigare analyser kvarstår antagandet om att inflödet vänder före varaktigheten. Varaktigheten antas följa huvudscenariot under 2017 för att sedan sjunka till omkring 2014 års nivåer under 2018. Under 2019 förväntas sedan varaktigheten minska och motsvara 2013 års nivåer och därefter vara konstant under 2020. Vidare antas avslutningssannolikheterna för långa sjukfall (>1 år) öka under 2017 och ännu mer under 2018, detta i linje med att antalet övergångar till 29 www.forsakringskassan.se/omfk/vart_uppdrag/vagen_till_9_0 30 Försäkringskassan, Budgetunderlaget del 2, 2016-02-19, Dnr 638-2016 45
sjukersättning ökar samt som en effekt av det arbete som planerats med handläggning och bedömning av dessa sjukfall. 31 Dessa antaganden genererar en utveckling där sjukpenningtalet börjar minska under första halvåret 2017 och att målet om ett sjukpenningtal på 9,0 år 2020 uppnås. Osäkerheten i att förutse utvecklingen på så lång sikt är givetvis mycket stor, därför illustreras istället potentialen som en tidig vändpunkt i inflödet för med sig i form av en mindre brant väg till målet. Alternativscenario och projektion för sjukpenningtalet Utfall till och med maj 2016 Källa: Försäkringskassan Försäkringskassan bedömer att förebyggande av inflödet och i synnerhet inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser är en central faktor för att vända den rådande utvecklingen. Ovanstående analys visar fördelarna med en tidig vändpunkt i inflödet. En tidig vändpunkt innebär inte bara en högre sannolikhet att målet uppfylls utan även stora utgiftsbesparingar på vägen dit. Ackumulerat under prognosperioden blir utgifterna i alternativscenariot ungefär 10 miljarder kronor lägre jämfört med projektionen. 31 Försäkringskassan, Uppdrag att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess, 2016-04-29, Dnr 056546-2015 46
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2016. Prognosjämförelse, tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 34 369 574 35 983 559 36 951 136 37 851 882 38 815 725 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -7 191-26 405-41 101-69 471-96 276 Volym- och strukturförändringar -310 396-605 882-776 871-934 183-1 110 087 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 34 051 987 35 351 272 36 133 164 36 848 228 37 609 362 Differens i 1000-tal kronor -317 587-632 287-817 972-1 003 654-1 206 363 Differens i procent -0,9-1,8-2,2-2,7-3,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneutvecklingen, vilket sänker prognosen för sjukpenning. Volym- och strukturförändringar Majprognosen överskattade utgifterna för april och maj med omkring 34 miljoner kronor (0,6 procent), varför föreliggande prognos har utfallsjusterats nedåt. Vidare har ökningstakten i inflödet överlag sänkts marginellt för alla år under prognosperioden mot bakgrund av Konjunkturinstitutets nya arbetskraftsprognos. Inflödet beräknas fortsatt att öka i takt med arbetskraften från och med 2016. Sjukfallens varaktighet beräknas generellt att fortsätta öka svagt under 2016 för att i de kortare fallängderna sedan vara i princip oförändrad på 2016 års nivå. Avslutssannolikheterna i de längre fallängderna har justerats ner något i denna prognos för 2016, detta mot bakgrund av att övergångarna till sjukersättning har legat på en lägre nivå än prognostiserat. Under 2017 förväntas dock övergångarna till sjukersättning öka och således även avslutningssannolikheterna i de längre fallängderna. Antalet återvändarsjukfall som förväntas starta efter tidsgränsens borttagande har reviderats ner något. Detta då preliminära utfall under våren 2016 indikerar att antalet överskattades i föregående prognos. 47
1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag³ 1 519 000 1 654 000 1 808 000 1 950 000 2 076 000 2 205 000 Tilldelade medel 1 519 000 1 654 000 1 808 000 1 950 000 2 076 000 2 205 000 Utfall/Prognos 1 290 542 1 437 316 1 665 766 1 756 170 1 845 700 1 939 890 Avvikelse från anslag 228 458 216 684 142 234 193 830 230 300 265 110 Avvikelse från tilldelade medel 228 458 216 684 142 234 193 830 230 300 265 110 Högsta anslagskredit³ 71 850 82 700 90 400 97 500 103 800 110 250 Tillgängliga medel 1 590 850 1 736 700 1 898 400 2 047 500 2 179 800 2 315 250 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 1 437 miljoner kronor, vilket är 217 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys På grund av att antalet pågående sjukfall ökar prognostiseras de sammanlagda utgifterna inom rehabiliteringspenning att öka med omkring 146 miljoner kronor år 2016 och omkring 230 miljoner under år 2017. Därefter beräknas utgifterna att växa i en långsammare takt fram till och med år 2020. Rehabiliteringspenningens andel av de sammanlagda nettodagarna för sjukpenning och rehabiliteringspenning beräknas bli 4,5 procent 2016, för att åren därefter närma sig en mer genomsnittlig andel på omkring 5 procent. Den minskade ökningstakten för utgifterna kan även relateras till den generellt avtagande ökningstakten inom sjukfrånvaron, se sjukpenningavsnittet för mer information. 48
Rehabiliteringspenning andel uttagna nettodagar Procent av totalt antal nettodagar för både sjuk- och rehabiliteringspenning, månadsdata Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2016. Prognosjämförelse, tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 1 450 722 1 695 560 1 795 926 1 895 973 2 002 115 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -304-1 245-1 998-3 480-4 966 Volym- och strukturförändringar -13 102-28 549-37 758-46 793-57 259 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 1 437 316 1 665 766 1 756 170 1 845 700 1 939 890 Differens i 1000-tal kronor -13 406-29 794-39 756-50 273-62 225 Differens i procent -0,9-1,8-2,2-2,7-3,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Se sjukpenningavsnittet. 49
Volym- och strukturförändringar Se sjukpenningavsnittet. 1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -3 627 0-1 322-2 856-4 580-6 622 Anslag³ 172 000 171 000 183 000 189 000 195 000 200 000 Tilldelade medel 168 373 171 000 181 678 186 144 190 420 193 378 Utfall/Prognos 165 334 172 322 184 534 190 724 197 042 203 495 Avvikelse från anslag 6 666-1 322-1 534-1 724-2 042-3 495 Avvikelse från tilldelade medel 3 039-1 322-2 856-4 580-6 622-10 117 Högsta anslagskredit³ 8 600 8 550 9 150 9 450 9 750 10 000 Tillgängliga medel 176 973 179 550 190 828 195 594 200 170 203 378 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0-117 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 172 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Analys Utgifterna för närståendepenning blev drygt 4,5 miljoner kronor (18 procent) högre under perioden april maj 2016 jämfört med motsvarande period förra året. Antalet utbetalda nettodagar blev drygt 4 600 (17 procent) fler. Antalet nettodagar följer sedan tidigare en tydligt ökande trend som förväntas fortsätta under prognosperioden. För helåret 2016 beräknas utgifterna sammantaget att öka med drygt 7 miljoner kronor (4 procent). 50
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2016. Prognosjämförelse, tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 167 824 179 506 185 527 191 673 197 951 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +4 498 +5 028 +5 197 +5 369 +5 544 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 172 322 184 534 190 724 197 042 203 495 Differens i 1000-tal kronor +4 498 +5 028 +5 197 +5 369 +5 544 Differens i procent +2,7 +2,8 +2,8 +2,8 +2,8 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar I föregående prognos underskattades utgifterna för perioden april maj med drygt 1,5 miljoner kronor. Prognosen har därför höjts med knappt 3 procent per år. 51
1:1.5 Boendetillägg Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0-1 409 0-1 223-2 832-5 126 Anslag³ 87 000 92 000 100 400 103 100 105 000 106 300 Tilldelade medel 87 000 90 591 100 400 101 877 102 168 101 174 Utfall/Prognos 88 409 96 961 101 623 104 709 107 294 108 573 Avvikelse från anslag -1 409-4 961-1 223-1 609-2 294-2 273 Avvikelse från tilldelade medel -1 409-6 370-1 223-2 832-5 126-7 399 Högsta anslagskredit³ 4 350 4 600 5 020 5 155 5 250 5 315 Tillgängliga medel 91 350 95 191 105 420 107 032 107 418 106 489 Överskridande av anslagskredit 0-1 770 0 0 0-2 084 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 97 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 6 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 2 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 6 miljoner kronor. Analys Under de fem första månaderna 2016 betalades drygt 39 miljoner kronor ut i boendetillägg. Det är 3,6 miljoner (10 procent) mer än motsvarande period 2015. Under 2015 betalades sammanlagt 88 miljoner kronor ut för anslagsposten. Utgifterna förväntas öka med drygt 9 procent 2016 jämfört med 2015 för att därefter öka marginellt under resterande del av prognosperioden. Detta på grund av ett växande antal personer som får förmånen samt en ökande medelersättning. 52
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2016. Prognosjämförelse, tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 96 419 100 427 103 211 105 645 106 806 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +542 +1 196 +1 498 +1 649 +1 767 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 96 961 101 623 104 709 107 294 108 573 Differens i 1000-tal kronor +542 +1 196 +1 498 +1 649 +1 767 Differens i procent +0,6 +1,2 +1,5 +1,6 +1,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utfallen för perioden april maj 2016 med knappt 43 000 kronor (0,3 procent). Resterande del av prognosperioden har därför justerats upp marginellt. 53
1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-13 931-23 662-30 515 Anslag³ 53 000 51 000 58 400 59 900 60 800 61 300 Tilldelade medel 53 000 51 000 58 400 45 969 37 138 30 785 Utfall/Prognos 52 055 69 727 72 331 69 631 67 653 66 290 Avvikelse från anslag 945-18 727-13 931-9 731-6 853-4 990 Avvikelse från tilldelade medel 945-18 727-13 931-23 662-30 515-35 505 Högsta anslagskredit³ 2 650 2 550 2 920 2 995 3 040 3 065 Tillgängliga medel 55 650 53 550 61 320 48 964 40 178 33 850 Överskridande av anslagskredit 0-16 177-11 011-20 667-27 475-32 440 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 70 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 19 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 16 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 19 miljoner kronor. Analys Under perioden jan maj 2016 betalades 27 miljoner kronor ut för anslagsposten. Det är 6 miljoner (29 procent) mer än motsvarande period föregående år. På grund av eftersläpningar i sjukfallsstatistiken på upp till 6 månader så skattas beståndet med hjälp av utfall av nettodagar och utgifter. Preliminära utfall indikerar att beståndet ökat med ungefär 200 individer under mars och april 2016. Detta har medfört att utgifterna blivit högre än vad som tidigare prognostiserats. Sannolikt beror ökningen på en kombination av borttagandet av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen samt en lägre nivå på övergångarna mellan aktivitetsersättning och sjukersättning. På lång sikt antas inflödet minska vilket medför ett minskande bestånd från och med 2017. Den senaste tidens avvikande utfall medför ytterligare osäkerhet till den långsiktiga prognosen. 54
