Betyg och bedömning. Föreläsning den 19 december Lars Nohagen, UHS-institutionen. Lars Nohagen 1. Gymnasieskolan. - intension och verklighet

Relevanta dokument
Betyg och bedömning. Föreläsning den 13 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

LIMP34, Betygsättning, didaktik och VFU, 15 högskolepoäng Grading, Didactics and Internship, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Hur formulerar och tillämpar vi betygskriterier?

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth

Den svenska gymnasieskolan

BETYG GYMNASIESKOLAN

Gunnar Hyltegren Dagens program

Det svenska utbildningssystemet. Skollagen och betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg

Mål på en nivå? Mål att sträva mot. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande.

Nationella prov i NO årskurs 6

Företagsekonomi 1. Daniel Nordström

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Redovisning 1. Daniel Nordström

PRÖVNINGSANVISNINGAR

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Kursplanen är fastställd av Utbildningsnämnden för Musiklärarutbildningen att gälla från och med , höstterminen 2015.

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

Humanistiska programmet (HU)

Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Samhällskunskap (31-52,5 hp)

Kursplanen i svenska som andraspråk

30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Modell och verklighet och Gy2011

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i förskollärarutbildning

Bedömningsstöd i specialidrott. Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Bedömning, betygsättning och VFU - 15 hp

Bedömningsstödet, en beskrivning

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Kursen är schemalagd för att kräva fem veckors heltidsstudier.

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Göteborg 5 december Teknik

SPECIALIDROTT FOTBOLL I GYMNASIESKOLAN. Kursplan. Malmö

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

Privatjuridik. Daniel Nordström

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Betygssystemets antaganden och historia

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth

BETYGSKRITERIER OCH BETYGSÄTTNING

FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i förskollärarutbildning

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p

FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN

Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning

Verksamhetsförlagd utbildning II,

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kursen är en masterkurs inom programmet Master of Science in Management där denna kurs är ett obligatoriskt moment.

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

JUBN21, Europeisk affärsrätt, 15 högskolepoäng European Business Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAMR41, Internationella mänskliga rättigheter II, 15 högskolepoäng International Human Rights Law II, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds universitet. Kursen omfattar första terminen av sammanlagt tre.

Betyg, bedömning och utvecklingssamtal

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

LAU670, Allmänt utbildningsområde 2, Lärarprofessionens didaktiska uppdrag, 30 högskolepoäng

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

JAEN53, Affärsförhandlingar, 3 högskolepoäng Business Negotiations, 3 credits Avancerad nivå / Second Cycle

US208P/A, Svenska/svenska som andraspråk i mångfaldens skola II, skolår 5-9 samt skolår 7-9 och gymnasieskolan, 30 hp

Spanska (1-27,5 hp) Programkurs 27,5 hp Spanish (1-27,5 cr) 92SP11 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum.

Dokumentation för lärande

Bedömning för lärande

beslutade den 26 september Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

Samhällskunskap (61-90 hp)

Spanska (31-55 hp) Programkurs 25 hp Spanish (31-55 ) 92SP31 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

Workshop: Bedömning i verksamhetsförlagd utbildning på avancerad nivå med hjälp av AssCE. Gunilla Mårtensson och Anna Löfmark

Lärarkonferens om Gy2011

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Att Synliggöra tänkandet! Målstyrning och målrelaterad bedömning

FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN

Mål och resultatstyrning

Transkript:

Betyg och bedömning - hur vet jag vad elever kan och inte kan? Föreläsning den 19 december 2011 Lars Nohagen, UHS-institutionen Lars Nohagen 1 Föreläsningsserie om den svenska gymnasieskolan Mån 19/9: Gymnasieskolan - intension och verklighet Mån 26/9: Bildmässiga förklaringar - om att förklara begripligt Mån 28/2: Betyg och bedömning - om att ta reda på vad elever kan Lars Nohagen 2 1

Kopior på visade PowerPoint-bilder hittar du på kurssidan på UHS hemsida -> www.uhs.su.se De samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnenas didaktik o VFU, Kurskod:UHVFIL Lars Nohagen 3 Dagens program VAD ÄR EN BEDÖMNING? DET SVENSKA BETYGSYSTEMET VAD SKA BEDÖMAS? NYA BETYG I HÖST ATT FORMULERA MÅL OCH BETYGSKRITERIER Lars Nohagen 4 2

Vad är en bedömning? Lars Nohagen 5 Likvärdig bedömning 3

Undervisning och lärande - två sidor av samma mynt UTVÄRDERING UNDERVISNING LÄRARE med personliga egenskaper, kunskaper och förmågor u n d e r v i s n i n g s p r o c e s s Vad? Hur? d e t d i d a k t i s k a f ä l t e t undervisningsmål processmål ELEV med personliga egenskaper, kunskaper och förmågor För vem? Varför? l ä r a n d e p r o c e s s LÄRANDE När? lärandemål resultatmål BEDÖMNING omdöme betyg betygskriterier 7 Två typer av bedömningar Formativ bedömning att ta reda på var eleven befinner sig i sitt lärande i förhållande till målen för kursen eller utbildningen. Ex. feedback, vägledning, utvecklingssamtal, gensvarsgrupper Summativ bedömning att ta reda på vad eleverna lärt sig efter en kurs eller utbildning. Ex. tentamen, betygsättning Formativ bedömning är när kocken smakar soppan och summativ bedömning är när gästen gör det. (Robert Stakes) Lars Nohagen 8 4