Bestånd i sjukpenning i särskilda fall Antal individer, prognos från januari 2016 Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2016. Prognosjämförelse, tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 57 663 58 968 60 349 61 138 61 682 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +12 064 +13 363 +9 282 +6 515 +4 608 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 69 727 72 331 69 631 67 653 66 290 Differens i 1000-tal kronor +12 064 +13 363 +9 282 +6 515 +4 608 Differens i procent +20,9 +22,7 +15,4 +10,7 +7,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utfallet för perioden april maj 2016 med drygt 2,5 miljoner kronor (21 procent). Orsaken är en kraftig underskattning av inflödet 55
under mars och april. Detta medför en höjning av prognosen för samtliga år i prognosperioden. 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-200 -400-600 Anslag³ 163 200 175 000 169 000 175 000 181 000 187 000 Tilldelade medel 163 200 175 000 169 000 174 800 180 600 186 400 Utfall/Prognos 157 433 163 200 169 200 175 200 181 200 187 200 Avvikelse från anslag 5 767 11 800-200 -200-200 -200 Avvikelse från tilldelade medel 5 767 11 800-200 -400-600 -800 Högsta anslagskredit³ 8 160 8 750 8 450 8 750 9 050 9 350 Tillgängliga medel 171 360 183 750 177 450 183 550 189 650 195 750 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 163 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 56
Bakgrundsfakta Bidrag till arbetshjälpmedel 32 är en viktig del i samordnings- och rehabiliteringsprocessen och bidrar till att fler kan fortsätta arbeta trots en funktionsnedsättning. Syftet med bidrag till arbetshjälpmedel ligger därmed väl i linje med intentionerna i rehabiliteringskedjan. Bidrag till arbetshjälpmedel kan också fylla en viktig funktion som förebyggande åtgärd, det vill säga personer som har en anställning och är fullt arbetsförmögna kan få bidrag till arbetshjälpmedel för att kunna fortsätta vara yrkesverksamma. Det är också den vanligaste anledningen till att Försäkringskassan beviljar bidrag till arbetshjälpmedel idag. Analys För de kommande åren bedöms utgifterna utvecklas i den takt som redogörs nedan. Fördelning av utgifter 2016 2020, tusental kronor 2016 2017 2018 2019 2020 FMU 200 200 200 200 200 Arbetshjälpmedel 65 000 68 000 71 000 74 000 77 000 Övrigt (inklusive resor) 98 000 101 000 104 000 107 000 110 000 Totalt 163 200 169 200 175 200 181 200 187 200 Källa: Försäkringskassan Försäkringskassan utgår i prognosen ifrån att kostnaderna för FMU förblir låga i enlighet med förbrukningen 2015. Detta förutsätter att landstingen sänder in fördjupade medicinska utredningar enligt överenskommelsen som slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för Försäkringsmedicinska utredningar under anslag 10:1.6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen och att Försäkringskassan endast i undantagsfall köper medicinska utredningar och utlåtanden. För perioden 2016 2020 bedömer Försäkringskassan att utgifterna för arbetshjälpmedel ökar något till följd av den generella prisökningen och en utveckling mot mer avancerade hjälpmedel. 32 Under 2011 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare för att göra en bred översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Utredningen antog namnet FunkA-utredningen. Under 2012 fick FunkA-utredningen (A 2011:03) tilläggsuppdrag i att se över regelverket för bidrag till arbetshjälpmedel. Den 15 januari 2013 överlämnades slutbetänkandet där det bland annat föreslås att ansvaret för bidrag till arbetshjälpmedel för dem som har en anställning förs över till Arbetsförmedlingen. Detta förslag kvarstår i det lämnade förslaget SOU 2015:21. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i slutbetänkandet i prognosen. 57
Även utgifterna för posten övrigt (inklusive arbetsresor) bedöms fortsätta öka under prognosperioden. Sammantaget görs bedömningen att utgifterna för anslagsposten ökar från 163 miljoner kronor 2016 till 187 miljoner kronor 2020. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2016. Prognosjämförelse, tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 163 100 169 100 175 100 181 100 187 100 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +100 +100 +100 +100 +100 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 163 200 169 200 175 200 181 200 187 200 Differens i 1000-tal kronor +100 +100 +100 +100 +100 Differens i procent +0,1 +0,1 +0,1 +0,1 +0,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen för posten FMU, som lämnades i maj, bedöms vara för låg beroende på att utfallen hittills under årets första fem månader har varit högre än väntat. Därför höjs prognosen från 100 000 kronor till 200 000 kronor för år 2016. Även för åren 2017 2020 höjs prognosen till 200 000 kronor. Även prognosen för posten arbetshjälpmedel höjs av samma skäl med 2 miljoner kronor för alla åren i prognosperioden. Däremot bedöms prognosen för posten övrigt vara för hög beroende på månadsutfallen och sänks därför med 2 miljoner kronor för alla åren. Totalt blir det en höjning av prognosen med 100 000 kronor per år. 58
1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Hela anslaget 50 549 655 49 516 438 48 374 638 47 441 731 47 766 182 48 823 735 Därav 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar 38 605 893 37 224 819 36 529 664 36 242 452 36 793 863 37 648 725 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar 7 082 885 7 385 555 6 876 219 6 141 874 5 913 521 6 132 021 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar 4 832 186 4 877 527 4 940 149 5 028 410 5 029 265 5 012 796 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar 28 691 28 537 28 606 28 995 29 533 30 193 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -96 018-500 165 0 0 0 0 Anslag³ 38 201 745 37 935 195 37 132 000 37 178 000 37 806 000 38 861 000 Tilldelade medel 38 105 727 37 435 030 37 132 000 37 178 000 37 806 000 38 861 000 Utfall/Prognos 38 605 893 37 224 819 36 529 664 36 242 452 36 793 863 37 648 725 Avvikelse från anslag -404 148 710 376 602 336 935 548 1 012 137 1 212 275 Avvikelse från tilldelade medel -500 165 210 211 602 336 935 548 1 012 137 1 212 275 Högsta anslagskredit³ 1 911 862 1 896 760 2 599 240 2 602 460 2 646 420 2 720 270 Tillgängliga medel 40 017 589 39 331 790 39 731 240 39 780 460 40 452 420 41 581 270 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. 59
Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 37 225 miljoner kronor, vilket är 710 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 210 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta Aktivitetsersättning kan beviljas försäkrade i åldrarna 19 29 år. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt 3 år i taget. Aktivitetsersättningen kan beviljas till personer som under minst ett års tid har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Ersättningen kan även beviljas till personer med förlängd skolgång, som på grund av en funktionsnedsättning inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. Försäkrade i åldrarna 30 64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Försäkrade med sjukersättning kan dels utgöras av personer som har beslut enligt de regler som gällde före den 1 juli 2008, dels av personer som har beslut enligt det nya striktare regelverket som gäller från och med den 1 juli 2008. De som har beslut enligt gammalt regelverk har möjlighet att arbeta enligt reglerna för steglös avräkning. Personer som beviljas sjukersättning enligt det nya regelverket omfattas istället av regler för vilande sjukersättning. Aktivitets- och sjukersättning kan betalas ut i form av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen är 64,7 procent av den försäkrades genomsnittliga inkomst de sista åren innan inträdet till aktivitets- eller sjukersättning. Garantiersättning kan den få som inte haft några eller låga förvärvsinkomster innan arbetsförmågan blev nedsatt. Aktivitets- och sjukersättningen kan ges som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Analys Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar förväntas minska till och med 2018 för att därefter öka mellan 2018 och 2020. Ökningen förklaras framför allt av att prisbasbeloppet förväntas öka på längre sikt, men också av att beståndet för aktivitetsersättning ökar. Det samlade beståndet för aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta att minska under prognosperioden, från 345 000 i december 2015 till 332 000 i december 2016. Minskningen beräknas därefter att avta och i december 2020 antas beståndet vara 312 000 personer. Sjukersättning Minskningen av det totala beståndet av aktivitets- och sjukersättning har berott på att beståndet för sjukersättning minskar. Utvecklingen förväntas fortsätta under prognosperioden med ett prognostiserat bestånd för sjukersättningen på 293 000 personer i december 2016 som minskar till 266 000 i december 2020, se diagrammet nedan. Att beståndet minskar beror framför allt på att många som uppbär sjukersättning kommer att lämna förmånen till följd av att de fyller 65 år 60
samt att nybeviljandet av sjukersättning fortfarande är lågt i förhållande till utflödet. Bestånd i sjukersättning, tusental Källa: Försäkringskassan Antalet nybeviljade sjukersättningar per år låg under en längre period på en betydligt högre nivå än i dag. Efter att drygt 33 000 personer nybeviljades år 2008 minskade antalet kraftigt fram till och med 2011, då cirka 7 500 personer nybeviljades sjukersättning. Därefter ökade nybeviljandet till och med 2014 för att återigen minska under 2015. År 2015 nybeviljades omkring 11 700 personer sjukersättning. Minskningen under 2015 kan framför allt hänföras till det andra halvåret. Två faktorer förklarar särskilt att antalet nybeviljanden åter har börjat minska. 33 Den ena är den omorganisation av handläggningen gällande sjukersättningsärenden inom Försäkringskassan som genomfördes under 2015, vilken framför allt har påverkat utbyten mellan sjukpenning och sjukersättning, och som har skapat ett rekryterings- och kompetensutvecklingsbehov i verksamheten. Den andra faktorn är en högre avslagsandel av sjukersättningsärenden. Anledningen till att avslagsandelen har ökat är emellertid än så länge okänd och Försäkringskassan undersöker för närvarande detta närmare, men en hypotes är att den rättsliga uppföljning av sjukersättningsansökningar som genomfördes under 2015 har inneburit en striktare tillämpning. Det låga nybeviljandet har kvarstått under första halvan av 2016 och har till och med blivit ännu lägre under våren. Sannolikt har borttagandet av den bortre tidsgränsen i sjukpenningen lett till att flödet från sjukpenning till sjukersättning har minskat ännu mer. Det är sålunda tre olika presumtiva anledningar till att nybeviljandet just nu befinner sig i en minskande trend. Hur stor påverkan 33 Socialförsäkringsrapport 2016:7, Sjukfrånvarons utveckling 2016. 61
respektive faktor har är i detta stadium väldigt svårt att avgöra. På längre sikt kommer emellertid den minskning som beror på omorganisationen troligtvis att upphöra när de förstärkta resurserna är etablerade fullt ut. Däremot är det rimligt att anta att de högre avslagsandelarna åtminstone till viss del kommer hålla i sig om den rättsliga uppföljningen har medfört en praxisförändring. Likaså väntas effekten av borttagandet av tidsgränsen innebära ett fortsatt lågt utbyte mellan sjukpenning och sjukersättning i närtid. På något längre sikt väntas dock utbytet att öka då beståndet av långa sjukfall växer. Sammanfattningsvis förväntas antalet nybeviljanden vara fortsatt väldigt låga under sommarmånaderna 2016, för att sedan öka svagt under slutet av året och sammanlagt bli drygt 9 000 år 2016. Därefter ökar antalet successivt år för år under prognosperioden och hamnar år 2020 på en nivå strax över 15 000 nybeviljanden, se diagrammet nedan. Nybeviljande av sjukersättning Rullande 12-månaderssummor, tusental nybeviljanden Källa: Försäkringskassan Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med sjukersättning bedöms öka något mellan 2015 och 2016 på grund av höjningen av ersättningsnivån till 64,7 procent som effektuerades i oktober 2015. Därefter antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant över prognosperioden. Aktivitetsersättning Till skillnad från antalet personer med sjukersättning har beståndet inom aktivitetsersättning ökat under många år. Antalet personer med aktivitetsersättning prognostiseras också att öka under prognosperioden, från 39 500 i december 2016 till 41 300 i december 2017. I slutet av 2020 antas antalet vara drygt 46 000, se diagrammet nedan. 62
Bestånd i aktivitetsersättning, tusental Källa: Försäkringskassan Nybeviljandet av aktivitetsersättning har ökat varje år sedan 2010. Under den senaste tolvmånadersperioden har nybeviljandet dock minskat, där minskningen har tilltagit under första delen av 2016. Utvecklingen för både nedsatt arbetsförmåga och förlängd skolgång går åt samma håll, men nedgången är betydligt mer tydlig för nedsatt arbetsförmåga. En anledning till minskningarna är att avslagsandelarna har ökat även för aktivitetsersättning. 34 Ökningen av avslagsandelarna är dock inte i samma storlek som inom sjukersättning. Det sammanlagda inflödet prognostiseras att minska med drygt 4 procent under 2016, i jämförelse med 2015. Både förlängd skolgång och nedsatt arbetsförmåga prognostiseras därefter att öka under hela prognosperioden. Fram till 2020 väntas det totala nybeviljandet öka med omkring 3 procent per år, se diagrammet nedan. 34 Socialförsäkringsrapport 2016:7, Sjukfrånvarons utveckling 2016. 63
Nybeviljande av aktivitetsersättning Rullande 12-månaderssummor, tusental nybeviljanden Källa: Försäkringskassan Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med aktivitetsersättning förväntas att vara konstant över prognosperioden. Höjningen av ersättningsnivån från 64 till 64,7 procent bedöms endast ha en marginell effekt på medelersättningen, eftersom andelen med inkomstrelaterad ersättning är förhållandevis låg. 64
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2016. Prognosjämförelse, tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 37 454 090 37 021 249 36 896 263 37 645 574 38 712 024 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - +81 528 +159 599 +157 157 +77 744 Volym- och strukturförändringar -229 271-573 113-813 410-1 008 868-1 141 043 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 37 224 819 36 529 664 36 242 452 36 793 863 37 648 725 Differens i 1000-tal kronor -229 271-491 585-653 811-851 711-1 063 299 Differens i procent -0,6-1,3-1,8-2,3-2,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har höjt prognosen för prisbasbeloppet 2017 2020, vilket medför högre utgifter för aktivitets- och sjukersättningar under dessa år. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade anslagsbelastningen för perioden april maj med 7 miljoner kronor (0,1 procent). Försäkringskassans senaste prognoser på kort sikt har genomgående överskattat utfallen något, vilket har inneburit att prognosen har reviderats ner vid ett flertal tillfällen i följd. Anledningen till överskattningarna är främst att nybeviljandet av sjukersättningar har blivit lägre än prognostiserat. Prognosen för nybeviljandet justeras därför ner betydligt i jämförelse med föregående prognos för åren 2016 och 2017. Även 2018 sänks påtagligt, medan sänkningarna på längre sikt är mindre. Då det sannolikt är ett flertal faktorer som enskilt och/eller tillsammans har medfört ett lägre nybeviljande är osäkerheten för denna prognos i dagsläget väldigt stor. Bedömningen att nybeviljandet kommer att öka på sikt är dock rimlig, framför allt med tanke på att beståndet av långa sjukfall växer. Även nybeviljandet inom aktivitetsersättning har sänkts. Sänkningarna blir successivt något större på längre sikt och medför att totalbeståndet sänks med 400 personer 2016 upp till 3 000 personer 2020. Sänkningen avser nedsatt arbetsförmåga. För förlängd skolgång har prognosen som lades i februari endast överskattat nybeviljandet med sammanlagt 4 personer på 5 månader och den lämnas därför oförändrad. 65
Utöver dessa stora förändringar har medelersättningarna för både aktivitets- och sjukersättning justerats, vilket innebär en totalsänkning med mellan 30 och 40 miljoner kronor per år under hela prognosperioden. Efter fem månaders utfall under 2016 har helårsprognosen för aktivitetsersättning justerats upp marginellt samt sänkts något för sjukersättning. Samtidigt har retroaktivitetsfaktorn 35 för aktivitetsersättning sänkts något, vilket innebär sänkningar med mellan 50 och 70 miljoner kronor per år under hela prognosperioden. 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -82 662-140 758-33 285 0 0 0 Anslag³ 4 774 090 4 985 000 5 018 000 5 130 000 5 213 000 5 257 000 Tilldelade medel 4 691 428 4 844 242 4 984 715 5 130 000 5 213 000 5 257 000 Utfall/Prognos 4 832 186 4 877 527 4 940 149 5 028 410 5 029 265 5 012 796 Avvikelse från anslag -58 096 107 473 77 851 101 590 183 735 244 204 Avvikelse från tilldelade medel -140 758-33 285 44 566 101 590 183 735 244 204 Högsta anslagskredit³ 233 021 249 250 250 900 256 500 260 650 262 850 Tillgängliga medel 4 924 449 5 093 492 5 235 615 5 386 500 5 473 650 5 519 850 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 4 878 miljoner kronor, vilket är 107 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 33 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning är ett skattefritt inkomstprövat tillägg. Bostadstilläggets storlek påverkas av bostadskostnaden och inkomsten. Sedan den 1 november 2012 beviljas personer med sjukersättning i regel bostadstillägg tillsvidare. Tidigare var besluten alltid tidsbegränsade, i regel till 12 månader och som längst till 36 månader. 35 Retroaktivitetsfaktorn är en kvot mellan utgiftsutfallet som hämtas från Försäkringskassans bokföringsdatabas Agresso och ett beräknat utgiftsutfall baserad på uppgifter som hämtas från Försäkringskassans datalager STORE. 66
Analys Den övervägande majoriteten av de som har bostadstillägg inom anslagsposten bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar har sjukersättning. Gruppen med bostadstillägg och sjukersättning ökade under både 2014 och 2015, men har minskat marginellt de senaste månaderna. Gruppen med bostadstillägg och aktivitetsersättning har däremot ökat betydligt under samma tidsperiod, även fast ökningstakten har avtagit något under de senaste månaderna. Sammantaget har hela beståndet med bostadstillägg ökat varje månad sedan november 2013, men minskade marginellt under maj 2016. Andelen personer som har bostadstillägg av de som uppbär aktivitets- respektive sjukersättning har en ökande trend sedan flera år tillbaka och andelarna ökade med drygt 1 procentenhet för respektive grupp under 2015 i jämförelse med 2014, vilket är i takt med utvecklingen de senaste åren. Denna utveckling förväntas fortsätta under prognosperioden, se diagrammet nedan. Utvecklingen medför att antalet personer med bostadstillägg ökar gradvis från 128 000 i december 2015 till 134 000 personer i december 2020. Andelar av beståndet inom aktivitets- och sjukersättningar som har bostadstillägg Procent Källa: Försäkringskassan Medelbeloppen har ökat något varje år sedan 2011 och förväntas fortsätta öka marginellt under hela prognosperioden. Sammantaget innebär detta att anslagsbelastningen för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar förväntas öka under hela prognosperioden förutom år 2020. 67
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2016. Prognosjämförelse, tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 4 896 435 4 993 479 5 107 302 5 124 128 5 113 864 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -2 330-22 584-34 175-33 634-22 325 Volym- och strukturförändringar -16 578-30 746-44 717-61 229-78 743 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 4 877 527 4 940 149 5 028 410 5 029 265 5 012 796 Differens i 1000-tal kronor -18 908-53 330-78 892-94 863-101 068 Differens i procent -0,4-1,1-1,5-1,9-2,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutets prognos över hyror för hyres- och bostadsrätt har sänkts för 2016 2017, vilket medför en sänkning av utgifterna för hela prognosperioden. Konjunkturinstitutets prognos över prisbasbeloppet har höjts för 2017 2020, vilket medför en sänkning av utgifterna för motsvarande år. Sammantaget innebär detta en sänkning av utgifterna för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar under hela prognosperioden. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade anslagsbelastningen för perioden april maj med 1 miljon kronor (0,2 procent). Trots detta sänks prognosen för hela prognosperioden. Anledningen till sänkningen är att prognosen för anslagsposten aktivitets- och sjukersättningar har sänkts vilket innebär lägre bestånd för både aktivitets- respektive sjukersättning, se aktivitets- och sjukersättningsavsnittet för mer information. Detta innebär ett lägre potentiellt bestånd med personer som uppbär aktivitets- eller sjukersättning och har rätt till bostadstillägg. Förändring av prognosmodell Till denna prognosomgång har prognosen för boendekostnadsindex ersatts av Konjunkturinstitutets prognos för konsumentpriser avseende Hyror (hyres- och bostadsrätt). Detta index bedöms bättre avspegla kostnadsutvecklingen för boendekostnader. Skillnaderna är emellertid för tillfället marginella. 68
1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0-782 -819-425 0 0 Anslag³ 27 909 28 500 29 000 29 700 30 500 31 400 Tilldelade medel 27 909 27 718 28 181 29 275 30 500 31 400 Utfall/Prognos 28 691 28 537 28 606 28 995 29 533 30 193 Avvikelse från anslag -782-37 394 705 967 1 207 Avvikelse från tilldelade medel -782-819 -425 280 967 1 207 Högsta anslagskredit³ 1 395 1 425 1 450 1 485 1 525 1 570 Tillgängliga medel 29 304 29 143 29 631 30 760 32 025 32 970 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 28,5 miljoner kronor, vilket är 37 000 kronor högre än anslagsbeloppet och 0,8 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Från anslagsposten bekostas i vissa fall lönebidrag eller, till Samhall AB, lönekostnaden för personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning. Analys De flesta personer inom anslagsposten har tre fjärdedels sjukersättning. Antalet inom denna grupp minskar dock, medan antalet med tre fjärdedels aktivitetsersättning ökar. Sammantaget minskar beståndet med tre fjärdedels omfattning svagt. Anslagsbelastningen för kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar förväntas att öka marginellt under prognosperioden till följd av att timlönerna och medelersättningen antas öka. 69