Det svenska betygsystemet - förr, nu och i framtiden Lars Nohagen 9 Kan betygskriterier skrivas så här? En idrottslärare talar i förväg om för sina elever vad som krävs för betyget Godkänd: Eleven skall: vara närvarande på minst 80 % av lektionerna. vara omklädd och delta aktivt, göra sitt bästa Fråga: Kan betygskriterier skrivas så här? Lars Nohagen 10 5

eller så här? Kriterier för betyget Godkänd: Du ska uppnå minst hälften av poängen på alla större och mindre prov. Vi bedömer inte bara om du nått alla kriterier utan också ditt sätt att arbeta på lektioner och med läxor. Olika betygssystem Kunskapsrelaterat betygsystem Lars Nohagen Elevrelaterat betygsystem 6

Varför görs bedömningar? Förr gjordes bedömningar för att: rangordna elever genom att bestämma värdet av en elevs prestation i förhållande till övriga elever. Detta kallas för elevrelaterad bedömning. Idag görs bedömningar för att: antingen fastställa vad elever kan för att kunna ge ett omdöme/betyg eller för att samla information som kan förbättra elevers lärande eller lärares undervisning. Detta kallas för kunskapsrelaterad bedömning. Lars Nohagen 13 Betygsstegens uppbyggnad Kvalitet Mycket väl godkänd Mycket väl godkänd Väl godkänd Avstånden mellan betygsstegen är okända Godkänd Minimikrav Icke Godkänd Omfång 7

Vad säger utbildningsforskningen? Faktorer som förbättrar lärandet: att undervisningen anpassas till bedömningsresultaten, att eleverna får en bra återkoppling som leder till att de vet nästa steg och hur de ska ta sig dit, att eleverna är medvetna om sina lärandemål, att eleverna tar ansvar för sitt lärande, att eleverna känner en tilltro till att de kan lära sig mer. Black & Wiliam: Inside the Black Box Lars Nohagen 15 Vad ska bedömas? - faktakunskaper, problemlösningsförmåga eller kritiskt tänkande? Lars Nohagen 16 8

Skolverket: Att organisera kunskap, s. 64-68 Vilka förmågor efterfrågas i dagens samhälle? Att förstå sammanhang Kognitiv kompetens Kommunikativ kompetens kunskap om människan och hennes omvärld. - om hur det varit, hur det är och hur det kanske blir problemlösningsförmåga kritiskt tänkande perspektivseende flexibilitet och kreativitet användbara språkkunskaper interkulturell kompetens informationskompetens samt förtrogenhet med IT Social kompetens samarbetsförmåga organisatorisk förmåga, ledarskapsförmåga en etisk kompass i överensstämmelse med samhällets värdegrund Yrkeskunskap yrkesskicklighet, entreprenörskap, kunna arbeta självständigt och ta ansvar Vad är en förmåga? erfarenheter upplevelser av att tidigare gjort något liknande erfarenheter kunskaper Teoretiskt eller praktiskt orienterade inre bilder färdigheter (förtrogenhet) egenskaper Medfödda eller förvärvade förmågor som t.ex. uthållighet, inlevelseförmåga eller dyslexi kunskaper egenskaper I centrum av en förmåga finns alltid en färdighet En färdighet är att kunna utföra något Lars Nohagen 18 9

Kunskapens former - Läroplanskommitténs FYRA F fakta förståelse färdighet förtrogenhet Fakta är kunskap som information, regler och konventioner. Förståelse är att begripa, uppfatta meningen eller innebörden i ett fenomen. Färdighet är att vet vi hur något skall göras och sedan kunna utföra det. Förtrogenhet är när allt detta sitter i ryggmärgen. Ofta en tyst kunskap. 19 Kunskapsformer i de nya ämnesplanerna Kunskaper om Förståelse av Färdigheter i att Förmåga att Lars Nohagen 20 10

Kunskapens former - en kunskapsdiamant Vad kan göras åt detta? handla, tillämpa, utföra, lösa GÖRA Varför är det så? FÖRSTÅ analysera, förklara, se samband och finna mening Klimathotet Är det bra eller dåligt? VÄRDERA prioritera, tycka ta ställning VETA Hur är det egentligen? observera, beskriva, samla fakta Lars Nohagen 21 Nya betyg hösten 2011 Lars Nohagen 22 11

Varför en ny betygsskala med fler steg? Fler steg ger rättvisare betygssättning. Fler steg ger tydligare information. Fler steg gör det lättare att höja betygen. Vad säger utbildningsforskningen? Faktorer vid bedömning som hindrar elevers lärande: När lärare fokuserar sin bedömning på kvantitet framför kvalitet. När lärare riktar större uppmärksamhet mot poängsättning och betygsättning än mot att ge eleverna råd om förbättringar, När lärare fokuserar mer på elevens uppförande och beteende än att stödja eleven till mer effektivt lärande. Lars Nohagen 24 12

En jämförelse Till övervägande del A B C D E 13

En ny betygsskala I de nya ämnesplanerna har betygskriterier ersatts med begreppet kunskapskrav. Konsekventa kriterier Betyget E Betyget C Betyget A Redogöra översiktligt utförligt utförligt och nyanserat Dra slutsatser enkla välgrundade välgrundade och nyanserade Utföra med visst handlag med gott handlag med mycket gott handlag Värdera enkla omdömen nyanserade omdömen nyanserade omdömen samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras 14

Att skriva tydliga mål och betygskriterier Lars Nohagen 29 Att skriva tydliga mål veta kunna förstå Ord med vida tolkningsmöjligheter verkligen förstå inse fatta betydelsen av tro integrera skriva Ord med färre tolkningsmöjligheter beskriva med egna ord identifiera särskilja lösa konstruera bygga jämföra Vad menar du när du i en provuppgift vill att eleven ska visa kunnande? Menar du att eleven ska kunna beskriva något med egna ord, lösa ett problem eller konstruera något? Lars Nohagen 30 15

Ordlista för målformulering Lars Nohagen 31 Exempel på tydliga målformuleringar Uppnåendemål: Efter kursen ska du kunna renovera bromssystemet på en personbil. Målkriterier: Ex. Målet är uppnått när du kan 1.. byta bromsskivor 2.. göra rent bromsbeläggen 3.. justera handbromsvajern 4.. byta bromsvätska Betygskriterier: Betygsnivån relateras till den grad av självständighet resp. lärarhjälp som eleverna behöver vid utförandet av moment 1-4 ovan. MVG = utan lärarhjälp VG = med viss lärarhjälp G = med mycke lärarhjälp IG = kan inte byta bromssystem inte ens med lärarhjälp Lars Nohagen 32 16

Att formulera tydliga uppgifter Vi uppmanar elever att i olika uppgifter göra exempelvis en tolkning, reflektion eller en utredning. Men vad menar vi egentligen med dessa begrepp? Vad kännetecknar exempelvis en analys? Hur vet vi att en elev kan analysera? Källa: Bedömning av kvalitativ kunskap, Internationella gymnasiet Ett exempel: Olika kvalitativa nivåer av en analys i skolämnet historia Källa: Bedömning av kvalitativ kunskap, Internationella gymnasiet 17

Cunninghams bedömningsmatris - exempel på kvalitativ bedömning med standardiserade betygskriterier AVANCERAD fullföljer alla viktiga delar av uppgiften och kommunicerar sina idéer tydligt. visar förståelse för aktuella begrepp eller processer på ett djupare plan dvs. kan generalisera, se analogier och tillämpa. KVALIFICERAD fullföljer de flesta av uppgiftens viktiga delar och kommunicerar sina idéer tydligt. visar förståelse för centrala begrepp även om han eller hon bortser från eller missförstår mindre viktiga idéer och detaljer. LÄRLING fullföljer några av uppgiftens viktigare delar och kommunicerar dessa idéer tydligt. visar att det finns luckor i hans eller hennes begreppsliga förståelse. NOVIS klarar inte av att skapa ett sammanhang eller så innehåller presentationen bara återgiven information. Svaren är helt fel eller irrelevanta. Lars Nohagen 35 Kvalitativ bedömning Cunningham: Avancerad Kvalificerad Lärling Novis Bedömningsmatris för en laborationsrapport i kemi Källa: Bedömning av kvalitativ kunskap, Internationella gymnasiet 18

Att skriva lokala betygskriterier några råd: 1. UTGÅ FRÅN VAD SOM STÅR I ÄMNESPLANEN 2. BÖRJA MED ATT FORMULERA GRÄNSEN FÖR GODKÄND (betyg E) Fastställ först minimikunnandet för godkänt. Bestäm därefter gränserna för övriga betygssteg. 3. FUNDERA TIDIGT PÅ EXAMINATIONSFORMERNA muntligt skriftligt, enskilt gemensamt, memorerande/beskrivande eller undersökande/analyserande 4. GE EXEMPEL PÅ PROVFRÅGOR OCH ELEVSVAR konkretisera gärna betygskriterierna med olika exempel på: - tänkbara provfrågor (uppgiftsprototyper) på olika kvalitativa nivåer, - elevsvar, t.ex. från tidigare prov 5. HÅLL ISÄR DIN EGEN AKTIVITET FRÅN ELEVERNAS Det är elevernas kunskaper som skall bedömas. 6. TÄNK KVALITATIVT! Lars Nohagen 37 Ta ställning! tar helt avstånd tar delvis avstånd instämmer delvis instämmer helt 1. En elev som svarar felfritt på alla skriftliga prov, men är tyst på lektionerna, kan inte få MVG. 2. Man ska sätta betyg på varje prov. 3. Skrivningar ska kodas så att läraren kan rätta dessa anonymt. 4. Grupparbeten ger fördelar till latare elever ( free-riders ) 5. Hemskrivningar borde inte vara tillåtna på grund av att en del elever fuskar. Lars Nohagen 38 19