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2016. Prognosjämförelse, tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 28 743 29 080 29 713 30 482 31 287 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -71-89 -124-193 -229 Volym- och strukturförändringar -135-385 -594-756 -865 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 28 537 28 606 28 995 29 533 30 193 Differens i 1000-tal kronor -206-474 -718-949 -1 094 Differens i procent -0,7-1,6-2,4-3,1-3,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneutvecklingen för hela prognosperioden, vilket medför lägre utgifter. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade anslagsbelastningen för perioden april maj med 300 000 kronor (6 procent). En förklaring kan vara att periodiseringen av utbetalningarna brukar variera mellan åren, vilket gör det svårt att månadsfördela utgifterna. Prognosmodellen för kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar följer utvecklingen hos aktivitets- och sjukersättningar. Alla förändringar av prognosen avseende volym- och strukturförändringar kan därför förklaras av förändringarna av beståndet för aktivitets- och sjukersättning, se aktivitets- och sjukersättningsavsnittet för mer information. Försäkringskassan kommer framöver följa sambandet noga och undersöka om det finns anledning att se över modellen. 70
1:3 Handikappersättningar Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0-1 815 0 0 0 0 Anslag³ 1 351 000 1 370 000 1 391 000 1 430 000 1 487 000 1 555 000 Tilldelade medel 1 351 000 1 368 185 1 391 000 1 430 000 1 487 000 1 555 000 Utfall/Prognos 1 352 815 1 355 000 1 384 000 1 417 000 1 475 000 1 541 000 Avvikelse från anslag -1 815 15 000 7 000 13 000 12 000 14 000 Avvikelse från tilldelade medel -1 815 13 185 7 000 13 000 12 000 14 000 Högsta anslagskredit³ 67 550 68 500 69 550 71 500 74 350 77 750 Tillgängliga medel 1 418 550 1 436 685 1 460 550 1 501 500 1 561 350 1 632 750 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 1 355 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 13 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta Handikappersättning kan beviljas vuxna personer med nedsatt funktionsförmåga om de i sin dagliga livsföring behöver tidskrävande hjälp av någon annan, behöver hjälp för att kunna förvärvsarbeta eller har betydande merkostnader. Handikappersättning kan beviljas till personer från och med juli månad det år hen fyller 19. De som beviljats handikappersättning före fyllda 65 får behålla ersättningen även efter de fyllt 65 år. Allt efter hjälpbehovets eller merkostnadernas storlek kan handikappersättning beviljas med 69 procent, 53 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet för år räknat. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel. I Ds 2015:58 Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning finns förslag på att förmånerna handikappersättning och vårdbidrag ska upphöra och ersättas av två nya förmåner en merkostnadsersättning för barn och vuxna med funktionsnedsättning samt ett omvårdnadsbidrag till föräldrar med funktionsnedsatta barn. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i prognosen. 71
Analys Antalet handikappersättningar har ökat stadigt sedan 2011 och detta väntas fortsätta i ungefär samma omfattning de kommande åren, se diagram nedan. Störst, räknat i procent, är ökningen på den lägsta nivån, se tabell nedan. Ökningen av den lägsta nivån förklaras både av att befolkningen ökar och av att nivåns andel av totala antalet handikappersättningar ökar. Andelsökningen är dock liten. Bedömningen av hur andelarna kommer att utvecklas över prognosperioden baseras på hur de utvecklades mellan 2013 och 2015. Antal handikappersättningar på olika ersättningsnivåer Nivå december 2015 december 2020 Förändring i procent 36 % 40 207 43 093 7,2 53 % 10 806 11 314 4,7 69 % 13 049 13 309 2,0 Totalt 64 062 67 716 5,7 Anm. Handikappersättning har tre ersättningsnivåer, se Bakgrundsfakta Källa: Försäkringskassan Antal handikappersättningar per nivå och totalt, tusental Källa: Försäkringskassan 72
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2016. Prognosjämförelse, tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 1 355 000 1 381 000 1 411 000 1 469 000 1 538 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - +3 000 +6 000 +6 000 +3 000 Volym- och strukturförändringar - - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 1 355 000 1 384 000 1 417 000 1 475 000 1 541 000 Differens i 1000-tal kronor 0 +3 000 +6 000 +6 000 +3 000 Differens i procent 0,0 +0,2 +0,4 +0,4 +0,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har justerat upp prognosen på prisbasbeloppet för åren 2017 2020. Detta medför till en höjning av utgiftsprognosen för åren 2017 2020. 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Hela anslaget 3 396 600 3 137 984 3 016 019 2 896 906 2 805 442 2 714 360 Därav 1:4.5 Arbetsskadelivränta 3 110 600 2 907 984 2 790 246 2 675 904 2 590 930 2 508 018 1:4.4 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta 286 000 230 000 225 773 221 002 214 512 206 342 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, 73
reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:4.5 Arbetsskadelivränta Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -26 752-65 352-82 336-60 582-36 486-23 416 Anslag³ 3 072 000 2 891 000 2 812 000 2 700 000 2 604 000 2 524 000 Tilldelade medel 3 045 248 2 825 648 2 729 664 2 639 418 2 567 514 2 500 584 Utfall/Prognos 3 110 600 2 907 984 2 790 246 2 675 904 2 590 930 2 508 018 Avvikelse från anslag -38 600-16 984 21 754 24 096 13 070 15 982 Avvikelse från tilldelade medel -65 352-82 336-60 582-36 486-23 416-7 434 Högsta anslagskredit³ 153 600 144 550 281 200 270 000 260 400 252 400 Tillgängliga medel 3 198 848 2 970 198 3 010 864 2 909 418 2 827 914 2 752 984 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 2 908 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 82 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Från anslagsposten Arbetsskadelivränta bekostas arbetsskadeersättningar som beviljas enligt socialförsäkringsbalken och motsvarande äldre lagar. De förmåner som kan beviljas är egenlivräntor, efterlevandelivräntor, särskilda hjälpmedel, begravningshjälp, sjukvård utom riket, tandvård och arbetsskadesjukpenning. En försäkrad kan ha rätt till livränta om hen har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en femtondel till följd av en arbetsskada och om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Livräntan täcker den inkomstförlust som uppkommer och kan maximalt bli 7,5 prisbasbelopp. Livräntan indexeras med ett särskilt tal som påverkas av KPI juni juni, prisbasbeloppet och inkomstindex. Indexeringen för livräntor enligt äldre lagstiftning följer endast prisbasbeloppet. Om en person har avlidit till följd av en arbetsskada kan de efterlevande ha rätt till begravningshjälp och efterlevandelivränta. Från en egen anslagspost bekostas statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivräntor och arbetsskadesjukpenning. 74
Affärsverk och bolagiserade före detta affärsverk finansierar själva vissa arbetsskadelivräntor till följd av att de tidigare hade självrisk för arbetsskadeersättningar. De betalar dock inga ålderspensionsavgifter för dessa livräntor. Detta bekostades till och med 2008 istället från en särskild anslagspost vissa övriga ålderspensionsavgifter. Från och med 2009 redovisas dessa avgifter i samma anslagspost som övriga statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivräntor. Anslaget belastas med dessa utgifter i sin helhet. Det finns en socialavgift för arbetsskadeförsäkringen. Anslagsposterna 1:4.4 och 1:4.5 kan anses vara finansierade från denna avgift. Analys Utgifterna för arbetsskadeersättningar har minskat kraftigt över tiden och beräknas fortsätta att minska under prognosperioden. År 2016 beräknas utgifterna bli 2,9 miljarder kronor. Sedan förväntas utgifterna minska med i genomsnitt 4 procent årligen till 2,5 miljarder kronor 2020, se diagrammet nedan. Utgifter för arbetsskadeersättning, miljoner kronor Källa: Försäkringskassan Utfallet för egenlivränta enligt nuvarande lagstiftning blev drygt 1 miljard kronor under de första fem månaderna 2016, vilket innebär en minskning med cirka 8 procent jämfört med samma period året innan. Försäkringskassan prognostiserar utgifterna för egenlivränta enligt nuvarande lagstiftning till 2,5 miljarder kronor för 2016. Sedan förväntas utgifterna fortsätta minska i avtagande takt till 2,1 miljarder kronor 2020. Minskningstakten förväntas avta under prognosperioden på grund av ett högre indextal och prisbasbelopp 2020 jämfört med 2016. 75
Utfallet för egenlivränta enligt äldre lagstiftning blev cirka 134 miljoner kronor under januari maj 2016, vilket innebär en minskning med cirka 9 procent jämfört med motsvarande period 2015. Försäkringskassan beräknar att utgifterna för denna delförmån minskar i avtagande takt från 314 miljoner kronor för 2016 till 239 miljoner kronor för 2020. Ett högre prisbasbelopp 2020 jämfört med 2016 leder till en avtagande minskningstakt för egenlivränta enligt äldre regelverk. Utfallet för de övriga ersättningar inom arbetsskadeersättningen blev cirka 55 miljoner kronor under januari maj 2016, vilket är nästan oförändrat jämfört med samma period året innan. Utgifterna för övriga ersättningar beräknas öka från drygt 131 miljoner kronor för 2016 till drygt 160 miljoner kronor för 2020. Anledningen till att utgifterna ökar är ett högre prisbasbelopp för 2020 jämfört med 2016. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2016. Prognosjämförelse, tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 2 918 051 2 791 107 2 672 573 2 584 767 2 505 280 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - +5 056 +4 929 +3 110-5 416 Volym- och strukturförändringar -10 067-5 917-1 598 +3 053 +8 154 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 2 907 984 2 790 246 2 675 904 2 590 930 2 508 018 Differens i 1000-tal kronor -10 067-861 +3 331 +6 163 +2 738 Differens i procent -0,3 0,0 +0,1 +0,2 +0,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Egenlivräntorna enligt gällande regelverk indexeras med hjälp av ett särskilt indextal som baseras på prisbasbeloppet och inkomstindex. Konjunkturinstitutet har höjt sin prognos för prisbasbeloppet för 2017 2020 och Pensionsmyndigheten har sänkt sin prognos för inkomstindex för 2018 2020. Sammantaget leder dessa ändringar till en ökning av utgifterna för 2017 2019 och en minskning för år 2020. Egenlivräntor enligt äldre regelverk och utgifterna för övriga ersättningar är indexerade med prisbasbeloppet. Då prognosen för prisbasbeloppet höjts för 76
2017 2020 leder det till en ökning av utgifterna för egenlivränta enligt äldre regelverk och de övriga ersättningar inom arbetsskadeersättningen. Volym- och strukturförändringar Prognosen för arbetsskadeersättningen justerats ner på grund generellt lägre utfall än vad som tidigare förväntats för alla delförmånerna. För 2019 2020 har utgifterna justerats upp med 0,4 procent. Höjningen beror på att förändringstakten har justerats på lång sikt, nu används ökningstakten mellan 2014 2015. Nedan finns detaljerad information om justeringar i varje delförmån: Prognosen för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk har sänkts med 0,4 procent för 2016 på grund av ett lägre utfall hittills. Utgifterna för resten av prognosperioden beräknas utifrån de prognostiserade utgifterna för 2016, minskningstakten för 2014 2015 och det särskilda indextalet. Prognosen för egenlivräntor enligt äldre regelverk nedjusterats med 0,1 procent för 2016 på grund av ett lägre utfall. Utgifterna för resten av prognosperioden beräknas utifrån de prognostiserade utgifterna för 2016, minskningstakten för 2014 2015 och prisbasbeloppet. Prognosen för övriga ersättningar inom arbetsskadeersättningen har sänkts för 2016 på grund av ett lägre utfall. För resten av prognosperioden beräknas utgifterna utifrån de prognostiserade utgifterna för 2016, prisbasbeloppet och ökningstakten för 2014 2015. 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Hela anslaget 37 498 35 298 33 277 31 451 29 759 28 172 Därav 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 36 554 34 340 32 448 30 662 28 976 27 385 1:5.4 Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga personskadeskyddet 944 958 829 789 783 787 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 77
1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag³ 37 300 34 700 32 600 30 800 29 200 27 600 Tilldelade medel 37 300 34 700 32 600 30 800 29 200 27 600 Utfall/Prognos 36 554 34 340 32 448 30 662 28 976 27 385 Avvikelse från anslag 746 360 152 138 224 215 Avvikelse från tilldelade medel 746 360 152 138 224 215 Högsta anslagskredit³ 1 865 1 735 1 630 1 540 1 460 1 380 Tillgängliga medel 39 165 36 435 34 230 32 340 30 660 28 980 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 34 miljoner kronor, vilket är 0,4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Ersättning inom det statliga personskadeskyddet kan lämnas till (i) de som är totalförsvarspliktiga, inställer sig till mönstring eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter, (ii) de som medverkar i räddningstjänst samt (iii) de som är intagna för vård i kriminalvårdsanstalt, förvar i häkte eller polisarrest, vård i ett hem enligt lagen om vård av unga eller lagen om vård av missbrukare eller till dem som utför ungdomstjänst eller samhällstjänst enligt brottsbalken eller oavlönat arbete med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Ersättningarna inom det statliga personskadeskyddet finansieras helt med statliga medel. Ersättningarna som betalas ut överensstämmer i stor utsträckning med arbetsskadeersättningen. Båda regleras i socialförsäkringsbalken. Om den försäkrade har rätt till arbetsskadeersättning för sin skada lämnas ersättning primärt från denna och anslaget för arbetsskadeersättning belastas. I de fall ersättningen blir högre genom reglerna för det statliga personskadeskyddet lämnas ersättningen som överstiger arbetsskadeersättningen från denna. Den överskjutande delen belastas anslaget för ersättning inom det statliga personskadeskyddet. Analys Utgifterna för anslaget har minskat över tiden och förväntas fortsätta att minska under hela prognosperioden. Under de senaste tre åren har utgifterna för ersättning inom det statliga personskadeskyddet minskat med i genomsnitt 5 procent per år. 78
Försäkringskassan prognostiserar att de totala utgifterna för anslaget fortsätter att minska med ungefär 5 procent årligen, från 34 miljoner kronor 2016 till 27 miljoner kronor 2020. Samtliga delförmåner som ingår i anslaget beräknas minska. Utfallet för de äldre skadorna, som utgör den största delen av anslaget, blev 9,7 miljoner kronor under de första fem månaderna 2016. Detta är en minskning med cirka 600 000 kronor (6 procent) jämfört med samma period i fjol. Utgifterna för de äldre skadorna beräknas minska från 23 miljoner kronor 2016 till 18 miljoner kronor för 2020, vilket motsvarar cirka 6 procent årligen. Utfallet för egenlivräntorna enligt nuvarande regelverk blev 4,3 miljoner kronor under januari maj 2016, vilket är cirka 400 000 kronor (cirka 9 procent) lägre än motsvarande period 2015. Försäkringskassan prognostiserar utgifterna för egenlivränta enligt nuvarande regelverk till 10,2 miljoner kronor för 2016. Sedan förväntas utgifterna minska med drygt 4 procent årligen till cirka 9 miljoner kronor för 2020. Även utgifterna för skadeståndslivräntor förväntas fortsätta att minska från 1,2 miljoner kronor 2016 till 954 000 kronor 2020. Utgifterna för denna delförmån justerats upp med 30 000 kronor för 2016 på grund av ett högre utfall under januari maj 2016. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2016. Prognosjämförelse, tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 34 540 32 639 30 845 29 151 27 551 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -200-191 -183-175 -166 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 34 340 32 448 30 662 28 976 27 385 Differens i 1000-tal kronor -200-191 -183-175 -166 Differens i procent -0,6-0,6-0,6-0,6-0,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 79
Volym- och strukturförändringar Prognosen har sänkts med 0,6 procent årligen jämfört med majprognosen. Detta på grund av att utfallen för april och maj för delförmånerna äldre skador och egenlivränta enligt nuvarande regelverk blev lägre än beräknat. 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Hela anslaget 2 743 526 3 065 057 2 498 000 2 548 000 2 548 000 2 548 000 Därav 1:6.1 Rehabiliteringsgarantin 737 885 697 705 - - - - 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund 279 505 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 1:6.4 Finansiell samordning mellan FK och hälso- och sjukvården 29 291 - - - - - 1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan FK och Arbetsförmedlingen 722 024 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 1:6.7 Effektiv sjukskrivningsprocess 38 182 33 081 - - - - 1:6.8 Arbetsplatsnära stöd 29 836 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar 226 255 250 000 350 000 400 000 400 000 400 000 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården 680 548 936 271 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 80
1:6.1 Rehabiliteringsgarantin Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018 2019 2020 Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 2 800 000 698 000 500 000 500 000 500 000 500 000 Tilldelade medel 800 000 698 000 500 000 500 000 500 000 500 000 Utfall/Prognos 737 885 697 705 0 0 0 0 Avvikelse från anslag 62 115 295 500 000 500 000 500 000 500 000 Avvikelse från tilldelade medel 62 115 295 500 000 500 000 500 000 500 000 Högsta anslagskredit 2 0 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 800 000 698 000 500 000 500 000 500 000 500 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. 2 Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 698 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Överenskommelsen om rehabiliteringsgarantin som slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gällande verksamhetsåret 2015 med utbetalningar under 2015 och 2016 omfattar 750 miljoner kronor. Målgruppen är icke specifika rygg- och nackbesvär samt lindrig och medelsvår psykisk ohälsa. Av de 750 miljoner kronorna får 38 miljoner kronor användas för forskning, implementering, utvärdering och utveckling och 712 miljoner kronor till landstingens behandlingar. I överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 framgår det att överenskommelsen Rehabiliteringsgarantin ska avvecklas. Därför är det ingen prognos för anslaget 2017 2020. Analys För 2016 används anslaget till att finansiera det som framgår av villkor 4 i överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016, som innebär att landstingen får 500 miljoner kronor för evidensbaserade medicinska rehabiliteringsinsatser. Landstingen har fått dessa medel. Återstoden av de 712 miljoner kronorna, det vill säga det som ska betalas ut avseende kvartal 4 2015, har betalats ut. Utbetalningen blev ungefär 198 miljoner kronor. Det innebär att anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli ungefär 698 miljoner kronor. 81
Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag³ 280 000 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Tilldelade medel 280 000 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Utfall/Prognos 279 505 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Avvikelse från anslag 495 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 495 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit³ 0 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 280 000 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 339 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Samverkan enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (Finsam) infördes 2004 med syfte att ge ytterligare möjligheter till samverkan. Finansiell samordning bedrivs av samordningsförbund och är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landsting samt en eller flera kommuner. Syftet med den finansiella samordningen är att göra det möjligt att identifiera individernas totala behov av rehabilitering, vilket kan vara svårt för en enskild aktör. Målgruppen är individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Analys Anslaget har belastats med ungefär 159 miljoner kronor under årets första fem månader. Det är ungefär 23 miljoner kronor mer jämfört med samma period förra året. Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet för år 2016. Anslagsbelastningen för åren 2017 2020 antas bli samma som den för år 2016. 82
Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag³ 738 000 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Tilldelade medel 738 000 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Utfall/Prognos 722 024 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Avvikelse från anslag 15 976 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 15 976 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit³ 0 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 738 000 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 709 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom utökat samarbete utveckla gemensamma insatser för att skapa fler möjligheter för den enskilde att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Under 2012 inleddes samarbetet där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser sker genom en gemensam kartläggning. Satsningen innebär att myndigheterna vid behov ska erbjuda förstärkta rehabiliteringsinsatser tidigare och mer systematiskt än hittills. Den kan vidare leda till arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser. Bedömningen är att insatser som vidtas tidigare i sjukfallet bidrar till att förkorta tiden i sjukförsäkringen. Analys Utbetalningarna till Arbetsförmedlingen var under april och maj lägre än prognosen. Det förklaras av försenade rekvisitioner från Arbetsförmedlingen. Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet. Inflödet till gemensam kartläggning har minskat under första halvåret 2016. Tidigare har ett stort fokus i det förstärkta samarbetet varit på gemensam kartläggning inför att dagarna med 83
sjukpenning tar slut. Att inflödet till gemensam kartläggning nu minskar under en övergångsperiod när den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen tagits bort är naturligt då fokus ändras för att hitta sjukskrivna med behov av rehabilitering hos Arbetsförmedlingen i ett tidigare skede. Försäkringskassan arbetar intensivt för att detta arbete åter ska resultera ökade volymer under hösten. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 1:6.7 Effektiv sjukskrivningsprocess Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018 2019 2020 Ingående överföringsbelopp 26 263 28 081 - - - - Anslag 2 40 000 5 000 - - - - Tilldelade medel 66 263 33 081 - - - - Utfall/Prognos 38 182 33 081 - - - - Avvikelse från anslag 1 818-28 081 - - - - Avvikelse från tilldelade medel 28 081 0 - - - - Högsta anslagskredit 2 0 0 - - - - Tillgängliga medel 66 263 33 081 - - - - Överskridande av anslagskredit 0 0 - - - - ¹ Utfall. 2 Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 33 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och överensstämmer med tilldelade medel. 84
Bakgrundsfakta Denna anslagspost tillkom i budgetpropositionen för 2013 där regeringen avsatte särskilda medel 2013 2016 för att öka kunskapen om effektiva arbetsmetoder för att stödja personer som står långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan fick i september 2013 uppdraget att effektutvärdera arbetslivsinriktade insatser för unga med aktivitetsersättning. Större delen av år 2014 var arbetet i projektet inriktat på ett omfattande förstudiearbete och uppbyggnad av projektets tre olika insatser. De tre insatserna är 1) Insatser genom Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete (utan SIUS eller Case Management), 2) Supported Employment via Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program SIUS (Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd) inom ramen för insatser i Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete och 3) Case Management i kombination med insatser från Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete (utan SIUS). Utfallet för 2014 blev därmed väldigt lågt, eftersom resurserna huvudsakligen används till de aktiva insatserna i projektet (som startade upp först i november 2014). Analys Försäkringskassan har under de första fem månaderna i år betalat ut ungefär 15 miljoner kronor. Det är fyra miljoner mer jämfört med samma period förra året. Bedömningen är att tilldelade medel för år 2016 kommer att förbrukas i sin helhet. Efter det är projektet avslutat och anslagsposten försvinner från och med år 2017. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 85
1:6.8 Arbetsplatsnära stöd Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag³ 50 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Tilldelade medel 50 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Utfall/Prognos 29 836 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Avvikelse från anslag 20 164 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 20 164 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit³ 0 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 50 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 100 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Arbetsgivare kan sedan 2014 få statligt bidrag för köp av utredande insatser för en arbetstagare som har eller riskerar att få en nedsatt arbetsförmåga, så kallat arbetsplatsnära stöd. Syftet med bidraget är att förebygga sjukfall och att öka arbetstagares möjligheter att återgå i arbete vid pågående sjukfall genom att stödja arbetsgivare att vidta tidiga och anpassade åtgärder. Bidrag lämnas till arbetsgivare för halva det belopp som denne har betalat för en arbetsplatsnära stödinsats, dock med högst 7 000 kronor för varje sådan insats. Analys Utgifterna för arbetsplatsnära stöd blev drygt 25 miljoner kronor under årets första fem månader. Det är ungefär 10 miljoner mer jämfört med utgifterna för samma period förra året. Bedömningen är att anslaget kommer att förbrukas i sin helhet för 2016. Bedömningen är också att anslagsbelastningen för 2017 2020 blir den samma som för år 2016. Det finns en osäkerhet i prognosen då bidraget inte funnits länge och att arbetsgivarens kännedom om ersättningen inte varit stor. I syfte att öka arbetsgivares kännedom om det arbetsplatsnära stödet har Försäkringskassan fått i uppdrag av regeringen att vidta informationsinsatser om 86
det arbetsplatsnära stödet. Den primära målgruppen är arbetsgivare och anordnare av företagshälsovård, men även fackliga företrädare, vårdgivare och Arbetsmiljöverket är viktiga målgrupper för informationen. Kommunikationsplanen för informationsinsatser 2016 har främst fokus på digital information i samverkan med radio och press- och PR-aktiviteter. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-100 000-250 000-400 000 Anslag³ 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 Tilldelade medel 250 000 250 000 250 000 150 000 0-150 000 Utfall/Prognos 226 255 250 000 350 000 400 000 400 000 400 000 Avvikelse från anslag 23 745 0-100 000-150 000-150 000-150 000 Avvikelse från tilldelade medel 23 745 0-100 000-250 000-400 000-550 000 Högsta anslagskredit³ 0 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 250 000 250 000 250 000 150 000 0-150 000 Överskridande av anslagskredit 0 0-100 000-250 000-400 000-550 000 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 250 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Enligt två separata överenskommelser mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har anslagsposten fördelats för att täcka dels fördjupade medicinska utredningar 2014 2015 (200 miljoner årligen) och dels en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar 2015 (50 miljoner kronor). 87
I december 2015 slöts en ny överenskommelse mellan staten och SKL: Försäkringsmedicinska utredningar i form av TMU och SLU: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016. 36 Överenskommelsen gäller 167 miljoner kronor. Även en överenskommelse om pilotverksamhet för aktivitetsförmågeutredningar har slutits: Pilotverksamhet för aktivitetsförmågeutredningar: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016. Denna överenskommelse gäller 41,5 miljoner kronor. Analys Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet under 2016. Försäkringskassan har sett ett ökat behov av försäkringsmedicinska utredningar i handläggningen och volymprognoserna indikerar att de ökar kraftigt. Uppgifterna om framtida anslagsnivåer är en bedömning utifrån våra prognoser och vad vi tror att landstingen kan leverera, men det är osäkert. Bedömningen är att anslagsbelastningen blir 350 miljoner kronor för år 2017 och för åren 2018 2020 bedöms anslagsbelastningen bli 400 miljoner kronor per år. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2016. Prognosjämförelse, tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar - +100 000 +150 000 +150 000 +150 000 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 250 000 350 000 400 000 400 000 400 000 Differens i 1000-tal kronor 0 +100 000 +150 000 +150 000 +150 000 Differens i procent 0,0 +40,0 +60,0 +60,0 +60,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 36 TMU står för Teambaserad utredning och SLU står för Särskilt läkarutlåtande. 88
Volym- och strukturförändringar Prognosen för 2017 höjs till 350 miljoner kronor och för åren 2018 2020 höjs prognosen till 400 miljoner kronor per år (se analysavsnittet ovan). 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 141 452 0 0 0 0 Anslag³ 822 000 802 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 Tilldelade medel 822 000 943 452 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 Utfall/Prognos 680 548 936 271 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 Avvikelse från anslag 141 452-134 271 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 141 452 7 181 0 0 0 0 Högsta anslagskredit³ 0 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 822 000 943 452 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 936 miljoner kronor, vilket är 134 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 7 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta I december 2013 slöts en överenskommelse mellan regeringen och SKL om sjukskrivningsmiljarden med avseende på verksamhetsåren 2014 2015 med utbetalning 2015 respektive 2016. Överenskommelsen omfattar dels en rörlig del och dels en villkorad del respektive år. I överenskommelsen ingår från 2014 även bidrag för ersättning för kostnader för medicinsk service som tidigare legat inom ramen för regeringens företagshälsovårdssatsning. I december 2015 slöts en ny överenskommelse mellan regeringen och SKL för verksamhetsåret 2016. Till skillnad från föregående avtal finns ingen rörlig del. En annan skillnad är att avtalet omfattar 1,5 miljarder och inte en miljard som tidigare. Utgifterna som avser avtalet finansieras av anslagen Bidrag till hälso- och sjukvården och Rehabiliteringsgarantin. 89
Analys För verksamhetsåret 2015 med utbetalningar under 2016 uppfyller alla landsting villkoren 2, 3 (exklusive koordinationsfunktionen), 4 och 5. 37 När det gäller villkor 1 är det ett landsting som inte uppfyller villkoret. För tidig samverkan kunde landstingen få ytterligare 25 miljoner om man uppfyllde koordinationsfunktionen. Alla landsting uppfyller inte det villkoret. Totalt beräknas den villkorade utbetalningen till landstingen bli drygt 570 miljoner kronor. Maximalt kunde 575 miljoner betalas ut till landstingen. När det gäller den rörliga delen kan maximalt 230 miljoner betalas ut till landstingen. Alla landsting uppfyller inte villkoren för den rörliga delen. Utbetalningen av den rörliga delen beräknas bli 171 miljoner kronor. 38 Totalt har ungefär 740 miljoner kronor betalats ut till landstingen. Under villkor 5 har 57 miljoner kronor betalats ut till Sveriges Kommuner och Landsting och 6 miljoner till Socialstyrelsen. Under villkor 7 har Sveriges Kommuner och landsting fått ungefär 10 miljoner kronor. 55 miljoner kronor har betalats ut till medicinsk service. Ungefär 20 miljoner har tilldelats Försäkringskassan enligt villkoren 5 och 7. Den totala utbetalningen under 2016 bedöms bli lite lägre än 1 miljard kronor, ungefär 936 miljoner kronor. För åren 2017 2020 är bedömningen att anslagsbelastningen är 1 miljard per år. I december 2015 har en ny överenskommelse slutits mellan staten och SKL: En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016. Det finns ingen rörlig del och avtalet gäller 1 500 miljoner kronor och som finansieras genom två anslagsposter: Bidrag till hälso- och sjukvården och Rehabiliteringsgarantin. I tabellen nedan sammanfattas medelsfördelningen i överenskommelsen. 37 Se Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2014 2015 för redogörelse av villkoren. 38 För sjukskrivningsmiljarden publicerades månatligen utfall över antalet sjukpenningdagar och antalet nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per landsting på Försäkringskassans hemsida fram till och med januari 2016. Där finns också en mer utförlig beskrivning av hur medlen fördelats mellan länen (www.forsakringskassan.se/sjukvard/sjukskrivningsmiljarden). 90
Avsatta medel enligt överenskommelsen 2016 (med utbetalningar 2016 och 2017) Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 Villkor 1: Jämställd sjukskrivningsprocess 30 000 Villkor 2: Kompetenssatsning i försäkringsmedicin 150 000 Villkor 3 Funktion för koordinering 360 000 Villkor 4 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta 500 000 52 000 Villkor 5 Utökat elektroniskt informationsutbyte 271 000 varav SKL 96 000 varav Försäkringskassan 61 000 varav Socialstyrelsen 14 000 varav Landstingen 100 000 Villkor 6 Teknisk plattform för stöd och behandling 20 000 Villkor 7 Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning 5 000 Forskning, uppföljning och utvärdering 52 000 Medicinsk service 55 000 Samordning och stöd 5 000 Totalt 500 000 1 000 000 Källa: En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 91
1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader Prognos anslagspost, tusental kronor 2015 2016 2017 2018 1 2019 1 2020 1 Ingående överföringsbelopp 0 0-110 000-220 000-330 000 Anslag 2 700 000 700 000 700 000 700 000 700 000 Tilldelade medel 700 000 700 000 590 000 480 000 370 000 Utfall/Prognos 810 000 810 000 810 000 810 000 810 000 Avvikelse från anslag -110 000-110 000-110 000-110 000-110 000 Avvikelse från tilldelade medel -110 000-110 000-220 000-330 000-440 000 Högsta anslagskredit 2 70 000 35 000 35 000 35 000 35 000 Tillgängliga medel 770 000 735 000 625 000 515 000 405 000 Överskridande av anslagskredit -40 000-75 000-185 000-295 000-405 000 1 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 2 Enligt Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Försäkringskassan, Regeringsbeslut 2016-06-22 Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 810 miljoner kronor, vilket är 110 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 40 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 110 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Ersättning för höga sjuklönekostnader infördes den 1 januari 2015. Den ersatte högkostnadsskydd för arbetsgivare som var under anslaget 1:1 sjukpenning och rehabilitering m.m. och är till skillnad från högkostnadsskyddet ett eget anslag. Ersättningen är en kompensation för den del av sjuklönekostnaden som överstiger en viss andel av arbetsgivarens totala lönekostnad. Syftet med ersättningen är att minska den börda som arbetsgivarens sjuklönekostnader kan utgöra. Det är särskilt de mindre arbetsgivarna med höga sjuklönekostnader som ska avlastas. Försäkringskassan får uppgifter om arbetsgivares sjuklönekostnader från Skatteverket och beräknar ersättningen. Skatteverket krediterar beloppen på arbetsgivarnas skattekonton och Försäkringskassan betalar därefter ersättningen till Skatteverket. En mer detaljerad redovisning av förmånen ges i budgetpropositionen för 2015. Analys Anslagsbelastningen under årets första fem månader är ungefär 334 miljoner kronor. Det finns en rekvisition från Skatteverket på ungefär 472 miljoner kronor. Försäkringskassan bedömer att anslagsbelastningen i form av förskotts- 92
krediteringar under 2016 blir 4 miljoner kronor. Summan av anslagsbelastningen hittills, rekvisitionen från Skatteverket och prognosen på förskottsbetalningar blir ungefär 810 miljoner kronor. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2016. Prognosjämförelse, tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 700 000 700 000 700 000 700 000 700 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +110 000 +110 000 +110 000 +110 000 +110 000 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 810 000 810 000 810 000 810 000 810 000 Differens i 1000-tal kronor +110 000 +110 000 +110 000 +110 000 +110 000 Differens i procent +15,7 +15,7 +15,7 +15,7 +15,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Jämfört med prognosen som lämnades i maj har underlaget kompletterats med ytterligare information som inte fanns tillgänglig vid tidpunkten för föregående prognos och höjs därför från 700 miljoner kronor till 810 miljoner kronor för år 2016. För åren 2017 2020 är bedömningen att anslagsbelastningen blir 810 miljoner kronor per år. 93
2:1 Förvaltningsmedel Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -22 894 182 974 0 0 0 0 Anslag³ 8 030 295 8 171 906 8 510 026 8 666 157 8 852 880 9 066 447 Tilldelade medel 8 007 401 8 354 880 8 510 026 8 666 157 8 852 880 9 066 447 Utfall/Prognos 7 824 427 8 314 830 8 461 068 8 438 630 8 605 011 8 605 011 Avvikelse från anslag 205 868-142 924 48 958 227 527 247 869 461 436 Avvikelse från tilldelade medel 182 974 40 050 48 958 227 527 247 869 461 436 Högsta anslagskredit³ 236 091 245 157 247 946 252 546 258 010 264 253 Tillgängliga medel 8 243 492 8 600 037 8 757 972 8 918 703 9 110 890 9 330 700 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 8 315 miljoner kronor, vilket är 143 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 40 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Analys Ett fortsatt stort fokus för myndigheten under 2016 är att rekrytera de handläggare som krävs för att myndigheten ska kunna bidra till ett lägre sjukpenningtal. Bedömningen är att detta även fortsättningsvis kan bli en stor utmaning, varför vi även år 2016 prognostiserar med att ha ett anslagssparande vid utgången av året. Regeringen har enligt beslut den 4 maj, S2016/03238/SF, gett i uppdrag åt Försäkringskassan att genomföra breda informationsinsatser beträffande sjukförsäkringen och Försäkringskassans uppdrag. Försäkringskassan får för uppdraget använda högst 25 miljoner kronor. Kostnaden finansieras inom tilldelade medel för 2016. Myndigheten bedömer dock att en fortsatta satsning enligt uppdraget inte kommer att rymmas inom tilldelade medel för 2017. Satsningen ska ge ökad kunskap i samhället om sjukförsäkringens intentioner och regelverk, om Försäkringskassans roll och uppdrag samt om övriga aktörers, inklusive individens, roller och ansvar. I prognosen för 2016 ingår också uppskattade ökade kostnader för ett utökat resursbehov inom myndigheten med anledning av migrationen motsvarande 23 miljoner kronor. Dessa ökade kostnader beräknas rymmas inom tilldelade medel för 2016. De ytterligare 101 miljoner kronor som uppskattas för ökat resursbehov 2017 för migrationen ryms däremot inte inom ramen för tilldelade 94
medel för 2017 och framåt. För åren 2018 och framåt uppskattas kostnaden till 60 miljoner kronor. I den prognos som nu lämnas har Försäkringskassan inte haft möjlighet att ta hänsyn till de eventuella effekter som föreslagna reformer inom Socialförsäkringens områden kan få på myndighetens verksamhet. Osäkert kring utvecklingen av nyanlända Fortsatt finns en osäkerhetsfaktor för perioden vad gäller konsekvenserna av ökningen av nyanlända till Sverige. Den ökade mängden och hanteringen av nyanlända och därmed den ökade befolkningen innebär en ökad belastning på socialförsäkringen och på Försäkringskassans verksamhet. Det gäller främst ökade volymer av ärenden inom Etablerings- och familjeförmåner. Ökad kontrollverksamhet inom assistansersättningen Ett fortsatt fokus för perioden är att motverka det brottsliga nyttjandet av assistansersättning. Det handlar bland annat om en tydligare normering av försäkringen, effektivare kontrollverksamhet samt en förstärkning inom det försäkringsmedicinska området. Kostnaderna för en utökad kontrollverksamhet beror på vilken ambitionsnivå som sätts inom detta område. Kostnaderna för detta finns inte med i denna prognos. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2016. Prognosjämförelse, tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 8 277 880 8 461 068 8 438 630 8 605 011 8 605 011 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar - - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt +36 950 - - - - Ny prognos 8 314 830 8 461 068 8 438 630 8 605 011 8 605 011 Differens i 1000-tal kronor +36 950 0 0 0 0 Differens i procent +0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 95
Övrigt Prognosen har justerats jämfört med föregående prognos på grund av det utökade regeringsuppdraget kring samhällsinformation inom sjukförsäkringen. Prognosen har också justerats med anledning av att Försäkringskassan inte ser ut att kunna minska sina portokostnader i den utsträckning som planerats. 96
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Barnbidrag Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -97 866-22 344 0-124 328-283 936-399 060 Anslag³ 25 839 595 26 425 291 26 922 683 27 602 559 28 200 467 29 103 805 Tilldelade medel 25 741 729 26 402 947 26 922 683 27 478 231 27 916 531 28 704 745 Utfall/Prognos 25 764 074 26 334 168 27 047 011 27 762 167 28 315 591 28 880 681 Avvikelse från anslag 75 521 91 123-124 328-159 608-115 124 223 124 Avvikelse från tilldelade medel -22 345 68 778-124 328-283 936-399 060-175 936 Högsta anslagskredit³ 1 291 980 1 321 265 1 346 134 1 380 128 1 410 023 1 455 190 Tillgängliga medel 27 033 709 27 724 212 28 268 817 28 858 359 29 326 554 30 159 935 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26 Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 26 334 miljoner kronor, vilket är 91 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 69 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta Med barnbidrag menas allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och flerbarnstillägg. Föräldrar har rätt till allmänt barnbidrag för barn som är bosatta i Sverige till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Därefter kan föräldern få så kallat förlängt barnbidrag så länge barnet går i grundskolan eller motsvarande. En förälder som har allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiehjälp för två eller fler barn får också flerbarnstillägg. Barnbidraget är skattefritt. År 2016 var barnbidraget 1 050 kronor per barn och månad. Flerbarnstillägget år 2016 var 150 kronor per månad för andra barnet, 454 kronor för tredje barnet, 1 010 kronor för det fjärde barnet och 1 250 för varje ytterligare barn. 97
Anslaget belastas även av tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner. 39 Försäkringskassan ska i vissa fall betala ut ett tilläggsbelopp avseende EUfamiljeförmåner. De familjeförmåner som omfattas av förordningen (EG) nr 883/2004 är allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag i form av särskilt bidrag för hemmavarande barn, studiebidrag och extra tillägg till studiebidrag, kommunalt vårdnadsbidrag samt efterlevandestöd. 40 Analys Prognosen för anslaget barnbidrag beräknas som summan av prognoserna för allmänt barnbidrag, flerbarnstillägg, förlängt barnbidrag och tilläggsbelopp vid EU-familjeförmån. Den viktigaste drivkraften för dessa prognoser är SCB:s befolkningsprognos. Allmänt barnbidrag antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0 16 år. Utgifterna för flerbarnstillägg beräknas utifrån SCB:s befolkningsprognos för barn i åldrarna 0 16 år. Familjestrukturerna antas vara oförändrade under hela prognosperioden jämfört med 2015. De som får förlängt barnbidrag kan delas in i två grupper. Den första gruppen består av de som fyller 16 år första kvartalet varje år och som istället för barnbidrag får förlängt barnbidrag under april till juni. Den andra gruppen består av en grupp ungdomar och unga vuxna som går kvar i grundskolan, av vilka majoriteten är i åldrarna 17 21 år. Utgifterna för förlängt barnbidrag utgår från nuvarande nivåer och beräknas följa utvecklingen av SCB:s befolkningsprognos för antalet barn som är 16 år samt personer mellan 17 och 21 år. Prognosen för tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner är en bedömning utifrån utgifternas historiska utveckling. 39 Tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner regleras genom förordningarna (EEG) nr 1408/71, (EG) nr 883/2004, (EEG) nr 574/72 och (EG) nr 987/2009. 40 Den 1 maj 2011 togs tillfällig föräldrapenning bort från sakområdet EU-familjeförmåner och sedan den 1 september 2011 togs även föräldrapenning bort. 98
Utgifterna för de olika delar inom anslaget barnbidrag, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Allmänt barnbidrag 22 609 948 23 115 735 23 742 841 24 371 016 24 855 115 25 349 128 Flerbarnstillägg 2 918 784 2 981 343 3 057 704 3 131 786 3 193 041 3 257 457 Förlängt barnbidrag 221 311 223 090 232 466 245 365 253 435 260 095 Tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner 14 030 14 000 14 000 14 000 14 000 14 000 Totalt 25 764 074 26 334 168 27 047 011 27 762 167 28 315 591 28 880 681 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2016. Prognosjämförelse, tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 26 345 132 27 058 233 27 773 712 28 327 374 28 892 699 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -10 964-11 222-11 545-11 783-12 018 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 26 334 168 27 047 011 27 762 167 28 315 591 28 880 681 Differens i 1000-tal kronor -10 964-11 222-11 545-11 783-12 018 Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognoserna för allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag har utfallsjusterats. 99
1:2 Föräldraförsäkring Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Hela anslaget 38 626 590 40 552 997 41 785 988 43 928 046 45 899 945 47 891 787 Därav 1:2.9 Föräldrapenning 28 028 174 29 132 963 30 516 952 32 038 301 33 430 635 34 730 057 1:2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning 2 788 024 2 965 508 2 871 165 3 033 516 3 194 961 3 413 965 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning 6 282 971 6 632 519 6 910 360 7 274 166 7 648 728 8 038 582 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning 558 068 704 535 676 356 765 338 754 102 790 193 1:2.12 Graviditetspenning 568 354 663 794 702 841 745 627 790 253 836 739 1:2.10 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning 58 365 63 475 66 314 71 098 81 266 82 251 1:2.1 Jämställdhetsbonus 342 634 390 203 42 000 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 100
1:2.9 Föräldrapenning Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0-151 210-371 896 Anslag³ 28 218 056 29 813 542 30 639 343 31 887 091 33 209 949 34 320 246 Tilldelade medel 28 218 056 29 813 542 30 639 343 31 887 091 33 058 739 33 948 350 Utfall/Prognos 28 028 174 29 132 963 30 516 952 32 038 301 33 430 635 34 730 057 Avvikelse från anslag 189 882 680 579 122 391-151 210-220 686-409 811 Avvikelse från tilldelade medel 189 882 680 579 122 391-151 210-371 896-781 707 Högsta anslagskredit³ 1 447 869 1 490 677 1 531 967 1 594 355 1 660 497 1 716 012 Tillgängliga medel 29 665 925 31 304 219 32 171 310 33 481 446 34 719 236 35 664 362 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-06-26 Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 29 133 miljoner kronor, vilket är 681 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Föräldrapenning betalas ut i samband med ett barns födelse eller adoption under upp till 480 dagar. Mamman kan ta ut föräldrapenning från och med 60 dagar före barnets beräknade födelse. Båda föräldrarna kan också före barnets födelse ta ut föräldrapenning vid föräldrautbildningar. Från den 1 januari 2012 har föräldrarna även möjlighet att vara föräldralediga samtidigt med föräldrapenning i 30 dagar under barnets första levnadsår. Vid tvillingfödsel betalas föräldrapenning ut under ytterligare 90 dagar enligt sjukpenningnivå eller grundnivå, och 90 dagar enligt lägstanivån. För varje barn utöver det andra betalas föräldrapenning ut under ytterligare 180 dagar med ersättning enligt sjukpenningnivån. För barn som är födda före 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut till och med barnet har avslutat det första året i grundskolan. Om barnet fyller 8 år efter skolavslutningen kan föräldrapenning tas ut till och med den dag det fyller 8 år. Föräldrapenning för adoptivbarn kan tas ut tills barnet har fyllt 10 år. För barn födda från och med den 1 januari 2014 infördes nya åldersgränser i föräldrapenningen så att föräldrapenning kan tas ut fram till dess att barnet fyller 12 år eller när barnet slutar femte klass. Detta innebär att om barnet är fött på våren har föräldrarna rätt till föräldrapenning fram till läsårets slut och för barn födda på hösten tills de fyller 12 år. Efter barnets fyraårsdag kan föräldrapenning tas ut under högst 96 dagar. 101
För föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn fördelas de 480 dagarna jämnt mellan dem, det vill säga att de disponerar 240 dagar var. För barn födda före 1 januari 2016 kan en förälder avstå rätt till föräldrapenning till den andra föräldern, utom 60 reserverade dagar på sjukpenningnivå. För barn födda från och med 1 januari 2016 är det 90 dagar som ej kan avstås. Den som har avstått rätt till föräldrapenning kan ta tillbaka sitt avstående i den mån det ännu inte har betalats ut någon ersättning. Föräldrapenningen har tre ersättningsnivåer, sjukpenningnivå, grundnivå och lägstanivå. Sjukpenningnivån innebär att förälderns sjukpenninggrundande inkomst ligger till grund för beräkning av föräldrapenningen. Föräldrapenning på grundnivå lämnas om föräldern saknar sjukpenninggrundande inkomst, har en låg inkomst eller inte uppfyller vissa kvalificeringsvillkor. Grundnivån uppgår till 250 kronor om dagen. Av de 480 dagarna för vilka det kan lämnas föräldrapenning kan förmånen lämnas på sjukpenningnivå eller grundnivå för 390 dagar. För resterande 90 dagar utges föräldrapenning på lägstanivå, som uppgår till 180 kronor per dag. För de första 180 dagarna lämnas föräldrapenning alltid på sjukpenningnivå eller grundnivå. För att få föräldrapenning beräknad på sjukpenningnivå under dessa dagar måste föräldern varit försäkrad för en sjukpenning som överstiger lägstanivån (180 kronor per dag) i 240 dagar i följd före barnets beräknade eller faktiska födelse. Under 390 av de 480 dagarna utges ersättning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) efter att den har multiplicerats med omräkningsfaktorn 0,97. Föräldrapenning kan betalas ut på hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels förmånsnivå. Taket för den sjukpenninggrundande inkomsten vid beräkning av föräldrapenning är 10 prisbasbelopp. Föräldrapenning finansieras med en föräldraförsäkringsavgift. Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning bekostas från en egen anslagspost. Analys Utgifterna inom föräldrapenningen drivs i första hand av fyra faktorer: ersättningsnivån antal barn som föds antal barn mellan 0 till 8 år fördelningen av ersättningsdagar mellan föräldrarna. Regeländringen som innebär rätt till föräldrapenning tills barnet fyller 12 år (tidigare 8 år), påverkar utgifterna först år 2022. Detta eftersom första barnkullen som omfattas av de nya reglerna (barn födda under 2014) då blir äldre än 8 år. Fram till dess drivs utgifterna endast av antal barn mellan 0 8 år. Det totala uttaget av föräldrapenningdagar har ökat kontinuerligt under 2000-talet. Det beräknas fortsätta att öka med sammantaget 9,6 procent från år 2016 till 2020. 102
Uttaget av antalet föräldrapenningdagar förväntas bli 53,6 miljoner dagar i år och öka till 54,9 miljoner dagar 2017. Därefter förväntas antalet föräldrapenningdagar fortsätta öka till 58,8 miljoner dagar år 2020. Ökningen beror framför allt på att antalet födda barn enligt SCB:s senaste befolkningsprognos ökar från cirka 117 600 år 2016 till 131 100 år 2020. Även antal barn mellan 0 till 8 år ökar från knappt 1,1 miljoner år 2016 till drygt 1,2 miljoner barn år 2020. Under de 5 första månaderna 2016 betalades 11 329 miljoner kronor ut i föräldrapenning. Det är 477 miljoner mer än motsvarande period förra året. Utgiftsökningen beror dels på att medelersättningen per dag under de 5 första månaderna 2016 var högre än motsvarande period år 2015, dels på att fler föräldrapenningdagar har betalats ut. Nettodagar Som tidigare nämnts drivs utgifterna inom föräldrapenningen, förutom av medelersättningen, av antal uttagna dagar. Utvecklingen av antal uttagna dagar drivs i sin tur av antal födda barn och befintligt antal barn mellan 0 till 8 år. Enligt SCB:s befolkningsprognos från april 2016 bedöms antalet födda barn att öka med 11,7 procent från 2016 till 2020. Antalet barn i åldrarna 0 till 8 år bedöms öka med cirka 7,2 procent under motsvarande period. Antalet uttagna SGI-dagar med den högsta ersättningsnivån (årsinkomster över 10 prisbasbelopp 41 ) beräknas att öka från 6 miljoner dagar år 2016 till 7 miljoner dagar år 2020. Samtidigt beräknas antalet uttagna SGI-dagar under högsta ersättningsnivån att öka från 30,1 miljoner dagar år 2016 till 30,4 miljoner dagar år 2020. Uttaget av antalet grundnivådagar beräknas att öka från 9,3 miljoner dagar år 2016 till 11,2 miljoner dagar år 2020. Antalet uttagna lägstanivådagar beräknas att öka från 8,3 miljoner dagar år 2016 till 10,2 miljoner dagar år 2020. Det totala antalet uttagna föräldrapenningdagar under 2016 beräknas bli 53,6 miljoner dagar. De förväntas att öka till 58,8 miljoner dagar år 2020, se diagrammet nedan. 41 Prisbasbeloppet för 2016 är 44 300 kronor och prognosen för åren 2017 2020 är 44 800 kronor, 45 400 kronor, 46 800 kronor respektive 48 400 kronor. 103
Antal nettodagar fördelade på föräldrarnas kön, miljontal Källa: Försäkringskassan Utgifterna inom föräldrapenningen påverkas också av hur dagarna fördelas mellan föräldrarna. Föräldrapenning används i störst omfattning av kvinnor, se diagrammet ovan. Ett högre uttag av föräldrapenningdagar (SGI-dagar) bland män leder till att utgifterna blir högre, eftersom männen har en högre genomsnittlig ersättningsnivå. Männens andel av det totala antalet utbetalda nettodagar beräknas fortsätta att öka från 27,1 procent år 2016 till 30,5 procent år 2020. Bedömningen bygger på att pappornas uttag fortsätter att öka i samma takt som tidigare. Som illustreras i diagrammet ovan är det SGI-dagarna med högsta ersättningsnivå som ökar mest bland pappor. Medelersättning per olika typer av dagar Utgifterna för föräldrapenning beror också på ersättningsnivån för de uttagna dagarna. I diagrammet nedan illustreras medelersättningen för olika typer av föräldrapenningdagar under perioden 2010 2020. Medelersättningen för SGI-dagar under högstanivån påverkas av timlöneökningens utveckling. Medelersättningen för SGI-dagar med högsta ersättningsnivån (årsinkomster över 10 prisbasbelopp) styrs av prisbasbeloppets utveckling som prognostiseras av Konjunkturinstitutet. Den totala medelersättningen per dag under 2016 beräknas till 543 kronor. Därefter beräknas den att öka succesivt till 591 kronor per dag år 2020. För kvinnor förväntas medelersättningen att öka från 503 kronor år 2016 till 547 kronor år 2020, medan medelersättningen för män beräknas att öka från 668 kronor till 727 kronor per dag. 104
Från och med 1 januari 2016 höjs ersättningen för grundnivådagar från 225 kronor per dag till 250 kronor per dag. Lägstanivådagar är inte inkomstrelaterade. De ger en ersättning med 180 kronor per dag. Skillnaden i medelersättning för SGI-dagar under högstanivån mellan män och kvinnor förklaras av inkomstskillnaden mellan könen. Skillnaden i den totala medelersättningen förklaras delvis av samma inkomstskillnad mellan könen, men också av att kvinnor använder nästan 3 gånger fler lägstanivådagar och 8 gånger fler grundnivådagar än män. Medelersättning för olika typer av föräldrapenningdagar, kronor Källa: Försäkringskassan 105